This master’s thesis discusses the term physical theatre from a discourse point of view. It also focuses on aspects of power from a field theory perspective. The main theory used is Pierre Bourdieu’s field theory, and I try to apply this onto critical discourse analysis, mainly taken from Michel Foucault. The forms of physical theatre I focus on are mainly commedia dell’arte, theatre forms inspiredby Grotowski and Artaud, as well as mime, performance and contemporary circus. These are all theatre forms that focus especially on the body. My aim is to explore the status and discourse of physical theatre in Sweden today. The thesis is divided into two main parts. First, I present research concerning empirical data, where I search for the term physical theatre, as well as other forms of describing these theatre forms, in magazines, theatre playlists, texts about theatre troups etc. The term physical theatre is not very common in these texts, it is often described as dance-theatre for example. It is also prominent that the view on what physical theatre is has changed, theatre forms which focus on the body and its expression have been incorporated into the major theatre field, and are no longer considered odd or different. Physical comedy, however, still stands out. Although it seems that it has become increasingly popular, it has somewhat moved away from the serious forms of physical theatre. The second part of the thesis approaches the subject from a more theorising point of view, where the discussion itself is the main focus. I start off by discussing the term physical theatre and its aesthetics – how its meaning has changed from being something avant-garde to something that is considered “normal”. Thereafter I discuss the status of the physical theatre forms, and apply them onto Bourdieu’s field theory. Physical comedy has not yet acquired the status of ”high culture”, whereas the serious, more “arty” forms of physical theatre are on different positions in the theatre field, and even on the physical theatre field. I also discuss how this can be transferred to theories about popular culture, and the interesting things that happens when the once very popular, low-status theatre form commedia dell’arte is situated in a high culture theatre house, Kungliga Dramatiska Teatern, in Sweden. I continue to discuss marginalised forms of theatre from a sub-culturalperspective, fighting both against and inside the dominant culture to gain status in the theatre field. After this, I discuss how the physical theatre’s new discourse has changed because of the newly found interest in contemporary circus, research projects in universities as well as higher education in physical art forms. The conclusion is that the term physical theatre still can be useful to describe different forms of theatre, although it is quite vague and has changed significally.

I Varumärkenas fält ställs frågor som: Hur vinner man erkännande i Stockholms reklamvärld? Hur säljer reklamproducenter detta erkännande till sina uppdragsgivare? Vad för slags erkännande är statliga reklamköpare ute efter att vinna genom sitt samarbete med prisbelönta och erkända reklamproducenter? I kontrast till en spridd föreställning att reklamen ”speglar samhället” är grundantagandet i denna studie att reklamen i första hand speglar den värld som skapar den, dvs. reklamvärlden. Det är människorna i detta mikrokosmos vars föreställningar och idéer om samhället som reklamen primärt reflekterar – men först efter att prismatiskt ha brutits genom ett fält. Frågan är därför hur detta fält är socialt och mentalt strukturerat. Utkikspunkten är en globalt verksam amerikansk reklambyrås Stockholmskontor, där dagliga deltagarobservationer utförts under ett års fältarbete. / The Field of Brands asks questions such as: How is recognition awarded in Stockholm's advertising world? How do advertising producers sell this recognition to their clients? What kind of recognition are state-owned buyers of advertising seeking through their collaboration with award-winning elite advertising agencies? Opposed to the popular notion that advertising "mirrors society", a basic assumption in this study is that advertising primarily reflects the social world that creates it, i.e. the advertising world. The argument being that it is the members of this microcosm whose ideas about society advertising primarily reflects – although only after having been refracted through a field. The question is therefore how this field is socially and mentally structured. The vantage point is a globally active U.S. advertising firm’s Stockholm office, where daily participant observations have been conducted during one year of fieldwork.

This is a study on how a group of ten pupils choose their upper secondary schools (gymnasium). All pupils are ninth graders in a middle school in Husby which is a suburb of Stockholm. Like the big majority of Husby citizens, they all have immigrant backgrounds and their time in Sweden varies; some are born here while others are born abroad and migrated later with their parents. My aim was to understand their upper secondary school choices through own and their parents’ "cultural capital". I based my study on Bourdieu’s theory on social reproduction and I used his terminology and definitions of cultural capital, interest, field, habitus and strategies. I investigated if and in what way these children follow the tracks of their parents in terms of future educational and working plans but even in terms of common cultural and leisure activities and the way they affect their upper secondary school choice. The Swedish upper secondary school is divided in 18 different specializations, 12 technical and 6 theoretical, respectively. In the first, the pupils are prepared for a technical profession and in the second, they prepare for further academic studies. I was interested in finding out the pupils’ strategies in fulfilling their educational and professional dreams in connection with their choice of upper secondary specialization and their parents’ educational and cultural interests and backgrounds. I used a qualitative method, specifically interviews. I transcribed the interviews and I tried to relate what was said to Bourdieu’s theory. I was mostly inspired by the phenomenological approach where the interviewer avoids taking position and focuses on the message the person being interviewed tries to communicate. Most families in my study have a relatively law cultural capital and even though some have had academic studies and high status professions in their home countries they have had jobs that did not match their education level in Sweden. Most children aim high in the educational rank and especially those who come from high educated parents seem to have a better knowledge of the Swedish educational system and how to better move into it.

Uppsatsen syftar till att undersöka kulturtidskrifternas roll och status i det svenska samhället idag, bland annat genom intervjuer med verksamma redaktörer på olika kulturtidskrifter. Som problembakgrund presenteras den paradoxala situation som kulturtidskrifterna ställs emot: de anses som viktiga för yttrandefrihet, demokrati och mångfald men blir ändå försummade och underprioriterade inom politik och forskning. Utifrån detta formuleras tre frågeställningar: Hur ser redaktörerna på den politik som drivs kring kulturtidskriften? Vad anser redaktörerna att kulturtidskriften har för roll och status i samhället? Hur kan kulturtidskriftens roll och status tolkas utifrån de intervjuade redaktörernas svar, den rådande kulturpolitiska diskussionen, kulturteorier och tidigare forskning? Dessa frågor analyseras utifrån intervjusvaren, tidigare forskning, Horkheimer och Adornos teoretisering av kulturindustrin, Habermas teorier om det offentliga rummet samt Bourdieus fältteori och teori om ekonomiskt och kulturellt kapital. Uppsatsens metodologiska utgångspunkt är i kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio verksamma redaktörer på olika kulturtidskrifter. I slutsatserna bekräftas den inledande problemformuleringen – kulturtidskrifterna är viktiga men försummade. Statens kulturråd har stor makt över kulturtidskrifterna eftersom de styr över ett årligt tidskriftsbidrag. Få kulturtidskrifter klarar sig enbart på prenumerant- och annonsintäkter, vilket gör det statliga stödet livsviktigt för många. Kulturtidskrifterna har flera viktiga roller i samhället. Framförallt har de som roll att fördjupa och vidareutveckla det offentliga samtalet och bidra till så att obundna, oetablerade och alternativa röster kan komma till tals som inte är påverkade av kommersiella intressen. I förlängningen kan man säga att det leder till en ökad mångfald, yttrandefrihet och demokrati. Kulturtidskrifternas har generellt sett låg status bland allmänheten, vilket leder till att den får låg status i andra sammanhang också, bland annat inom kulturpolitiken. Den låga statusen verkar hänga ihop med uppfattningen om att kulturtidskrifterna är finkulturella och exkluderande snarare än lättillgängliga och kommersiella.

Running a restaurant as a course in university implies several complicated conditions, some of these conditions include teamwork and students agreeing with each other, and this tends to become problematic when students take positions in the educational restaurant. This thesis aims to clarify such positions by using Bourdieu’s concepts of habitus, field and cultural capital. It further aims to illustrate how the interplay between past and present causes practices in the context of an educational restaurant. The methodology used to investigate interactions during restaurant services was participant observation – and to elucidate the students’ backgrounds, qualitative interviews were conducted. The collected material was analyzed by using thematic analysis and the results suggest that these positions induce control, fragmentation and subordination. These characteristics in turn tend to occur because of habitus, which differs from student to student because of their differing social backgrounds.

Denna uppsats belyser könsstrukturer på universitetsfältet, med syfte att undersöka om och varför detspråkliga begreppet forskare tillskrivs manligt kön av studenter som läser forskningsreferat i kurslitteraturen.Metoden som använts är experimentell och består av en könsneutral provtext, där en refererad forskare enbartnämns vid efternamnet Björk, och ett frågeformulär där 92 studenter har fått tillskriva denna forskare ett kön.Resultatet visar att 71 procent av de studenter som besvarat frågan tror att den refererade forskaren är enman. Det finns även en tendens till att de äldre studenterna har en större benägenhet att tillskriva forskarenmanligt kön än vad de yngre studenterna har. Resultatet har utifrån Simone de Beauvoir tolkats som att kvinnan fortfarande betraktas som det Andra iförhållande till mannen, som utgör normen inom akademien. Att begreppet forskare tillskrivs ett visst könhar, utifrån Pierre Bourdieu, tolkats som att studenterna besvarat frågan utifrån föreställningar som finnsinternaliserade i deras habitus, som i sin tur står under stark påverkan från de inre strukturer påuniversitetsfältet som framhäver mannen som det dominerande könet. / This bachelor thesis examines gender structures in the university field. The aim is to study whether, and if sowhy, students attribute male gender to a researcher referred to in the course literature. The researcher is onlymentioned by the last name Björk, in order to be regarded as gender neutral. An experimental method was used to test the hypothesis that the conception of “researcher” is male-biased. A gender neutral sample text and a survey were handed out to 92 university students. Therespondents were asked to attribute gender to the researcher Björk. The results confirmed the hypothesis andshowed that 71 percent of the students attributed male gender to the researcher. There was also a tendencythat the older students attributed male gender more often than the younger students did. The analysis of the results shows that male gender is viewed as normative in the academy. Thisinterpretation is based on Simone de Beauvoir's theory about women as the Other in relation to men. Thegender specific attribution to a researcher is interpreted, in the words of Pierre Bourdieu, as internalizedconceptions in the student's habitus. The students answer the question about Björk's gender according to theirhabitus, which is based on the internal structures of the university field, where the male gender is seen as thedominant sex.

Tidigare forskning visar att frilansare många gånger upplevt missnöje och känslor av begränsning i sina tidigare tillsvidareanställningar. Frilansare inom professionella yrken söker aktivt frihet och önskar själva bestämma över sitt arbete. Det är vanligt för högt kvalificerade professioner att ta vägen till frilans i en bransch genom att först vara tillsvidareanställd i den branschen. Forskning visar också att frilansare många gånger saknar ett ekonomisk kapital och inte kan ta del av det sociala trygghetssystemet. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som möjliggör för deltagande respondenter att arbeta som frilansare inom IT. I studien undersöks hur deltagande respondenter beskriver och resonerar om vilka faktorer som möjliggör och motiverar dem att arbeta som frilansare inom IT. Studien utgår från att tolka respondenternas utsagor som både är relaterade till dåtid, nutid och framtid. För att svara på syftet och frågeställningarna har denna undersökning antagit en kvalitativ metodansats. En hermeneutisk utgångspunkt har använts för att få svar på undersökningens syfte och frågeställning samt få respondenternas uppfattning av det undersökta fenomenet. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer, totalt genomfördes åtta intervjuer varav sex av dem användes för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Använda huvudteorier är Bourdieus kapitalformer och fält samt Deci och Ryans självbestämmandeteori. Resultat för den föreliggande undersökningen visar att denna grupp av respondenter uppger att de gjort ett eget aktivt och medvetet val när de gått in i frilans. Behov av frihet när det gäller att bestämma över sin tid och göra egna val i sitt arbete är en bidragande faktor till valet att frilansa enligt de intervjuade. Detta har en betydande inverkan på deras autonomi och motivation för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt. Att bestämma, styra och leda utifrån egna önskemål väger, enligt respondenterna, högre än en tillsvidareanställning med säkerhet i form av socialt skyddsnät.

Uppsatsens syfte är att bidra till en djupare förståelse för hur applåden fungerar som en ritual under den klassiska konserten samt hur praxis kring den traderas, då den klassiska konsertens ritualer och normer kan kännas underliga och avskräckande för den som aldrig närvarat vid en sådan. Med en kvalitativ intervjumetod har två informanter frågats om deras upplevelser och tankar kring applåder och den klassiska konserten. Det empiriska material som skapats används som grund för en analys med hjälp av Bourdieus sociologiska begrepp fält, habitus och kapital, Ronald L. Grimes tankar kring det rituella fältet, samt övergripande ritualteori för att bidra med en djupare förståelse kring applåden i samband med den klassiska konserten. Applåden som ritual skapar social mening, signalerar uppskattning för det som publiken upplevt och bildar även en känsla av grupptillhörighet och solidaritet. Applåden upplevs vara viktig för att de som deltagit under konserten ska få utlopp för sina känslor och kommunicera detta mellan publik och musiker, och även sinsemellan den sittande publiken, särskilt i en miljö som kan upplevas som disciplinerad och stram. Traderingen av applådens praxis sker delvis genom misstag då en individ prövar sig fram i konsertupplevelsen, samt genom observation av erfarna i publiken. Presentatörer och andra nyckelpersoner kan bidra med en förklaring av en konsert innan den börjar för att underlätta för deltagarna, och det rika material som finns på olika konserthus hemsidor bidrar med en chans att låta den nyfikna förbereda sig innan den tar klivet in i en ny miljö. Även om det kan applåderas fel under en konsert så kan detta under vissa förutsättningar leda till en delad positiv upplevelse som på sikt kan leda till en lättad syn på applåden under den klassiska konserten.

Black holes are one of the most interesting objects in the universe, and studying these objects should give exciting results. This research will investigate the General Theory of Relativity, explaining the essence of the theory needed for deriving solutions for a Schwarzschild black hole. This knowledge leads to deriving the equations of motion of a bosonic scalar field around a Schwarzschild black hole. Computing the dynamical evolution of that scalar field, and taking the limit far away from the black hole, gives an approximation derivation of the  Schrödinger equation. This study opens many doors to future research about black holes and scalar fields. / Svarta hål är ett av de mest intressanta objekten i universum, och därför, att studera dessa föremål bör ge spännande resultat.I detta arbete kommer den allmänna relativitetsteorin  att studeras och förklaras med allt som behövs för att härledalösningar för en Schwarzschild svart hål. Denna kunskap leder till att härleda rörelseekvationerna för ett bosoniskt skalärfält runt ett Schwarzschild svart hål.Genom att beräkna den dynamiska utvecklingen av det skalära fältet och ta gränsen långt bort från svarta hålet,så kommer det at ge en approximativ härledning av Schrödinger ekvationen. Den här typen av studier öppnar många dörrar för framtida forskning om svarta hål och skalära fält.

The purpose of this study was to research what negative and positive effects upward social class mobility can give a person with focus on the inner emotional world. Through a literature analysis of autobiographies has authors who have undergone social class mobility from working class to middle class been selected. The qualitative research study shows that people can be affected in several ways by experiencing upward social class mobility. Our study finds that people can be negatively affected by their upward mobility and that most of the negative aspects are similar for all the people in our study. We have used a hermeneutic method when interpreting and identifying the negative aspects of social class mobility in our empirical data. We have thematized and analyzed the data with inspiration from Pierre Bourdieu's class theories. In the empirical data, we have identified several common themes of negative aspects that can be experienced with upward social class mobility. Some of the themes are feelings like guilt, shame, feeling like you live between two worlds and not feeling at home. Their relationships with their parents and current family can also be negatively affected. In the empirical data, we can see that all the people included in the study are affected by their previous class affiliation. The changes, new social codes and habitus, that the new class brings influences people from a psychological and social perspective which creates difficulties for them to feel belonging in the new class. / Studiens syfte var att undersöka vilka negativa och positiva effekter en uppåtgående klassresa kan ge en människa med fokus på den inre känslomässiga världen för en klassresenär. Genom en litteraturanalys av självbiografier har urvalet varit målstyrt till författare som genomgått en klassresa från arbetarklass till medelklass. Studien visar att människor kan påverkas på flera sätt även negativt av sin klassresa och vi kan också se att dessa sätt är liknande för alla personer i vår empiri. De negativa aspekterna vi identifierat i studien är tolkade med hjälp av metoden hermeneutik. Tematisering och analyseringen av materialet har skett med inspiration från Pierre Bourdieus klassteorier. Vi har i empirin identifierat flera gemensamma teman av negativa aspekter som personerna upplevt av sina klassresor. Känslor som skuld, skam, att känna att man lever mellan två världar och att inte känna sig hemma. Relationen till sina föräldrar och nuvarande familj kan också bli negativt påverkade. I empirin ser vi att alla personerna i studien präglas av sin tidigare klasstillhörighet. De förändringar, nya sociala koder och habitus som den nya klassen har, påverkar personerna utifrån ett psykologiskt- och socialt perspektiv som skapar svårigheter för dem att känna tillhörighet i den nya klassen.