I denna uppsats undersöks habitus påverkan på vilken slags festival människor väljer att besöka och varför. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har växt fram de senaste åren finns det något för alla som är intresserade. Syftet är att med hjälp av kvalitativa intervjuer försöka definiera vad det är som gör en festival intressant för vissa och helt ointressant för andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus. För att stärka teorin används även två av Bourdieus andra teorier inom det sociologiska fältet, symboliskt kapital och det sociala fältet. Studien har visat att informanternas intresse för musik och för att besöka festivaler startade när de var unga. Med åren har deras habitus förändrats och vad man vill få ut av en festival i vuxen ålder skiljer sig från vad som ansågs viktigt när man var yngre. Tydliga exempel är att man vill sova gott och att man inte vill ”vara fast” på ett festivalområde. Därför har stadsfestivalerna blivit ett alternativ för många. Dock finns det grundläggande syftet till varför man besöker en festival kvar även i vuxen ålder; man vill höra musik och njuta av stämningen. Detta är något som inte är begränsat till vilken festival man besöker utan styrs av smak och sociala grupper. När det finns både campingfestivaler och stadsfestivaler ges individen möjlighet att välja och det finns något för alla som vill besöka festivaler. Uppsatsen ligger inom det musiksociologiska forskningsområdet och tar upp frågor gällande interaktionen mellan personer, deras habitus och deras festivalupplevelser. Tillsammans bildar de ett forskningsområde som inte har berörts tidigare.

<p>This thesis is treating how Swedish liberal adult education research (folkbildningsforskning) has emerged and consolidated. The concepts of doxa, consecration, capital and field of Pierre Bourdieu are used to reconstruct liberal adult education research as a social field. The empirical material consists of texts and documents, structured chronologically between the years of 1954-2007. Central questions are: In which way can liberal adult education research be reconstructed as a field? How does it emerge? Which are the central values (doxa) that hold the field together and going, and where are the boundaries of the field? Who are the central agents of the field? How do they achieve recognition, and on which grounds? Which are the arenas that work as concecrating instances? The study indicates that the area establishes common concepts and references. A gradual expansion occurs. This involves increased opportunities, but also involves competition. Four different phases can be reconstructed as central: the emergence (1954-1979), the expansion (1980-1989), the institutionalisation (1990-1999) and the consolidation (2000-2007). Research summaries as well as organizations of special interests are contributing to the glow of the area. A number of strong positions are established as are a number of pretenders. These relate, in different ways, to the area and to broader perspectives and settings. The area is successfully handling and employing different kinds of challenges and opportunities. This is considered a sign of relative strength of the reconstructed field of liberal adult education research.</p> / <p>Avhandlingen handlar om hur svensk forskning om folkbildning vuxit fram och konsoliderats. Med hjälp av Pierre Bourdieus begrepp doxa, konsekration, kapital och fält rekonstrueras folkbildningsforskning som ett fält. Det empiriska materialet består av texter och dokument. Detta struktureras längs en tidsaxel, mellan 1954-2007. Centrala frågor är: Hur kan folkbildningsforskningen som fält rekonstrueras? Hur sker dess framväxt? Vilka är de centrala värden (doxa) som håller samman och bär upp fältet och var går dess gränser? Vilka är agenterna på fältet? Hur når de erkännande och på vilka grunder sker det? Vilka är de arenor som fungerar som instanser för erkännande?Studien visar att området etablerar gemensamma begrepp och referenser. En successiv expansion sker. Detta innebär ökade möjligheter, men också större konkurrens. Fyra olika skeden kan rekonstrueras som centrala: framväxten(1954-1979), expansionen (1980-1989), institutionaliseringen (1990-1999) och konsolideringen(2000-2007). Kunskapsöversikter, liksom intresseorganisationer, bidrar till områdets formering. Ett antal starka positioner uppstår, liksom pretenderande grupper. Dessa knyter, på olika sätt, an till området, men också till bredare perspektiv och kontexter. Att området förmår hantera, och införliva, utmaningar av olika slag, tyder på en relativ styrka.</p>

The purpose of this study was to investigate a group of teenage girls and their relation to clothes by using the theories about habitus and different types of capital by the French sociologist Pierre Bourdieu. We have used semiotics since we also wanted to know what clothes symbolized for our respondents. The questions were therefore: 1. How is a group of teenage girls who go to school in Stockholm city influenced by their habitus and symbolical capital in their attitude and relation to clothes? 2. What do the clothes symbolize for these girls? We have interviewed four sixteen year old girls who all study at a high school in Stockholm city. Our conclusion is that each girls habitus and different assets of capitals have an influence on her attitude and relation to clothes. For our respondents the clothes symbolized status, economical capital and to look attractive to others. / Avsikten med denna uppsats var att undersöka en grupp tonårstjejer och deras relation till kläder utifrån den franske sociologen Pierre Bourdieus teorier om habitus och olika former av kapital. Vi har också använt oss utav semiotiken då vi även ville veta vad kläder symboliserar för våra respondenter. Våra frågeställningar blev därför: 1. Hur influeras en grupp tonårstjejer som går i skolan i Stockholm av sitt habitus och symboliska kapital när det gäller deras inställning och relation till kläder? 2. Vad symboliserar kläder för dessa tjejer? För att besvara dessa frågor har vi intervjuat fyra sextonåriga tjejer som alla studerar vid ett gymnasium i Stockholms innerstad. Vår slutsats är att det habitus och olika tillgångar av kapital hos respektive tjej vi intervjuade påverkade hennes klädbruk. Kläderna symboliserade status, ekonomiskt kapital och att se attraktiv ut inför andra.

This thesis aims to understand and explain the importance that prostitution forums have for the exercise of power and influence in the area of prostitution. It also seeks to clarify how these forums developed and were able to occur within a Swedish context. Sweden was the first country to legislate to criminalise only the buying, but not the sale, of sexual services. Social work provisions aims to get people out of prostitution. The thesis is based on an ethnographic study of the three largest Swedish prostitution forums during a two-year period. The empirical material consists of both quantitative participant and content analysis and field notes from observation of the interactions on the forums. The theoretical framework is based mainly on A Theory of Fields by Neil Fligstein and Doug McAdam. It focuses on the collective action on - and between - fields and how institutions are reproduced and changed.   The results show that most of the content was published by a smaller group of actors. The interaction can be divided into the following subjects: social shims; information; negotiations and rules; advice and support; viewpoints on the forum as well as discussion on prostitution and its regulation. Moreover, the study shows that the forums enabled both sex service providers and sex clients to meet collectively, pursue common interests and discuss which rules should prevail in the prostitution market. Providers also pursued self-organised harm reduction social measures. This form of self-help was also sanctioned by a municipal prostitution unit, which can be interpreted as if it acted in a contrary direction to the government’s prostitution policy. The actors in the forums perceived themselves to be stigmatised by society, where sex service providers to a greater extent than sex clients, described a form of stigma. In the forums they could, however, feel a sense of belonging. The actors perceived themselves to be monitored by the Swedish state and they collectively self-regulated the interaction. Sex service providers and sex clients also co-operated, on occasions, with the Swedish state in order to jointly combat child prostitution, human trafficking and organised crime.

Inledning: Agila metoder är ett etablerat arbetssätt inom IT och systemutveckling som nu tagit sig in i andra sammanhang, däribland i HR-funktioner där det benämns agil HR. För att förklara hur idéer förändras när de landar i olika sammanhang brukar begreppet översättning införas, där översättning av en idé kan ta olika form beroende på det sammanhang som det hamnar i. Fält förklaras inom nyinstitutionell teori som ett område eller interaktioner inom en specifik domän. En allt vanligare företeelse idag är att fält tenderar att interagera varpå nya praktiker uppstår. Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv öka förståelsen för fältinteraktioners uppkomst och deras påverkan på idéers översättning. Metod: Studien har ett nyinstitutionellt samt hermeneutisk perspektiv och har genomförts med en kvalitativ metod. En fallstudie har utförts där intervjuer har varit den primära datainsamlingsmetoden med totalt tolv medverkande. Tillsammans täcker de diskursen kring agil HR, där även sekundärdata i form av bloggar och hemsidor har använts. Slutsats: Studien visar att agil HR har uppkommit genom fältinteraktioner hos fältet IT och fältet HR. Inom denna fältinteraktion kan två arenor urskiljas vilka har olika beroenden till fältet IT, som resulterat i olika översättningar av agil HR. Olikheterna förklaras av institutionella och situationsspecifika drivkrafter i omgivningen vilka skapar olika beroenden samt maktobalanser inom arenorna. Beroendet skapas antingen via en integrationsmekanism eller som en kedjereaktion av redan existerande beroenden. / Background: Agile methods is an established approach within IT and software development that has recently appeared in other contexts, in HR-functions named Agile HR. To explain how ideas travel and land in different situations, the concept of translation is usually introduced. Translation of an idea means that an idea can take different appearance depending on the situation. Fields are explained in institutional theory as an area, or interactions within a specific domain. An increasingly common phenomena today is that fields interact and when so, new practices can emerge. Aim: The aim of the study is to, from an institutional perspective, increase the understanding of the emergence of field interaction and its impact on the translation of ideas. Methodology: The study has taken an institutional and hermeneutic perspective and has been conducted with a qualitative method. A case study has been completed where interviews have been the primary method of data collection, with twelve participants in total. Together they cover the discourse about Agile HR. Secondary data from blogs and webpages have also been used. Conclusion: The study conclude that Agile HR emerge from interactions between the field IT and the field HR. Within the field interaction two arenas being identified with different dependence to the interacting field IT. This generates different translations of Agile HR. The differences are being explained by institutional and contingency factors within the environment that create power asymmetries. The dependence emerge from an integration mechanism or from a chain reaction of already existing dependence.

Denna masteravhandling är en undersökning av min professionsidentitet som administratör vid en konstnärlig högskola, där jag utforskar vilka handlingsutrymmen som finns för mina erfarenheter och mitt omdöme som statlig tjänsteman. Mitt syfte är att undersöka vad som formar och styr medarbetares roller och positioner på en konstnärlig högskola, både för de som verkar inom verksamhetsstödet och de som verkar inom kärnverksamheten. Hur uppfattar de sin egen och andras professionsidentitet och uppdrag? Finns det andra faktorer, än yrkeskategori, som påverkar medarbetarnas omdöme och handling och vad kan det i så fall utgöras av? Finns det sociala strukturer på såväl makroplan som inom individuella professionsidentiteter som påverkar den enskildes uppfattning av lojalitet och plikt inom sitt statliga uppdrag på en konstnärlig högskola? Vilka möjligheter och handlingsutrymmen har den enskilde medarbetaren att tillföra sina egna erfarenheter och omdömen?   I min masteravhandling framgår att en diskrepans kan uppstå mellan uppdraget och de egna föreställningarna om yrkesidentiteten. Det är faktorer som kan upplevas som en outtalad maktkamp, ett spänningsfält, mellan framför allt den konstnärliga kärnverksamheten och det förvaltande verksamhetsstödet. De teoretiker jag använder mig av i analysen är framförallt Hannah Arendt och Pierre Bourdieu. I min analys lyfter jag fram vikten av att utrymme ges för den kritiska reflektionen i den enskilda medarbetarens yrkesutövning. / This master's thesis is a study of my professional identity as an administrator at an art college, where I explore the scope for action for my experiences and my judgment as a government official. My purpose is to investigate what shapes and governs employees' roles and positions at an artistic university, both for those who work in business support and those who work in core business. How do they perceive their own and others' professional identity and mission? Are there factors other than occupational category that affect employees' judgment and action, and if so, what do they consist of? Are there social structures on a macro level, as well as within individual professional identities, that affect the individual's perception of loyalty and duty within his or her state assignment at an artistic university? What opportunities and scope for action does the individual employee have to add their own experiences and assessments? In my master's dissertation it appears that a discrepancy can arise between the assignment and one's own ideas about professional identity. These are factors that can be experienced as an unspoken power struggle, a field of tension, between the artistic core business and the administrative business support, above all. The theorists I refer to in the analysis are mainly Hannah Arendt and Pierre Bourdieu. In my analysis, I highlight the importance of providing space for the critical reflection in the individual employee's professional practice. / <p>Författaren är anställd som Utbildningsadministratör vid Institutionen för scenkonst. Stockholms konstnärliga högskola.</p>

Studien handlar om ett av mig identifierat fenomen inom den sociala barnavården i Sverige som jag benämnt skyddsuppmaning. Studiens syfte har varit att ta del av socialsekreterares förståelse av skyddsansvaret när barnets vårdnadshavare är skilda och en av dem utgör en risk för barnet. Ytterligare ett syfte har varit att ta del av hur socialsekreterare problematiserar fenomenet skyddsuppmaning. Studien bygger på intervjuer med sex socialsekreterare vid olika socialförvaltningar i landet, som alla arbetar med utredningar enligt socialtjänstlagen gällande barn.  Resultatet visar att socialsekreterare uppfattar att det är vårdnadshavarens skyldighet att skydda barnet och att det är ett beslut som endast vårdnadshavare kan fatta. När socialsekreterare kommunicerar skyddsansvaret med vårdnadshavarna uttalar de sig med olika grader av styrka i sin uppmaning. Socialsekreterare anser att skyddsuppmaning främst vilar på det generella föräldraansvaret som finns angivet i föräldrabalken (1949:381). De problematiserar skyddsuppmaning genom att bland annat ange de känslomässiga påfrestningar som uppstår för vårdnadshavarna, samt att skyddsuppmaning späder på en redan konfliktfylld relation dem emellan.  När intervjumaterialet betraktas i ljuset av teorin kan det förstås som att skyddsuppmaningen blivit institutionaliserad och för givet tagen inom den sociala barnavården, vilket återfinns i Bordieus begrepp doxa. Den låga graden av laglig reglering av skyddsuppmaning gör att det finns få likheter med Webers byråkratiska, rättssäkra modell, men däremot utrymme för socialsekreterarnas överväganden. Det öppnar för normerande inslag som finns inom socialt arbete.  En analys av materialet visar dels att socialsekreterarna implicit beslutar om skyddet med förväntan att vårdnadshavaren verkställer det, dels att det finns en växelverkan mellan socialsekreterarnas styrka i skyddsuppmaningen och vårdnadshavarnas responser. Utifrån det kan skyddsuppmaningen leda till fyra olika typer av intagna positioner hos vårdnadshavarna. Dessa är ”De naturliga”, ”De övertalade”, ”De skrämda” och ”De övergivna”.

The continuous increase of the voltage levels in power transmission systems has lead to the occurrence of higher switching transients during their operation. The design of equipment and grid components able to sustain such a stressful operation, requires an intensive study of the electric field stress generated by these transients, and their distribution to the vicinity of each configuration. Sphere-plane gaps are the most theoretically and practically interesting electrode configurations. So far, the majority of the conducted work is referred to the study of the discharge characteristics of this structure. However, a study of the electrostatic electric field is required. An accurate calculation of the electric field can contribute significantly to an even better understanding of the discharge characteristics and the principles behind them. In this project, is presented a simulation approach for the calculation of the electro-static field of a sphere-plane configuration, varying the dimensions of the sphere and the gap distance. For this purpose, a Finite Element Method (FEM) solver was used, in which the configuration was designed and the numerical solution of the problem was implemented. After that, an attempt was performed to specify the breakdown voltage based on the electric field calculation and distribution. Useful results were recorded from both the simulation of the electrostatic model and the calculation of the breakdown voltage. One of the most important findings, was the specification of an approximate relation between the diameters of the sphere and the tube where this is mounted. As a consequence, the study of the electric field distribution became easier, while at the same time an accurate calculation of the breakdown voltage was achieved. A series of validations were performed, through the comparison with the already ex-isting, published and unpublished, experimental tests and a number of conclusions were listed. One of the most significant, was the specification of the correlation between the electrostatic model and test measurements and how these different approaches can be linked to each other in a practically efficient way. At the end, there is a proposal for further work on the subject, and possible improvements of the already conducted work. / Ökningen av spänningsnivåerna i kraftöverföringssystem har lett till högre kop-plingstransienter under drift. Konstruktionen av utrustning och nätverkskomponen-ter som kan motstå en sådan påkänning, kräver en noggrann förstudie av de elektriska fältet som genereras av dessa transienter. Ett gap av sfär-platta är den mest teoretiskt och praktiskt intressanta elektrodkon-figurationen att studera. Hittills har majoritetet av genomfört arbete avsett att studera urladdningsegenskaper för denna struktur. Dock krävs studie av elektrostatiska elek-triska fältet. En noggrann beräkning av elektriska fältet kan bidra till en ännu bättre förståelse för urladdningsegenskaper och principerna bakom dem. I detta projekt presenteras en simuleringsmetod för beräkning av elektrostatiska fäl-tet av en sfär-plan konfiguration, med varierande dimensioner av sfären och gapavstån-det. För detta ändamål har använts en Finite Element Method (FEM) lösning, där kon-figurationen utformades och problemets numeriska lösningen genomfördes. Därefter har gjorts ett försök för att ange genombrottsspänningen baserad på beräkning och distribution av elektriskta fältet. Resultat registrerades från både simulering av elektrostatiska modellen och beräkn-ing av genomslagsspänningen. Ett av de viktigaste resultaten var specifikationen av ett ungefärligt förhållande mellan diametrarna av sfären och röret där sfären är monterad. Som en konsekvens blev studiet av elektriska fältfördelningen lättare, medan en exakt beräkning av genomslagsspänningen uppnåddes. En valideringsserie har genomförts genom jämförelse med de redan existerande, publicerade och opublicerade, experimentella tester och ett antal slutsatser har noterats. En av de mest meningsfulla, var specifikation av sambandet mellan den elektrostatiska modellen och provmätningarna samt hur dessa olika tillvägagångssätt kan kopplas till varandra på ett praktiskt och effektivt sätt. Slutligen finns det ett förslag för fortsatta arbete samt eventuella förbättringar av redan genomfört arbete.

<p>The dissertation describes a crucial step in the development of a modern writer's identity in Sweden. It applies the French sociologist Pierre Bourdieu’s theories of the autonomous ”literary field” to the development in eighteen-eighties, one of the most important periods in Swedish literary history.</p><p>During this decade a large group of authors appeared, with August Strindberg in the front. In accordance with the dominating esthetical view of the nineteenth century, ”ideal realism”, the writers had an ethical responsibility. But they differed from their predecessors by not being loyal to the bourgeois society and its values, as codified in the concept of ”decency”, that contained, among other things, rules for what could be said in public. On the contrary, the new generation of authors attacked the bourgeoisie in novels, dramas and articles, especially in the singularly most controversial area, the regulation of sexuality and the ideals of bourgeois women.</p><p>This study argues that the new authors in their radical criticism aimed at the position of power in society traditionally upheld by the State church, which supervised education and ethical values. They did this by creating a role for themselves as young and oppressed, something that made it possible to deny any responsibility for the present state and furthermore to speak up, despite their own bourgeois background, for other oppressed groups like the working classes, the poor and women. But this also meant that they could not be successful in their ambitions to gain influence without loosing their identity. This was especially the consequence of the fact that an autonomous ”literary field” did not yet exist. That is, there were no internal literary institutions that, seemingly independent of the rest of society, decided what was ”good literature.” Instead, the singularly most important judge of interesting literature was the bourgeois public. Strindberg seems to have realised this early, and achieved an identity as ”uncontrolled”. He thereby lost his intellectual credibility, but gained a much bigger freedom to write and also got the attention of the large audience. At the same time, his writing undermined the values of decency by breaking the bourgeois society’s fundamental wall between the private and the public sphere, not least by writing what was regarded as facts about his own private life. </p><p>The conservative reaction accelerated towards the end of the decade while the authors grew more and more bitter about the public’s lack of understanding. At this point the author Verner von Heidenstam took the opportunity to declare a new literary era, dissociating his aesthetics from the one of the Eighties and proclaiming the necessity of an aristocratic, ethically indifferent literature (with himself as its leader). </p><p>Confronted with the new concept of what ought to be regarded as “modern”, the established male authors were generally quick to separate themselves from the female authors, and to identify the attacked literature solely with the one that critically discussed the situation of women in society - a description that has been largely adopted in the history of literature. A number of male authors also wrote novels separating themselves from the Eighties. Thus, they could continue into the new period, while female authors in general were silenced or forced to write in less esteemed genres (”popular literature”, children’s books). </p><p>Ultimately the result was a more distinct male domination coupled with a growing contempt for the large audience. This, in turn, created a need for internal institutions that could interpret, value and support literature - scholarships, elitist critics, and a writers’ union. These institutions subsequently were founded or developed during the nineties – all of them steps towards autonomy.</p>

The dissertation describes a crucial step in the development of a modern writer's identity in Sweden. It applies the French sociologist Pierre Bourdieu’s theories of the autonomous ”literary field” to the development in eighteen-eighties, one of the most important periods in Swedish literary history. During this decade a large group of authors appeared, with August Strindberg in the front. In accordance with the dominating esthetical view of the nineteenth century, ”ideal realism”, the writers had an ethical responsibility. But they differed from their predecessors by not being loyal to the bourgeois society and its values, as codified in the concept of ”decency”, that contained, among other things, rules for what could be said in public. On the contrary, the new generation of authors attacked the bourgeoisie in novels, dramas and articles, especially in the singularly most controversial area, the regulation of sexuality and the ideals of bourgeois women. This study argues that the new authors in their radical criticism aimed at the position of power in society traditionally upheld by the State church, which supervised education and ethical values. They did this by creating a role for themselves as young and oppressed, something that made it possible to deny any responsibility for the present state and furthermore to speak up, despite their own bourgeois background, for other oppressed groups like the working classes, the poor and women. But this also meant that they could not be successful in their ambitions to gain influence without loosing their identity. This was especially the consequence of the fact that an autonomous ”literary field” did not yet exist. That is, there were no internal literary institutions that, seemingly independent of the rest of society, decided what was ”good literature.” Instead, the singularly most important judge of interesting literature was the bourgeois public. Strindberg seems to have realised this early, and achieved an identity as ”uncontrolled”. He thereby lost his intellectual credibility, but gained a much bigger freedom to write and also got the attention of the large audience. At the same time, his writing undermined the values of decency by breaking the bourgeois society’s fundamental wall between the private and the public sphere, not least by writing what was regarded as facts about his own private life. The conservative reaction accelerated towards the end of the decade while the authors grew more and more bitter about the public’s lack of understanding. At this point the author Verner von Heidenstam took the opportunity to declare a new literary era, dissociating his aesthetics from the one of the Eighties and proclaiming the necessity of an aristocratic, ethically indifferent literature (with himself as its leader). Confronted with the new concept of what ought to be regarded as “modern”, the established male authors were generally quick to separate themselves from the female authors, and to identify the attacked literature solely with the one that critically discussed the situation of women in society - a description that has been largely adopted in the history of literature. A number of male authors also wrote novels separating themselves from the Eighties. Thus, they could continue into the new period, while female authors in general were silenced or forced to write in less esteemed genres (”popular literature”, children’s books). Ultimately the result was a more distinct male domination coupled with a growing contempt for the large audience. This, in turn, created a need for internal institutions that could interpret, value and support literature - scholarships, elitist critics, and a writers’ union. These institutions subsequently were founded or developed during the nineties – all of them steps towards autonomy.