Tidigare forskning visar att stödpersonal till brukare som har ett utmanande beteende har en komplex och ibland svår arbetssituation och yrkesroll. Stödpersonalen upplever känslor som rädsla, maktlöshet, sorgsenhet, ilska och tidlöshet i mötet med en brukare som har ett utmanande beteende. Utmanande beteende hos brukare har identifierats som en anledning till att stödpersonal blir utbränd. Stödpersonal kan tillskriva brukarna intentionen att de vill skada andra eller sig själv och att det är möjligt att kontrollera detta beteende. Utbildningsnivån hos stödpersonalen påverkar attityden till brukare som har ett utmanande beteende. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur stödpersonal upplever och ser på individer med ett utmanande beteende samt upplever sin arbetssituation. Med fokus på stödpersonalens känslor och yrkesroll. För att besvara syfte och frågeställningar har kvalitativ metod med semistrukturerad intervju används. Empirin har analyserats med tematiskanalys metod. Hochschilds teorier om emotionellt arbete, känsloregler och socialt utbyte har använts för att skapa förståelse. Resultatet tyder på att det troligtvis är svårt att uppnå ett djupagerande emotionellt arbete i de situationer där brukare har ett utmanande beteende och att en emotiv dissonans uppstår. Det fanns känsloregler på arbetsplatserna skapad av utbildning, kurser, diskussioner och handlingsplaner. Informanterna hade en god människosyn likt en humanistisk människosyn. Outbildad personal har ofta ett annat tankesätt. Denna kunskap, eller brist på kunskap, kan tänkas påverka stödpersonalens syn på och attityd till brukaren. Arbetssituationen beskrevs som jobbig, påfrestande, utmanande men även bra, kul, omväxlande och positiv. En del informanter ansåg att stödet de fick från chefer inte var tillräckligt. Det kan tänkas att det är lättare för chefer att ge stödpersonalen stöd i form av utbildningar, handlingsplaner, teammöten och uppföljningar än att ge stöd i emotionshantering. Ett bra stöd innehåller även ett stöd i emotionshantering, då det är en stor del av arbetet med brukare som har ett utmanande beteende. / Previous research shows that care staff for individuals who have challenging behavior have a complex and sometimes difficult work situation and professional role. Care staff experience feelings like fear, powerlessness, sadness, anger and timelessness in the encounter with an individual who has a challenging behavior. Challenging behavior by clients has been identified as a reason why the care staff burns out. Care staff can assign clients the intention that they want to hurt others or themselves and that it is possible to control this behavior. The education level of care staff affects the attitude towards clients who have a challenging behavior. The purpose of this study is to create an understanding of how care staff experience and see individuals with a challenging behavior and experience their work situation. Focusing on the care staff's emotions and professional role. To answer purpose and questions, qualitative method with semi structured interview has been used. Hochschild's theories about emotional labor, feeling rules and emotions as social exchanges have been used to create understanding. Empire has been analyzed with the thematic analysis method. The result suggests that it is probably difficult to achieve a deep acting emotional labor in those situations where clients have challenging behavior and that an emotive dissonance occurs. There are feeling rules in the workplace created by education, courses, discussions and action plans. The informants have a good view of human beings, similar to a humanistic view of humanity. Uneducated staff often have a different mindset. This knowledge, or lack of knowledge, may affect the support staff's views and attitude towards the client. The work situation is described as difficult, stressful, challenging but also good, fun, varied and positive. Some informants felt that the support they received from managers wasn’t enough. It might be that its easier for the managers to support care staff in the form of education, action plans, theme meetings and follow-up than support them in emotion management. A good support also includes support in emotion management, as it is a major part of the work with users who have a challenging behavior.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att utifrån frågeställningen “Hur upplever utrikesfödd hemtjänstpersonal relationerna till klienter, kollegor och ledning i en tätort i Mellansverige?” belysa möjliga utmaningar som personalen står inför i sitt yrke och hur deras utländska bakgrund påverkar interaktionerna med klienter, chefer och kollegor. Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med anställda inom hemtjänsten i en liten kommun i mellan-Sverige. Resultatet visar att hemtjänstpersonalen i hög grad påverkas av att vara utrikes född i sin yrkesroll. Den utrikes födda hemtjänstpersonalen har upplevt diskriminering i arbetet, känner en press av att prestera bättre än sina svenska kollegor för att dels bli accepterade och dels bevisa sin kompetens.I analysen används intersektionalitetsteorin för att analysera diskriminering och hur faktorerna klass och status påverkar interaktioner mellan klienter, kollegor och chefer. Arlie Hochschild's teori om emotionellt arbete används för att förstå hur personalen hanterar och agerar i situationer där de utsätts för diskriminering. Avslutningsvis tillämpas Thomas Scheffs begrepp sociala band, för att förstå varför hemtjänstpersonalen agerar som de gör. / The purpose of the essay is to, based on the question "How do foreign-born home caregivers experience the relationships with clients, colleagues and management in a conurbation in Central Sweden?" highlight possible challenges that staff face in their profession and how their foreign background affects interactions with clients, managers and colleagues.. The study is based on eight qualitative interviews with employees in home care in a small municipality in central Sweden. The results show that foreign-born home caregivers are greatly affected by their foreign background in their profession. They have experienced discrimination at work and feel pressure to perform better than their Swedish colleagues to be accepted and to prove their competence. In the analysis, intersectionality theory is used to analyze discrimination and how class and status factors affect interactions between clients, colleagues, and managers. Arlie Hochschild's theory of emotional labor is used to understand how caregivers handle and act in situations where they are subjected to discrimination. Finally, Thomas Scheff's concept of social bonds is applied to understand why home caregivers act as they do.

Purpose: The purpose of this study is to gain an increased understanding of how emotional work affects the psychosocial work environment within Socialförvaltningen’s child and adolescent care. The aim is also to identify the measures taken to promote a good psychosocial work environment. Method: This study deals with the phenomenon of emotional work and its impact on the psychosocial work environment of child and adolescent care. The starting point of this study is thus qualitative with an abductive research approach. Furthermore, the study has applied a cross-sectional design where the data collection of semi-structured interviews has been used. Conclusion: The results of this study shows that emotional work greatly affects the psychosocial work environment. This study has highlighted various factors that interact with emotional work, which then characterize what efforts are already being taken, and should be taken to promote a good psychosocial work environment. Based on this, we can conclude that the psychosocial work environment is a particularly important part of emotional work, if it is not promoted or maintained, it can instead lead to ill health for the employees.

In first-year composition courses, there are three aspects of teaching that are researched well so far: disclosure of trauma in student writing, instructor feedback, and emotional labor. The disclosure of trauma is almost completely unavoidable in first-year composition. We encounter an issue with instructor feedback; how do we provide feedback to student writing, like grammar and mechanics, when the student has disclosed trauma in the writing? Additionally, we can build off this with emotional labor, which already occurs consistently in teaching but is heightened in this instance. When providing feedback to a student who has disclosed trauma, this can be emotionally taxing on the instructor, as they may have to hide emotions regarding feedback to disclosure. How can the instructor manage their emotional labor in this instance – or how can instructors provide feedback to student disclosure of trauma in a manner that both prioritizes the student and instructor’s mental health?

The aim of the study was to examine social workers experiences regarding the relationship between emotional labor and professional approach as well as the importance of the professional approach to sexual offenders. The used method was a qualitative interview study with a targeted selection of seven social workers who had experiences of working with sexual offenders. The study was implemented by semi-structured interviews and the emipirical data was analyzed through a thematic analysis. The study’s result showed that a professional approach was indeed a important part of their work, especially when it came to being objective and respectful despite the clients violent crimes of a sexual nature. It was also found that the social workers felt that the professional approach could be affected by the emotional challenges that came with their work. The social workers used strategies to maintain their professional approach in situations that were found emotionally challenging. / Studien syftade till att undersöka socialarbetares erfarenheter gällande relationen mellan emotionellt arbete och professionellt förhållningssätt samt vilken betydelse de upplever att ett professionellt förhållningssätt har, i arbetet med utövare av sexuellt våld. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie med ett målstyrt urval av sju socialarbetare med erfarenhet att arbeta med utövare av sexuellt våld. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och insamlade data analyserades genom tematisk analys. Resultatet visade att socialarbetarna ansåg att ett professionellt förhållningssätt var viktigt i deras arbeten och detta genom bland annat att vara objektiv och respektfull trots klienternas våldsbrott av sexuell karaktär. Det framkom även att socialarbetarna upplevde att det professionella förhållningssättet kunde påverkas av de känslomässiga utmaningar som kom med arbetet. Socialarbetarna använde sig av strategier för att bibehålla det professionella förhållningssättet i känslomässigt utmanande situationer.

Emotions constitutes a large part of social work and social workers use their expertise to handle emotions of others while coping with their own. The aim of this qualitative study is to investigate the emotions that social workers experience, and how they manage their own emotions working with clients with both problematic substance use and mental illness. The study is based on eight semi-structed interviews with social workers, working closely with this specific client-group. We have analyzed our data according to Hochschild’s theory of “emotional labor”, by using a thematic analysis.   The results shows that the work involves a wide range of emotions, where frustration, helplessness, joy and curiosity are the most common emotions. Being able to manage emotions and the way in which one does so appears to be strongly linked to professionalism. It appears that social workers should not show too much of their emotions, but not too little either. The results also show that the emotion management takes place in two different arenas, in the client meeting and in the workplace, and the emotion rules differ markedly depending on the arena. Managing emotions together with colleagues and through supervision also proved to be important for maintaining professionalism.

Support nurse is a professional group whose work involves close contact with other people, they are also a profession that is in demand in the labor market. The shortage of nurses means they may experience increased stress and lack of influence in their own work. Support nurses main task is to supervise individuals with neuropsychiatric disorders, these individuals also called for patients. The aim of the study was to investigate a group support nurses and their experiences of the emotional aspect of their job role and how relationships with clients and colleagues is important for how they feel and how they can manage the demands of work. In the performance of my study I have started from Arlie Hochschild (2003) theory of emotional wage work, how emotions are expressed and handled by support assistants in the daily work with the users. Wage labor is a central part of many people's lives and some individuals seek out jobs where they feel it can make a difference and the feeling of having meaningful work as evidenced in the results of the study on the basis of the description of the work support nurses. Hochschild (2003) argues that the emotional work means you have a job that consists of relationships with other people and where you are in your work becomes emotionally involved. I have chosen to use a qualitative method in the execution of this study by conducting eight semi-structured interviews with active support nurses divided into five businesses in the support operations in Luleå. The collected material for this study were analyzed using scientific articles that highlights previous research and Hochschild (2003) theory of emotional work. It appears from the results of the study and analysis of the experience of workload and managing their own emotions and the users are different as well, the experience of the emotional load. The support nurses’ highlights colleagues as an important factor to be able to perform at work. Working as a team is seen as a prerequisite and that all have in common is deleted from a user perspective and common goals. It also appears that the recovery is seen as crucial for the support assistants to cope with the work from a long term perspective, to sleep and enough recovery for those support assistants who work evenings / weekends while support assistants who work only during the day are satisfied with their work situation and feel that they get enough of recovery. / Stödassistenter är en yrkesgrupp vars arbete innebär en daglig  kontakt med andra människor. Det är en yrkeskategori som finns och som starkt efterfrågas på arbetsmarknaden. Brist på stödassistenter kan innebära att de kan uppleva en ökad stress och brist på inflytande i det egna arbetet. Stödassistenternas huvudsakliga arbetsuppgift handlar om att handleda individer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och benämns även som brukare. Syftet med studien har varit att undersöka en grupp stödassistenters och deras upplevelser av att ha ett emotionellt arbete kopplat till deras arbetsroll. Vidare handlade de om hur relationerna till brukare och kollegor har betydelse för hur de upplever att de kan hantera krav i arbetet. I studien har jag utgått från Arlie Hochschild (2003) teori om emotionellt lönearbete. Det emotionella arbetet innebär att man har ett arbete som utgörs av relationer till andra människor och benämns även som känsloarbete (Hochschild, 2003). Lönearbete utgör en central del av många människors liv och en del individer söker sig till arbeten där de upplever att det kan göra skillnad för en annan individ utifrån känslan av att ha ett meningsfullt arbete vilket speglas i studiens resultat. I utförandet av denna studie har en kvalitativ metod användts utifrån åtta semistrukturerade intervjuer som genomförts med verksamma stödassistenter inom fem stödverksamheter i Luleå Kommun. Jag har på så sätt kunnat samla in min empiri som jag sedan har analyserat med hjälp av artiklar och teorier inom området, emotionellt lönearbete. Studiens resultat och analys visar att upplevelsen av arbetsbelastning och hanteringen av de egna och brukarnas emotioner skiljer sig åt, likaså upplevelsen av den emotionella belastningen. Stödassistenterna lyfter fram arbetskollegor som en viktig faktor för att kunna utföra ett tillfredsställande arbete. Att arbeta som ett team ses som en förutsättning och att alla gemensamt skall utgå från ett brukarperspektiv och gemensamma mål. Det framgår att återhämtningen ses som otillräcklig utifrån ett långtidsperspektiv, för de stödassistenter som arbetar kvällar/helger medan stödassistenter som endast arbetar dagtid är nöjda med sin arbetssituation och upplever att de får tillräckligt med återhämtning.

The purpose of this study is to increase the understanding of how retail employees experience the organizational conditions in the workplace in order to be able to perform emotional work in relation to customers. The study is conducted through six qualitative semi-structured interviews with retail employees who are employed in different companies in the retail industry in Sweden. Based on the perspective of Arlie Hochschild's sociology of emotions and the concept of social support, the empirical material has been analyzed. The study's research questions are the following: ● How do retail employees relate to emotional labor? ● How are the organizational conditions at the workplace perceived for performing emotional labor? The result of the study shows that in their work role, retail employees manage and influence both their own and the customers' emotions in order to achieve customer trust. The varying expectations of expressed emotions in different situations can be described through Hochschild's concept of emotion rules and take place on the basis of both informal and formal emotion rules. Retail employees are constantly exposed to managing a distance between perceived and expressed emotions at work, which can be explained through two more of Hochschild's concepts: surface acting and deep acting. To manage emotional work, retail employees express the importance of social support from the environment. On the other hand, the study shows that social support from managers and supervisors was lacking in all interviewees' workplaces, which affects the perception of the organizational conditions for performing work. Time constraints, staff shortages and unreasonable demands from management are perceived as factors that affect the ability to perform emotional labor and risk resulting in unwanted emotions with negative attributes. In contrast to previous research, the results of this study show that retail employees' approach to emotional labor is influenced by more factors than interaction with the customer. / Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för hur butiksmedarbetare inom handelsbranschen upplever de organisatoriska förutsättningarna på arbetsplatsen för att kunna utföra det emotionella arbetet i relation till kunder. Studien utförs genom sex kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer med butiksmedarbetare som förvärvsarbetar på olika företag inom handelsbranschen i Sverige. Utifrån Arlie Hochschilds emotionssociologiska perspektiv och begreppet socialt stöd har det empiriska materialet analyserats. Studiens frågeställningar är följande: ● Hur förhåller sig butiksmedarbetare till det emotionella arbetet? ● Hur upplevs de organisatoriska förutsättningarna på arbetsplatsen för att utföra det emotionella arbetet? Studiens resultat visar att butiksmedarbetare i sin yrkesroll hanterar och påverkar både sina individuella och kunders känslor i syfte att uppnå ett kundförtroende. De varierande förväntningar på uttryckta känslor i olika situationer kan beskrivas genom Hochschilds begrepp känsloregler och sker utifrån både informella och formella känsloregler. Butiksmedarbetare utsätts ständigt för hantering av en distans mellan upplevda och uttrycka känslor i arbetet, vilket kan förklaras genom ytterligare två av Hochschilds begrepp: ytagerande och djupagerande. För att hantera det emotionella arbetet är socialt stöd från omgivningen betydelsefullt för butiksmedarbetarna. Däremot visar studien att det sociala stödet från chef och ledning är bristande på samtliga intervjupersoners arbetsplatser, vilket påverkar upplevelsen av de organisatoriska förutsättningarna för att utföra arbetet. Tidsbrist, personalbrist och orimliga krav från ledningen upplevs vara faktorer som påverkar möjligheten till att utföra det emotionella arbetet och riskerar att resultera i oönskade känslor med negativt attribut. Till skillnad från tidigare forskning visar studiens resultat att butiksmedarbetares förhållningssätt till det emotionella arbetet påverkas av fler faktorer än interaktion med kund.

No description available.