Denna uppsats behandlar ämnet förintelselitteratur i undervisningen. Det skrivs om vad man som lärare ska tänka på när man väljer ut förintelselitteratur till sina elever, hur man arbetar med dem på bästa sätt och hur man skulle kunna använda dem i en ämnesövergripande undervisning. Det finns mycket att tänka på kring val av skönlitteraturen, i arbetet skriver jag några exempel på romaner som går att använda, samt för- och nackdelar med dem. Det finns även en rad utmaningar gällande ämnesövergripande undervisning där jag uppmärksammar de vanligaste fallgroparna och hur man som lärare kan undvika dem.

Syftet med mitt arbete är att presentera ett tematiskt arbete där skönlitteratur har en central roll. Syftet med arbetet är även att ge elever möjlighet att röra sig mellan olika föreställningsvärldar genom muntliga och skriftliga metoder. Min undersökning bygger mycket på Judith A. Langers lästeori men även andra forskares syn på skönlitteratur i undervisningen. Historiemedvetande är också något som diskuteras men är inte det huvudsakliga syftet med detta utvecklingsarbete. Resultatet av mitt arbete är att elever gynnas av att ha skönlitteratur i undervisningen samt att valda metoder gynnar elevernas förmåga att röra sig mellan olika föreställningsvärldar.

Uppsatsen Bilderboksstunden i förskolan undersöker potentialer i två välkända svenska bilderböcker under tretton videofilmade bilderboksstunder på två förskoleavdelningar i skilda kommuner. Undersökningen är gjord utifrån de föreställningsvärldar (Langer 1995:5) och den textrörlighet (Liberg m.fl. 2010c:46) som barn och pedagoger använder. Några möjliga innehållsliga teman i bilderböckerna kontrasteras mot det upptag som deltagarna ger uttryck för i dialogen – som förs med såväl språkliga som kroppsliga uttrycksmedel under tiden som boken blir läst – och i korta samtal direkt efteråt. Föreställningsvärldar skapas utifrån flera olika hållningar. Vanligt är att, till skillnad från vad forskning i skolans värld dokumenterat, röra sig ut mot egna erfarenheter. Barnen som är mellan tre och sex år engagerar sig starkt i det innehållsliga temat det farliga i den ena bilderboken. Pedagogerna följer barnen i deras intressen, men när de försöker väcka tankar om underliggande betydelser svarar barnen vänligt med att styra samtalen mot upplevelser istället. I den andra boken vill pedagogerna fokusera det normkritiska temat som förskolans läroplan påbjuder. Barnens svar är vanligen undvikande utom i en bilderboksstund där en grupp pojkar starkt argumenterar, gentemot pedagogen, för könssegregerade lekar. Deltagarna ställer många gånger olika hållningar bredvid varandra genom att hastigt röra sig genom olika föreställningsvärldar. Olika föreställningsvärldar kan till och med smälta samman därför att de med hjälp av hopfantiserade lekvärldar använder element från boken, egna och gemensamma erfarenheter eller kunskaper och sina personligheter. Vid upprepad läsning skapade barnen lekfulla kontrafaktiska resonemang utifrån böckernas handling. Förutsättningen för att bilderböckernas rika tolkningsmöjligheter ska kunna utnyttjas är att yttrandefriheten respekteras och att barnen får avbryta läsningen. Den mest intensiva dialogen uppstår ofta i samtalet under själva läsningen, medan samtalet efter läsningen ofta avstannar. Det verkar också som om barnens förmåga att återknyta till upplevelsen av boken är omedelbar när läsningen återupptas. Uppsatsen visar att det är möjligt att utveckla rika föreställningsvärldar och stor textrörlighet vid läsning av bilderböcker i förskolan. Detta sker om pedagoger samtalar med barn med öppenhet för de tolkningar och fantasifulla associationer som uppkommer under läsningen, bland annat sammansmälta föreställningsvärldar. Studiens fynd pekar framåt mot hur de didaktiska potentialerna i bilderboksstunden skulle kunna samverka med förskolans övriga verksamhet i ett mer utvecklat litteraturarbete.

The purpose of this study is to get an insight into how fiction tutoring in Swedish can be practised and how the reading is encouraged. A teacher can through her working methods control how the pupils relate to fiction and has therefor an important role, because of this the subordinate purpose of this study is to problematize and highlight how the teacher can encourage her pupils into different styles of reading. Questions:•What didactic choices does the teacher make in literature teaching?•What does the teacher want the pupils to pay attention to? •What are the learning methods for the pupils? This study has been made through observations and interviews with teachers who teach in primary school in Sweden. The empirical data have been analyzed based on Rosenblatt’s reading concepts and Langer’s conceptual worlds and furthermore their view of literature teaching and the teacher's role in it. The study shows that all of the teachers combine reading with writing assignments, where linguistic approaches are most common and usually primary. Even though the teachers showed an awareness of the importance of an aesthetic reading, they did not support aesthetic reading in their lessons. In the observed lesson it was shown that the method used by the teachers stimulated phase one in the imaginary worlds and an efferent reading which both pay attention for the impersonal and the general aspects that can be verified in a text. It should be noted that this study had a teacher’s perspective and not the perspective of the pupils.

I uppsatsen studeras tre elevers litterära kompetens utifrån sambanden mellan läsning av skönlitteratur och eget litterärt skrivande inom gymnasiekursen Litterär gestaltning. Enligt kursplanen i svenska, i Lpf 94, ska undervisningen behandla språk och litteratur som två samspelande aspekter i en helhetssyn. I Litterär gestaltning integreras läsning till stor del med elevernas skrivutveckling; eleverna i kursen kan även antas vara intresserade av bägge delar. Det är således växelverkan mellan de två aktiviteterna läsande och skrivande som fokuseras. Vad kan jag utläsa av elevernas egna upplevelser av en sorts integration mellan dessa och hur ser deras litterära kompetens ut? Som teoretiska utgångspunkter använder jag fyra faser av litterära föreställningsvärldar samt en teoretisk modell av litterär kompetens. Metoden är kvalitativ och intervjuerna med eleverna utfördes i form av halvstrukturerad samtalsintervjuer. Resultatet visar ett samband mellan de enskilda elevernas utveckling av föreställningsvärldar och litterära kompetens; förmågan att bilda sig en god litterär kompetens verkar förutsätta att eleven kan röra sig i föreställningsvärldarnas samtliga fyra faser. Endast stor läsvana behöver inte leda till en god litterär kompetens.

Studiens syfte är att undersöka hur naturen framställs i Vi på Saltkråkan genom en kvalitativ ekokritisk litteraturanalys, samt vad elever uppmärksammar om natur i mötet med texten. Studien fokuserar även på att upptäcka textens didaktiska potential för undervisning om ekologisk hållbar utveckling. För att undersöka detta planerades en lektion som genomfördes i tre elevgrupper. Den ekokritiska litteraturanalysen utgick från tre olika kategorier; karaktären Pelle, människa och djur, samt naturbeskrivningar. Inom dessa kategorier applicerades ofta förekommande ekokritiska begrepp så som antropocentrism, biocentrism och ekocentrism. Resultatet från lektionen analyserades utifrån tre kategorier; natursyn, djuretik och didaktisk potential och elevernas föreställningsvärldar i relation till djur och natur. Här framkom att det skönlitterära verket har didaktiskt potential för undervisning om hållbarhetsfrågor, då eleverna uppmärksammade förväntade hållbarhetsaspekter. Studien visar att Vi på Saltkråkan har ett stort didaktiskt värde som grund till undervisning, både om hållbarhet och inom svenskämnet. Vår huvudsakliga insikt är att det är avgörande hur läraren väljer att presentera ett material för eleverna, samt att förstå värdet av diskussion om komplexa ämnen.

Trots att forskning visar på att högläsning fyller många värdefulla funktioner när det kommer till elevers läs- och språkutveckling, synliggörs högläsningspraktiken enbart i styrdokumenten för förskoleklass, men inte för årskurs 1–3. Högläsning som metod kan användas på olika sätt och syftet med denna kunskapsöversikt är att med hjälp av elva vetenskapligt granskade artiklar, som alla rör ämnet högläsning, förmedla information om det. Kunskapsöversiktens fokus är att besvara vilka faktorer forskning menar är av betydelse för att högläsning ska verka som ett läs- och språkutvecklande stöd för elever. Dessa olika faktorer presenteras i resultatdelen och diskuteras i kunskapsöversiktens sista del. Av resultatet framgår bland annat olika slags systematiska tillvägagångssätt med högläsning som anses vara av vikt för läs- och språkutveckling. Resultatdelen redovisar även elevers positiva syn och upplevelse av högläsning samt att högläsning oftast förekommer i mån av tid eller som avkopplande aktivitet, i synnerlighet vid lunchtid och ytterst sällan i läs- och språkutvecklande syfte. Läsargemenskapen som kommer med högläsning och dess läs- och språkutvecklande fördelar klargörs även. Slutsatser som kan dras är att högläsning är en aktivitet som i allra högsta grad är läs- och språkutvecklande, bland annat i form av att det utvecklar ordförråd och läsförståelse. I den högläsande gemenskapen skapas även gemensamma referensramar och föreställningsvärldar. Sammanfattningsvis kan högläsning ses som en läs- och språkutvecklande aktivitet men där lärares val att använda eller icke använda högläsning som praktik samt tillvägagångssättet med det lästa spelar en viktig roll för huruvida det är läs- och språkutvecklande för elever eller ej.

I denna kunskapsöversikt har vi med hjälp av befintlig forskning ämnat att svara på hur lärare kan arbeta med lässtrategier för att öka elevers läsintresse. Forskning kring elevers läsning visar tydligt att elever läser traditionell skönlitteratur i mindre utsträckning än tidigare. Forskning visar dock att elever ändå är i ständig kontakt med olika typer av texter i sin vardag. Dessa texter innefattar allt ifrån det som är tryckt till det som finns tillgängligt digitalt även om det förstnämnda ofta har en högre status. Med detta som grund har vi sökt och gallrat forskningsmaterial för att se hur lärare tillsammans med elever kan arbeta läsfrämjande. Med hjälp av lässtrategier, föreställningsvärldar och multimodala verktyg kan eleverna vägledas att ta sig an olika texter i olika sammanhang. På så sätt får de möjlighet att behandla skönlitteratur och faktatexter i och utanför skolan för att i förlängningen öka deras läsintresse, i synnerhet läsning av denna typ av traditionella texter.

Datorspel som litteratur i undervisning är ett relativt nytt forskningsområde. I detta examensarbete utförs en litteraturvetenskaplig komparativ analys mellan de tre datorspelen The Wolf Among Us, What Remains of Edith Finch och Sorcery! 1–3. Dessa tre datorspel analyseras utifrån tre olika perspektiv: narratologi, interaktivitet (receptionsteori) och litterära föreställningsvärldar, som sedan är grunden för en avslutande didaktisk diskussion om datorspel i undervisningen. Resultat av analysen visar att narratologiska begrepp kan appliceras på datorspel, men med vissa skillnader från litteratur. Ytterligare resultat av analysen är att den interaktiva upplevelsen i datorspel medför en medverkande och medskapande roll för spelaren. Spelaren ges möjlighet, på samma sätt som i litteratur, att fylla igen luckor i berättelsen genom att interagera med miljön och karaktärerna genom valmöjligheter och rörelse. Vidare visar också resultatet att datorspel bygger upp föreställningsvärldar via flera olika sinnen, vilket är en skillnad från litteratur. Datorspel hjälper även till vid meningsskapandet genom fantasin då spelvärlden och spelmiljön redan är uppbyggd. Spelarens erfarenhet är dock en viktig punkt vid byggandet av föreställningsvärldar och tolkningen av den. Detta kan vara ett problem i dessa datorspel då de bygger på fantasivärldar och teman som spelaren eventuellt inte har erfarenhet av.

Syftet med vår studie är att få en övergripande bild om hur grundskollärare som undervisar i svenska arbetar med skönlitteratur för att främja elevernas läsförståelse. Utifrån teoretiker såsom Louise Rosenblatt, Judith A Langer och Aidan Chambers ges lärare en rik källa till beforskad kunskap för att hjälpa eleverna in i djupläsning för att främja elevernas läsförståelse. För att besvara studiens frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fem lärare. Den empiriska datan sammanställdes genom kategoriseringar som sedan diskuterades och analyserades utifrån litteraturgenomgången. Resultatet visar att lärarna arbetar i högre grad än förväntat utifrån forskningen vi har tagit del av. Lärarna arbetar främst med boksamtal och högläsning när de bearbetar skönlitteratur. Samtliga lärare menar att syftet med att deras elever får läsa skönlitteratur är för att väcka motivation och läslust. Inspiration från Langer och Chambers förekommer parallellt med materialet Läsfixarna. Utifrån studien konstaterar vi att lärarnas kompetensutveckling har haft inflytande på deras arbetssätt med skönlitteratur.