SAMMANFATTNING  Bakgrund   Många barn besöker sjukvården varje år och det kan vara en plats som upplevs skrämmande. Medicinska moment som omfattar procedurer med kanyler är förekommande och en av de vanligaste källorna till smärta, ångest och rädsla. Känslorna är individuella och om inte barns sjukvårdsrädslor tas på allvar så kan det påverka barns välbefinnande och framtida sjukvårdsbesök. Barns reaktioner och hantering av rädslor påverkas av barns mognadsgrad och utveckling. Samtidigt är familjen viktig och det är familjen som de flesta barnen tyr sig till för trygghet. Då grundutbildade sjuksköterskor kommer i kontakt med barn inom sjukvården så ses det värdefullt att även de har kunskap kring barns sjukvårdsrädslor.   Syfte  Syftet var att belysa omvårdnadsåtgärder som kan förebygga och hantera sjukvårdsrädsla hos barn. Metod  Metoden för arbetet var en icke-systematisk litteraturöversikt där författarna använt artiklar med kvantitativ samt kvalitativ metod. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Sammanlagt består resultatdelen av 15 artiklar som kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och artiklarna analyserades med en integrerad analysmetod. Resultat  Resultatet av litteraturöversikten presenteras i fem kategorier som redovisar barns erfarenheter och upplevelser av hälso- och sjukvården, vilka i olika hög grad besvarar hur omvårdnadsåtgärder kan anpassas för att förebygga och hantera sjukvårdsrädsla: Stödja copingstrategier, Information, Distraktion, Underlätta hantering av känslor samt Uppmärksamma föräldrars närvaro. Slutsats  Resultatet visar att barn efterfrågar och är i behov av distraktion, information och undervisning i självhantering för att lättare hantera känslomässiga situationer. Resultatet visar att barn behöver känna trygghet och många barn vill ha en förälder närvarande för att uppleva den känslan, vilket betonar behovet av att använda familjefokuserad omvårdnad. Omvårdnadsåtgärderna som beskrivits i resultatet är en blandning av bland annat tekniska hjälpmedel, musik och lek, med syfte att informera, förbereda, distrahera samt underlätta barns hantering av känslor. Med stöd av de omvårdnadsåtgärder som barn behöver kan sjuksköterskor förebygga samt hantera sjukvårdsrädslor och göra det lättare för barn att känna trygghet i sjukvården. / ABSTRACT  Background  Many children seek healthcare every year and it can be a place that is perceived as unknown. Medical procedures that include needles are common and also one of the most usual sources of pain, anxiety and fear. These feelings are individual and if children's healthcare fears are ignored, it can affect the children's well-being and future healthcare visits. Children's reactions and fear management are affected by children's maturity and development. Family is important and it is the family that children turn to for safety. As undergraduate nurses come into contact with children in healthcare, it is seen as valuable that they also have knowledge about children's healthcare fears.   Aim  The purpose was to shed light on nursing measures that can prevent and manage fear of healthcare in children. Method  The method for the work was a non-systematic literature review where the authors used articles with quantitative and qualitative methods. Database searches were performed in CINAHL Complete and PubMed. In total, the results consist of 15 articles that were quality examined on the basis of Sophiahemmet's assessment data and the articles were analyzed through an integrated analysis method. Result  The results of the literature review are presented in five categories that report children's perception and experiences of health care, which to varying degrees answer how nursing measures can be adapted to prevent and treat healthcare fears:Support coping strategies, Information, Distraction, Facilitate emotion management and Attention to the presence of parents Conclusion  The results show that children demand and are in need of distraction, information and teaching in self-management to more easily deal with pain, anxiety and fears. The results also show that children need to feel safe and many children want a parent present to experience that feeling, which emphasizes the need to use family-focused care. The nursing measures as described in the results are a mixture of technical aids, music and play, with the aim of informing, preparing and distracting children. With the support of nursing measures that children prefer, nurses can prevent and treat healthcare fears and make it easier for children to feel secure.

Studier visar att våldsbejakande extremism (VBE) är ett samhällsaktuellt område. Socialtjänstens uppdrag är att bedriva ett förebyggande arbete för att främja ungas utveckling och välmående. Studiens syfte är att undersöka socialarbetares uppfattningar om socialtjänstens arbete med våldbejakande extremism i förhållande till unga/unga vuxna. Frågeställningarna utgår från tre huvudteman: förbyggande strategier, kunskap och metoder samt etiska dilemman som socialarbetaren kan ställas inför i arbetet med unga/unga vuxna inom VBE-miljö. I studien intervjuades sex informanter, alla med en akademisk utbildning och mer än tio års erfarenhet av socialt arbete. Med socialt arbete menas att informanterna arbetar utifrån socialtjänstens ansvarsområde och anställda på olika positioner inom kommunen. Samtliga informanter har erfarenhet av arbete med unga/unga vuxna inom området våldsbejakande extremism. I studiens kvalitativa metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer och den insamlade empirin analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod. Med stöd av teoretiska begrepp hämtat från preventionsteorier samt teoretiskt begrepp om etiska dilemman i det sociala arbetet analyserades resultatet. Studiens resultat visar att det krävs kunskaper i socialt arbete med unga/unga vuxna men att det även krävs kunskaper om VBE-miljöer och det behövs en samsyn inom arbetet med VBE på nationell och lokal nivå. Resultatet visar på upplevda etiska svårigheter både från ett demokratiskt, professionellt och privat perspektiv i arbetet med unga/unga vuxna inom en VBE-miljö. Slutligen visar studien att tydliga riktlinjer i arbetet med VBE på en nationell nivå kan skapa förutsättningar även på en lokal nivå, genom att intensifiera arbetet med att förhindra att unga/unga vuxna söker sig till våldsbejakande extremism.

Syftet med denna studie är att undersöka hur användningen av Stopphanden beskrivs som en strategi för att förebygga kränkande behandling i förskolan, samt vilka för- och nackdelar förskollärarna och rektorn anser att det finns med Stopphanden. För att ta reda på detta har vi ställt oss dessa frågor: Vad är förskollärarens roll i arbetet kring Stopphanden? På vilka sätt beskriver förskollärare och rektor att Stopphanden används för att förebygga kränkande behandling? Vilka effekter av Stopphanden beskrivs som centrala i intervjuerna? Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet eftersom det passade studiens syfte bäst. Studiens datainsamling har genomförts med kvalitativa metoder och semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare och en rektor. Resultatet visar att Stopphanden är en enkel och tydlig metod som är lätt att använda för vuxna och barn i alla åldrar. Vidare poängterades vikten av vilket syfte som ligger till grund för Stopphanden eftersom metoden lätt kan blandas ihop med andra begrepp.

För att elever ska uppnå kunskapskraven i svenska innan de går ut årskurs tre behöver läraregöra tidiga insatser med att förebygga avkodningssvårigheter. Lärare behöver därför varamedvetna om elevers läsutveckling och använda sig av en varierad undervisning för att eleverska gynnas både på en individnivå samt gruppnivå. Det är viktigt att lärare kommunicerarmed varandra vid stadiebyten så att elever kan fortsätta utvecklas utan att falla mellanstolarna. Denna kvalitativa studie grundar sig på intervjuer med yrkesverksamma lärare iårskurs två. Resultatet togs fram genom en tematisk innehållsanalys där två teman upptäcktes.Temana som resultatet utgår ifrån är Att tidigt förebygga avkodningssvårigheter ochMotivationens betydelse. Resultatet visade att det är av stor vikt att lärare motiverar sinaelever på rätt sätt för att bibehålla deras inre motivation. Lärare bör tala om för elever när delyckas och fånga deras läsintresse. Arbetssätt som användes var exempelvis läslistor, ta hjälpav talbokstjänster såsom Legimus samt andra applikationer som stöttar vid lästräning. För attse elevers läsutveckling används först och främst Skolverkets obligatoriska bedömningsstödmen även testmaterialet LäSt, något som lärarna fann mycket hjälpsamt. Dessa hjälpmedelkan både individualiseras samt användas i grupp och många kan även användas i hemmiljö.Detta gör det möjligt att få ihop fler lästimmar än vad skolan kan erbjuda och samtidigt ökaelevernas avkodningsförmåga.

Tidig matematisk förståelse har stor betydelse för framtida utbildningsresultat i matematik. Det är därför viktigt att redan i förskoleklass upptäcka elever som är i risk att utveckla matematiksvårigheter och att erbjuda dessa elever stöd. Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om hur förskoleklasslärare och speciallärare/ specialpedagoger arbetar, för att i tidiga år upptäcka elever som riskerar att utveckla matematiksvårigheter samt att få kunskap om vilket stöd som erbjuds elever i förskoleklass. Studien har en kvalitativ ansats, där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med tolv förskoleklasslärare och speciallärare/-pedagoger i tre olika kommuner. Utifrån sociokulturella och relationella perspektiv med Bronfenbrenners ekologiska systemteori som utgångspunkt lyftes förskoleklasslärarnas och speciallärarnas/-pedagogernas arbete, elevernas utveckling och samspel och kommunikationen med omgivningen fram. Resultatet i den här studien tyder på att förskoleklasslärarna och speciallärarna/-pedagogerna ser vikten av att tidigt upptäcka elever som riskerar att utveckla matematiksvårigheter. Förskoleklasslärarna använder Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial och läromedel för att kartlägga elevernas kunskaper i matematik. För att främja matematikutvecklingen och förebygga matematiksvårigheter använder sig förskoleklasslärarna av en varierad undervisning och metoder och poängterar vikten av praktiskt och konkret material. Slutsatsen från denna studie är att förskoleklasslärarna och speciallärarna/-pedagogerna har olika material och metoder för att upptäcka och stödja elever som är i risk att utveckla matematiksvårigheter. Däremot visar det sig att tidsbrist hos lärarna och språksvårigheter hos eleverna är hinder i lärarnas arbete samt att ett fullgott samarbete mellan professionerna behöver utvecklas.

Sammanfattning Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur lärare kan hantera konflikter som sker mellan elever i skolan, men även att undersöka lärares syn på konflikthantering och hur eleverna kan lära sig att förebygga och lösa konflikter utan att ta hjälp av lärare. Det är viktigt att eleverna får ett bra skolklimat för att kunna gå vidare med sina studier. Konflikter är vanliga i skolan därför är konflikthantering en förutsättning för en bra skola. Lärarens hantering av konflikter spelar en stor roll för att det ska ge positiva konsekvenser och konstruktiva resultat. Metoden som användes i denna undersökning var semi-strukturerade intervjuer med sex lärare. En av dem hade inte lärarlegitimation men har erfarenhet, och andra lärare hade lärarlegitimation. Metodansatsen var fenomenologisk. I delar av analysen användes Cohens konfliktpyramid. Resultatet visar att alla lärare har samma innebörd av sin beskrivning av begreppet konflikt. Lärarna upplever att konflikter som en naturlig sak och vanliga förekommande under vardagen, vilka bör hanteras och inte undvikas. Modeller som lärarna använder är TORA, Lågeffektivt bemötande och lika behandlingsplanen för att hantera konflikter. Även om ingen av lärarna nämner Cohens konfliktpyramid använder de sig av liknande struktur.

Den statliga utredningen SOU 2016:94 har som problemområde identifierat att ”det finns brister i skolans och elevhälsans närvarofrämjande arbete och i arbetet med att förebygga frånvaro”. Konsekvensen blir att skolornas arbete i första hand inriktas på åtgärder när frånvaron är ett faktum. Utredningen fann också en bristande kunskap om vad som främjar närvaro. Förväntat kunskapsbidrag för denna studie är att belysa vilka framgångsfaktorer som några specialpedagoger av erfarenhet vet har goda effekter för att främja skolnärvaro respektive förebygga problematisk skolfrånvaro.Syftet med studien är att öka kunskapen om hur några specialpedagoger arbetar för att främja skolnärvaro respektive förebygga problematisk skolfrånvaro.Av studiens resultat framkommer att närvarokultur, en tillgänglig lärmiljö och goda relationer till lärare är framgångsfaktorer för att främja närvaro. Till stor del arbetar specialpedagoger och verksamheter förebyggande då frånvaron redan är ett faktum. Orsaker till frånvaron är ofta flera, påverkar varandra ömsesidigt och behöver kartläggas i samverkan. Kunskaper om orsaker och den tidiga upptäckten lyfts i studien fram som viktiga eftersom det är en förutsättning för att främja närvaro. Studien betonar att elevens röst kring frånvaro behöver stärkas.Specialpedagogen ska i ett övergripande främjande och förebyggande arbete verka för alla elevers närvaro i verksamheter. Genom kompetensutveckling leder specialpedagogen insatser som ökar kunskapen och förståelsen kring skolnärvaro. Studien visar på vikten av att specialpedagogen verkar för ett relationellt perspektiv i att främja goda relationer och skapa en tillgänglig lärmiljö för alla elever.

Lässvårighet kan definieras på olika sätt och definitionen av lässvårigheter i denna litteraturöversikt riktar fokus mot elever som av någon orsak riskerar att inte nå kunskapskraven för läsning i svenska i årskurs 6.  För att lärare ska ha möjlighet att hjälpa elever i lässvårighet och/eller förebygga lässvårigheter lyfter forskning fram användbara undervisningsmetoder. Syftet med denna studie är att undersöka vad forskning har visat om användbarheten för olika framgångsrika undervisningsmetoder kopplat till elever i lässvårighet. Syftet är även att undersöka vilka undervisningsmetoder som kan förebygga lässvårigheter. I litteratursökningen har databasen ERIC och söktjänsterna Primo och SwePub använts för att få fram användbara publikationer.  Materialet som har använts i denna studie är internationella och nationella vetenskapliga publikationer. Resultatet presenterar vilka undervisningsmetoder som har haft särskilt positiva effekter på elevers läsutveckling. De undervisningsmetoder som presenteras i resultatet är: undervisning om lässtrategier, samtal om texter, individuell anpassning av undervisning, att läsa tillsammans och att läsa en text upprepade gånger. Genom undervisning med någon av ovanstående undervisningsmetoder kan läraren förebygga lässvårigheter och/eller hjälpa elever i lässvårighet. Utmaningen med läsundervisningen kan vara att tillämpa de undervisningsmetoder som forskning lyfter fram som användbara när elever undviker läsning. Eftersom läraren då först behöver hitta ett sätt att få eleven att vilja utveckla sin läsning för att sedan kunna tillämpa undervisningsmetoderna. Läsundervisning ska utgå från varje elevs tidigare kunskaper och erfarenheter. Med hjälp av ett diagnostiskt arbetssätt där läraren planerat och strukturerat läsundervisningen, ökar elevernas möjligheter till att utveckla läskompetens.

Studiens syfte var att undersöka specialpedagogers uppfattningar gällande närvarofrämjande arbete på några högstadieskolor samt vilka framgångsfaktorer och utmaningar de upplevde. Undersökningen intog en kvalitativ ansats där metoden var digital enkät och intervju. Studien vilar på Bronfenbrenners systemteori vilken förklarar elevers utveckling som social och kulturell. Slutsatser som gick utläsa från resultatet var vikten av tidig upptäckt och tidiga insatser då högstadieskolorna ofta arbetade åtgärdande och att insatser gjordes när den problematiska frånvaron väl uppstått. Förutsättningarna för att främja närvaro såg olika ut och påverkades framförallt av politiska beslut. Samtidigt visade såväl tidigare forskning som studiens resultat på många goda exempel, hur skolor kan arbeta närvarofrämjande. Områden vilka uppmärksammades som extra viktiga var systematiskt arbete, samverkan, lärmiljöer och elevhälsoteam. En skolutveckling behöver ske och specialpedagogen är central i arbetet.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är ett folkhälsoproblem som leder till försämrad livskvalitet. Antalet människor som insjuknar ökar och det leder till hög belastning på sjukvården och stora kostnader för samhället. I det hälsofrämjande omvårdnadsarbetet fokuserar sjuksköterskor på hälsa och välbefinnande genom livsstilsförändringar. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom hos patienter. Metod: En litteraturöversikt som utförts strukturerat med inslag av den metodologi som används vid systematisk litteraturöversikt baserad på resultatet från 14 vetenskapliga artiklar som är inhämtade från PubMed och CINAHL. Resultat: I resultatet presenteras huvudkategorierna Fysisk aktivitet, Kost och Patientutbildning som belyser sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom. Underkategorierna beskriver metoder och verktyg för att främja förebyggande omvårdnadsåtgärder och effekterna av dessa. Underkategorierna beskriver även sjuksköterskors roll och insatser i det förebyggande arbetet av hjärt- och kärlsjukdom. Slutsats: Det finns olika typer av omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskor kan utföra för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom. Sjuksköterskor har en central roll i det hälsofrämjande arbetet vilket innebär att motivera, informera och följa upp livsstilsförändringar. Sjuksköterskors kompetens, kommunikation, respekt och relation med patienter ökar patienters följsamhet till en hälsosammare livsstil. Därmed främjas förutsättningarna för sjuksköterskor att utföra omvårdnadsåtgärder för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom. / Background: Cardiovascular disease is a public health problem that leads to a reduced quality of life. The number of people who fall ill is increasing, and this leads to a high burden on the healthcare system and large costs for society. In health-promoting nursing work, nurses focus on health and well-being through lifestyle changes. Aim: The purpose of the literature review was to illuminate nurses nursing measures to prevent cardiovascular disease in patients. Method: A literature review carried out structured with elements of the methodology used in systematic literature reviews based on the results from 14 scientific articles obtained from PubMed and CINAHL. Results: The results present the main categories Physical activity, Diet and Patient education, which highlight nurses nursing measures to prevent cardiovascular disease. The subcategories describe methods and tools to promote preventive nursing measures and their effects. The subcategories also describe the role and efforts of nurses in the preventive work of cardiovascular disease. Conclusions: There are different types of nursing measures that nurses can perform to prevent cardiovascular disease. Nurses have a central role in the health promotion work, which means motivating, informing and following up on lifestyle changes. Nurses competence, communication, respect and relationship with patients increase patients adherence to a healthier lifestyle. This promotes the conditions for nurses to carry out nursing measures to prevent cardiovascular disease.