Global ETD Search

1	Föräldraskap i Johan Tobias Sergels teckningar från 1700-talets andra hälft Matarasso, Rebecca January 2022 (has links) I uppsatsen undersöks hovbildhuggaren Johan Tobias Sergels teckningar av samtida föräldraskap från 1700-talets andra hälft – en dramatiskt föränderlig period i Sveriges och Europas historia, präglad av upplysningsfilosofins omvälvande framväxt. Flertalet teckningar skildrar Sergels egen familj, och kung Gustav III i relationen till sonen och tronarvingen Gustav (IV) Adolf. Genom bildanalyser med stöd i en semiotisk begreppsapparat, samt analys av Sergels samtid, utforskas teckningsmotivens betydelser och hur de kan förstås i den historiska kontexten. Undersökningen visar hur två tydligt definierbara teman återkommer i Sergels teckningar (ömhet, intimitet och fysisk interaktion och pedagogik och utbildning), och hur motiven kan förstås som uttryck för upplysningsfilosofiska idéer om föräldraskap och familjelycka. Särskilda bildelement kan tolkas som tecken för strömningens progressiva moder- och faderskapsideal, som uttryckts av bl.a. upplysningsfilosofen Jean-Jacques Rousseau i Émile ou de l’education (1762), och återkommer i läroboken Barnabok (1780), tillägnad den då tvåårige Gustav (IV) Adolf. Undersökningen visar också hur Sergels skildringar av den egna familjen och det kungliga faderskapet, kan betraktas som konstnärliga tolkningar av då rådande familjeförhållanden. Ett urval brev till och från Sergel, samt tidigare forskning, styrker bilden av att Sergel, hans sambo Anna Rella och kung Gustav III praktiserade föräldraskap i linje med centrala upplysningsfilosofiska värden. Sergel Johan Tobias teckning föräldraskap faderskap moderskap familj 1700- tal upplysningen Rousseau Jean-Jacques gustavianska eran Gustav III Gustav IV Adolf Art History Konstvetenskap
2	Development and planning of behavioral interventions to enhance effective utilization of activity-based workplaces / Utveckling och planering av beteendeinsatser för att förbättra effektivt nyttjande av aktivitetsbaserade arbetsplatser Shahzad, Ammarah January 2024 (has links) The pandemic knocked over traditional ways of working in the office context, yet it is questionable whether, a couple of years after the pandemic, organizations have learned to utilize the workplaces in an efficient way, resulting in high employee experience. There was a transition of working practices from using offices before pandemic to remote work in pandemic and then start to settle in hybrid ways of working after pandemic. During this transition, flexible ways of utilizing and sharing workspaces were lost and activity-based workplaces may no longer be used as intended. A pilot project was conducted at one of the sections of a department of global Swedish organization to find behavioral gaps present when it comes to utilization of workspaces. This project’s aim was to develop and plan behavioral interventions to enhance effective utilization of activity-based workplaces. This thesis project focuses to contribute to knowledge regarding human behaviors’ impact on the utilization of workspaces and how tailor made solutions in form of behavioral interventions can be developed or created according to needs of workplaces facing similar challenges as the department of this case study. Results of this project points out the post-pandemic ways of working and the underlying reasons of behavioral gaps when it comes to utilization of activity-based workplaces’ workspaces at one of the sections of a department of a global Swedish organization. Based on these results and different stakeholders’ feedback, a package of behavioral interventions was suggested with an expectation of their positive outcome on utilization of workspaces. The study concludes that behavioral gaps or issues can be a reason for underutilization of workspaces in the activity-based workplaces and to improve the situation tailor made behavioral interventions should be developed. This study also gives recommendations for enhancing utilization of activity-based workplaces and what should be next steps at the department of this case study to improve the situation with long term positive outcomes on utilization of workspaces. / Pandemin störtade traditionella sätt att arbeta på kontor, men det är tveksamt om organisationer ett par år efter pandemin har lärt sig att använda arbetsplatser på ett effektivt sätt, vilket resulterat i en hög medarbetarupplevelse. Det skedde ett skifte i arbetsmetoder från att använda kontor före pandemin till att arbeta på distans under pandemin och sedan börja sätta sig in i hybrida sätt att arbeta efter pandemin. Under denna övergång förlorades flexibla sätt att utnyttja och dela arbetsytor och aktivitetsbaserade arbetsplatser får inte längre användas som avsett. Ett pilotprojekt genomfördes vid en av sektionerna på en avdelning av en global svensk organisation för att hitta beteendeklyftor som finns när det gäller nyttjandet av variationer av arbetsplatser. Detta projekts syfte var att utveckla och planera beteendeinsatser för att förbättra nyttjande av aktivitetsbaserade arbetsplatser. Detta examensarbete fokuserar på att bidra till kunskap om det mänskligt beteendets påverkan på nyttjandet av arbetsytor och hur lösningar i form av beteendeinsatser kan utvecklas eller skapas efter behov av arbetsplatsers med liknande utmaningar som på den här avdelningen. Resultatet av detta projekt visar arbetsvanor under den post-pandemiska eran och de bakomliggande orsakerna till beteendeklyftor när det gäller nyttjandet av aktivitetsbaserade arbetsplatsers på den undersökta sektionen . Baserat på dessa resultat och de anställdas och ledningsgruppens återkoppling föreslogs ett paket med beteendeinsatser med en förväntan om deras positiva resultat på användningen av arbetsytor. Studien drar slutsatsen att beteendeklyftor eller problem kan vara en orsak till underutnyttjande av arbetsytor och för att förbättra situationen bör beteendeinsatser utvecklas. Denna studie ger också rekommendationer för att förbättra nyttjandet av aktivitetsbaserade kontor och vad som bör vara nästa steg för avdelningen på global svensk organisationen för att förbättra situationen med långsiktiga positiva resultat för nyttjande av arbetsytor. Activity-based workplaces behavioral interventions effective utilization post-pandemic era Aktivitetsbaserade arbetsplatser beteendeinsatser effektivt nyttjandet post-pandemiska eran Other Health Sciences Annan hälsovetenskap
3	Ett rum mellan religion och ateism Iljazovic, Adnana January 2007 (has links) <p>Michel Onfray är idag den mest lästa och omdebatterade franske filosofen. Boken Handbok för ateister som utkom förra året har bara i Frankrike sålt i 200 000 exemplar och har hittills utkommit i 9 länder. En av anledningarna till att han vunnit en bred publik är att författaren lyckas med att skriva klargörande och enkelt om angelägna frågor. Konflikter mellan ateister och teister uppstår ständigt och mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilken kritik som riktar sig mot ateister som Michel Onfray. Vad anser Onfray om monoteismen?</p><p>Jag har använt mig av närläsning av boken Handbok för ateister, vidare gjorde jag en mediesökning där jag letade fram olika artiklar och bloggar som riktade sin kritik mot den boken och mot Michel Onfray.</p><p>Onfray riktar en skarp kritik mot alla monoteistiska läror som kristendomen, judendomen och islam. Dessa delar en serie identiska förakt: hat mot förnuftet och intellektet; hat mot friheten; hat mot alla böcker i namn av en enda; hat mot livet; hat mot sexualiteten, kvinnorna och njutningen; hat mot det feminina; hat mot kropparna, begären och drifterna. Enligt Onfray försvarar judendomen, kristendomen och islam: tro och trosvisshet, lydnad och underkastelse, dödslängtan och passion för det hinsides, kyskheten, jungfrudomen och monogam trohet, makten och modern, själen och anden. Onfray argumenterar för ett hedonistiskt förhållningssätt och att vi skall knyta an till upplysningstidens ideal där förnuftet står i centrum. Han förespråkar en ”ateologi”.</p><p>För de som riktar sin kritik mot Onfrays sätt att tänka är det svårt att förstå religionskritiker som helt och hållet blundar för religionens positiva funktioner. De menar att överallt där religion förekommer kan man finna verktyg och metoder som bidrar till att utveckla medvetandet i riktning mot tillit, respekt och medkänsla. Överallt i världen söker sig människor i nöd till religionerna och får på olika sätt hjälp. Moder Theresas ihärdiga arbete bland fattiga, sjuka och döende i den indiska staden Calcutta är ett klart sådant praktiskt uttryck för mänsklig omsorg och kärlek. Min slutsats efter att jag har gjort den här undersökningen är att man måste acceptera att vi alla är olika, har olika värderingar och att respektera andras åsikter även om de ibland står emot våra egna. Kunskapen är något som gör att många frågor och fördomar försvinner om man bara tillåter sig själv att ha ett öppet sinne för alla människor.</p> dekonstruktion Traité d'athéologie ateism ateologi teism Michel Onfray Handbok för ateister hedonism den postkristna eran agnosticism gud är död teokrati monoteism Philosophy of religion Religionsfilosofi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
4	Ett rum mellan religion och ateism Iljazovic, Adnana January 2007 (has links) Michel Onfray är idag den mest lästa och omdebatterade franske filosofen. Boken Handbok för ateister som utkom förra året har bara i Frankrike sålt i 200 000 exemplar och har hittills utkommit i 9 länder. En av anledningarna till att han vunnit en bred publik är att författaren lyckas med att skriva klargörande och enkelt om angelägna frågor. Konflikter mellan ateister och teister uppstår ständigt och mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilken kritik som riktar sig mot ateister som Michel Onfray. Vad anser Onfray om monoteismen? Jag har använt mig av närläsning av boken Handbok för ateister, vidare gjorde jag en mediesökning där jag letade fram olika artiklar och bloggar som riktade sin kritik mot den boken och mot Michel Onfray. Onfray riktar en skarp kritik mot alla monoteistiska läror som kristendomen, judendomen och islam. Dessa delar en serie identiska förakt: hat mot förnuftet och intellektet; hat mot friheten; hat mot alla böcker i namn av en enda; hat mot livet; hat mot sexualiteten, kvinnorna och njutningen; hat mot det feminina; hat mot kropparna, begären och drifterna. Enligt Onfray försvarar judendomen, kristendomen och islam: tro och trosvisshet, lydnad och underkastelse, dödslängtan och passion för det hinsides, kyskheten, jungfrudomen och monogam trohet, makten och modern, själen och anden. Onfray argumenterar för ett hedonistiskt förhållningssätt och att vi skall knyta an till upplysningstidens ideal där förnuftet står i centrum. Han förespråkar en ”ateologi”. För de som riktar sin kritik mot Onfrays sätt att tänka är det svårt att förstå religionskritiker som helt och hållet blundar för religionens positiva funktioner. De menar att överallt där religion förekommer kan man finna verktyg och metoder som bidrar till att utveckla medvetandet i riktning mot tillit, respekt och medkänsla. Överallt i världen söker sig människor i nöd till religionerna och får på olika sätt hjälp. Moder Theresas ihärdiga arbete bland fattiga, sjuka och döende i den indiska staden Calcutta är ett klart sådant praktiskt uttryck för mänsklig omsorg och kärlek. Min slutsats efter att jag har gjort den här undersökningen är att man måste acceptera att vi alla är olika, har olika värderingar och att respektera andras åsikter även om de ibland står emot våra egna. Kunskapen är något som gör att många frågor och fördomar försvinner om man bara tillåter sig själv att ha ett öppet sinne för alla människor. dekonstruktion Traité d'athéologie ateism ateologi teism Michel Onfray Handbok för ateister hedonism den postkristna eran agnosticism gud är död teokrati monoteism Philosophy of religion Religionsfilosofi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
5	Fängslad skönhet : En ikonografisk/ikonologisk analys av Julia Margaret Camerons fotografi The Rosebud Garden of Girls / Imprisoned Beauty : An iconographic/iconologic analysis of Julia Margaret Cameron’s photograph The Rosebud Garden of Girls Lilja, Linnéa January 2024 (has links) This study aims to analyze the motif of Julia Margaret Cameron’s photograph The Rosebud Garden of Girls from 1868 regarding its literary sources, codes and how the women are depicted. The purpose is to find out whether the photograph romanticize or challenge the Victorian conventions. The applied method is Erwin Panofskys iconographical and iconological analysis methods. The theoretical framework consists of art historian Griselda Pollocks report regarding private and public spheres and how women and men are divided between these. Art historian Leena-Maija Rossi’s reasoning concerning female masquerade has also contributed a theoretical basis. The result shows a paradoxical picture of the Victorian view on women and how this is reflected in The Rosebud Garden of Girls. Julia Margaret Cameron 1860-talet ikonografi ikonologi Panofsky kvinnlighetens rum kvinnlig maskerad iscensatt fotografi The Rosebud Garden of Girls fotografi viktorianska eran prerafaeliterna dräktreform Griselda Pollock Leena-Maija Rossi Alfred Tennyson Maud Sandro Botticelli La Primavera allegori blommor som kvinnliga koder konventioner normer ideal kvinnoförtryck Art History Konstvetenskap
6	Den inre digitala marknadens framtid : Medlemsstaternas dilemma med implementeringen av upphovsrättsdirektivet: fokus på svensk respektive fransk rätt / The Future of the Digital Single Market : The Member States’ dilemma with the implementation of the Copyright Directive: focus on Swedish and French law Ekstrand, Johan, Landström, Jennifer January 2020 (has links) Upphovsrättsdirektivet, Digital Single Market-direktivet, befinner sig idag i en implementeringsprocess i EU-länderna. Implementeringen syftar till att harmonisera upphovsrätten mellan medlemsstaterna och att upprätthålla en väl fungerande inre marknad. Direktivet medför ett antal dilemman vid harmoniseringen av medlemsländernas lagstiftningar. Somliga länder är positiva till direktivet, medan andra anmärker en ordalydelse som är otydlig, abstrakt och svår att konkretisera. Frankrike var första land inom unionen att lägga fram ett lagförslag baserat på direktivet. Samtliga medlemsländer, däribland Sverige, har fortfarande tid på sig att införliva direktivet i sin lagstiftning. Syftet med uppsatsen är att utreda DSM-direktivets artikel 17 och dess implementering i fransk rätt med utgångspunkt i Frankrikes framställda lagförslag. Vidare är ändamålet att göra en konkret jämförelse mellan förevarande upphovsrättsliga normer i Sverige respektive Frankrike, för att således kunna analysera det franska lagförslagets lämplighet i svensk rättsordning. Lämpligheten ska försöka bedömas utifrån kulturella värderingar bakom nationell lagstiftning och upphovsrättspolitik. För att besvara frågeställningen huruvida det franska lagförslaget på implementering av DSM-direktivets artikel 17 kan vara en förebild för den svenska lagstiftaren, har framställningen disponerats enligt följande: vi har (1) utrett svensk upphovsrätt, (2) redogjort för DSM-direktivet och härrörande kritik, (3) uppgivit Regeringskansliets resonemang och frågeställningar gällande direktivets genomförande i svensk rätt, (4) utrett fransk upphovsrätt samt (5) översatt och tolkat förevarande lagförslag med tillhörande kritik. Utöver rättskällor, har framställningen till övervägande del grund i debattartiklar, tidskrifter samt inlägg online för att klargöra den aktuella problematiken rörande DSM-direktivet. Slutsatsen är att svensk respektive fransk upphovsrätt visserligen framstår som snarlika i stort sett. Däremot kan det franska lagförslaget på implementering av direktivet enbart framstå som en förebild i viss mån. Av artikel 17:s tre huvudområden kan vägledning av det franska lagförslaget endast ges gällande införandet av en klagomåls- och avhjälpningsmekanism. / <p>Det här är den slutgiltiga examensuppsatsen, en nedskuren version av en mer omfattande och djupgående version. För intressenter finns den första versionen tillgänglig via kontakt med författarna. </p> Digital Single Market The Copyright Directive Code de la propriété intellectuelle Le droit d'auteur Les droits voisins du droit d'auteur Tribunal de Grande Instance de Paris Cour d’appel de ParisARCOM CSA HADOPI 49 2001/29/EG och 2009/24/EG Upphovsrättsdirektivet Upphovsrätt DSM DSM-direktivet Fransk rätt Svensk rätt Upphovsman Digital Single Market Digital Single Market direktivet EU-direktiv EU EU-rätt direktiv Ensamrätt artikel 17 Fritt innehåll Licensavtal Licensskatt Citat Recensioner Parodi Parodiverk Memes Framställare Fotograf Reproduktion Offentliggörande Utövande konstnär Närstående rättigheter Onlineleverantör Onlineleverantörer Skyldigheter Tillstånd Uppladdning Piratpartiet Skyddade verk Tjänster Rättigheter Användare Immaterialrätt Lagförslag Regeringskansliet Kritik Justitiedepartementet EU-parlamentet Verk Moraliskrätt Egendomsrätt Ekonomisk rätt Ideell rätt Direktiv 96/9/EG Direktiv 49 2001/29/EG Direktiv 2009/24/EG Infosoc Infosoc-direktivet Alster Facebook Instagram Youtube Twitter Tiktok EU:s ministerråd Karikatyr Pastisch Plattform URL Upphovsrättslag Upphovsrättslagen Tillgängliggöra Överlåtelse Tvistemål Äganderätt Inskränkning Undantag Prop. 1992/93:214 Prop. 2004/05:110 Tvistlösning Filter Igenkänningsfilter Uppladdningsfilter Media EU-kommissionen C-201/13 NJA 2015 s. 1097 Law and Society Juridik och samhälle

1

Page generated in 0.0481 seconds