Diese Arbeit untersucht die Motive zur Konzeption fiktiver Frauenfiguren in deutschsprachiger, moderner Fanfiktion. Die Fragestellung wird aus Perspektive der Psychologie, Soziologie und der feministischen Literaturwissenschaften betrachtet. Insbesondere die Bewegung des feminine writing nach Cixous dient als Ausgangspunkt vorliegender Untersuchung. Eine textnahe Analyse deutschsprachiger Fanfiktion bestätigt befindliche Forschungsresultate der Psychologie, Sozialwissenschaften und écriture feminine zu Konzeption und Funktion von Frauenfiguren in der Fiktion. Demnach beschreibt die fiktive Figur ein harmonisierendes Bindeglied auf einer Metaebene zwischen fiktiver und realer Welt. Die fiktive Figur artikuliert das Bedürfnis nach Befreiung, der Schreibprozess dient dem Aspekt der Neudefinition und Selbstverwirklichung.

Taboo and Transgression in British Literature from the Renaissance to the Present develops an innovative overview of the interdisciplinary theoretical approaches to the topic that have emerged in recent years. Alongside exemplary model analyses of key periods and representative primary texts, this exciting new anthology of critical essays has been specifically designed to fill a major gap in the field of literary and cultural studies. This book traces the complex dynamic and ongoing negotiation of notions of transgression and taboo as an essential, though often neglected, facet to understanding the development, production, and conception of literature from the early modern Elizabethan period through postmodern debates. The combination of a broad theoretical and historical framework covering almost fifty representative authors and uvres makes this essential reading for students and specialists alike in the fields of literary studies and cultural studies.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan gymnasieelevers läs- och skrivförmågor och deras attityder till skönlitteratur samt hur dessa skiljer sig mellan olika gymnasieprogram. Studien jämför främst högskoleförberedande program medyrkesförberedande program, men ser även på skillnader mellan enskilda program. Elevernas attityder undersöks med hjälp av en enkätstudie och svaren jämförs med de senaste resultaten på det nationella provet i svenska med fokus på delproven ”Läsa” och ”Skriva” i kurserna Svenska 1 och Svenska 3. Resultaten av undersökningen analyseras utifrån tidigare forskning inom ämnesområdet och även utifrån ett sociokulturellt perspektiv där faktorerna skolan, kön och genus och läsvanor har störst betydelse. Studien visar att elever från högskoleförberedande program har både bättre attityder till skönlitteratur och bättre resultat på det nationella provet än elever från yrkesförberedande program. Detta antas bero på att det råder olika sociokulturer på de två inriktningarna där läsning av skönlitteratur värderas högre på de högskoleförberedande programmen. / The purpose of this study is to investigate the relationship between upper-secondary students’ reading- and writing abilities and their attitudes towards fiction as well as how these differ between different educational programs. The study mainly compares university preparatory programs with vocational preparatory programs, but also studies differences between individual programs. The students’ attitudes are investigated through a questionnaire and the answers are compared with the latest results on the national test in Swedish, focusing on the tests ”Reading” and ”Writing” in the courses Swedish 1 and Swedish 3. The results from the study are analyzed based on previous research within the subject field as well as from a sociocultural perspective where school, gender and reading habits are the most important factors. The study shows that students from university preparatory programs have better attitudes towards fiction as well asbetter results on the national tests than students from vocational preparatory programs. This is assumed to be because there are different socio-cultures in the two educational orientations where the act of reading fiction is more valued in the university preparatory programs.

In this essay the author analyses four works in the historical fiction genre: George Shipways’ Imperial Governor (1968), Lindsay Davis’ The Silver Pigs (1989), Simon Scarrow’s The Eagle’s Conquest (2001), and Adrian Goldsworthy’s Vindolanda (2017). All these works feature elements of the conquest and rule of Britain by the Roman empire. The study seeks to ascertain how the novels depict Roman imperialism and compare this to contemporary academic theoretical discourse, mainly post-colonialism and its influence on ancient studies and ancient archaeology. In this way, the study shows how the novels reflect British historical culture and the cultural memory of the Roman empire. The study has been conducted with the use of a qualitative text analysis. The results have been compared to the contemporary academic theoretical discussion. The result of this study indicates that historical fiction prior to the 1990s were mostly influenced by terminology and theoretical perspectives that are heavily tied to the 19th century British imperial projects. Postcolonial discourse, introduced in classical studies during the 1990’s, resulted in a change in perspective and the voices of the conquered peoples were considered far more frequently. The Roman imperial perspective was handled with more nuance and criticism. The result also indicates that the literary works, in line with their academic contemporary discourse, relate the discussion of ancient Roman imperialism to modern imperialism, especially British imperialism, thus affecting the British cultural memory and identity.

Hur kan man arbeta med film i skolan? Och hur gör man det bra? Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka vilka användningsområden film har i undervisningen och vilka fördelar, nackdelar och fallgropar och problem det kan medföra. Detta görs för att ge lärare stöd i att göra bättre och mer medvetna avvägningar för att kunna ta bättre motiverade beslut i sin undervisningsplanering. Frågorna i detta arbete har varit följande: 1. Vilka fördelar har filmen som undervisningsmedium? 2. Vilka användningsområden kan film ha i undervisningen? 3. Vilka användningsområden kan film ha i undervisningen? Litteraturen har valts ut efter kriterierna att den ska vara forskning på lägst licentiatnivå, behandla undervisning på högstadiet och gymnasiet och behandla spelfilm. Urvalet har analyserats och kodats och kategoriserats i omgångar och mynnat ut i fem olika kategorier för användningsområden, vilka innefattar såväl positiva som negativa aspekter av dessa i undervisningen. I resultatet framkommer det att film antingen används som ett kompensatoriskt verktyg för läsning, eller som en illustration för att levandegöra, illustrera och/eller jämföra. Film används också som ett analysobjektför genrekunskap, filmteknik och källkritik. Vanligast användes film som ett engagerande medium för att skapa känslor och tankar, samt ge upphov till diskussioner, meningsskapande och identitetsskapande. Film användes också som annat/övrigt, närmare bestämt utfyllnad, underhållning, belöning och motivering. Av dessa användningsområden belyses också filmens positiva egenskaper i undervisningen, men denna undersökning har kommit fram till att det krävs för- och efterarbete för att filmtittandet ska gynna lärandet. Lärare bör vara filmtekniskt kunniga för att kunna understryka att en filmatisering inte fullt ut är en korrekt återgivning av något. Lärare måste kunna skapa stödstrukturer för att filmen ska bli begriplig för undervisningenssyfte. Att vara medveten om elevernas förförståelse för det område eller det ämne som filmen berör eller behandlar är också viktigt för att lyckas med lärandet.

In der vorliegenden Dissertation wird die literarische Wechselbeziehung zwischen den deutschsprachigen Schriftstellern Max Frisch (1911-1991) und Uwe Johnson (1934-1984) untersucht. Zu diesem Zweck werden nicht nur die literarischen Texte besprochen, sondern auch ihre Produktion und Rezeption, und zwar anhand von veröffentlichtem und unveröffentlichtem Material. Durch die Untersuchung der verschiedenen Lektoratsarbeiten Johnsons an Frischs Werken, des Projekts "Stich-Worte" und der intertextuellen Bezüge zwischen dem Werk von Frisch und dem von Johnson wird ein literarischer Austausch zwischen den beiden Schriftstellern rekonstruiert, bei dem die Frage nach der Identität und deren literarischer Darstellung sowie die Problematik von Biographie und Autobiographie im Zentrum stehen. Es wird gezeigt, dass die beiden Schriftsteller einander bei diesem Austausch erheblich beeinflusst haben. ---------------------------------- L´objet de la présente thèse de doctorat est l´interaction littéraire qui sest développée entre les écrivains de langue allemande Max Frisch (1911-1991) et Uwe Johnson (1934-1984). Afin de mieux circonscrire le dialogue qu´ils ont mené tout au long de leur relation et l´influence qu´ils ont exercée l´un sur l´autre, l´analyse des textes littéraires proprement dits a été combinée à l´étude de leur production et de leur réception sur la base de documents publiés et de documents darchives. De l´étude des travaux de relecture réalisés par Johnson sur quatre manuscrits de Frisch, des "Stich-Worte" et des liens intertextuels tissés entre l´uvre de Frisch et celle de Johnson, il ressort que le dialogue entre ces écrivains a pour thème central la question de l´identité et de sa représentation littéraire, la problématique de la biographie et de l´autobiographie et que, par le biais de ce dialogue, ces deux auteurs se sont influencés de façon considérable. ---------------------------------- The subject of this thesis is the literary interaction between the German-speaking writers Max Frisch (1911-1991) and Uwe Johnson (1934-1984). In order to better circumscribe their lifelong dialogue and mutual influence, not only the literary texts were analysed, but also their production and reception, which was done on the basis of published and unpublished material. The analysis of Johnsons comprehensive editing on four manuscripts by Frisch, of the "Stich-Worte" and of the intertextual links between the works of Frisch and Johnson, reveals that the dialogue between these two writers centers on the issue of identity and its literary representation, as well as the problems posed by biography and autobiography; Ultimately, it appears that through this dialogue Frisch and Johnson influenced each other to a considerable extent.

Die Problematik der Darstellung eines Serienmörders in der Fiktion, liegt darin, daß es bereits bei der Konstruktion eines realen Serienmörders insofern Schwierigkeiten gibt, als daß er selbst sich als jemand der Realität übergeordnet betrachtet. Damit gestaltet sich die Porträtierung des fiktiven Gegenstückes anders herum und reflektiert die Identität des wahren Mörders. Dieses wird aufgezeigt anhand der fiktiven Figuren Hans Beckert aus Fritz Langs M – Eine Stadt sucht einen Mörder (1931), Jean-Baptiste Grenouille aus Patrick Süskinds Das Parfüm (1985) und Peter und Paul aus Michael Hanekes Film Funny Games (1997). Jeder dieser vier Mörder zeichnet sich dadurch aus willens zu sein sowohl körperliche als auch realitätseinschränkende Grenzen zu überschreiten. Das Morden steht dabei im Zentrum, dem wiederum eine Selbstkonstruktion zu Grunde liegt. Untermalt wird dies durch der Fiktion allein möglichen Ausstattung der Täter mit besonderen Fähigkeiten der Imagination die Realität zu entziehen.

Jag intresserar mig i stort för berättande av olika slag och vems berättande som får ta plats. En del berättelser omvärderar vår förståelse av världen, medan andra förstärker den förståelse och ordning som redan finns. Mediers bilder spelar en roll då de kan ses som förebilder som vi förhåller oss till när vi skapar våra åsikter och värderingar. I mitt examensarbete har jag undersökt serien Klass 9A som har visats på SVT under våren. Syftet med undersökningen är att få en fördjupad förståelse för vilka bilder av lärare som visas i media. Jag undersöker hur lärare berättas och medieras i Klass 9A och hur mediet formulerar bilden av lärare. Genom bilder och berättelser skapas normer om hur lärare kan vara men också hur de inte kan vara. För att undersöka detta analyserade jag två avsnitt ur serien med hjälp av teorier om berättande, dramaturgi, diskurs och dikotomier. Med hjälp av teorierna tolkade jag min analys för att kunna besvara min frågeställning. Analysen gjorde mig uppmärksam på hur det talas om personerna i serien och att det görs en uppdelning mellan lärare och pedagoger. Denna uppdelning visar hur man som lärare ska göra, vad som är rätt och fel. Min undersökning visade också att serien Klass 9A är en berättelse, vinklad för att bli spännande tv och inte så mycket en dokumentation av verkliga lärare. Serien visar snarare karaktärer än individer. I undersökningen arbetar jag med det så kallade dubbla perspektivet. Då utbildningen är tvärvetenskaplig undersöker jag genom ett gestaltande arbete som har pågått parallellt och i samspel med uppsatsskrivandet. I mitt gestaltande arbete undersökte jag samma frågeställning som i uppsatsen. Med olika metoder närmade jag mig serien. Det resulterade i en film där man ser mig imitera och efterlikna lärarna och pedagogerna i Klass 9A samtidigt som man hör ljudet ifrån serien. Det var ett undersökande av gester, miner och tal där jag använde mig av mig själv i bearbetningen. Gestaltningen interagerar med uppsatsen på det sättet att de tankar och idéer som gestaltningen väckte har berikat den skriftliga uppsatsdelen och tvärtom. / <p>För att se gestaltningen i sin originalversion kontakta Frida Johansson.</p>

Uppsatsen ämnar utforska hur den postapokalyptiska genren brukar historia. Detta görs genom en läsning av Dimitrij Gluchovskijs Metro 2033 (2009), utifrån Espmarks syn på dialogicitet och Aronssons historiebruksteoretiska tankar, där historiskt meningsskapande med olika syften blir till genom berättelser i former som större narrativ, metaforer, metonymier och symboler.Bakhtins kronotop används också, men med Aronssons fokus på dess spatiala sida. Uppsatsen föreslår att figuren kan användas för att visa hur fiktionen kan skapa ett abstrakt rum istället för ett rent konkret eller fysiskt, och därmed få med de känslor och den världssyn som är intimt sammanlänkade med det fysiska rummet. I uppsatsen friläggs hur Metro 2033 återskapar en abstrakt version av det kalla krigets spelplan för att legitimera kärnvapenkrigsmotivet.Förslag ges också på en begreppsapparat för att tala om olika historiska nivåer i den postapokalyptiska fiktionen där vår samtids accepterade historia, förutom att den modifieras fiktivt, också får sällskap av spekulativ pre- och postapokalyptisk historia. Uppsatsen ger flera exempel på hur texten brukar historia, bland annat hur den spekulativa historien kan användas för att kommentera företeelser ur samtidens accepterade historia. Uppsatsen visar också att ett av textens huvudsakliga budskap, uppmaningen till mänskligheten att sluta konstruera och demonisera den andre, medvetet förstärks genom bruket av historia eftersom den historiska dimensionen ger kontinuitet till den framtida visionen. / The aim of this essay is to explore the using of history in post-apocalyptic fiction. This is accom-plished by reading and analyzing Dimitrii Glukhovskii’s Metro 2033. The theoretical basis for the reading is the dialogicity of Espmark and Aronsson’s theory of using of history. It posits that the production of meaning through history is made from narratives of different lengths and shape, such as metaphors, metonymies and symbols. The chronotope of Bakhtin is also applied, but with Aronssons focus on its spatial component. A suggestion is made to apply it in a way that shows how the fiction can refer to, or create, an ab-stract spatial location, rather than a physical, and thereby evoking the feelings and worldviews intimately associated with the location and its time. In the reading of the text this is shown by ar-guing that Glukhovskii recreates the cold war as an abstract chronotope to legitimize his nuclear apocalypse scenario. The essay presents suggestions for definitions of the historical levels in the genre. These are la-beled accepted history of the present, fictive rewriting of the same, and lastly pre- or post-apoca-lyptic speculative history, depending on whether the temporal interest lies prior to or after the im-agined apocalypse. The essay exemplifies a number of ways in which the text uses history, one of which is to use the speculative history to comment on the accepted history of the present. The essay also shows that the intent of the text, the plea to humanity to stop the process of othering, is enhanced by the use of history since the historical perspective offers a retrospective continuity that strengthens the future vision.