Det sociala livet i skolan är ett viktigt inslag i elevers vardag och på deras arbetsplats. Idealt sett erbjuder gymnasieskolan en möjlighet att skapa relationer och mening på en plats utanför många elevers uppväxtområde, och är således en plats väl lämpad för integrering av unga med vitt skilda bakgrunder och erfarenheter. Det är möjligt att problematisera hur väl detta ideal infrias, och det krävs ingen lång vistelse på en gymnasieskola för att bilden av ett grupperat fält ska träda fram. Detta arbete fokuserar elevers upplevelse av grupperingar i gymnasieskolan, hur grupperingarna framträder, vilka faktorer elever upplever som betydande för dess tillkomst samt vilka konsekvenser de får för elevers syn på utbildning och framtiden. Tolv intervjuer har genomförts med elever på ett högskoleförberedande program vid en större gymnasieskola i Malmö. Studien anlägger Bourdieus kapitalteori för att analysera hur elevers bakgrund och tillvaro kontinuerligt spelar in i konstruktionen av själv och mening i skolan. Resultatet av studien bekräftar att grupperingar i gymnasieskolan är betydande, och de mest bidragande faktorerna som framkommit ur deltagarnas berättelser kan tematiseras som ambitionsnivå, kön och etnicitet samt mönster från grundskolan. Det framkommer också att dessa grupperingar ger upphov till olika kulturer inom en skola eller klass, vilka i förlängningen riskerar bevara ojämlikhet mellan elever som kommit till av olika uppväxtvillkor och erfarenheter av en ojämlik grundskola.

Syftet med denna studie är att studera vilka musikstilar som förekommer respektive inte får plats på en svensk förskola. Vi undrar hur omedvetet eller medvetet värdering av en musikstil synliggörs i de val förskolepedagoger säger sig göra, när de väljer musik som spelas i förskoleverksamheten. Den teoretiska utgångspunkt vi valt att utgå ifrån i denna studie är Pierre Bourdieus teori om kulturell kapital, med medföljande begrepp fält, smak och stil. I vår studie ingår sex förskolepedagoger som deltog i semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av tematisk metodanalys. De resultat som har kommit fram under studiegången har vi analyserat och upptäckt att musikdidaktiska val präglas både av barns egna musikerfarenheter och vuxnas egna kulturella arv samt gamla förskoletraditioner som sitter i väggarna. Av nio musikstilar som vi redovisar för kan vi se att vissa musikstilar förekommer oftare än andra och värderas som olika viktiga att ge plats på en förskola.

Att tävla i olika idrottsgrenar har man gjorts sedan grekiska antiken. Tävlingsinstinkten lever ännu kvar idag då det kan förekomma i olika kontexter. Syftet med denna studie är att undersöka lärares syn på tävlingsmoment i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa. För att få fram idrottslärarnas uppfattningar om tävlingsmomenten så har denna studie använt sig av en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Antalet respondenter var fyra styckna idrottslärare och insamlingsdatan analyserades med hjälp av Pierre Bourdieus teori.  I analysen av intervjuerna framkom det att idrottslärarna har inlärda dispositioner om hur en undervisning där tävlingsmoment förekommer då dem har använt det som ett verktyg för att skapa lust, motivation och färdigheter i sin undervisning. Idrottslärarnas är medvetna om att det är svårt eller minst sagt omöjligt att tillfredsställa alla elever när det väl kommer till tävlingsmoment i undervisningen på grund av att eleverna och lärarna har delade åsikter till vad som är riktig idrott och skolidrott. Vid analysen mellan tidigare forskning, Bourdieus teori och idrottslärarnas beskrivningar finns det punkter som stämmer överens om vad tävlingsmomenten kan ha påverkan.  Lärarnas tillvägagångssätt är olika när de arbetar med tävlingsorienterade som ett pedagogiskt verktyg beroende på kontext. I det stora hela så är tävling en viktig förmåga att behärska senare i vuxenlivet och att idrott och hälsa-ämnet möjliggör förutsättningar för att utvecklas inom det enligt idrottslärarna.

AbstractDen här studien kartlägger Sveriges sjukhusclowner och består av en kvantitativ del och en kvalitativ deldär clownernas verksamhet analyseras med hjälp av Bourdieus teorier om sociala fält, kapital ochhabitus. Empirin består av nio intervjuer med representanter för clowngrupperna och därutöver harinformation inhämtats från resterande fem grupper. Inledningsvis finns en historik om clownens filosofioch bakgrunden till sjukhusclownyrket, samt en kort redogörelse av svensk och internationell forskningom clowner i vården. Jag som skriver arbetar sedan fem år som sjukhusclown och min clownpersonIngeborg har varit med i arbetet med studien. Resultat, den kvantitativa delen: Idag finns 14 sjukhusclowngrupper med verksamhet från Gällivare i norrtill Ystad i söder. Organisationerna drivs i regel som ideella föreningar, som helt eller delvis är finansierarsin egen verksamhet genom kulturstöd, fonder, sponsorer och privata donationer. Föreningarnasysselsätter 78 artister på heltid eller deltid. Sjukhusclownerna besöker barn- och ungdomsavdelningar påde flesta av landets stora sjukhus flera dagar i veckan. De besöker även regelbundet många av de mindresjukhusen och några grupper arbetar även inom hemsjukvården, demensvården, på äldreboenden ochpalliativa avdelningar. Resultat, den kvalitativa delen: Landets sjukhusclowner arbetar på sjukhusets sociala fält och ärprofessionellt tränade i att möta barn i känsliga situationer, har tystnadsplikt och följer sjukhusens rutinerkring hygien, sekretess, och patientsäkerhet. Samtidigt tillhör de ett eget fält, ett mer fantastisktmikrokosmos där glädje och möjligheten att skapa fantastiska möten, även i livets svåraste stunder, är detsom värderas högst. Clownerna ser till barnets bästa från karnevalens perspektiv, vilket innebär att de kanvända på hierarkier, bjuda in lite oordning där de tycker det är för ordningsamt och skapa ordning där detär för rörigt. Clownen hämtar kapital från sin fantasi, och kan i ena stunden ta en försenad läkare i armen,som om doktorn vore ett olydigt barn, och i andra stunden själv bli utslängd i korridoren av ett barn somfått nog av besök i sitt rum. Clownen är alltid i förändring, i the liminal space (Skåreus), vilket kanske kanrucka på en del av sjukvårdsfältets habitus och ge nya perspektiv på invanda rutiner, procedurer och hierarkier.

EU:s utbildningsnätverk Eurydices rapport visar att svenska elevers socioekonomiska bakgrund tenderar att påverka skolresultatet i högre utsträckning än EU-genomsnittet. Vi är därför intresserade av att undersöka hur elever upplever sina förutsättningar att nå skolframgång och vidare vilka faktorer som har varit betydelsefulla. Vår studie undersöker också hur elever upplever samhällskunskapsundervisningen. Undersökningen är relevant för vår profession eftersom den förhoppningsvis ger oss förståelse för elevers olika förutsättningar och upplevelser av samhällskunskapsundervisning som bland annat är av betydelse inom ramen för didaktik. Studien är fenomenologiskt inriktad och vilar på Bourdieus kapitalteori, metoden består av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att eleverna påverkas av olika faktorer, en del kan beskrivas med hjälp av utbildningskapital. Vårt resultat lyfter också olika aspekter som eleverna ser som möjligheter respektive svårigheter inom samhällskunskapsundervisningen. Sammantaget fokuserar vårt empiriska underlag på den didaktiska vem-frågan, studien belyser elevernas upplevelser och är en elevfokuserad studie. Studiens resultat kan betraktas som givande både för professionen men också för den enskilda läraren.

Vår undersökning handlar om hur barns könsidentitet skapas i klass- och etnicitetsperspektiven. Vårt syfte är att jämföra två förskolor i skilda stadsdelar för att se om det finns skillnader/likheter i hur barns könsidentitet skapas. Vår urvalsgrupp är femåringar på respektive förskola. Vi använder oss av teckningar som barnen skapar, videokamera och intervjuer som våra metoder. Vi belyser att kön kan fokuseras på olika sätt, såsom biologiskt, flicka respektive pojke eller kulturellt och socialt. I vår analys använder vi oss av Pierre Bourdieus och Yvonne Hirdmans teorier om kön och klass. Vår slutsats efter genomförd undersökning och analys är att pedagogerna är medaktörer i barns skapande av könsidentitet genom att de befäster den manliga normen. Detta gäller oavsett vilken klass eller etnicitet barnen tillhör. Vår upplevelse är att barnen har tankar kring de traditionella könsmönstren i dialoger med pedagogerna och de är tydligt medvetna om samhällets syn på normer och värderingar i hur könsidentitet skapas.

ABSTRAKTFöreliggande studie avser att studera vilka motiv individer med ett funktionshinder har för att välja att föreningsidrotta som fritidsysselsättning och vilken betydelse dessa individer tillskriver sitt föreningsidrottande. Den metod som vi har valt att använda oss av är kvalitativa intervjuer. Det är åtta informanter vilka har ett funktionshinder som är intervjuade och alla dessa är medlemmar i Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH). Det är deras svar som agerar utgångspunkt för studiens resultat. Studiens teoretiska utgångspunkter är Pierre Bourdieus begrepp habitus, symboliskt kapital och socialt fält samt begreppen investeringsvärde och egenvärde. Studiens resultat visar att det sociala nätverket har en avgörande betydelse när det rör våra informanters motiv till att föreningsidrotta på sin fritid. Längtan efter att tävla, att utvecklas och att bedriva en seriös träning är också avgörande motiv för våra informanter. Det finns också informanter vilka betonar möjligheten att träffa likasinnade som ett motiv för att föreningsidrotta. När det rör vilken betydelse våra informanter tillskriver sitt föreningsidrottande, framkommer det att föreningsidrotten är ett socialt fält där möjligheten att träffa kamrater och andra vilka delar en gemensam syn och smak för en specifik idrottspraktik är betydelsefull. Vidare är föreningsidrotten betydelsefull i våra informanters strävan efter att skapa sig en identitet och en meningsfull tillvaro. Föreningsidrottandet är även betydelsefullt för våra informanter om de känner att de utvecklas och att prestationen förbättras. Essentiellt i sammanhanget om föreningsidrottens betydelse är att den är starkt relaterad till om prestationen är bra och att det sker en idrottslig utveckling. Avslutningsvis är det betydelsefullt för våra informanter att ha möjligheten att påverka det egna idrottsutövandet även om de accepterar en hierarkisk maktstruktur där tränaren har sista ordet. De eftersträvar även en ökad möjlighet till att kunna påverka föreningens övergripande inriktning. / ABSTRACTThe present study intends to study what motivates individuals with a disability to choose to be a part of the organized sport on their spare time and what importance these individuals gives their participation in the organized sport. The method we have chosen are qualitative interviews. It is eight individuals with a disability that has been interviewed and all of these are members in a sport association for disabled individuals. It is their response acting basis for the study results. The study's theoretical starting points are Pierre Bourdieus concepts habitus, symbolic capital and social field and the terms investment value and intrinsic value. The results of the study show that the social network is crucial when it concerns our individual’s motive to engage in the organized sport on their spare time. Desire to compete, develop and conduct a serious training is also a crucial reason for our individuals. There are also a few individuals which emphasizes the opportunity to meet like-minded people as a motive to engage in the organized sport. When it comes to the significance of taking part in the organized sport for our individuals, one important aspect is the opportunity to meet friends with a similar taste and interest in a specific sport. Furthermore, the organized sport is important in our individuals desire to create an identity and a meaningful existence. Organized sport is also important for our individuals if they feel that they have the ability to develop and that their performance improves. Essential in the context related to the importance of organized sport is the fact that our individuals performance is strongly related to whether the performance is good and that there is a sporting development. Finally, it is important for our individuals to have the opportunity to influence their training even if they accept a hierarchical power structure which means that the coach has the last word. They are also seeking even greater opportunity to be able to influence the overall direction within their sport association.

Det jag vill ta reda på i min undersökning är hur studievägledare på grundskolor hanterar situationer mellan elev och dennes föräldrar när åsikterna går isär om vilket program som eleven ska välja till gymnasiet. Jag vill även undersöka om studievägledaren hanterar situationen olika utefter eleven och föräldrarnas/vårdnadshavarnas sociala bakgrund. För att undersöka detta ämne har jag använt mig utav en kvalitativ metod där jag har intervjuat fem studievägledare från kommunala grundskolor. I teoriavsnittet används Bourdieus teori om symboliskt kapital, habitus och fält som sedan kopplas till resultatet i analysdelen. Valet av Bourdieus teori har gjorts eftersom hans teorier kan användas till att applicera på förklaringar om det underliggande hos individen som påverkar hur hon/han väljer, tänker och handlar. Resultatet utifrån frågeställningarna visar på att studievägledarna i min undersökning inte upplever någon problematik i gymnasievalet mellan föräldrar och elev. Oftast för att både eleven och dennes föräldrar anser att det är elevens eget val, men även för att studievägledarna inte anser att de blir involverade av föräldrar eller elev, ifall det skulle ha uppstått skilda åsikter. Studievägledarna i denna undersökning hoppas på att de inte blir påverkade av föräldrarnas sociala bakgrund i samtal med elever, vid skilda åsikter i gymnasievalet. De menar att de utgår ifrån elevens intressen och prestationer i sina gymnasiesamtal och utelämnar inget, utan de ger samma information till alla.

This study examines how mental illness in the movie “Joker” (2019) is portrayed. Thestudy uses a qualitative content analysis with a class-perspective using sociologistPierrie Bourdieu's theoretical concepts. The main questions of this study are howBourdieu's theoretical concepts habitus, strategy, field and capital are portrayed as itrelates to mental illness.The study follows a traditional structure while using a qualitative content analysis. Itdoes so by implementing a coding-phase, followed by categorization and lastly, andmostly, thematization. By doing so it allows for a greater deal of interpretation whichis essential for answering the study's purpose.The study suggests that the portrayal of mental illness in the movie is nuanced andtherefore not necessarily all good nor bad. It argues that by humanizing the movie'smain character it highlights deeply rooted systematic issues through a paralleldepiction of a mentally ill person and the society's downfall, all while also portrayingmental illness as logical within the given context. However, it also suggests that themovie, through the lens of the social sphere, portrays the issue of mental illness asone reserved for society's alienated population. / Denna undersökning analyserar hur psykisk ohälsa skildras i filmen “Joker” (2019).Undersökningen genomförs med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och använderett klassperspektiv med utgångspunkt i Pierre Bourdieus teorier och begrepp.Analysen tar fasta på hur Bourdieus teoretiska begrepp habitus, strategi, fält ochkapital gestaltas och vad det innebär för skildringen av psykisk ohälsa.Undersökningen följer en traditionell struktur vad gäller kvalitativ innehållsanalys.Detta sker genom användning av en kodningsfas, kategoriseringar och tematisering.Denna struktur möjliggör för en större tolkningsfrihet, något som är essentiellt för attkunna besvara undersökningens syfte.Undersökningens resultat argumenterar för att skildringen av psykisk ohälsa i filmenär nyanserad och därigenom inte uteslutande negativ eller positiv. Resultatet tyderpå att filmens humanisering av dess huvudkaraktär genom en parallell illustration aven psykiskt sjuk persons och ett samhälles förfall belyser djupt rotade systematiskaproblem, samtidigt som den också skildrar psykisk ohälsa som logisk inom den givnakontexten. Undersökningen hänvisar dock också till filmens gestaltning av detsociala rummet som en problematisk aspekt då det skildrar psykisk ohälsa somreserverat för samhällets alienerade befolkning.

Idag väljer många företag att vara alltmer digitaliserade, genom att exempelvis implementera mjukvarulösningar i form av Artificiell Intelligens (benämnt AI härefter). Rekryteringsbranschen är en av de branscher vars användning av AI ökar. Dels för att det leder till mer produktivitet, motverkar förekomsten av fördomar i rekryteringsprocessen, och ger rekryterare mer tid att fokusera på kandidat utvärderingar. Däremot väcker användningen av AI andra etiska frågor, eftersom AI-verktyg kan möjligtvis bibehålla, eller till och med förstärka existerande fördomar i rekrytering. Syftet med denna studie är att ta reda på om AI-verktyg är till hjälp med att hejda fördomar i rekrytering. Detta undersöks genom att intervjua rekryterare och chefer som använder AI-verktyg i rekryteringssyfte. En kvalitativ ansats har valts med en semistrukturerad intervjuform, för att få en djupare förståelse av rekryterare och chefers perspektiv. Resultatet som erhölls visade att respondenterna ansåg att det är i det första skede i rekryteringsprocessen, som det löper störst risk för fördomar. Dvs, granskning av CV, personliga brev eller vid första intervjutillfälle. Riskerna minskade enligt respondenterna efter implementering av AI- verktyg, bl.a. på grund av att AI-verktyget kunde hantera stora volymer av ansökningar. Trots att majoriteten av respondenterna var i början skeptiska i användandet av AI- verktyg, blev de positivt inställda efter implementeringen. Däremot kunde AI-verktyg ha egna brister som kan leda till nya fördomar eller förstärka existerande fördomar. Dessa brister som fördomsfulla algoritmer kan åtgärdas genom att uppfylla vissa kriterier. Enligt resultatet var de viktigaste kriterierna b.la. användarvänlighet, kandidatupplevelse, transparens och förmågan att förklara besluten som AI-verktyget gjorde. Alternativa lösningar, förutom användandet av AI-verktyg, undersöktes för att motverka fördomar i rekryteringen.