The fashion industry's progress towards sustainability is often a complex journey and changes within the industry, both ongoing changes and those required to achieve sustainability, cannot be singled out as something only of material considerations or bound to a specific stage within a lifecycle. This paper examines how a selection of environmentally inclined sustainability strategies within the fashion industry, contributes to or counteracts the industry's progress towards environmental sustainability. Including the overall work towards a sustainable development. The aim is also to understand how to lead the fashion industry toward an environmentally sustainable development and understand how sufficient they are in their current work. Strategies that aim to improve the environmental sustainability within the fashion industry are plenty, which can cover large and significant parts of the industry. Many depart from innovative approaches and aim to bring significant change and contribution to the fashion industry's work toward sustainable development. As concluded within this study, one strategy is not enough to solve the entire sustainability conundrum, since each strategy has proven to contribute with significant environmental impact reduction potentials, however the resulting environmental impacts' counteractions are equally significant. Thus, the most considerable potential for environmental sustainability can be gained when combining various strategies and implementing them during certain stages - because where one strategy is lacking, another can contribute, complement and/or reinforce. / Modebranschens framsteg mot hållbarhet är oftast en komplex resa. Förändringar inom branschen, både pågående förändringar och de som krävs för att uppnå hållbarhet, kan inte pekas ut som något enbart materiellt eller bundet till ett specifikt skede i en livscykel. Denna studie undersöker hur ett urval av miljöanpassade hållbarhetsstrategier inom modebranschen bidrar till eller motverkar branschens framsteg mot miljömässig hållbarhet. Syftet med studien är att delvis förstå hur man leder modebranschen mot en miljömässigt hållbar utveckling samt förstå hur tillräckliga de är i sitt nuvarande arbete.  Det finns ett antal strategier som syftar till att förbättra den miljömässiga hållbarheten inom modebranschen och kan täcka stora samt betydande delar av branschen. Många vilka utgår från innovativa tillvägagångssätt som strävar efter att åstadkomma betydande förändringar och bidrag till modebranschens arbete mot hållbar utveckling. Slutsatsen i denna studie är det inte är tillräckligt med en strategi för att lösa hela hållbarhetsproblemet, eftersom varje strategi inom denna studie har visat sig bidra med betydande potential för att minska miljöpåverkan, men även resulterat till lika betydande motverkningar. Den största potentialen för miljömässig hållbarhet är när man kombinerar olika strategier och implementerar dem under vissa skeden.

The research study aims to delve deeper into analyzing the interplay between crisis and innovation to delineate the key drivers influencing innovation during the crisis. The literature review discusses innovations during the time of crisis and how they become long-term changes with systemic effects for the companies. It also includes a study of successful innovation models in modern society, including digital transformation. The analysis results proved to be consistent with the theoretical framework and confirm the importance of a non-traditional approach for managing innovation in an unknown and uncertain environment. The emphasis is on the current COVID-19 pandemic and its implications on the luxury fashion industry's innovations. / Forskningsstudien syftar till att fördjupa sig i analysen av samspelet mellan kris och innovation för att avgränsa de viktigaste drivkrafterna som påverkar innovation under krisen. I litteraturöversikten diskuteras innovationer under krisens tid och hur de blir långsiktiga förändringar med systemeffekter för företagen. Det inkluderar också en studie av framgångsrika innovationsmodeller i det moderna samhället, inklusive digital transformation. Analysresultaten visade sig överensstämma med den teoretiska ramen och bekräftar vikten av ett icke-traditionellt tillvägagångssätt för att hantera innovation i en okänd och osäker miljö. Tyngdpunkten ligger på den nuvarande COVID-19-pandemin och dess konsekvenser för lyx modebranschens innovationer.

With the rapid accretion of online shopping, online customer reviews have become a very essential source. An interpretation of this essential source is not fulfilled with every aspect since online customer reviews consists of unstructured information. This paper enlightens the understanding of behavioural analysis on how customers rate and review gender-based products by focusing on two brands in the fashion industry. Since gender-based products are analysed, gender as a search term is used for diversification in terms of product categories. To understand behavioural differences of customers to rate gender-based products, quantitative statistical methods were used. The two-sample t-test investigates if the means of two samples have statistically significant differences. Additionally, the word frequencies are analysed with the quantitative content analysis methodology to procure an answer for how customers review gender-based products for different product categories. The results show that the product categories which consist of the keyword “Men” in their product description have earned a higher average of total number or reviews and star rating. However, the words that customers type have similarities among different product categories and there are not any consistencies in their frequencies. Therefore, our results show that the customer comments are not significantly dependent for the determined gender-based product categories. / Med den snabba ökningen av online-shopping har kundrecensioner på nätet blivit en viktig källa. Kundrecensioner består av information som är ostrukturerad, vilket betyder att tolkningsprocessen av kundrecensionerna försvåras. I denna uppsats är en beteendeanalys genomförd för att belysa förståelsen av hur kunder betygsätter och recenserar könsinriktade produkter. Fokus har lagts på två varumärken inom modebranschen. Eftersom produkterna är könsinriktade används kön som en sökterm för att differentiera produktkategorierna. För att förstå skillnaden i kundernas beteende vid betygsättning av könsinriktade produkter användes kvantitativa statistiska metoder. Ett ”two-sample” t-test användes för att undersöka om det fanns statistiskt signifikanta skillnader i stickprovernas medelvärden. Med en kvantitativ innehållsanalys undersöktes ordfrekvensen för att få en förståelse av hur kunder granskar könsinriktade produkter, inom olika produktkategorier. Resultatet visar att de produktkategorier vars produktbeskrivning består av nyckelordet ”män”, har fått ett högre genomsnitt av antal recensioner samt fått högre betyg. Orden som kunder använder är lika inom de olika produktkategorierna och ordfrekvensen har ingen fast struktur. Resultatet visar därmed att kundrecensionerna inte är signifikant beroende av de fastställda könsinriktade produktkategorierna.

Modeindustrin är en betydande del av människors vardag och självuttryck, men den har också en stor inverkan på miljön och naturresurser. Snabbmode och lyxmode har olika affärsmodeller och påverkar miljön på olika sätt. Snabbmode är känt för att ha höga volymer, låga kostnader och korta produktionscykler, vilket ökar dess miljöavtryck. Å andra sidan betonar lyxmode exklusivitet, kvalitet och status, men även det har miljökonsekvenser. Syftet med studien är därmed att identifiera snabb- och lyxmodesektorernas hållbarhetsstrategier och jämföra likheter och skillnader mellan arbetssätten. Detta besvarades genom en granskning av hållbarhetsrapporter från fyra koncerner och ett företag i respektive sektor. En utvecklad version av Seuring och Müllers (2008) Sustainable Supply Chain Management (SSCM)-ramverk kopplad till FNs globala mål för hållbar utveckling utgjorde studiens teoretiska perspektiv. SSCM erbjuder en struktur för att identifiera hållbarhetsstrategier som riktas mot klimatrelaterade utmaningar, medan FN:s mål sätter en gemensam agenda för miljömässig hållbarhet. Resultatet visar flera hållbarhetsstrategier samt likheter och skillnader mellan arbetssätten. Diskussionen presenterar och ställer dessa mot varandra. Slutsatsen är att både snabb- och lyxmodesektorerna implementerar flera hållbarhetsstrategier, men prioriterar dem olika i följd av sina åtskilda affärsmodeller. Studien bidrar med en förståelse för den europeiska modeindustrins hållbarhetsarbete och vilka strategier och prioriteringar respektive sektor åtar. Eftersom denna studie är avgränsad till miljömässig hållbarhet, bör vidare forskning undersöka de sociala och ekonomiska dimensionerna för att bredda förståelsen för sektorernas hållbarhetsarbete. / The fashion industry is a significant part of people's daily lives and self-expression, but it also has a substantial impact on the environment and resources. Fast fashion and luxury fashion have different business models and affect the environment in various ways. Fast fashion is known for high volumes, low costs, and short production cycles, which increase its environmental footprint. On the other hand, luxury fashion emphasises exclusivity, quality, and status, but it also has environmental consequences. The purpose of this study is to identify the sustainability strategies of the fast fashion and luxury fashion sectors and compare the similarities and differences between their approaches. This was addressed through a review of sustainability reports from four groups and one company in each sector. An enhanced version of Seuring and Müller's (2008) Sustainable Supply Chain Management (SSCM) framework, connected to the UN's Sustainable Development Goals (SDGs), constituted the study's theoretical perspective. SSCM provides a structure for identifying sustainability strategies that address climate-related challenges, while the UN's goals set a common agenda for environmental sustainability. The results show several sustainability strategies as well as similarities and differences between the approaches. The discussion presents and contrasts these strategies. The conclusion is that both the fast fashion and luxury fashion sectors implement several sustainability strategies, but prioritise them differently due to their distinct business models. The study contributes to an understanding of the European fashion industry's sustainability efforts and the strategies and priorities undertaken by each sector. Since this study is limited to environmental sustainability, further research should investigate the social and economic dimensions to broaden the understanding of the sectors' sustainability efforts.

I Sverige är 93% av alla existerande företag i mikrostorlek. Trots det finns det väldigt lite forskning på hur de ska gå tillväga för att implementera en cirkulär affärsmodell. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningarna ett modeföretag i mikrostorlek kan ha för att implementera cirkulära affärsmodeller.   Dagens ekonomiska system bygger på linjära affärsmodeller. Det betyder att människor köper, använder och sedan slänger produkter som fortfarande har ett potentiellt ekonomiskt värde. Cirkulära affärsmodeller utgör ett alternativ till dagens ekonomiska system. Det bygger på att produkter efter brukningsperiod återanvänds eller återvinns för att bibehålla det ekonomiska värdet och sparar på resurser som är skadliga för miljö och människor.   I teorin presenteras tidigare forskning som gjorts kring cirkulär ekonomi, innovativa affärsmodeller och ramverk samt mikroföretagets roll i en cirkulär ekonomi. Ostrukturerade intervjuer med verksamma inom återvinning, återanvändning och ekodesign samt semistrukturerade intervjuer med produktionschef och produktutvecklare på fallföretaget har utförts. Detta har givit en bred och djup kunskap kring vilka förutsättningar som finns och vilka tillvägagångssätt mikroföretag kan tillämpa för att fortsätta resan mot en mer cirkulär affärsmodell. Resultatet av studien visar att fallföretaget idag på många sätt agerar cirkulärt, men att kompletterande aktiviteter och tekniker gällande återtagningssystem och externa införningfaktorer saknas. / In Sweden 93% of the existing companies are microbusinesses. Despite this, there is a lack of research on how they can implement circular business models. The purpose of this study is to investigate what prerequisites a micro business within the fashion industry can have to implement a circular business model.   Today’s economic system is supported by linear business models. This means that people buy, use and dispose of goods that may have a potential continuous economic value. Circular business models offer an alternative to the current economic system. They are based on reuse and recycling to upkeep economic value and cut down on byproducts that are harmful to the environment and people.   Earlier research regarding circular economy, innovative business models and framework are presented in this study. Unstructured interviews with people working actively within fields such as reuse, recycle and eco-design have been held, as well as semi-structured interviews with the production manager and product developer at the case business of this study. The interviews have provided a wide knowledge around what prerequisites and course of action a micro business within the fashion industry can apply, to continue working against a more circular business model. The result of the study show that the micro business can operate in a circular manner, but require complementing activities and technologies regarding take back systems and external adoption factors.

Submitted by Fernanda Ferraz (fpcf@hotmail.com) on 2018-06-20T20:53:52Z No. of bitstreams: 1 MPGC_FGV_FernandaFerraz_bliblioteca_c_ficha.docx: 8611541 bytes, checksum: ca9ae6bc6c325e031ee9e3f4cfff6a01 (MD5) / Rejected by Simone de Andrade Lopes Pires (simone.lopes@fgv.br), reason: Boa Noite Fernanda, Você postou seu trabalho na biblioteca na versão word. O trabalho precisa ser na versão PDF. Atenciosamente, Simone de A N Lopes Pires on 2018-06-21T21:18:28Z (GMT) / Submitted by Fernanda Ferraz (fpcf@hotmail.com) on 2018-06-22T11:57:16Z No. of bitstreams: 1 MPGC_FGV_FernandaFerraz_bliblioteca_c_ficha.pdf: 3904323 bytes, checksum: 2146b8761c7801aab63e4294efc7db12 (MD5) / Approved for entry into archive by Simone de Andrade Lopes Pires (simone.lopes@fgv.br) on 2018-06-22T16:47:29Z (GMT) No. of bitstreams: 1 MPGC_FGV_FernandaFerraz_bliblioteca_c_ficha.pdf: 3904323 bytes, checksum: 2146b8761c7801aab63e4294efc7db12 (MD5) / Approved for entry into archive by Isabele Garcia (isabele.garcia@fgv.br) on 2018-06-22T18:55:58Z (GMT) No. of bitstreams: 1 MPGC_FGV_FernandaFerraz_bliblioteca_c_ficha.pdf: 3904323 bytes, checksum: 2146b8761c7801aab63e4294efc7db12 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-06-22T18:55:58Z (GMT). No. of bitstreams: 1 MPGC_FGV_FernandaFerraz_bliblioteca_c_ficha.pdf: 3904323 bytes, checksum: 2146b8761c7801aab63e4294efc7db12 (MD5) Previous issue date: 2018-06-20 / O início dos anos 2000 marcam uma nova ordem para a indústria da moda, que passa a ser demandada pelos impactos de sua cadeia de valor, evidenciando a afirmação de que empresas são avaliadas 'não apenas pelo valor econômico que adiciona[m], mas também pelo valor social e ambiental que cria[m] ou destroem' (ELKINGTON, 2004, p. 3). A cadeia do algodão – que representa 26% das matérias primas do setor têxtil – torna-se alvo de indução de práticas orientadas para uma cadeia de suprimento sustentável. Nesse contexto, o setor de algodão orgânico cresce representativamente, movido por grandes marcas que expandem coleções manufaturadas com algodão orgânico. Contudo, o algodão orgânico representa menos de 1% da produção mundial da fibra e sua adoção tem se revelado desafiadora para a indústria de moda em razão da complexidade de sourcing (originação). Reconhecendo tal contexto, a presente pesquisa pretende contribuir com a gestão sustentável da cadeia de suprimento do algodão orgânico e busca responder a seguinte questão: de que forma se dá a relação entre a indústria da moda e os agricultores familiares produtores de algodão orgânico? A pesquisa utiliza-se da metodologia de estudo de caso, envolve a cadeia de algodão da empresa de calçados (sneakers) Veja Fair Trade. A análise é baseada nos modelos de gestão sustentável da cadeia de suprimentos de Seuring e Müller (2008) e Pagell e Wu (2009). O estudo revela que as relações entre as empresas da indústria da moda e seus fornecedores agricultores familiares incluem novos comportamentos, como a participação ativa de ONGs, transparência e descomoditização, envolvendo negociação prévia à safra, pagamentos antecipados, preço acima do valor de mercado e premiações. Ao final, são apresentadas contribuições ao setor relativas à melhoria nas condições produtivas, à manutenção do jovem no campo e à integração do modelo agroecológico à denominada Indústria 4.0. / Early 2000s marked a new era for the fashion industry, that is demanded by the impact of its value chain emphasizing the statement that companies are assessed 'not only for the economic value that they add, but also for the social and environmental value that they create or destroy' (ELKINGTON, 2004, p. 3). Cotton chain – which represents 26% of the textile sector raw materials – turns into induction target of orientated practices for a sustainable supply chain. In this context, organic cotton sector grows representatively, moved by big brands that expand collections manufactured with organic cotton. However, organic cotton represents less than 1% of the fiber global production and its adoption has been revealed as challenging for the fashion industry due to sourcing complexity. Recognizing such context, the present research aims to contribute to an organic cotton sustainable supply chain management and seeks to answer the following question: how does the relationship between the fashion industry and organic cotton family farmers producers occur? The research uses the case study methodology, involves the cotton supply chain of the footwear company (sneakers) Veja Fair Trade. Analysis is based on the sustainable supply chain management models by Seuring and Müller (2008) and Pagell and Wu (2009). The study reveals that the relationship between the fashion industry companies and its family farmers producers included new behaviours, such as the active participation of NGOs, transparency and decommodization, involving the negotiation prior to the crop, advance payments, prices above market value and rewards. At the end are presented contribution to the sector related to production conditions improvement, youth retention on the farming and to the integration of the agroecological model to the named Industry 4.0.

The Dissertation is providing concise insight into the history of fashion industry, its global evolution and remarkable thresholds leading us into the way we can see it nowadays. Consequent focus is around today's trend of fast fashion being seen as the synonym for affordable and low-cost apparel. Vigorous supply chain analysis delivers valid arguments about negative social and environmental impact on our society as a result of recent fashion trends. Considering all above highlighted issues along with increasingly important sustainability, the theses is trying to outline a future prospect of the industry.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar och möjligheter återförsäljare i modebranschen i Sverige upplever med inköp via digitala möten samt dess inverkan på inköpsbeslutet. Studien ämnar också undersöka hur relationen mellan leverantör och återförsäljare påverkar inköpsbeslutet vid inköp via digitala möten. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i van Weeles (2014) modell över inköpsprocessen och Dwyer, Shurr och Ohs(1987) modell över relationer mellan köpare och säljare. En kvalitativ studie har genomförts där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio återförsäljare i modebranschen. Datan har sedan analyserats med en tematisk analys. Resultatet visar att inköp via digitala möten har orsakat en större osäkerhet hos återförsäljare vid inköpsbeslutet. Den största utmaningen vid inköp via digitala möten är att mildra osäkerheten. Det finns möjligheterför återförsäljare att tids- och kostnadseffektivisera sin verksamhet med hjälp av inköp via digitala möten. Relationen mellan leverantör och återförsäljare har en betydande roll underinköp via digitala möten, där ett förtroende parterna emellan kan mildra osäkerheten. / The purpose of this study is to investigate what challenges and opportunities retailers in the fashion industry in Sweden experience with purchasing via digital meetings and its impact on the purchasing decision. The study also intends to investigate how the relationship between supplier and retailer affects the purchasing decision when purchasing via digital meetings. The theoretical basis of this study is van Weele's (2014) model of the purchasing process and Dwyer, Shurr and Oh's (1987) model of buyer-seller relationships. A qualitative study has been carried out where data has been collected through semi-structured interviews with 10 retailers in the fashion industry. The data has then been analyzed with a thematic analysis. The results show that purchases via digital meetings have caused greater uncertainty among retailers in the purchasing decision. The biggest challenge when purchasing via digital meetings is to mitigate uncertainty. There are opportunities for retailers to streamline their operations in terms of time and cost with the help of purchasing via digital meetings. The relationship between supplier and retailer has a significant role in purchasing via digital meetings, where trust between the parties can alleviate uncertainty.

Le constat de départ de cette recherche, souligné par la littérature, est celui du débat permanent au sein des organisations créatives, entre priorités artistiques et créatives d'un côté et intérêts économiques de l'autre côté. Nous interrogeons la manière dont les acteurs créatifs gèrent les contraintes économiques qui les entourent dans ce contexte marqué par la rationalisation. Au travers d'une étude qualitative et approfondie de l'industrie de la mode -entretiens et travail ethnographique, nous avons observé les pratiques quotidiennes des acteurs créatifs du secteur. Premièrement, et au travers du travail de Michel de Certeau, nous révélons ici les différentes tactiques et autres arrangements que ceux-ci développent vis-à-vis des contraintes, une forme d'action qui joue un rôle important dans les organisations créatives. Cette forme d'action, que l'on nomme trouble du créatif, entretient une ambiguïté autour du travail créatif en organisation, nécessaire pour créer. Ensuite, nous révélons les forces socio-matérielles et affectives qui constituent les pratiques créatives de façon intrinsèque, et soulignons le poids de telles forces dans la négociation permanente avec les motifs économiques. Subséquemment, nous proposons le concept de créativité-en-action, une manière à la fois incarnée, matérielle et affective d'agir créatif, au sein des industries créatives. / This PhD departs from the research literature that underlines the on-going debate arising in creative companies, between art/creative priorities on the one hand and economic/business interests on the other hand. We wonder how actors involved into the creative process deal with economic and rationalization constraints. Through an in-depth, qualitative study in fashion industry -interviews and ethnographic work, we investigate empirically the daily practices of creative actors. First, and notably through Michel de Certeau's work, we reveal the various tactics and arrangements that they develop towards such constraints, as a form of action that plays an important role in creative organizations. This form of action we call creative fuzziness maintains a necessary ambiguity around creative work. Second, we underline the socio-material and affective forces that inherently constitute creative practices, and how much such forces weigh in the economic negotiation. We then suggest the concept of creativity-in-action, an embodied-material and affective way of acting creative, within creative industries.

The focus of this diploma thesis is on the consumers' motives for purchasing upcycled clothing. Based on the research of available resources, this thesis firstly describes the most expanded model of clothing production, fast fashion, with special focus on the negative environmental impacts it has during different stages of a product life cycle. It later moves on to describe the traditional and more environmentally friendly model, slow fashion, and puts both these concepts (fast fashion and slow fashion) in connection with the hierarchy of waste management and the concept of circular economy. This theoretical base helps to fully understand the concept of upcycled fashion, which is thoroughly described in a separate chapter that also includes various examples of designers who focus on fashion upcycling. The last section of the theoretical part deals with motivation and motives for purchasing clothes. The empirical part of this diploma thesis focuses on how consumers perceive upcycled fashion in order to answer the main research question: What are the consumers' motives for purchasing upcycled clothes? To answer the question, qualitative research was used, specifically semi- structured interviews. The interviews were conducted with a total of twelve shoppers who have had previous personal experience...