Uppsatsens syfte är att genom kvalitativa intervjuer med tre svenska musikterapeuter, belysa existentiella frågor i svensk musikterapi. Forskningsfrågor är: Hur ser tre svenska musikterapeuter på existentiella frågor? Hur arbetar de med existentiella frågor i musikterapi? I uppsatsens bakgrund presenteras några utvalda filosofiska perspektiv på existentiella frågor samt litteratur som rör ämnesområdet musik, existentiell hälsa och livskvalitet. Forskning som berör musik, musikterapi och musikpsykologi presenteras. I resultatkapitlet presenteras tre teman: Existentiella frågor – en del av livet, Existentiella frågor genomsyrar musikterapi, Musik möjliggör inre förändring. I avsnittet diskussion diskuteras först resultatet under följande rubriker: Samstämmig syn på existentiella frågor, Samstämmig syn på musikens funktion, Känsla av sammanhang – av vikt för existentiell hälsa samt musikterapi och existentiella frågor. Sedan diskuteras vald metod under två rubriker: Intervjuer och Hermeneutik. Avslutningsvis diskuteras arbetets betydelse och förslag ges på fortsatt forskning. / The purpose of this thesis is to illuminate existential issues in Swedish music therapy through qualitative interviews with three Swedish music therapists. The research questions are: How do three Swedish music therapists perceive existential issues? How do they work with existential issues in music therapy? The background of the theses presents selected philosophical perspectives on existential issues as well as literature related to the areas of music, existential health, and quality of life. Research concerning music, music therapy, and music psychology is presented. In the results chapter, three result themes are presented: Existential issues - a part of life, Existential issues permeate music therapy, Music enables inner change. In the discussion section, the results are first discussed under the following headlines: Consistent view on existential issues, Consistent view on the function of music, Sense of coherence - important for existential health and music therapy and existential issues. Then the chosen method is discussed under two headings: Interviews and Hermeneutics. Finally, the significance of the work is discussed, and suggestions for further research are provided.

This thesis focuses on “livsfrågor” (questions of life) a typical Swedish concept introduced in the RE syllabus in the curriculum for compulsory schools in 1969. The study poses three questions: what can qualify as a “livsfråga”, why are they regarded important, and how do they fit into teaching? The main purpose is to study differences of the concept in two materials. Primarily interviews with Teacher educators all over Sweden and, secondly in the R.E. syllabus for compulsory and secondary schools from 1962 until today. Finally, the two materials used, will be brought together, and foci are recognized with the help of a tool for thought.  The study is using the concept dialogicity from Bachtin. Syllabus are viewed as compromises in accordance with a German tradition. In the syllabus, “livsfrågor” is one within many different words used with none what so ever stringency. It is not necessarily the most important term, as “livsåskådningsfrågor” (questions within philosophies of life)  is often dominating in objectivities. Also “existential questions” etc is used. The relation between the words are never made clear.  The syllabus are in one sense monologial as different meanings of the word are not made explicit, and other utterances are not invoked. In the interviews the dialogicity is more obvious. Philosophy is mentioned, eg.. Martin Buber, Viktor Frankl, theology (Paul Thillich), but also literature (Lars Gyllensten) and existentialism in a general sence. Other words are not as frequent – but “livsåskådningsfrågor” are of course mentioned, eg. Faith vs. knowledge. In the last chapter “livsfrågor” is problematized with the help of Andrew Wright and his three metanarrativies within the modern R.E. And the assumption, especially in the syllabus, of “livsfrågor”, as common between cultures and over time is problematized with the help of . feministic theory of knowledge.

This thesis focuses on “livsfrågor” (questions of life) a typical Swedish concept introduced in the RE syllabus in the curriculum for compulsory schools in 1969. The study poses three questions: what can qualify as a “livsfråga”, why are they regarded important, and how do they fit into teaching? The main purpose is to study differences of the concept in two materials. Primarily interviews with Teacher educators all over Sweden and, secondly in the R.E. syllabus for compulsory and secondary schools from 1962 until today. Finally, the two materials used, will be brought together, and foci are recognized with the help of a tool for thought.  The study is using the concept dialogicity from Bachtin. Syllabus are viewed as compromises in accordance with a German tradition. In the syllabus, “livsfrågor” is one within many different words used with none what so ever stringency. It is not necessarily the most important term, as “livsåskådningsfrågor” (questions within philosophies of life)  is often dominating in objectivities. Also “existential questions” etc is used. The relation between the words are never made clear.  The syllabus are in one sense monologial as different meanings of the word are not made explicit, and other utterances are not invoked. In the interviews the dialogicity is more obvious. Philosophy is mentioned, eg.. Martin Buber, Viktor Frankl, theology (Paul Thillich), but also literature (Lars Gyllensten) and existentialism in a general sence. Other words are not as frequent – but “livsåskådningsfrågor” are of course mentioned, eg. Faith vs. knowledge. In the last chapter “livsfrågor” is problematized with the help of Andrew Wright and his three metanarrativies within the modern R.E. And the assumption, especially in the syllabus, of “livsfrågor”, as common between cultures and over time is problematized with the help of . feministic theory of knowledge.

Sociala medier har på flera sätt förändrat vårt sätt att umgås med varandra. Barn och ungdomar är idag stora konsumenter av sociala medier och detta har med stor sannolikhet påverkan på deras identitet och självbild. Syftet med studien är att utifrån Erik Homburger Eriksons psykosociala utvecklingsteori öka kunskap om hur undervisningen kring identitet och livsfrågor kan vara ett identitetsfrämjande element i religionskunskap för årskurs 4–6, och framförallt hur sociala medier kan nyttjas. För att uppfylla syftet har fyra undervisande lärare i religionskunskap intervjuats där de fått delge sina tankar om möjligheten att använda sig av sociala medier i identitetsfrämjande syfte. Studien har en kvalitativ ansats där den hermeneutiska cirkeln har använts som metod för analys av materialet.   Resultatet visar att de undervisande lärarna ser både behov och möjligheter med att använda sig av sociala medier i undervisningen, trots att ingen av dem ännu gjort det. Flera tar upp hur olika värderingar och livsåskådningar kan lyftas genom att exempelvis utgå ifrån ett klipp på sociala medier där en person pratar om hur hen ser på identitet och livsfrågor. Det finns generellt sätt en positiv attityd gentemot sociala medier, men några beskriver hur de upplever att ungdomars mående påverkas i en negativ riktning på grund av den stress och press som sociala medier kan innebära. Den största utmaningen som framkommer är att lärarna i fråga inte anser sig ha tillräckligt mycket kunskap om just de medier som eleverna konsumerar eller de förebilder som de följer. Tidsbristen blir således ett återkommande dilemma, då de tycker att de inte har tillräckligt mycket tid vid sidan av lektionerna för att sätta sig in i detta. Avslutningsvis kan det konstateras att det finns behov av fortsatt forskning inom ämnet. / Social media has in many ways changed how we socially interact with each other. The youth of today are big consumers of social media, and this might have great impact upon their identity and self-image. The aim of this study is to increase knowledge of how social media can be used in identity and existential questions in religious education in grades 4–6 to promote their identity development. It is based on Erik Homburger Erikson’s psychological development theory. To fulfil the purpose, interviews were conducted with four religious education teachers where they discuss the possibility to use social media in order to promote their students´ identity development. The study has a qualitative approach and the hermeneutic circle has been used as method for analysing the material.   The result shows that the teachers acknowledge the need and potential to use social media in their teaching, even though none of them has done so yet. Some of them talk about how different values and conceptions of life can be brought up for example by watching a clip where a youtuber or influencer talks about what he or she thinks about identity and existential questions. There is generally a positive attitude towards social media. However, some of the teachers describe how they see that the students are affected in a negative way due to stress and pressure from being constantly connected with others through the phone. The greatest challenge that emerges is that the teachers do not consider themselves to have enough knowledge about the media that the students are consuming or about the role models they follow. Lack of time is a recurring dilemma, since they do not think they have enough time for anything else but planning their classes. Finally, it is possible to establish that further research is necessary in this area.

The purpose of the study has been, by adopting a view of life and a learning perspective, to reach an understanding of the way in which cancer patients in a palliative care context understand and cope with their existential life situation. I asked the following questions: 1) How does their personal view of life influence the patients’ understanding and coping with the illness and existential life situation? 2) What existential questions are central to the patients? 3) What is personal learning all about? 4) What prerequisites are important for fostering the patients’ personal learning? Interviews focusing on narratives were conducted with ten patients who have an incurable cancer disease. The interviews were taped and transcribed into texts. A hermeneutic method was applied to understand the content and import of the patients’ narratives. The results show that the patients achieve closure, which involves them making reassessments, adapting their life to the illness, being reconciled with themselves and with their relation to their surroundings. It is also about them wishing to bequeath a legacy and hand down desirable qualities, values and merits for future generations. Taking this view of life as their basis, the patients interpret their illness, existential questions and life situation, and structure their existence so as to make it comprehensible and meaningful. Life narratives can serve as a tool in enabling caregivers to identify patients’ existential questions, view of life, learning requirements and the way they make sense of things (”meaning-making”). By means of view of life support counselling caregivers can identify the patients’ personal ideas, values and support their needs. The patients can reach an awareness of their personal view of life. Reappraising and developing this can be viewed as a form of perspective shift or learning.

Inledning: Svenska skolbarns hälsovanor visar på en ökning av den psykiska ohälsan men också att ungdomar skattar sin emotionella psykiska hälsa som god eller mycket god. Vårdkonsumtionen bland ungdomar i Sverige har ökat markant. WHO definierar åtta olika perspektiv som byggstenar för existentiell hälsa: hopp, harmoni, helhet, meningsfullhet, förundran, andlig kontakt, personlig tro och gemenskap. Syftet med denna studie är att ge en beskrivning av ungdomars existentiella hälsa idag.  Frågeställningar: Hur upplever fyra psykoterapeuter och en psykolog ungdomars/unga vuxnas existentiella hälsa idag? På vilket sätt kan terapi inkluderande existentiella perspektiv bidra till bättre livskvalitet och existentiell hälsa för ungdomar? Metod: Fyra psykoterapeuter och en psykolog har intervjuats. Studien utgick från en deskriptiv, kvalitativ forskningsmetod och bearbetningsmetoden var tema analys.   Resultat: Den existentiella hälsan visar på brister. Ungdomarna i dag beskrivs som existentiellt ensamma med en frånvaro av andliga tankar och med flykt och tomhet som sätt att hantera svårigheter. Ungdomar är mer socialt ensamma idag än tidigare. De blir mer lämnade av sina föräldrar och det finns för lite vuxenstöd. I psykoterapi är det viktigt att förmedla att det är normalt att känna psykisk ohälsa under ungdomstiden och att psykoterapeuten blir en bärare av hopp och mening. Diskussion: Resultatet visar på vikten av att ha längre terapier. Det tar tid att hitta ”sin” väg. Psykoterapeuten kan genom leken i psykoterapin tillsammans med tonåringen bearbeta de existentiella frågorna och skapa mening med livet. Studien visar på behovet av någon form av samtalsforum för tonåringar, enskilt eller i grupp, där de kan få en existentiell grund att stå på. Detta skulle kunna påverka den psykiska hälsan positivt. / Introduction: Swedish schoolchildren’s habits concerning health show a decrease in mental health, but also that adolescents rate their mental emotional health as good or very good. The consumption of psychological healthcare among young adults in Sweden has increased. WHO defines eight different dimensions as important parts for building an existential health: connectedness to a spiritual being or force, meaning of life, awe, wholeness and integration, spiritual strength, inner peace/serenity/harmony, hope and optimism, and faith. The object of this study is to give a description the mental health of young people today. Questions: How do four psychotherapists and one psychologist experience the existential health of young people/young adults today? In what way can therapy including existential perspectives contribute to better quality of life and existential health among young people? Method: Four psychotherapists and one psychologist have been interviewed. The 3 (31) examination method of the study was based on a descriptive and qualitative research. Processing method was the theme analysis. Result: There is a shortage of existential health. Young adults today are described as existentially lonely with an absence of spiritual thoughts and with escape and emptiness as means of dealing with difficulties. Young adults are more socially lonely today than before. They are more left alone by their parents than before and there is not enough grownup support. In psychotherapy it is important to show that it is normal to feel psychologically distressed during youth and that the therapist becomes a carrier of hope and meaning. This can be fulfilled trough the therapeutic relation. Discussion: The result shows the importance of having longer sessions of therapy. It takes time to find “their” way. The psychotherapist can through play in therapy together with thw adolescent work through the existential issues and bring forth a meaning in life. The study shows the need for some kind of forum for teenagers, alone or in a group, where they can find an existential base to stand on. This would affect the mental health positively.

Denna uppsats har som syfte att undersöka om musik används i palliativ vård i Sverige och hur det i så fall beskrivs, motiveras och dokumenteras. Det är en kvalitativ intervjustudie med hermeneutisk förståelseansats. Intervjuer har genomförts med fem personer med olika yrkesprofession inom palliativ vård (sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och överläkare). Kontakt med de intervjuade har upprättats genom ett upprop i ett nyhetsbrev som ges ut av Svenskt Palliativt Nätverk, SPN. I uppsatsen ges en teoretisk bakgrund om palliativ vård, kris, etik, död, existentiella frågor, musik, musikterapi samt musikterapi i palliativ vård. Resultatet visar att de intervjuade använder musik i sitt vårdarbete men ingen är professionell musiker eller utbildad musikterapeut. Musikanvändningen beskrivs av informanterna genom konkreta exempel från vårdsituationer och den motiveras dels utifrån personliga erfarenheter av musikupplevelse dels med allmänna reflektioner över musikens olika möjligheter till påverkan fysiskt, psykiskt och socialt i livets slutskede. / This thesis aims to examine whether music is used in palliative care in Sweden and how it is described and justified. It is a qualitative study with hermeneutic approach. The survey consists of interviews with five different professionals working in palliative care (nurse, physiotherapist, occupational therapist, counselor, physician). Contact with the interviewees is established by a proclamation of a newsletter published by Swedish Palliative Network, SPN. The thesis provides a theoretical background of palliative care, crisis, death, ethics, music, music therapy and music therapy in palliative care. The result demonstrates that music is used in care situations and is justified by concrete experiences of how music can affect people physically, mentally and socially in the final stages of life.

Denna studie belyser lärares arbete med livsfrågor i religionskunskapsundervisningen. Syftet med studien är att undersöka vilka strategier lärare använder i livsfrågeundervisningen samt vilka utmaningar som uppkommer i arbetet med dessa. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex olika lärare som undervisar om religionskunskap i årskurs 4-6, har använts vid insamling av empiri. Efter analys av materialet framkommer det fyra olika teman i resultatet. Den första delen behandlar lärarnas definition av begreppet livsfrågor. Den andra handlar om hur mycket lärarna undervisar om livsfrågor. Den tredje belyser lärarnas betydelse av livsfrågor i religionskunskapen. Den sista beskriver vilka strategier och utmaningar lärarnas ser med livsfrågor. Studiens resultat visar att dessa frågor är en viktig del av religionskunskapsundervisningen. / This study illustrates teachers' work on existential questions in religious education. The purpose of the study is to investigate what strategies teachers use in the Swedish school subject life education, and what challenges that occur in their work. Qualitative semi- structured interviews with six different teachers who teach religion in grades 4-6 have been used in gathering empirical data. After analyzing the material, four different themes occurred and became a result. The first part deals with the teachers' definition of the concept of existential questions. The second part is about how much teachers teach about existential questions. The third part illustrates the importance of existential questions in religion education. The last part describes the strategies and challenges the teachers see with existential questions. The result of the study show that these questions are an important part of the religious teaching.

No description available.

This is a qualitative interview study that looks into teacher’s conceptualization of existential questions and their experiences with working with such questions in religious studies at upper secondary school. Previous research indicates that existential questions are often left behind in religious studies and that teachers feel unsecure when working with such questions in the classroom. Also, the term “existential questions” is not easily defined regarding meaning and scope and can therefore be understood in a variety of different ways. The purpose of this study has therefore been to investigate upper-secondary school teachers’ conception of what an existential question could be, what their experiences are with working with them in their teaching, and what they consider to be ideal when teaching about existential questions. Seven upper-secondary school teachers, currently teaching religious studies in the regions of Jönköping and Västra Götaland, have been interviewed from an inductive and explorative approach. The results of the study indicate that teacher’s conceptualization of existential questions differ significantly, and that teachers also have vastly different experiences regarding their student’s desire and capacity for conducting conversations about existential questions. The result also indicates that there exists a number of explanations as to why upper-secondary school teachers find it problematic to work with existential questions in their teaching. These include, among others, a lack of time, a polarized conversational climate in society, where questions without simple answers are avoided, ideological oppositions in the classroom and a lacking amount of background knowledge among students. What teachers seem to long for the most in their teaching of existential questions is a greater amount of time, cross-disciplinary cooperation and authentical encounters that could make even the big questions in life feel more relatable and less estranged by students. / Detta arbete grundar sig i en kvalitativ intervjustudie som genomförts för att undersöka lärares förståelse och erfarenheter av existentiella frågor inom religionskunskapsundervisningen. Tidigare forskning indikerar att existentiella frågor ofta bortprioriteras i undervisningen och att lärare känner sig osäkra inför att arbeta med sådana frågor i klassrummet. Begreppet ”existentiella frågor” är inte heller helt enkelt att definiera, varken gällande mening eller omfattning och kan därför förstås på olika sätt. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka gymnasielärares förståelse av vad existentiella frågor kan vara, vad de har för erfarenheter av att arbeta med dem i sin undervisning, samt hur deras idealbild för undervisningen kring existentiella frågor ser ut. Sju gymnasielärare som idag undervisar i religionskunskap i Jönköpings- och Västra Götalandsregionen har intervjuats utifrån en induktiv, utforskande och explorativ ansats. Studiens resultat indikerar att lärares förståelse av vad existentiella frågor är, skiljer sig markant åt och att lärare även har vitt skilda upplevelser av sina elevers vilja och kapacitet för att föra samtal kring existentiella frågor. Resultatet indikerar även att förekommer ett flertal förklaringar till varför gymnasielärare finner det problematiskt att arbeta med existentiella frågor i undervisningen. Dessa inkluderar bland andra tidsbrist, ett alltmer polariserat samtalsklimat där frågor utan givna svar inte ryms, ideologiska motsättningar i klassrummet och en bristande förkunskapsnivå hos elever. Det lärarna främst tycks önska i undervisningen kring existentiella frågor är mer tid, ämnesöverskridande samarbeten och autentiska möten som kan göra även de stora frågorna mer relaterbara och mindre främmande för eleverna.