Fracture mapping of bedrock and knowledge about how fractures influence rock strength and stability is of great importance in a constructional context. These factors largely dictate where one can build and not build in rock, and to what extent reinforcements and safety measurements are needed. In a city like Stockholm where infrastructure has been forced to expand due to a rapidly growing population, this type of knowledge plays a central role to ensure continued development. Fracture mapping is traditionally executed by a geologist who manually measures fracture orientations with a compass. However, this method bears obvious risks as the geologist must physically approach a possibly unstable rock face to carry out manual measurements of fractures and structures. In some cases, the geologist is not even allowed to approach the rock face for safety reasons. The aspect of time should not be neglected either since the process of manual measurements is often time consuming. This has resulted in newer and safer technological methods being developed and tested. In 2015, The Geological Survey of Sweden (SGU) acquired photogrammetrical equipment and 3D-modelling software ShapeMetriX to ease the fracture mapping process, obtain data of higher quality and increase personnel safety in the field. In this report, the photogrammetrical system is quality tested by comparing its results with manual field measurements. The control was carried out on three different rock faces in two locations; Torsgatan, a central street in Stockholm, and Kungens kurva, a construction site southwest of central Stockholm. The study shows that the results of ShapeMetriX correspond well to the manual field measurements and that the method has several advantages as well as disadvantages compared to conventional mapping methods. / Sprickkartering av berggrund och kunskap om hur bergets hållfasthet och stabilitet påverkas av sprickor är viktigt i konstruktionssammanhang. Dessa faktorer dikterar till stor del var man kan och inte kan bygga i berg samt till vilken grad förstärkningar och säkerhetsåtgärder behövs. I en stad lik Stockholm vars infrastruktur tvingas anpassa sig efter en kraftigt växande befolkning sätts dessa kunskaper i en ännu mer central roll för att kunna säkerställa stadens fortsatta utveckling. Sprickkartering utförs traditionellt av en geolog som med hjälp av en kompass manuellt mäter sprickors orientering. Detta medför dock uppenbara risker då denna fysiskt måste befinna sig nära bergskärningen för att kunna utföra mätningar av sprickor och strukturer. I vissa fall kan geologen, av säkerhetsskäl, inte alls närma sig den berörda ytan vilket omöjliggör en detaljerad kartering. Tidsaspekten av det hela bör inte heller bortses då manuella fältmätningar ofta är tidskrävande. Detta har resulterat i att nyare och säkrare teknologiska metoder för kartering och klassificering av berg både utvecklas och prövas. Sveriges geologiska undersökning (SGU) förvärvade 2015 fotogrammetrisk karteringsutrustning och 3D-modelleringsprogrammet ShapeMetriX för att effektivisera sprickkarteringsarbetet, erhålla data med högre kvalitét och öka säkerheten för personal I fält. I denna rapport utvärderas nämnda stereofotogrammetriska karteringsmetod med tillhörande analysmjukvara genom en jämförelse av dess resultat med manuella fältmätningar. Kontrollen utfördes på tre berghällar; en belägen på Torsgatan, en central gågata strax nordväst om centrala Stockholm och de andra vid Kungens kurva, en byggarbetsplats i närheten av Skärholmen i södra Stockholm. Resultat av studien visar att ShapeMetriX mätningar väl stämmer överens med manuella fältmätningar och även att metoden har en

This Master’s thesis has the politics of museum in focus, as a subordinate governmental cultural policy, as a continuation of cultural reform in a time when legislation were to take place in Sweden. The aim of the study is to map out claims from museums and their responsible authorities in response to the governmental bill Ny Museipolitik. The study deem the subject area of politics of museums as a organizational field. By using the Toulmin model of argumentation several hundred claims about the works of museums and the effects on society were founds. The result could be arranged in eight different themes. In the analysis of the claims both unifying and disrupting tendencies could be observed. The themes presented in the result are: a new legislation, a new administrative authority, handling the collection, cooperation, fundings, museums and society, quality assurance and research at the museum and a round up theme called other.      One conclusion showed that the different levels of authorities in particular produced diversified needs and challenges. Some findings point out how the field are contested concerning legitimacy. There is also conclusion indicated by the claims that showed how several isomorphic tendencies were apparent. Legislation are considered to heighten the state of affairs and the increased level of ambition are welcomed. A very apparent conclusion is that a much needed reform, according to the comment letters, is that governmental grants are increased and secured over time.

En professionalisering och kommersialisering har skapat möjligheter för idrottsälskande atleter att försörja sig inom vissa sporter, på heltid eller deltid. Elitidrotten har dock en tendens att inte bli granskad närmare om det inte rör sig om prestations- eller idrottspsykologi. I denna studie ligger intresset i att belysa hur elitidrottare som har eller har haft elitidrotten som en arbetsplats faktiskt upplever sin tillvaro och dess livssfär. Fokus har legat på att identifiera hur elitidrottarna själva benämner att deras sociala fält ser ut, samt hur deras yrkesval har påverkat deras egen identitet. Detta förstås och tolkas genom det existenssociologiska perspektivet som har fungerat som glasögon och ramverk för hela studien och dess teorier och empiri som framkommit. En del av studien blir således även att analysera den empirin som belysts, för att förstå hur elitidrottare skapar det som existenssociologiska perspektivet kallar för meningsfullhet. Resultatet i studien har påvisat att det finns många olika aspekter som behöver tas hänsyn till för att förstå hur elitidrotten kan forma dig som person. Men en central del som varit återkommande är det överhängande prestationskrav som elitidrottare ständigt lever med. Genom detta har det visat sig att elitidrottares livssfär, identitet och meningsskapande tagit olika inriktningar. Att den ena upplevelsen inte är den andra lik.

The aim of this essay is to study what influences university students' sustainable food consumption when entering a new field. It will be interesting to study the extent to which students’ sustainable food consumption is characterized by previous experiences from growing up, and new experiences that arise with the entry into the new field. The investigation is based on six interviews conducted with students within the faculty of humanities at Örebro University. The conclusions of the interviews are based on and analysed with the help of previous research on sustainable consumption, as well as Bourdieu's theory regarding capital and field as well as Berger and Heath’s theory about taste.This study examines how students' sustainable food consumption develops in a new social field as Bourdieu calls it with new expectations and discourses about food consumption. The conclusions partly showed that the informants experienced to a greater extent adapt to the new norms and therefore consume more vegetarian- and vegan food. However, it could also be seen that the majority tend to not prioritize ecological alternatives due to the higher price. Lastly the study is discussed, and a further study is presented. Although their existing consumption, all informants were explicit in their ambition to achieve a more sustainable food consumption in the future when the economical factor was less limiting. Therefore, we thought of a further study that aims to continue studying the students' sustainable food consumption to see if it changes after entering yet another field after their time at university. / Denna studie syftar till att undersöka vad högskolestudenter upplever påverka deras hållbara matkonsumtion. Det blir intressant att studera i vilken mån studenternas hållbara matkonsumtion präglas av tidigare erfarenheter från uppväxten, respektive nya erfarenheter som uppkommer i och med inträdandet i det nya fältet. Studien utgår från sex stycken intervjuer med studenter som studerar inom humaniora på Örebro Universitet. Dessa har sedan studerats med hjälp av tidigare forskning inom hållbar konsumtion, Pierre Bourdieus teori om fält samt Jonah Berger och Chip Heaths teori kring individens smak.De slutsatser som erhålls i denna studie är att informanterna upplever att det nya fältet har förändrat deras matkonsumtion. I det nya fältet ingår studenterna i ett nytt socialt rum med nya förväntningar och diskurser kring matkonsumtion. Detta har visat sig få informanterna att i större utsträckning anpassa sig efter de nya normerna och därmed konsumera mer vegetariskt och veganskt. Majoriteten av informanterna är dock tydliga med att de önskar att konsumera mer ekologiskt men att detta kommer bli möjligt först efter deras studietid när de har andra ekonomiska förutsättningar. Slutligen diskuteras studien och alternativ till framtida studier. En framtida studie som är intressant är att vidare studera hur matkonsumtionen förändras efter studietiden när de har träder in i ytterligare ett nytt fält.

Denna studie behandlar den offentliga debatt som uppstått i kölvattnet av januaripartiernas förslag om språktest för medborgarskap som presenterades i januari 2019. Genom ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt undersöks de språkideologier och de synsätt på medborgarskap som kommer till uttryck i debattinläggen. Utifrån ambitionen att placera in diskursproducenternas positioner har studien tillämpat Bourdieus fältteori och med denna riktat fokus mot två specifika fält: det politiska och det vetenskapliga fältet. Vidare har studien fokuserat på de motsättningar som föreligger i debatten, inom såväl som mellan fälten.      Resultaten redovisar att det framkommer olika ståndpunkter som kan förklaras utifrån vilken position aktörerna talar och vilket fältkapital de besitter. Studien visar också att de språkideologiska villkoren förändrats under det senaste decenniet i synen på svenska språkkunskapers roll i naturalisationsprocessen. Detta har lett till att den språkvetenskapliga forskningen gett sig in i debatten och argumenterat mot språkkrav för medborgarskap. Resultaten indikerar att de två fälten bryter mot det kunskapsutbyte som karaktäriserat svenskt språkpolitiskt beslutsfattande där vetenskaplig forskning legat till grund för diskursiva slutsatser.

Denna uppsats berör den framtvingade distans- och fjärrundervisningen under våren 2020 i skolämnet samhällskunskap. Uppsatsens syfte har varit att, utifrån samhällslärares egna upplevelser, undersökaom den framtvingade distans- och fjärrundervisningen har gjort det möjligt att fortfarande upprätthållaen inkluderande undervisning. Inkludering är ett i skolan allmänt använt begrepp, men vad betyder detegentligen och hur det ska yttra sig i praktiken finns det igen universal definition av. Uppsatsen antogen kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Analysen av denempiriskt insamlade datan gjordes genom en tematisk analys. Resultatet visar att det finns utmaningarmed att undervisa i ämnet samhällskunskap på distans och via fjärrbaserad undervisning som också skabidrar till inkludering och måluppfyllelse. I och med en bristande interaktion är det svårt att uppnåämnets kärna och med en bristande kontroll och rättssäkerhet är det också svårt att bedöma omelevernas kunskaper och förmågor är riktiga.

Denna studie undersöker lärarnas uppfattningar och upplevelse av krav, möjligheter och gränser i fostrandet av kritiskt tänkande medborgare i undervisning om kontroversiella frågor. Uppsatsen är metodologiskt strukturerad enligt John Goodlads läroplanering: formell läroplan, verkställd läroplan och upplevd läroplan. Resultatet analyseras med Pierre Bourdieus begrepp: habitus, kapital och fält för att förstå beskrivna krav, möjligheter och gränser i den sociala interaktionen. Resultatet visar att sociokulturell disposition är central faktor i bildandet av kritiskt tänkande medborgare. Den sociokulturella dispositionen i studien, kulturell medelklass, är kopplad till de kärnvärden som läroplanen förmedlar. På grund av detta upplevs inga större konfliktytor i fostrandet av kritiskt tänkande medborgare i undervisning om kontroversiella frågor.

No description available.

Den här masteruppsatsen handlar om hur kiropraktiken togs emot och utvecklades i Sverige från det att de första kiropraktorerna kommer under mellankrigsperioden, med början runt år 1921, och fram till dess att organisationen Diplomerade Chiropractorers Förening inregistreras år 1936. Syftet med uppsatsen är att studera processer för görandet av professionsidentitet och professionskultur med utgångspunkt i en kulturanalytisk studie av skrifter, artiklar, brev och publikationer som kiropraktorerna själva producerat och/eller figurerar i. Min huvudfrågeställning är:•Vilka vägar och strategier för att uppnå erkännande och organisering som profession valde de första svenska kiropraktorernas under perioden 1921-1936 och vilka bakomliggande processer, konflikter samt orsaker var det som ledde fram till dessa val? Den teoretiska ansatsen i uppsatsen grundar sig i ett aktörsorienterat och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Bourdieus begrepp fält, doxa och symboliskt kapital används som verktyg för att förklara de processer och maktstrukturer som är i spel, medan Thomas F. Gieryns begrepp boundary-work, (gränsdragningsarbete) beskriver hur olika aktörer ”gör” sina motståndare mindre trovärdiga genom användandet av diskursiva verktyg som på sikt också ”definierar bort” dem. Uppsatsen visar hur kiropraktorerna går från att vara enskilda aktörer till att bli delaktiga i kollektiva identitetsprocesser, präglade av polemiska strider och grändsdragningar. Den visar också hur läkarna använder kiropraktorerna som en viktig motvikt för att slå vakt om sin egen identitet och hur detta motstånd i sig skapar en stark motkultur som kiropraktorer förenas i tillsammans med andra så kallade kvacksalvare. I denna process tar också kiropraktorerna själva de första stegen i form av professionell organisering mot att definiera kiropraktiken och den kiropraktiska yrkesrollen. När ett nytt kiropraktiskt subfält växer fram omorganiseras den kiropraktiska gruppen och interna konflikter uppstår. De polemiska strider och gränsdragningar som tidigare utspelats mellan läkare och kvacksalvare på det övergripande fältet, sjukvårdens fält, sker nu mellan kiropraktorer. Slutsatsen är att maktförhållandet på fältet aldrig är statiskt. Vid olika tider kan makten utmanas och nya aktörer kan ta över tolkningsföreträdet. Samtidigt kan nya subfält skapas, fält kan överlappas och nya gränser kan uppstå inom olika fält.

Denna studie omfattar mobbning inom föreningsidrotten, vi har valt att undersöka om Malmös idrottsföreningar har någon nedskriven antimobbningspolicy och/eller – handlingsplan och därutöver har vi intervjuat tio föreningar om hur de konkret arbetar med mobbningsfrågor. Vi har också valt att titta på samverkan mellan skolan och idrottsförening vid mobbnings incidenter. Studien bygger på kvalitativ forskningsmetodik, totalt 14 intervjuer. Anledningen till varför studien grundar sig i kvalitativ metod är för att vi vill se orsaken bakom fenomenet, ej generalisera svaren samt att den är mindre resurskrävande. De teorier som studien brukar är Pierre Bourdieu och Tomas Peterson samt teorier som definierar mobbning, stadgar, policy och handlingsplan. Den konklusion vi kommit fram till är att selektion inom idrott och skola är bidragande faktorer gällande mobbning. Även att det finns ett dilemma mellan de olika fälten om vem som skall lösa problematiken, då problemet är vems ansvar det är att lösa problematiken. Den tredje konklusionen är behovet av att idrottsföreningar skall ha en antimobbningspolicy och/eller – handlingsplan.Syftet med denna studie är att problematisera samt diskutera ämnet mobbning inom föreningsidrotten i Malmö. Hur problemet hanteras inom samhällets två viktiga uppfostringsfält, idrott – skola. Problematiseringen utvecklar sig med hjälp av textanalyser, intervjuer och en kartläggning av respektive antimobbningsdokument i idrottsföreningar.Frågeställningar Har Malmös idrottsföreningar en nedskriven antimobbningspolicy och/eller – handlingsplan? Har föreningen någon gång aktivt under de tre senaste år agerat vid en mobbningssituation? Hur samarbetar idrottsföreningar med skolan vid mobbnings incedenter? Hur gick föreningen tillväga?NyckelordMobbning, Antimobbningspolicy, Antimobbningshandlingsplan, Selektion och Fält / This study is about bullying in sports, we decided to examine whether Malmo’s athletic associations have any anti-bullying documents, such as a policy and/or a plan of action and in excess of that we have also interviewed ten athletic associations about how they substantially work with anti-bullying questions. We have also chosen to take a look at the co-operation between the school and the athletic association when bullying incidents occur. The fundamental ground of this study is based on qualitative method, a total of 14 interviewees. The reason why the study is based on this method is because we wanted to see the reason that lies behind the phenomenon. We didn’t want to generalize the replies, and it is less time taking. This study consists of theories such as Pierre Bourdieu and Tomas Peterson and theories which define bullying, regulations, policy and plan of action. The conclusion that we came to is that selection in sports and school is a primary factor when it comes to bullying. There is a dilemma between the different fields which cause the issue and the subject gets caught between different fields. The third conclusion is the need of athletic associations to have an anti-bullying document. The purpose of this study is to make an issue and also discuss about the subject bullying within the athletic associations in Malmo. How the issue is handled in the society’s two most important educational fields, sport – school. The issue is developed through text analyses, interviews and a mapping of respective anti-bullying document in the athletic associations.QuestionsDo Malmo’s athletic associations have a written anti-bullying policy and/or plan of action? Have the athletic association had to react to a bullying situation during the last three years? How does the athletic associations co-operate with the school regarding bullying incidents? How did they perform their actions?KeywordBullying, Anti-bullying policy, Anti-bullying plan of action, Selection and Field