Thesis--Lund. / Summary in German. Includes bibliographical references (p. 245-269) and index.

Interaktiv fiktion har funnit sedan 1970-talet och har sedan dess utvecklats till bland annat högpresterande spel. I och med den ökade populariteten bland dessa spel och fiktioner kommer detta arbete undersöka om det är möjligt att skapa en plattformsoberoende applikation via en virtuell maskin i JavaScript och på så sätt minska mängden programkod och svarstider utan att interaktiviteten förloras. Tanken med applikationen är att även användare med en lägre kunskapsnivå inom programmering ska kunna skapa sina egna interaktiva fiktioner och då med hjälp av ett domänspecifikt skriptsspråk, speciellt anpassat till applikationen.

The TV series Fröken Frimans Krig is about the struggle for women's voting rights in Sweden during the beginning of the 20th century. The purpose of this study is to examine, through a content analysis, which pros and cons are shown in the TV series. The study also discusses how these arguments differ from those that are highlighted in historic research involving women’s right to vote. The material consists of selected scenes from the TV series. The scenes were selected with a goal-oriented selection where selected characters, gender theory and arguments for and against women’s right to vote are most strongly portrayed. The scenes have been analyzed using an analysis scheme that has been shaped according to Keith Selby and Ron Cowdery's narrative analysis model. In addition, rhetorical analysis has been used in the analysis to be able to answer the research questions. The results showed that the arguments used in the TV series are based on the arguments presented by historical research. It was possible to see clear signs that the women used logical reasoning when they argued, while the men argued based on their feelings to strengthen their opinions. This shows that the series’ creators have done their due diligence since the arguments in the series gave clear signs of the categories that the research represents. The study concluded that the TV series Fröken Frimans krig is a fictional story with elements of real history that represents the arguments for and against women’s rights to vote.

SammanfattningStudiens syfte är att undersöka föreställningar om dramapedagogik ur ett elevperspektiv i en svensk grundskola. En dramapedagog och elever i sjuårsåldern har observerats och intervjuats. För att uppnå syftet med studien ställs följande frågor:-Hur beskriver och framställer elever och lärare de dramapedagogiska aktiviteter och processer de gemensamt deltar i? -Vilka betydelser tillskriver elever och läraren de dramapedagogiska aktiviteter och processer de gemensamt deltar i? -Hur kan detta förstås ur ett narrativteoretiskt perspektiv? I studien används narrativ analys och sociomateriell ansats för att analysera och förstå föreställningar om dramapedagogik. Genom att fokusera elever och lärares processer i undervisningen och i dessa inkludera det inflytande materialitet har, konstrueras narrativ i tät förbindelse med - Rum, Kropp och Tillblivelse – och där fiktionella rum ges en central betydelse. Studiens resultat visar att dessa narrativ erbjuder elever möjlighet att bli till på andra sätt än att socialiseras in i önskvärda beteenden. Erbjudanden som kan handla om att bli till som aktör med stort handlingsutrymme i samspel med andra aktörer, mänskliga och icke-mänskliga. Resultatet visar även att materiella ting kan fungera som broar men också som barriärer för elevers prövande i deras väg mot och inom fiktionen. / AbstractThe purpose of the study is to investigate conceptions of drama pedagogy from a student perspective in a Swedish elementary school. A drama educator and students at the age of seven have been observed and interviewed. To achieve the purpose of the study, the following questions are asked:-How do students and teachers describe and portray the drama pedagogical activities and processes they jointly participate in?-What meanings do students and teachers ascribe to the drama pedagogical activities and processes they jointly participate in?-How can this be understood from a narrative theory perspective?The study uses narrative analysis and socio-material approaches to analyze and understand conceptions of educational drama.By focusing students and teachers processes in teaching and including the influential materiality, narratives are constructed in close connection with - Room, Body and Becoming/meaning-making - and where fictional spaces are given a central importance. The study's results show that these narratives offer students the opportunity to become other than socializing into desirable behaviors. Offers that can be about becoming a performer with a great deal of agency in interaction with other performers, human and non-human. The result also shows that material things can function as bridges but also as barriers for students' trials in their path towards and within fictionKeywords: Drama in education, fictional spaces, narrative, actors-network theory, elementary school

I denna kvalitativa fallstudie, som främst tagit stöd i sociokulturell teori, undersöktes hur det muntliga berättandet, med temat utanförskap, påverkade ett dramaarbete med statyövningar bland lågstadieelever. Studiens fokus omfattade även hur eleverna förhöll sig i den uppkomna fiktionen samt hur reflektion, i och ur handling, bidrog till nya insikter och erfarenheter. Syftet var att försöka fylla det glapp som tidigare forskning kring muntligt berättande kopplat till dramaverktyget uppvisat samt att utforska det muntliga berättandets inverkan på eleverna i relation till dramaövningarna. Ett annat syfte var att utforska hur eleverna använde sig av fiktionen, i såväl övningar som i reflektionen, i och ur handling samt om reflektionen kunde bidra till nya insikter. Ambitionen var att hitta nya aspekter i arbetet med drama där fiktionen kan ge eleverna möjlighet till ökad förståelse för sig själva och andra i samspel för att på sikt bidra till ett bättre klassrumsklimat.  Studien genomfördes med hjälp av deltagande observationer, videofilmning samt gruppintervjuer som transkriberats och prövats i tre olika analysmetoder såsom analys av observationerna, innehållsanalys samt en egenhändigt komponerad baklängesanalys.  Resultaten i studien visar att det fria muntliga berättandet fångade elevernas uppmärksamhet och lät dem identifiera sig med berättarkaraktärerna vilket gav eleverna handlingsberedskap inför övningarna. Berättarens engagemang och berättelsens affektiva element påverkade eleverna emotionellt vilket skapade ett engagemang och en motivation att delta i statyövningarna. Berättelsen skapade en fiktion som eleverna utforskade med hjälp av statyskapande där pedagogens meningserbjudanden bidrog till att statyerna levandegjordes och att handlingsutrymme skapades. Fiktionen, och framförallt de förändringar som eleverna skapade, gav avtryck i deras reflektioner såväl i som ur roll och bidrog till ett gemensamt erfarande kring temat utanförskap.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur gymnasielevers förmåga att besvara samt taställning till frågor rörande ett antal fysikaliska fenomen påverkas av att de exponeras för ett antalkortare filmklipp tagna ur populärfilm innehållande scener där fiktiva representationer avfysikaliska fenomen återges på ett sätt som inte nödvändigtvis överensstämmer med devedertagna naturvetenskapliga förklaringsmodeller av dessa fenomen som dessa eleverna bör hatagit del av i sin undervisning enligt rådande kursplaner.För att kunna göra detta har ett antal passande scener noggrant valts ut ur populärfilmer och enenkät utformats med frågor om ett antal utvalda verklighetsknutna fysikaliska fenomen somgymnasieelever har fått besvara före och efter det att de exponerats för dessa filmscener.I analysen av svarsmaterialet har studerats ett antal övergångar mellan egenskaper ochegenskapskombinationer i elevernas enkätsvar före jämfört med efter exponeringen avfilmscenerna och jämförande statistik har sammanställts över hur pass frekvent förekommandedessa övergångar har varit för deltagarna i studien.Studiens resultat visar att det finns en inte helt obetydlig andel elever som efter exponeringen avfiktiva filmscener besvarar samt tar ställning till frågorna om fysikaliska fenomenen på ett sättsom i flera fall kan hänvisas till hur dessa fenomen fiktivt återges i filmscenerna. / The goal of this study has been to investigate how secondary school students abilities to respond and to decide in matters concerning a select number of commonly known physical phenomena were affected by the exposure of short film clips taken from popular movies containing scenes of fictional representations of such physical phenomena represented in a way that does not necessarily conform with the accepted scientific explanations of those phenomena and which these students should have normally taken note of in their schooling according to their current curricula.To do this, a number of suitable scenes were carefully selected from some popular movies and a specifically crafted questionnaire containing a select number of physical phenomena from real life situations was composed that the secondary school students then were required to respond to before as well as after they were exposed to those film scenes.In the analysis of the responses a select number of transitions between properties as well as combinations of properties of the students' responses were observed when considering the before exposure responses compared to the after exposure responses and thus comparative statistics were compiled on how frequent those transitions were amongst the participants in the study as a whole.The results showed that there are a not so insignificant proportion of students that after the exposure of fictional scenes did answer and decide on issues concerning physical phenomena in a way that in many cases directly referenced how these phenomena were depicted in the fictional movie scenes despite that their previous training in school said otherwise.

Ett försök att berätta en historia med hjälp av arkitektens verktyg. Projektet är en undersökning av vilken roll historieberättande kan ha inom arkitektur. Arbetet kan ses som en övning i att arbeta med arkitektur utifrån en historia. Ämnesvalet är relevant då arkitektur som ritas idag inte nödvändigtvis behöver byggas för att existera. Med skapandet av artificiella världar, i dataspel till exempel, kan arkitekten konstituera helt nya verkligheter. Även inom teatern blir det allt vanligare med så kallade interaktiva föreställningar, där publiken får röra sig fritt i en byggnad och på så sätt styr över sin egen teaterupplevelse. Jag har valt att tolka Karin Boyes dystopiska roman Kallocain. Dystopin känns idag mer aktuell än någonsin då samhället idag allt mer kommit att bli ett övervakningssamhälle präglat av rädsla för det okända och falska alarm. Projektets titel "Den fjärde väggen" är en term som används inom teater. Den syftar på den osynliga vägg tillika den tysta överenskommelse som finns mellan scen och publik vilken låter oss förstå representationer av verkligheten som tillfälliga verkligheter medan pjäsen spelas. Då den osynliga fjärde väggen byts mot en vanlig vägg försvinner den tysta överenskommelsen. Men när scenen blir till rum ändras också vår förståelse av vad som är verklighet och vad som är fiktion. / An attempt of storytelling using the tools of the architect The project is an investigation of what role storytelling could have within the field of architecture. With interactive theatre, where the audience’s choice of movement conducts the theatre experience, architecture within computer games and artificial worlds this kind of specific architecture has relevance. I have chosen to interpret the dystopian novel Kallocain by the Swedish author Karin Boye. Living today in a society permeated by fear for the unknown, false alarms and constant surveillance of citizens for their own security, the dystopia feels more relevant today than ever. The title of the project "The fourth wall" is an expression that is used in the field of theatre. It refers to the invisible wall and the silent agreement between the stage and the audience witch allows us to read representations of reality as temporary realities while watching a play. By altering the invisible wall and make it a real one the silent agreement disappears. But when stage becomes space it also affects our understanding of what I is real and what is fiction.

Känner mig begränsad i staden som jag upplever som stel och låst. Drömmer om en annan verklighet. En stad där alla sorters människor får ta plats. Med ett stadsrum som är varierad och föränderlig, där olikheter lyfts fram istället för att motarbetas. I mitt arbete undersöker jag ett alternativt sätt att leva, verka och bo. Med en önskan om en stad som är mer hållbar och enhetlig än den vi lever i för tillfället. En ingång till detta har jag funnit i platån (kapitlet) om de räfflade och släta rummen ur boken "tusen platåer" av Gilles Deleuze och Felix Guattari. I boken utvecklar de koncepten om det räfflade och släta rummet. Detta beskriver de i relation till en rad olika modeller såsom teknologi, musik, sjöfart, matematisk mm. Det räfflade rummet kan förenklas till ordning och det släta rummet till kaos. Med detta som grund så blir det lättare att analysera stadsrummet och se de olika strukturerna som ligger till grund för hur vi bor, lever och verkar. För att få förståelsen för hur vi tar respektive ger makt. Genom arbetet har jag upptäckt ett värde där både det räfflade och släta rummet får ta lika mycket plats. Där vi inte delas upp beroende på vår grupptillhörighet. Där vi inte förenklar för att kunna kategorisera och dela upp i grupper. Utan där vi istället låter alltings kopplingar vara likt ett rhizom. Där staden blir som en självreparerande levande organism. Istället för en maskin som om och om igen går sönder och måste repareras. Med detta som grund så kommer jag att bygga upp en början till en stad. En stad som förhåller sig till platsen, materialet och kroppen. Där byggande och ritande går hand i hand. Där kaos och ordning får ta lika mycket plats. För att få en stad av föränderlighet och att visa på alltings förgänglighet. Där fysiska och mentala delar växer ut och in i varandra likt ett rhizom. Staden kommer att bestå av en bostadslåda och en konversationslåda, som visar struktur och ordning. Och runt det hela kommer det bli som en byggarbetsplats, som visar på kaoset och dess föränderlighet.

Den 26:e april 1986 i Prypjat, Ukraina, fallerade ett säkerhetstest i kärnkraftverket Tjernobyl som resulterade i en explosion. Denna förödande olycka förstörde en hel stad och hundratusentals människor behövde lämna sina hem. Delar av Europa påverkades av spridningen av strålningen och Forsmarks kärnkraftverk i Sverige upptäckte höga halter av strålningen vilket resulterade i att olyckan uppmärksammades innan den Sovjetrepublikanska staten erkände allvaret med situationen. Dramadokumentärer, dokudrama, utvecklades på 1930-talet och har kommit att bli populärt inom televisionen. Exempel på detta är dramaserier som The Act, The Crown och Chernobyl. Denna uppsats omfattar en analys av miniserien Chernobyl som hade premiär den 6:e maj 2019 som är skapad av Craig Mazin. Serien är baserad på Tjernobylolyckan och det omfattande arbetet med att minska spridningen av den livsfarliga strålningen. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Chernobyl har förhållit sig till fakta och fiktion, seriens genre och narrativ. Serien har visat flera kännetecken på att vissa händelser har delvis eller har helt blivit fiktionaliserade. Detta har mött en del kritik men trots att serien har visat på att den delvis är en förenkling av Tjernobylolyckan har Craig Mazin skapat en serie som sanningsenligt ligger nära den verkliga händelsen. Resultatet visar även på att Chernobyl, utifrån denna uppsats, kategoriseras som ett historiskt drama och ett dokudrama, samt skildrar flera karaktärer vars roller är nödvändiga för seriens narrativ och uppbyggnad.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka narrativa datorspels möjligheter för utveckling av fiktionsförståelse genom exemplet Bramble - The Mountain King. Vidare undersöktes även spelets intertextuella kopplingar till de olika berättelser från den nordiska folktron som spelet inspirerats av. Analysen utgick från de berättartekniska begreppen tid och berättare samt intertextuella kopplingar och mynnade slutligen ut en avslutande didaktisk diskussion om spelets möjligheter till utveckling av elevers fiktionsförståelse.