Bakgrund: Centrala venkatetrar förekommer idag inte bara på intensivvårdsavdelningar utan har även blivit en vanlig företeelse på vårdavdelningar där allmänsjuksköterskan arbetar. Med CVK följer risker för infektioner, både lokala och systemiska. Vårdrelaterade infektioner, specifikt kateterrelaterade sådana, är ett stort problem inom sjukvården och medför såväl ökade vårdtider som ökade kostnader. Allmänsjuksköterskan ansvarar för handhavande och skötsel av CVK och har därmed en nyckelroll i att förebygga infektioner. Syfte: Att sammanställa vetenskaplig litteratur rörande hur allmänsjuksköterskan kan förebygga infektioner hos patienter med CVK inneliggande på vårdavdelning.Metod: Den valda undersökningsmetoden var en litteraturstudie. Databassökningar utfördes i Cinahl, PubMed och Cochrane Library. Efter kvalitetsgranskning inkluderades tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod. Resultat: Åtgärder för förebyggande av infektion sorterades in under fyra rubriker: desinfektion, utbildning, omläggning och teknik vid byte av koppling. Åtgärderna inom dessa grupper visades minska förekomsten av kateterrelaterad infektion.Konklusion: Klorhexidinlösningar, desinfektionsproppar, utbildning samt semipermeabla förband kan leda till minskad förekomst av kateterrelaterade infektioner hos patienter med CVK. Eventuellt kan ”non-touch”-teknik vara ett alternativ vid byte av kopplingar. Mer forskning krävs gällande sjuksköterskans förebyggande åtgärder utanför IVA samt en mer enhetlig forskning för att skapa tydligare riktlinjer. / Background: Central venous catheters today are not only common in intensive care units but have become a regular phenomenon in wards where non-specialised nurses work. With CVCs comes a risk for infections, both local and systemic. Hospital acquired infections, in particular catheter-related infections, are a major problem in health care and cause prolonged length of hospital stay as well as increased costs. The general nurse is responsible for the handling and care of CVCs, and therefore has a key part in preventing infections. Aim: To compile scientific literature regarding how the general nurse can prevent infections in patients with CVCs on general wards. Method: The chosen method of investigation was a literature review. A literature search was undertaken using Cinahl, PubMed and Cochrane Library. Following a quality assessment, ten scientific papers with a quantitative method were included. Results: Measures to prevent infection were sorted under four headlines: disinfection, education, dressing care, and technique for line changes. The measures within these groups were shown to reduce prevalence of catheter-related infections.Conclusion: Chlorhexidine solutions, disinfection caps, education and semipermeable dressings can lead to reduced prevalence of catheter-related infections in patients with CVCs. A “non-touch” technique may be a possible alternative when changing lines. More research is needed regarding preventive nursing measures outside the intensive care units, as well as more unified research to create clear guidelines.

Venous thromboembolism (VTE) is one of the most common cardiovascular diseases. KTH and its academic and industrial partners intend to develop a system to combat VTE by forcing movements of inactive muscles. An important part of this system is a unit that can sense muscular activity over time. Electromyography (EMG) is used to measure the activation potential of muscles. The goal of this thesis is to develop an EMG device that can measure bioelectric signals and convey this data to other devices. This thesis is mainly an exploration to identify the potential solution and more work is needed to develop the required system. The EMG device must be small, modular, battery powered and be able to communicate wirelessly with other devices. A functioning EMG system requires an appropriate amplification for the result to be legible and requires extensive filtering as well as detailed circuit board design to eliminate noise or interference that can affect the result.This project utilized a top down approach. An architecture of the EMG system was made and broken down into functional blocks. Each block was implemented separately and the whole solution was tested experimentally to ensure that all the specifications were fulfilled. To validate the EMG device, a series of reference images were used together with directly observing the correlation between muscle activation and its signal with an oscilloscope.The result was a fully functional EMG device that consisted of two PCB: a PCB with EMG circuitry (analog circuit) and a PCB with digital processing for communication (digital circuit). The EMG results were consistent between test subjects and could easily be correlated to muscle movement and force. The reference images indicated that it was functioning as intended. There was still 50 Hz common mode noise present in the EMG device which could have been due to its wide bandwidth and poor low frequency properties.The goals and requirements were fulfilled: a fully functional wireless, modular, small and battery driven EMG device was developed. The noise level of the EMG could have been lower and would need some further improvements. An integrated battery could be implemented to eliminate the need for users to provide a battery. An app could be developed in tandem with the EMG device, with friendly user interface, for healthcare personnel.The thesis workers strived to minimize the number of used components and power consumption. All components were RoHS certified and discarded components were collected for proper waste management. Energy consumption could have been further minimized in the digital PCB by implementing sleep mode and a watchdog timer. This thesis strived to implement as much of the 17 global sustainability goals set by the United Nations (UN). In conclusion, the main sustainability goal of this thesis was “3 – Good Health and well-being”. Other sustainability goals were “12 – Responsible consumption and production”, “13 – Climate action”, “15 – Life on land” were deemed to have been considered in this thesis. / Venös tromboemboli (VTE) är en av de vanligaste kardiovaskulära sjukdomarna. KTH och dess akademiska och industriella partner avser att utveckla ett system med uppdrag att bekämpa VTE genom att stimulera inaktiva muskler. Elektromyografi (EMG) används för att mäta musklernas aktiveringspotential. Syftet med denna avhandling är att utveckla en EMG-enhet som kan mäta bioelektriska signaler och överföra denna data till andra enheter. Ett fungerande EMG system kräver en lämplig förstärkning för att resultatet ska vara läsbart och kräver filtrering samt utförlig kretskortdesign för att eliminera brus/störningar som kan påverka resultatet negativt.Projektet använde en Top-Down strategi. En arkitektur av EMG-systemet genomfördes och sedan delades upp i funktionella block. Varje block implementerades separat och hela lösningen testades experimentellt för att säkerställa att alla specifikationer uppfylldes. För att validera EMG- enheten användes referensbilder tillsammans med att direkt observera sambandet mellan muskelaktivering och dess signal via ett oscilloskop.Resultatet var en helt funktionell EMG-enhet som bestod av två PCB: en PCB med EMG funktionalitet (analog krets) och en PCB med digital processering för kommunikation (digital krets). EMG mätningarna var konsistenta mellan testpersoner och kunde lätt korreleras med muskelrörelse och spänningskraft. Referensbilderna indikerade att den fungerade som avsedd. Det fanns fortfarande 50 Hz common mode brus i EMG-enheten, vilket kan ha orsakas av dess breda bandbredd och dåliga lågfrekvensegenskaper.Målen och kraven uppfylldes: en fullt funktionell trådlös, modulär, liten och batteridriven EMG- enhet. Brusnivån för EMG kunde ha varit lägre och skulle behöva ytterligare förbättringar. Ett integrerat batteri kunde implementeras för att eliminera användarnas behov av att tillhandahålla ett batteri. En applikation kunde ha utvecklats för EMG-enheten, med ett användarvänligt användargränssnitt, för vårdpersonal.Examensarbetarna strävade efter att minimera användning av komponenter och strömförbrukning under arbetsprocessen. Alla komponenter var RoHS-certifierade och kasserade komponenter insamlades för korrekt avfallshantering. Energiförbrukning kunde ha minimerats ytterligare i det digitala kretskortet genom att implementera sleep mode och en watchdog timer. I detta examensarbete var det önskvärt att implemnetera de 17 globala hållbarhetsmålen uppsatta av FN (Förenta Nationerna). Sammanfattningsvis uppfylldes huvudsakligen “3 – Good Health and well-being”. Hållbarhetsmålen ”12 - Ansvarig konsumtion och produktion”, ”13 – Klimatåtgärder”, ”15 - Liv på land” anses även att ha beaktas i denna avhandling.

Patienter som genomgår laparoskopiska ingrepp sövs med anestesiläkemedel och behöver administration av intravenösa vätskor och inblåsning av koldioxidgas i bukhålan under operationen. Ju längre anestesitid och ju längre tid det laparoskopiska ingreppet tar desto större är risken att patienter drabbas av perioperativ hypotermi. Icke-invasiva och invasiva uppvärmningsmetoder visar kunna förebygga perioperativ hypotermin och de postoperativa komplikationer som associeras med hypotermiuppkomst vid laparoskopiska ingrepp.Syfte: Syftet är att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan förebygga uppkomsten av perioperativ hypotermi och dess postoperativa komplikationer hos patienter som genomgår laparoskopisk kirurgi. Metod: En integrativ litteraturöversikt. Resultat: Studien visar att icke-invasiva och invasiva uppvärmningsåtgärder kan förebygga perioperativ hypotermi och minska de postoperativa komplikationerna associerade med hypotermi vid laparoskopisk kirurgi. Forcerad varmluftsbehandling visar sig vara den mest effektiva metoden för att förebygga perioperativ hypotermi. Andra icke-invasiva och invasiva värmebehandlingar är effektiva när de kombineras med varandra men inte när de administreras enskilt.Uppvärmningsmetoder visar sig förebygga uppkomst av hypotermi, bibehålla intraoperativ normotermi, öka komfort, minska postoperativa komplikationer vilket även leder till bättre återhämtning hos patienter som genomgår laparoskopisk kirurgi. Slutsats: Denna studie belyser att uppvärmnings åtgärder med invasiva och icke-invasiva uppvärmningsmetoder kan behandla och förebygga hypotermiuppkomst under den perioperativa perioden hos patienter som genomgår laparoskopisk kirurgi. Studien även visar att dessa uppvärmningsmetoder förebygger även de postoperativa komplikationer som associeras med perioperativ hypotermin vid laparoskopisk kirurgiuppkomst. / Patients undergoing laparoscopic procedures need anesthetics, intravenous fluids and insufflation of carbon dioxide gas during laparoscopic surgery. The larger the time of the anesthesia and the laparoscopic procedure is, the greater is the risk of the patients being affected by perioperative hypothermia. Non-invasive and invasive warming methods can prevent the onset of perioperative hypothermia during laparoscopic surgery. Purpose: The aim of the study is to describe the nursing interventions that can prevent the onset of perioperative hypothermia and its postoperative complications during laparoscopic surgery. Method: An integrative review. Result: The study indicates that non-invasive and invasive warming methods can prevent the onset of perioperative hypothermia and complications during laparoscopic surgery. Forced air warming turns out to be the most effective treatment to prevent perioperative hypothermia. Invasive and non-invasive warming treatments seem to be more effective in combination with each other to prevent perioperative hypothermia than when administered alone. These treatments prevent intraoperative hypothermia, maintain intraoperative normothermia, increase comfort, decrease postoperative complications and improve patient recovery after laparoscopic surgery. Conclusions: This study illustrates that non-invasive and invasive warming methods can treat and prevent the onset of perioperative hypothermia during laparoscopic surgery. The study even illustrates that these warming methods prevent the postoperative complications associated with perioperative hypothermia during laparoscopic surgery.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka manifestationer av en exkluderande migrationslagstiftning i en inkluderande frivårdspraktik. Fokus har legat på frivårdsinspektörers egna upplevelser av möjligheter att utföra sitt uppdrag i relation till irreguljära migranter dömda för brott, samt de sätt på vilka man förhåller sig till svårigheter och dilemman i det praktiska arbetet. Syftet har även varit att försöka förstå frivårdsinspektörers uppdrag och roll som frontlinjebyråkrater vid välfärdsstatens gränser. insamling av empiri har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta frivårdsinspektörer som arbetar med övervakning i samband med skyddstillsynsdom eller efter villkorlig frigivning. Studien visar på att frivårdsinspektörer upplever sina möjligheter att utföra sitt återfallsförebyggande och (åter)integrerande arbete som begränsade i relation till aktuell målgrupp. Att irreguljära migranter i hög utsträckning exkluderas från hjälp och stöd inom välfärdssystemen och samtidigt saknar rätt att arbeta anges som huvudanledningar. Denna exkludering förefaller även bidra till att den rationalitet med betoning på individens ansvar för val och beteenden och som ligger bakom implementerad arbetsmetod utmanas. Genom att den stöttande delen av uppdraget begränsas urholkas uppdraget till att främst omfatta den kontrollerande delen. Det visar sig även att avsaknad av riktlinjer och stöd i uppdraget kring målgruppens specifika förutsättningar bidrar till att nya praktiker skapas för gruppen irreguljära migranter som ej ligger i linje med myndighetens generella policy och målsättning. Genom analys med hjälp av gränsteorier blir det tydligt att frivårdsinspektörer blir delaktiga i en gränspraktik som genom de sätt på vilka dessa använder sitt handlingsutrymme bidrar till att antingen utmana eller befästa gränser för tillhörighet och rättigheter.

Syftet med denna studie har varit att genom en kritisk diskursanalys undersöka hurbegreppet förebyggande arbete i relation till kriminalitet bland barn och unga används i samhällsdebatten. Detta för att bidra med kunskap om hur förståelsen och användningen av begreppet i sin tur kan påverka hur socialtjänsten arbetar förebyggande i relation till kriminalitet bland barn och unga. Empirin bestod av 30 debattartiklar där begreppet förebyggande förekom tillsammans med barn och unga samt kriminalitet eller brott. Debattartiklarna hämtades från Sveriges största dags- respektive kvällstidning, Dagens Nyheter och Aftonbladet, under tidsperioden 2023-01-01 till 2024-04-24. För att analysera denna empiri använde vi oss av kritisk diskursanalys som både teoretiskt ramverk samt metod. I studiens resultat utkristalliserades ett antal diskurser; diskursen om tidiga insatser, diskursen om civilsamhället, diskursen om familjens betydelse och ansvar samt diskursen om allmänprevention. Dessa diskurser analyserades för att förstå hur användningen av begreppet förebyggande i sin tur kan påverka hur socialtjänsten arbetar förebyggande i relation till kriminalitet bland barn och unga. Studiens slutsatser visar att samtliga diskurser är överens om att förebyggande arbete är viktigt men att begreppet framställs och används på olika sätt. Socialtjänsten lyfts fram som en viktig aktör men hur socialtjänsten ska arbeta förebyggande i relation till kriminalitet bland barn och unga konkretiseras inte nämnvärt i diskurserna. Socialtjänstens arbete med barn och unga kan komma att påverkas av hur diskurserna använder begreppet förebyggande genom det faktum att det väntas en ny socialtjänstlag med en betoning på det förebyggande arbetet i form av ett perspektiv. Detta perspektiv medför ett tolkningsutrymme som kan formas av dessa diskurser. Ett sådant tolkningsutrymme påverkas i sin tur av olika maktrelationer där framförallt styrande politiker och deras diskurser har stor makt att fylla detta tolkningsutrymme med idéer om vad förebyggande arbete är riktat mot kriminalitet bland barn och unga. / The purpose of this study has been to analyze, by the use of critical discourse analysis, how the concept of preventive work in relation to crime among children and young people is used in the social debate. This is to provide knowledge about how the understanding and use of the term can affect how social services work preventively in relation to crime among children and young people. The data consisted of 30 debate articles where the term prevention appeared together with children and young people and crime. The debate articles were taken from Sweden's largest daily and evening newspapers, Dagens Nyheter and Aftonbladet, during the time period 2023-01-01 to 2024-04-24. To analyze this data, we used critical discourse analysis as both theoretical framework and method. In the results of the study, a number of discourses was identified; the discourse on early interventions, the discourse on civil society, the discourse on the importance and responsibility of the family and the discourse on general prevention. These discourses were analyzed to understand how the use of the term prevention can have an impact on how social services work preventively in relation to crime among children and young people. The study draws the conclusions that all discourses agree that preventive work is important, but that the term is presented and used in different ways. Social services are highlighted as an important actor, but how social services should work preventively in relation to crime among children and young people is not explained in any further details in the discourses. Social services' work with children and young people may be affected by how the discourses use the term prevention due to the fact that a new social services law is expected with an emphasis on preventive work as a perspective. This perspective entails a space of interpretation that can be shaped by these discourses which in turn are affected by different power relations. Politicians have the power to impact the interpretation of the perspective by their ideas about what preventive work should consist of in regards of crime among children and young people.

The purpose is to investigate managers' experiences of preventing stress-related mental illness in the organizational and social work environment in small and medium-sized enterprises. Ten semi-structured interviews were conducted with managers who worked with personnel and work environment related issues in industries: transition, recruitment and stuffing, manufacturing and logistics with 18-249 employees. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. The results demonstrated opportunities and challenges to prevent stress-related mental illness in the organizational and social work environment through five categories: strategies to reduce the workload, a leadership that promotes work-life balance, strategies to prevent victimization, obstacles to prevent high workloads and obstacles to working preventively against victimization. In general, there were both organizational and supportive efforts to reduce the workload and a leadership that promoted a work-life balance. Strategies to prevent victimization occurred in all industries but focused more on what behavior was acceptable and consequences on abusive behavior. Action plans were lacking in the majority of small and medium-sized enterprises, which indicates that the systematic work environment work against victimization needs to be improved. In summary managers tend to have more informal than formal routines for preventing stress-related mental illness in the organizational and social work environment. / Mot bakgrunden till ökningen av den stressrelaterade psykiska ohälsan tillkom arbetsmiljöverkets föreskrift organisatorisk och social arbetsmiljö. Syftet med föreskriften är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risker för ohälsa till följt av arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling. Tidigare forskning har visat att små och medelstora företag brottats med utmaningar i arbetsmiljöarbetet till följt av en mindre strukturerad arbetsmiljösystematik, saknad kunskap och bristande insatser i att stödja arbetstagare med psykisk ohälsa. Samtidigt har viss forskning visat att chefer haft en positiv inställning till arbetsmiljöfrågor och implementerat hälsofrämjande insatser i företagskulturen inom små och medelstora företag. Hur ett förebyggande arbete mot stressrelaterad psykisk ohälsa praktiseras i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är däremot okänt, vilket är relevant att studera för att minska nuvarande långtidssjukskrivningar. Syftet var att undersöka chefers erfarenheter av att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön inom små och medelstora företag. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer som arbetade med personal-och arbetsmiljörelaterade i företag i små och medelstora företag. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns möjligheter och utmaningar med att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön genom fem kategorier: strategier för att minska arbetsbelastningen, ett ledarskap som främjar en balans mellan arbete och fritid, strategier för att förebygga kränkande särbehandling, hinder för att förebygga hög arbetsbelastning och hinder för att förebygga kränkande särbehandling. I samtliga branscher förekom organisatoriska och stödjande insatser för att minska arbetsbelastningen och ett ledarskap som främjande en balans mellan arbete och fritid. Strategier för att förebygga kränkande särbehandling förekom också i samtliga branscher men fokuserade mer på vilka beteenden som var acceptabla och vilka konsekvenser ett kränkande beteende kunde få. Handlingsplaner saknades i merparten av företagen, vilket tyder på att det systematiska arbetsmiljöarbetet mot kränkande särbehandling behöver förbättras. Sammanfattningsvis tenderade cheferna att ha mer informella än formella strategier för att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Ekonomisk brottslighet är mer lukrativt jämfört med annan brottslighet som narkotika, häleri och människohandel. Tidiga åtgärder som försvårar att kriminella kan använda företag för brottsliga syften gör att stora kostnader för samhället kan undvikas. En genomgång av litteraturen visade också att det finns stora brister i samarbetet mellan svenska myndigheter för att upptäcka grov ekonomisk brottslighet. Idag uppdagas brotten först ofta efter att en konkurs inletts. I studier har maskininlärningsmodeller prövats för att kunna upptäcka ekonomisk brottslighet och några svenska myndigheter använder maskininlärningsmodeller för att upptäcka brott men mer avancerade metoder används idag av danska myndigheter. Bolagsverket har idag ett omfattande register för bolag i Sverige och denna studie syftar till att undersöka om maskininlärning kan användas för att identifiera misstänkta bolag, genom att använda digitalt inlämnade årsredovisningar och information ur bolagsverkets register för att kunna träna klassificeringsmodeller att identifiera misstänkta bolag. För att träna modellen så har stämningsansökningar inhämtats från Ekobrottsmyndigheten som kunnat kopplas till specifika bolag av de inlämnade årsredovisningar. Principalkomponentanalys används för att visuellt visa på skillnader mellan grupperna misstänkta och icke misstänkta bolag och analyserna visade på ett överlapp mellan grupperna och ingen tydlig klustring av grupperna. Data var obalanserat med 38 misstänkta bolag av totalt 1009 bolag och därför användes översamplingstekniken SMOTE för att skapa mer syntetiskt data och för att öka antalet i gruppen misstänkta. Två maskininlärningsmodeller Random Forest och Stödvektormaskin (SVM) jämfördes i en 10 fold korsvalidering. Där båda uppvisade en recall på runt 0.91 men där Random Forest hade en mycket högre precision och med högre accuracy. Random Forest valdes och tränades på nytt och uppvisades en recall på 0.75 när den testades på osett data bestående av 8 misstänkta av 202 bolag. Ett sänkt tröskelvärde resulterade i en högre recall men med en större antal felklassificerade bolag. Studien visar tydligt problemet med obalans i data och de utmaningar man ställs inför med mindre data. Ett större data hade möjligjort ett strängare urval på brottstyper som hade kunnat ge en mer robust modell som skulle kunna användas av bolagsverket för att lättare kunna identifiera misstänkta bolag i deras register. / Economic crimes are more lucrative compared to other crimes as drugs, selling of stolen gods, trafficing. Early preventions that make it more difficult for criminals to use companies for criminal purposes can reduce large costs for sociaty. A litterature study showed that there are large weaknesses in the collaboration between Swedish authorities to detect serious economic crimes.Today most crimes among companies that commit fraud are found after a company has declared bancruptcy. In studies, machine learning models have been tested to detect economic crimes and some swedish authorites are now using machine learning methods to detect different crimes and more advanced methods are used by the danish authorites. Bolagsverket has a large register of companies in Sweden and the aim of this study is to investigate if machinelearning can be used to detect on annual reports that have been digitaly submited and information in Bolagsverket’s register to be able to train classificationsmodels and identify companies that are suspicious. To be able to train the model lawsuits have been collected from the Swedish Economic Crime Authority that can be connected to specific companies through their digitally submited annual report. Principal component analysis is used to visually show differences between the groups suspect companies and not suspected companies and the analysis show that there is an overlap between the groups and no clear clustering between the groups. Because the dataset was unbalanced with 38 suspicious companies out of 1009 companies the oversampling tecnique SMOTE was used to create more synthethic data and more suspects in the dataset. The two machinelearnings models Random Forest and support vector machine (SVM) was compared in a 10 fold crossvalidation. Both models showed a recall on around 0.91 but Random Forest had a much higher precision with a higher accuracy. Random Forest was chosen and was trained again and showed a recall on 0.75 when it was tested on unseen data with 8 suspects out of 202 companies. Lowering the treshold resulted in a higher recall but with a larger portion of wrongly classfied companies. The study shows clearly the problem with an unbalanced dataset and the challanges with a small dataset. A larger dataset could have made it possible to make a more selective selection of certain crimes that could have resulted in a more robust model that could be used by Bolagsverket to easier identify suspicous companies in their register.

Att uppleva stress är en del av livet. Det är ett tillstånd där balansen mellan resurser och belastningar rubbas. Ett tillstånd som egentligen inte är farligt utan har hjälpt oss människor att överleva genom att aktivera kroppen vid fara i många miljoner år. Idag utgörs farorna av helt andra saker än rovdjur. Det kan vara alltifrån en deadline till att hämta på förskolan. Det finns inga quick-fix mot stress utan vi måste lära oss metoder för att hantera stressen. En av de viktigaste metoderna vi har är behovet av att prata. Inledningsvis gjorde jag en undersökning för att ta reda på vad stress är, vilka som är i riskzonen och vilka metoder som finns för att hantera stress. Kontakt med Aleksander Perski, stressforskare, ledde till samtal med Giorgio Grossi, stressforskare och psykoterapeut på Stressmottagningen, och Linn Almlöf, psykolog på Stressmottagningen i Stockholm. Vidare togs kontakt med Försäkringskassan för att höra om deras syn på problemet med stress och ta del av statistik. Utifrån detta gjordes ett probe-kit med verktyg för arbete och hemmet, både att använda själv och tillsammans med andra. Två kvinnor i riskzonen, enligt Försäkringskassans rapporter, testade kitet under två veckors tid. Verktyget “Hur mår jag” - en uppgift för hela familjen att få reflektera över sin dag individuellt och sedan samtala om den, utmärkte sig hos båda kvinnornas familjer och valdes därför att vidareutvecklas. Användartester och workshops gjordes därefter med kvinnorna och deras familjer, samt med två nya familjer som endast bestod av vuxen och barn. Resultatet blev designförslaget Yoy - Känslobarometern. Ett verktyg som synliggör mående och känslor i hemmet, som i sin tur öppnar upp för reflektion och samtal. Genom att reflektera över vår dag kan vi med Yoy visa för andra hur vi mår och vad vi känner. Designförslaget strävar efter att förmedla mående i form av en mängd kulor som träs på en stapel. Detta synliggör för andra familjemedlemmar hur vi mår. Kulorna signalerar också känslor - i form av att kulorna har olika färger eller taktilitet. Varje stapel som kulorna träs på är unik för varje familjemedlem. Att sedan tillsammans samtala om sin reflektion om känslor och mående, skapar gemenskap och trygghet. Vi människor stärks mentalt av att berätta för någon vi känner förtroende för. Även att lyssna på andra och dela erfarenheter stärker känslan av att ‘vi har varandra’. I användarstudier har Yoy visat sig få familjer att börja prata mer och djupare om hur varje medlem mår och känner. Det har fått familjemedlemmarna att vara mer uppmärksamma på varandra och även våga visa känslor. Till Yoy - Känslobarometern hör också en lampa som gestaltar hur hela familjen mår. Lampan har armar som representerar varje familjemedlem. På armen finns en kula som placeras i relation till måendet på armen. Kulornas placering på de olika armarna ger lampan olika uttryck och en överblick över hur familjen mår. / Experiencing stress is a part of life. It is a state where imbalance occurs between resources and demands. A condition that is not dangerous but has helped us humans survive by activating the body at acute danger for millions of years. Today the acute dangers are completely different from predators. It can be a deadline to pick up at preschool. There is no quick-fix for stress, but we need to learn methods in order to handle stress. One of the most important methods for humans is talking to each other. Initially I did a research to find out what stress is, who are at risk and what methods there is to handle stress. I contacted Aleksander Perski, psychologist and researcher within stress, which led to a meeting with Giorgio Grossi, psychotherapist and researcher within stress at Stressmottagningen in Stockholm, and Linn Almlöf, psychologist at Stressmottagningen. Contact were also made with the Social Insurance Agency, to find  out their view on stress and to take part of statistics. Based on the research, a probe-kit was made with tools and methods to use at work and at home, both to use for themselves and together with others. Two women at risk, according to reports from the Swedish Social Insurance Fund, tested the kit for two weeks. The tool ”How do I feel” - a method to do with the ones who you live with, to reflect on your day individually and then talk about it – was noticed by both of the women’s families and therefore chosen for further development. After this, user tests and workshops were made with one of the women and her family, as well as with two new families that consisted of adult and children and also two adults. The result was the design proposal Yoy – the barometer of emotions.  A tool to use at home that invites reflection and conversations on our feelings and moods. By reflecting on our day, we can use Yoy  to show others how and what we feel. The design proposal strives to convey mood by placing beads on a stack. This visualizes – both to ourselves but also to family members - how we feel. The beads also convey feelings in a way that the beads have different colors and tactility. Each stack where the beads are being placed, is unique to each family member. To talk about our feelings and moods together creates a sense of unity and safety. We humans are strengthened mentally by speaking to someone we trust. Also, listening to others and sharing experiences strengthens the feeling of ‘we have each other.’ In user studies, Yoy has started to create a deeper conversation about how each family member feels. It has made them pay more attention to each other and also dare to show feelings. To Yoy - the barometer of emotions  there is also a lamp that portrays the family’s feelings. Each arm around the lamp represents a member of the family. The beads on the arms are being placed depending on the mood. Thereby the lamp changes expression and gives an overview of the family’s status.

This study examines the link between the individual and social network, what social forces and social mechanisms involved in the interaction between individuals and groups and how we can explain and consider this relationship with the aim of understanding this connection. Through qualitative interviews, based on interviews of six active members in the organization Young KRIS (Young Criminal’s Return in the Society) examines the active social processes that the young members undergo, and motivates those who have been outside the expected conformed and regular society, to be included in the regular community and how this can be explained. The study shows that the organization through high availability, openness, knowledge of the needs of young people, good treatment, range of meaningful activities, has created a great venue for the young to develop and thus regain their place in the society. / Denna studie undersöker kopplingen mellan individ och sociala nätverk, det vill säga vilka sociala krafter och sociala mekanismer är verksamma i mötet mellan individen och gruppen, och hur man kan förklara och se på denna relation med målet att förstå denna koppling. Genom den kvalitativa metoden, baserad på intervjuer av sex medlemmar inom organisationen Unga KRIS, undersöker vi de verksamma sociala processer unga medlemmar genomgår och som motiverar dem som har befunnit sig utanför det förväntade, konforma och reguljära samhället, att komma att inkluderas i det reguljära samhället och hur detta kan förklaras. Studien visar att organisationen genom hög tillgänglighet, öppenhet, kunskap om ungdomarnas behov, gott bemötande och utbud av meningsfulla aktiviteter, har skapat en trygg arena för att unga medlemmarna ska kunna utvecklas och därmed återfinna sin plats i samhället.

Som yrkesverksam inom sociala arbeten möter professionella tragiska människoöden och traumatiska berättelser. Utifrån återkommande exponering för dessa berättelser kan den yrkesverksamma i längden själv riskera drabbas av traumasymptom. Detta kallas för sekundär traumatisering, vilket i sin tur kan leda till utbrändhet och sjukskrivning. Studien undersöker hur chefer inom sociala verksamheter i Sverige anser att deras organisation kan förebygga sekundär traumatisering bland deras medarbetare. Studien utgår ifrån en kvalitativ, induktiv ansats där sju chefer från olika kommuner intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna valdes utifrån ett målinriktat, bekvämlighets- och snöbollsurval. I genomförd innehållsanalys framkom tre kategorier gällande hur sekundär traumatisering kan förebyggas: genom kunskap, en planerad organisationsstruktur samt via en öppen organisationskultur. Resultatet har sedan diskuterats utifrån tidigare forskning samt ur ett chefsperspektiv på krav-kontroll-stödmodellen. Studien konkluderar att chefer kan förebygga sekundär traumatisering. För det första genom att skapa en planerad organisationsstruktur, vilken möjliggör kontroll och stöd för medarbetarna. För det andra genom att uppmuntra en god organisationskultur som bidrar till högt socialt stöd. För det tredje genom att öka kunskapen om sekundär traumatisering, vilket fungerar som ett skydd gentemot sekundär traumatisering. Dessutom dras slutsatsen att cheferna kan använda krav-kontroll-stödmodellen som ett verktyg i sitt förebyggande arbete mot sekundär traumatisering. / Professionals within social work encounter tragic human fates and traumatic stories. Due to recurring exposure of traumatic stories it is possible for professionals to risk suffering from trauma symptoms. This is called secondary traumatisation, which can result in burnout and sick leave. The thesis investigates how managers within the social sector in Sweden find that they can prevent secondary traumatisation among their employees. The study is based on a qualitative, inductive approach where interviews with seven managers from different municipalities where conducted. The interviewees were selected based on target sampling, convenience sampling, as well as snowball sampling. In the content analysis three categories regarding how secondary traumatisation can be prevented was discovered: through knowledge, a planned organisational structure and through an open organisational culture. The result has been discussed based on existing research as well as from a manager’s perspective on the demand-control-support model. The findings conclude that managers can prevent secondary traumatisation. Fist, by creating a planned organisational structure, which enable control and support for employees. Second, by encouraging a good organisational culture, which contribute to high social support. Third, employees receive a form of protection from secondary traumatisation by increasing knowledge about the subject. Furthermore, the findings also conclude that managers can use the demand-control-support model as a tool in preventing secondary traumatisation.