Syftet med uppsatsen är att utifrån frågeställningen “Hur upplever utrikesfödd hemtjänstpersonal relationerna till klienter, kollegor och ledning i en tätort i Mellansverige?” belysa möjliga utmaningar som personalen står inför i sitt yrke och hur deras utländska bakgrund påverkar interaktionerna med klienter, chefer och kollegor. Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med anställda inom hemtjänsten i en liten kommun i mellan-Sverige. Resultatet visar att hemtjänstpersonalen i hög grad påverkas av att vara utrikes född i sin yrkesroll. Den utrikes födda hemtjänstpersonalen har upplevt diskriminering i arbetet, känner en press av att prestera bättre än sina svenska kollegor för att dels bli accepterade och dels bevisa sin kompetens.I analysen används intersektionalitetsteorin för att analysera diskriminering och hur faktorerna klass och status påverkar interaktioner mellan klienter, kollegor och chefer. Arlie Hochschild's teori om emotionellt arbete används för att förstå hur personalen hanterar och agerar i situationer där de utsätts för diskriminering. Avslutningsvis tillämpas Thomas Scheffs begrepp sociala band, för att förstå varför hemtjänstpersonalen agerar som de gör. / The purpose of the essay is to, based on the question "How do foreign-born home caregivers experience the relationships with clients, colleagues and management in a conurbation in Central Sweden?" highlight possible challenges that staff face in their profession and how their foreign background affects interactions with clients, managers and colleagues.. The study is based on eight qualitative interviews with employees in home care in a small municipality in central Sweden. The results show that foreign-born home caregivers are greatly affected by their foreign background in their profession. They have experienced discrimination at work and feel pressure to perform better than their Swedish colleagues to be accepted and to prove their competence. In the analysis, intersectionality theory is used to analyze discrimination and how class and status factors affect interactions between clients, colleagues, and managers. Arlie Hochschild's theory of emotional labor is used to understand how caregivers handle and act in situations where they are subjected to discrimination. Finally, Thomas Scheff's concept of social bonds is applied to understand why home caregivers act as they do.

Purpose: The purpose of this study is to gain an increased understanding of how emotional work affects the psychosocial work environment within Socialförvaltningen’s child and adolescent care. The aim is also to identify the measures taken to promote a good psychosocial work environment. Method: This study deals with the phenomenon of emotional work and its impact on the psychosocial work environment of child and adolescent care. The starting point of this study is thus qualitative with an abductive research approach. Furthermore, the study has applied a cross-sectional design where the data collection of semi-structured interviews has been used. Conclusion: The results of this study shows that emotional work greatly affects the psychosocial work environment. This study has highlighted various factors that interact with emotional work, which then characterize what efforts are already being taken, and should be taken to promote a good psychosocial work environment. Based on this, we can conclude that the psychosocial work environment is a particularly important part of emotional work, if it is not promoted or maintained, it can instead lead to ill health for the employees.

In first-year composition courses, there are three aspects of teaching that are researched well so far: disclosure of trauma in student writing, instructor feedback, and emotional labor. The disclosure of trauma is almost completely unavoidable in first-year composition. We encounter an issue with instructor feedback; how do we provide feedback to student writing, like grammar and mechanics, when the student has disclosed trauma in the writing? Additionally, we can build off this with emotional labor, which already occurs consistently in teaching but is heightened in this instance. When providing feedback to a student who has disclosed trauma, this can be emotionally taxing on the instructor, as they may have to hide emotions regarding feedback to disclosure. How can the instructor manage their emotional labor in this instance – or how can instructors provide feedback to student disclosure of trauma in a manner that both prioritizes the student and instructor’s mental health?

The aim of the study was to examine social workers experiences regarding the relationship between emotional labor and professional approach as well as the importance of the professional approach to sexual offenders. The used method was a qualitative interview study with a targeted selection of seven social workers who had experiences of working with sexual offenders. The study was implemented by semi-structured interviews and the emipirical data was analyzed through a thematic analysis. The study’s result showed that a professional approach was indeed a important part of their work, especially when it came to being objective and respectful despite the clients violent crimes of a sexual nature. It was also found that the social workers felt that the professional approach could be affected by the emotional challenges that came with their work. The social workers used strategies to maintain their professional approach in situations that were found emotionally challenging. / Studien syftade till att undersöka socialarbetares erfarenheter gällande relationen mellan emotionellt arbete och professionellt förhållningssätt samt vilken betydelse de upplever att ett professionellt förhållningssätt har, i arbetet med utövare av sexuellt våld. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie med ett målstyrt urval av sju socialarbetare med erfarenhet att arbeta med utövare av sexuellt våld. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och insamlade data analyserades genom tematisk analys. Resultatet visade att socialarbetarna ansåg att ett professionellt förhållningssätt var viktigt i deras arbeten och detta genom bland annat att vara objektiv och respektfull trots klienternas våldsbrott av sexuell karaktär. Det framkom även att socialarbetarna upplevde att det professionella förhållningssättet kunde påverkas av de känslomässiga utmaningar som kom med arbetet. Socialarbetarna använde sig av strategier för att bibehålla det professionella förhållningssättet i känslomässigt utmanande situationer.

Emotions constitutes a large part of social work and social workers use their expertise to handle emotions of others while coping with their own. The aim of this qualitative study is to investigate the emotions that social workers experience, and how they manage their own emotions working with clients with both problematic substance use and mental illness. The study is based on eight semi-structed interviews with social workers, working closely with this specific client-group. We have analyzed our data according to Hochschild’s theory of “emotional labor”, by using a thematic analysis.   The results shows that the work involves a wide range of emotions, where frustration, helplessness, joy and curiosity are the most common emotions. Being able to manage emotions and the way in which one does so appears to be strongly linked to professionalism. It appears that social workers should not show too much of their emotions, but not too little either. The results also show that the emotion management takes place in two different arenas, in the client meeting and in the workplace, and the emotion rules differ markedly depending on the arena. Managing emotions together with colleagues and through supervision also proved to be important for maintaining professionalism.

Support nurse is a professional group whose work involves close contact with other people, they are also a profession that is in demand in the labor market. The shortage of nurses means they may experience increased stress and lack of influence in their own work. Support nurses main task is to supervise individuals with neuropsychiatric disorders, these individuals also called for patients. The aim of the study was to investigate a group support nurses and their experiences of the emotional aspect of their job role and how relationships with clients and colleagues is important for how they feel and how they can manage the demands of work. In the performance of my study I have started from Arlie Hochschild (2003) theory of emotional wage work, how emotions are expressed and handled by support assistants in the daily work with the users. Wage labor is a central part of many people's lives and some individuals seek out jobs where they feel it can make a difference and the feeling of having meaningful work as evidenced in the results of the study on the basis of the description of the work support nurses. Hochschild (2003) argues that the emotional work means you have a job that consists of relationships with other people and where you are in your work becomes emotionally involved. I have chosen to use a qualitative method in the execution of this study by conducting eight semi-structured interviews with active support nurses divided into five businesses in the support operations in Luleå. The collected material for this study were analyzed using scientific articles that highlights previous research and Hochschild (2003) theory of emotional work. It appears from the results of the study and analysis of the experience of workload and managing their own emotions and the users are different as well, the experience of the emotional load. The support nurses’ highlights colleagues as an important factor to be able to perform at work. Working as a team is seen as a prerequisite and that all have in common is deleted from a user perspective and common goals. It also appears that the recovery is seen as crucial for the support assistants to cope with the work from a long term perspective, to sleep and enough recovery for those support assistants who work evenings / weekends while support assistants who work only during the day are satisfied with their work situation and feel that they get enough of recovery. / Stödassistenter är en yrkesgrupp vars arbete innebär en daglig  kontakt med andra människor. Det är en yrkeskategori som finns och som starkt efterfrågas på arbetsmarknaden. Brist på stödassistenter kan innebära att de kan uppleva en ökad stress och brist på inflytande i det egna arbetet. Stödassistenternas huvudsakliga arbetsuppgift handlar om att handleda individer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och benämns även som brukare. Syftet med studien har varit att undersöka en grupp stödassistenters och deras upplevelser av att ha ett emotionellt arbete kopplat till deras arbetsroll. Vidare handlade de om hur relationerna till brukare och kollegor har betydelse för hur de upplever att de kan hantera krav i arbetet. I studien har jag utgått från Arlie Hochschild (2003) teori om emotionellt lönearbete. Det emotionella arbetet innebär att man har ett arbete som utgörs av relationer till andra människor och benämns även som känsloarbete (Hochschild, 2003). Lönearbete utgör en central del av många människors liv och en del individer söker sig till arbeten där de upplever att det kan göra skillnad för en annan individ utifrån känslan av att ha ett meningsfullt arbete vilket speglas i studiens resultat. I utförandet av denna studie har en kvalitativ metod användts utifrån åtta semistrukturerade intervjuer som genomförts med verksamma stödassistenter inom fem stödverksamheter i Luleå Kommun. Jag har på så sätt kunnat samla in min empiri som jag sedan har analyserat med hjälp av artiklar och teorier inom området, emotionellt lönearbete. Studiens resultat och analys visar att upplevelsen av arbetsbelastning och hanteringen av de egna och brukarnas emotioner skiljer sig åt, likaså upplevelsen av den emotionella belastningen. Stödassistenterna lyfter fram arbetskollegor som en viktig faktor för att kunna utföra ett tillfredsställande arbete. Att arbeta som ett team ses som en förutsättning och att alla gemensamt skall utgå från ett brukarperspektiv och gemensamma mål. Det framgår att återhämtningen ses som otillräcklig utifrån ett långtidsperspektiv, för de stödassistenter som arbetar kvällar/helger medan stödassistenter som endast arbetar dagtid är nöjda med sin arbetssituation och upplever att de får tillräckligt med återhämtning.

The purpose of this study is to increase the understanding of how retail employees experience the organizational conditions in the workplace in order to be able to perform emotional work in relation to customers. The study is conducted through six qualitative semi-structured interviews with retail employees who are employed in different companies in the retail industry in Sweden. Based on the perspective of Arlie Hochschild's sociology of emotions and the concept of social support, the empirical material has been analyzed. The study's research questions are the following: ● How do retail employees relate to emotional labor? ● How are the organizational conditions at the workplace perceived for performing emotional labor? The result of the study shows that in their work role, retail employees manage and influence both their own and the customers' emotions in order to achieve customer trust. The varying expectations of expressed emotions in different situations can be described through Hochschild's concept of emotion rules and take place on the basis of both informal and formal emotion rules. Retail employees are constantly exposed to managing a distance between perceived and expressed emotions at work, which can be explained through two more of Hochschild's concepts: surface acting and deep acting. To manage emotional work, retail employees express the importance of social support from the environment. On the other hand, the study shows that social support from managers and supervisors was lacking in all interviewees' workplaces, which affects the perception of the organizational conditions for performing work. Time constraints, staff shortages and unreasonable demands from management are perceived as factors that affect the ability to perform emotional labor and risk resulting in unwanted emotions with negative attributes. In contrast to previous research, the results of this study show that retail employees' approach to emotional labor is influenced by more factors than interaction with the customer. / Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för hur butiksmedarbetare inom handelsbranschen upplever de organisatoriska förutsättningarna på arbetsplatsen för att kunna utföra det emotionella arbetet i relation till kunder. Studien utförs genom sex kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer med butiksmedarbetare som förvärvsarbetar på olika företag inom handelsbranschen i Sverige. Utifrån Arlie Hochschilds emotionssociologiska perspektiv och begreppet socialt stöd har det empiriska materialet analyserats. Studiens frågeställningar är följande: ● Hur förhåller sig butiksmedarbetare till det emotionella arbetet? ● Hur upplevs de organisatoriska förutsättningarna på arbetsplatsen för att utföra det emotionella arbetet? Studiens resultat visar att butiksmedarbetare i sin yrkesroll hanterar och påverkar både sina individuella och kunders känslor i syfte att uppnå ett kundförtroende. De varierande förväntningar på uttryckta känslor i olika situationer kan beskrivas genom Hochschilds begrepp känsloregler och sker utifrån både informella och formella känsloregler. Butiksmedarbetare utsätts ständigt för hantering av en distans mellan upplevda och uttrycka känslor i arbetet, vilket kan förklaras genom ytterligare två av Hochschilds begrepp: ytagerande och djupagerande. För att hantera det emotionella arbetet är socialt stöd från omgivningen betydelsefullt för butiksmedarbetarna. Däremot visar studien att det sociala stödet från chef och ledning är bristande på samtliga intervjupersoners arbetsplatser, vilket påverkar upplevelsen av de organisatoriska förutsättningarna för att utföra arbetet. Tidsbrist, personalbrist och orimliga krav från ledningen upplevs vara faktorer som påverkar möjligheten till att utföra det emotionella arbetet och riskerar att resultera i oönskade känslor med negativt attribut. Till skillnad från tidigare forskning visar studiens resultat att butiksmedarbetares förhållningssätt till det emotionella arbetet påverkas av fler faktorer än interaktion med kund.

No description available.

The Covid-19 pandemic has put Sweden in a new and challenging situation. Several of thewomen's shelters in Sweden have reported an alarming pressure as a result of increased casesof women and children in vulnerable situations. Based on a qualitative research strategy, thisstudy examines how women's shelter workers experience and handles the practical andemotional work due to the Covid-19 pandemic. To examine this study's purpose and researchquestions, five semi-structured interviews were conducted with women’s shelter workers fromvarious women's shelters in Sweden. During each interview, the study subjects were given theopportunity to share their own experiences regarding the work situation due to the Covid-19pandemic. The gathered empirical material was analyzed using Arlie Hochschild's theoryregarding emotional work. The results of the study show that the majority of the study subjectsexperience changes in the number of abused women in need of help and support and that thepractical work has been limited and challenged. Furthermore, the study subjects experiencetheir jobs as even more emotionally demanding during the Covid-19 pandemic, but this had noeffect on the way of dealing with the emotional work. Several different coping strategies couldbe identified in the way of handling the emotional work, including recovery, previousprofessional experience, surface or deep emotional acting and the support from colleagues.With the help of different approaches, the study subjects distinguish themselves from theirprofessional role in order to not identify themselves too strongly with the emotional work. Theresults of the study proved that different coping strategies are of importance to be able to handleand complete emotional work. / Coronapandemin har resulterat i en ny och utmanande situation för Sverige. Många av landetskvinnojourer har rapporterat om ett alarmerande tryck på sina verksamheter till följd av ökadefall av kvinnor och barn i utsatta situationer. Utifrån en kvalitativ forskningsstrategi undersökerdenna studie hur jourkvinnors praktiska respektive emotionella arbete upplevs och hanteras tillföljd av coronapandemin. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes femsemistrukturerade intervjuer med jourkvinnor från olika kvinnojourer i Sverige. Underrespektive intervjutillfälle fick jourkvinnorna möjlighet att dela med sig av sina egnaupplevelser gällande arbetssituationen under coronapandemin. Det empiriska materialetanalyserades med hjälp av emotionssociologiska begrepp från Arlie Hochschilds teori somberör emotionellt arbete. Resultaten visar att majoriteten av jourkvinnorna uppleverförändringar i antalet stödsökande och att det praktiska arbetet kommit att resultera ibegränsningar och utmaningar. Vidare visade det sig att jourkvinnorna utför ett än meremotionellt krävande arbete under coronapandemin, detta hade däremot ingen påverkan påjourkvinnornas sätt att hantera de emotionella påfrestningar som uppstår i arbetet medvåldsutsatta kvinnor. Arbetet som jourkvinnorna utför kunde även liknas med etthärbergeringsarbete i takt med att de bär på både sina egna och andras känslor. Flera olikahanteringsstrategier kunde identifieras i jourkvinnornas sätt att hantera det emotionella arbetet,däribland återhämtning, tidigare yrkeserfarenhet, ytligt respektive djup emotionellt agerandesamt stödet som återfinns hos jourkvinnornas kollegor. Det framgick att jourkvinnorna medhjälp av olika förhållningssätt kan skilja på sig själva och sin yrkesroll för att inte identifierasig för starkt med det emotionella arbetet. Olika hanteringsstrategier visade sig således vara avstor vikt för att jourkvinnorna ska kunna hantera och fullfölja det emotionella arbetet.

Det emotionella arbetet vid intrauterin fosterdöd - barnmorskors erfarenheter av att bistå föräldrar under hela förlossningsprocessen Abstrakt Bakgrund: Intrauterin fosterdöd (IUFD) förekommer runt om i hela världen och närmare två miljoner barn föds fram döda varje år. Rökning, högt BMI samt tillväxthämning hos barnet är några av de kända riskfaktorerna kopplat till IUFD och prevalensen av dödfödda barn är högre i låginkomstländer jämfört med höginkomstländer. Barnmorskor bär en viktig roll i mötet med IUFD där deras uppgift dels är att stötta och tillgodose föräldrarnas behov, vilket ställer stora krav på deras emotionella arbete.   Motiv: Att möta föräldrar vars barn har dött intrauterint kan vara ett av de tuffaste möten en barnmorska ställs inför. Det finns få studier i Sverige om barnmorskors erfarenheter i mötet med IUFD, därför är det relevant att fördjupa kunskapen inom ämnet. Syfte: Syftet var att belysa barnmorskors känslor och erfarenheter av att bistå föräldrar innan, under samt efter förlossningen vid intrauterin fosterdöd. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer tillämpades för att besvara syftet med studien. Sju barnmorskor intervjuades och intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med inspiration av klassisk grundad teori.    Resultat: Det teoretiska perspektivet emotionellt arbete bidrog till framväxten av kärnkategorin: Barnmorskors emotionella arbete i interaktionen med föräldrar vid intrauterin fosterdöd, tre kategorier: Att vara fyren i stormen; En känslomässig berg-och-dalbana; Kunskap och stöd – intrauterin fosterdöd, en del av professionen, samt åtta underkategorier.  Konklusion: Barnmorskors emotionella arbete i interaktionen med föräldrar vid IUFD belyser det känslomässiga engagemanget som krävs från barnmorskorna, vilket resulterar i att många känner sig emotionellt dränerade. I denna studie tydliggörs förståelsen för den känslomässiga påfrestning och behovet av professionellt stöd som barnmorskor upplever vid IUFD. / The emotional work of intrauterin fetal death - midwives' experiences of assisting parents throughout the birth process Abstract Background: Intrauterin fetal death (IUFD) occurs all around the world and approximately two million babies are stillborn every year. Smoking, high Body Mass Index (BMI) and fetal growth retardation are some of the well-known risk factors associated with stillbirth and the prevalence of stillborn babies are higher in low-income countries compared to high-income countries. Midwives play an important role when meeting IUFD, where their tasks are partly to support and meet the parents’ needs, which places great demands on their emotional work.  Motive: Meeting parents whose babies have died in the uterus can be one of the toughest encounters a midwife faces. There are few studies in Sweden about midwives' experiences in meeting with IUFD, therefore it is relevant to deepen the knowledge about the topic. Aim: The aim was to explore midwives' emotions and experiences of assisting parents before, during and after childbirth in case of intrauterine fetal death. Methods: A qualitative method with semi-structured interviews was applied to answer the purpose of the study. Seven midwives were interviewed and the interviews were transcribed verbatim and analyzed with inspiration from classical grounded theory. Result: The theoretical perspective of emotional labor contributed to the emergence of the core category: Midwives' emotional labor in the interaction with parents at intrauterine fetal death, three categories: Being the lighthouse in the storm; An emotional roller coaster; Knowledge and support – intrauterine fetal death, a part of the profession, as well as eight subcategories. Conclusion: Midwives' emotional labor in interacting with parents at IUFD highlights the emotional commitment required from midwives, resulting in many feeling emotionally drained. This study clarifies the understanding of the emotional strain and the need of professional support for midwives who have taken care of parents experiencing an IUFD.