Global ETD Search

11	Europadomstolen och slöjan : En kvinnas möjlighet till upprättelse Maamri, Sara January 2019 (has links) Det finns en utbredd kritik riktad mot Europadomstolen och dess tillämpning av religionsfriheten (artikel 9 i Europakonventionen). Akademiker har anklagat domstolen för att ha demonstrerat enbiasi fall som rör islam och slöjan. Domstolens bedömningar har upplevts som godtyckliga. Muslimer har framhävt att de upplever att de inte kan räkna med att få en rättvis domstolsprocess. Denna allvarliga kritik mot Europadomstolen ligger till grund för studiens övergripande syfte som är att undersöka vilka förutsättningar som finns för rättvisa i fall som rör religionsfriheten och slöjan. Forskare har uppmanat domstolen att anamma fyra proceduriella rättvisekriterier (deltagande, neutralitet, respekt och tillit) i syfte att åstadkomma rättvisa domstolsprocesser. Studien börjar därför med att analysera det huvudsakliga materialet, fyra rättsfall som alla behandlar en slöjbärande muslimsk kvinna utifrån de proceduriella rättvisekriterierna. Dessa kriterier kompletteras med en moralfilosofisk förståelse för alla individers grundläggande rätt till rättfärdigande. Studiens tes är dock att en proceduriell förståelse av rättvisa riskerar att vara otillräcklig. Det teoretiska ramverket består därför även av en substantiell förståelse av rättvisa, som istället för att fokusera på domstolens tillvägagångssätt fokuserar på utfall. Resultatet bekräftar denna tes genom att först anamma en förståelse för att vårt praktiska förnuft riskerar att vara invävt med ideologi. Det är inte förrän vi tillämpar ett dekonstruerande och dekoloniserande perspektiv som vi ser vad det är som hindrar domstolen från att upprätta substantiell rättvisa för slöjbärande kvinnor. Slöjan som symbol och sekularism som begrepp har tillskrivits särskilda värden vilket gör att domstolen förstår dessa som i direkt strid med varandra. Det är inte förrän domstolen självkritiskt reflekterar över och dekonstruerar dessa inneboende värden som substantiell rättvisa är möjligt. Studiens uppfattning är att muslimska slöjbärande kvinnor systematiskt nekas en verklig möjlighet till upprättelse i Europadomstolen. / The European Court of the Human Rights has been widely criticized regarding its implementation of the freedom of religion (article 9 in the European Convention on Human Rights). Researchers have noticed that the Court has demonstrated a bias in cases concerning Islam and the Islamic veil. The Courts judgements have been understood as arbitrary and European Muslims have argued that they do not have a fair chance to a just court procedure. This serious critique aimed at the Court grounds the aim of this study which is to explore the conditions for justice regarding freedom of religion cases and the Islamic veil in the European Court of Human Rights. Researchers have advised the court to apply four procedural justice criteria (participation, neutrality, respect and trust) in order to secure just and fair court procedures. Therefore, from a procedural understanding of justice, the study starts with an analysis of the main material, which is four cases, all concerning women wearing the Islamic veil. The theoretical framework is supplemented with a moral understanding of everyone’s basic right to justification and the two procedural justice criteria reciprocity and generality. However, the thesis of this study is that a procedural understanding of justice might be unsatisfying when discovering the general conditions for justice in the Court. The theoretical framework therefore needs to include substantive justice. Instead of focusing on pure procedural justice itaims at establishing substantively just outcomes. The result of this study confirms this thesis by acknowledging that our practical reason might be infused with ideology. It is not until a deconstructing and decolonial perspective is applied that it becomes clear what is hampering the court from establishing substantively just outcomes for women wearing the Islamic veil. As the veil and the term secularism has been ascribed certain values and ideas, the court put these two phenomena in direct contrast with each other. Substantive justice is not achievable until the court, in a self-critical manner deconstructs these values and ideas. The main result of this study is that until then, Muslim women wearing the Islamic veil are systematically denied substantive justice. Procedural justice substantive justice Freedom of Religion Islamic veil secularism Islam European Court of Human Rights justification Proceduriell rättvisa substantiell rättvisa religionsfrihet slöja sekularism islam Europadomstolen rättfärdigande Social Sciences Samhällsvetenskap Social Sciences Interdisciplinary Philosophy, Ethics and Religion Filosofi, etik och religion Law and Society Juridik och samhälle
12	Europarätten, domstolsväsendet och demokratin Granström, Hugo January 2023 (has links) No description available. Juridifiering judikalisering juridisk metod demokrati demokratiteori Jörgen Hermansson rättigheter mänskliga rättigheter domstolsväsendet europarätt EKMR EU-rätt rättighetsbaserad juridisk metod legitimitet domstolslegitimitet domstolars legitimitet demokratisk legitimitet rättighetsrevolition rättighetsrevolutionen europeisering europeisk integration rättslig integration metod Habermas Weber Hermansson EU-domstolen Europakonventionen Europadomstolen Fri- och rättigheter Regeringsformen uppenbarhetsrekvisitet rättspositivism naturrätt maktdelning maktbalans normprövning lagprövning Political Science Statsvetenskap
13	Obligatorisk vaccination – Förenligt med rätten till skydd för privatliv? : En analys av förenligheten mellan obligatorisk covid-19-vaccination och artikel 8 i Europakonventionen Tajik, Avidh January 2022 (has links) During the COVID-19 pandemic, European states have taken numerous measures to prevent the spread of the coronavirus. Several states have introduced various forms of compulsory vaccination against COVID-19. While vaccines are one of the most effective tools for protecting people against COVID-19, it raises the question to which extent states may justifiably make vaccination schemes compulsory in the pursuit of public health. This paper, therefore, analyses the compatibility between compulsory vaccination and the right to respect for private life as set out in Article 8 of the Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms (the ECHR). As of today, the European Court of Human Rights (the ECtHR) has not decided whether vaccine mandates are compatible with the right to respect for private life. An interference in the right to respect for private life must be in accordance with the law and fulfil one of the legitimate aims that are set out in Article 8.2 of the ECHR. An interference also needs to be necessary in a democratic society in order to achieve that legitimate aim. The protection of health as well as the protection of the rights and freedoms of others are two of the legitimate aims stipulated in Article 8 of the ECHR that are relevant in relation to the introduction of compulsory vaccination in society. In assessing whether an interference is necessary in a democratic society, the states enjoy a certain margin of appreciation. However, their assessment remains subject to review by the ECtHR. The principle of proportionality is an important part in assessing whether the interference has been necessary in a democratic society or not. The interference in question must remain proportionate to the legitimate aim pursued. In this paper, the compatibility between compulsory COVID-19 vaccination and the right to respect for private life is examined primarily by analysing prior case law of the ECtHR concerning vaccination and other medical interventions. This paper concludes that the states enjoy a wide margin of appreciation when assessing the necessity of introducing compulsory COVID-19 vaccinations, mainly because of the lack of European consensus regarding such vaccination schemes. Furthermore, it is concluded that compulsory COVID-19 vaccinations can be compatible with the right to respect for private life as set out in Article 8 of the ECHR, provided that the vaccines are considered safe and efficient by the research community, the vaccines used are monitored and the vaccine mandate is only indirectly imposed by sanctions of a protective nature. In addition, necessary precautions must be taken by prior assessment of potential contraindications and there must exist a possibility to receive compensation as a result of potential injuries caused by the vaccine. ECHR European Court of Human Rights ECtHR compulsory vaccination mandatory vaccination vaccination COVID-19 pandemic Europakonventionen EKMR artikel 8 Europadomstolen mänskliga rättigheter obligatorisk vaccination tvångsvaccination vaccination covid-19 corona coronavirus pandemi Law Juridik
14	FN-stadgan och Europarätten : En studie av fallet Somaliasvenskarna och de mänskliga rättigheterna beträffande genomförandet i EU av säkerhetsrådets resolutioner om intelligenta sanktioner Denikson, Daniel January 2007 (has links) <p>Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter?</p><p>Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet.</p><p>Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori.</p><p>Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN.</p><p>EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare.</p><p>I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen.</p><p>En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes. För framtiden bör unionen sätta en tydlig gräns för när de mänskliga rättigheter som man under så lång tid byggt upp skall kunna inskränkas.</p><p>Medlemsstaterna bör anta en gemensam ståndpunkt där man deklarerar att gemenskapens grundläggande rättigheter och friheter inte kan inskränkas på godtyckliga grunder.</p> FN FN-stadgan mänskliga rättigheter befogenhet internationell folkrätt traktaträtt EG-rätt EU-rätt europakonventionen europadomstolen EU EG-domstolen EKMR Wienkonventionen förordning frysning tillgångar egendomsskydd rättssäkerhet domstolsprövning legitimitetsproblem europarätt företräde FN-resolution terrorism internationell fred säkerhet rättssystem kompetens-kompetens laglighetseffekt listning somaliasvenskarna talibaner al-quaida al-barakaat musketörsprincipen washingtonfördraget jus cogens cameron afghanistan externa säkerhetsrådet relationer förteckning världsordning kumulerad rättslig grund verksamma rättsmedel försvar legalitetskontroll sanktionskommitten immunitet domstolsprövning terrorister godtycklighet grunder traktat rättspraxis internationella domstolen resolutioner intelligenta sanktioner European law EU-rätt
15	FN-stadgan och Europarätten : En studie av fallet Somaliasvenskarna och de mänskliga rättigheterna beträffande genomförandet i EU av säkerhetsrådets resolutioner om intelligenta sanktioner Denikson, Daniel January 2007 (has links) Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter? Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet. Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori. Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN. EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare. I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen. En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes. För framtiden bör unionen sätta en tydlig gräns för när de mänskliga rättigheter som man under så lång tid byggt upp skall kunna inskränkas. Medlemsstaterna bör anta en gemensam ståndpunkt där man deklarerar att gemenskapens grundläggande rättigheter och friheter inte kan inskränkas på godtyckliga grunder. FN FN-stadgan mänskliga rättigheter befogenhet internationell folkrätt traktaträtt EG-rätt EU-rätt europakonventionen europadomstolen EU EG-domstolen EKMR Wienkonventionen förordning frysning tillgångar egendomsskydd rättssäkerhet domstolsprövning legitimitetsproblem europarätt företräde FN-resolution terrorism internationell fred säkerhet rättssystem kompetens-kompetens laglighetseffekt listning somaliasvenskarna talibaner al-quaida al-barakaat musketörsprincipen washingtonfördraget jus cogens cameron afghanistan externa säkerhetsrådet relationer förteckning världsordning kumulerad rättslig grund verksamma rättsmedel försvar legalitetskontroll sanktionskommitten immunitet domstolsprövning terrorister godtycklighet grunder traktat rättspraxis internationella domstolen resolutioner intelligenta sanktioner European law EU-rätt

Page generated in 0.0643 seconds