Activity Based Workplaces (ABW) is the latest trend within the office layout for knowledge workers. The design and layout of an activity based workplace is based on the worker's need to carry out different tasks, in the most efficient way. In order to achieve that the office is divided into different zones and the workers doesn't have a private work-station. The biggest advantage with ABW is a space efficient working environment that promotes knowledge- and information sharing within the company’s different departments. The purpose of this master thesis is to investigate how to implement Activity Based Workplaces in an efficient way. In order to do that a literature review on existing research and a qualitative study have been carried out. The qualitative study is based on interviews with key persons at five different companies that have implemented ABW or had the intention to do so. The transition to ABW have been studied in three different blocks; the decision process, the implementation process and the outcome and user perspective. The analysis of the results from the qualitative study shows that the transition includes a lot of different challenges. One of the biggest challenge that the management has to overcome is to assure the co-workers that the implementation of an Activity Based Workplace will bring positive effects to the company. In order to achieve that it is important that the management acquires the right knowledge to successfully handle the implementation and is able to create a clear strategy of how to do so. During the process it is important to involve the co-workers in order to identify their needs. After all it is the co-workers who carry out the activities that the workplace is supposed to support. The involvement of the co-workers will also create a more positive attitude towards the concept of ABW. After the implementation of the Activity Based Workplace the challenge lies within the ability to constantly adapt and develop the office space after the changing needs of the company and its co-workers. The co-workers changing needs are hard to identify in advance, therefore it is important to adapt the workplace when these needs are identified. The demand for space efficient offices will grow in the future and in comparison to a traditional office space layout, we believe the Activity Based Workplace allows for a workplace better suited for the needs of the company and its co-workers. / Aktivitetsbaserade arbetsplatser (förkortas ABW) är den hetaste kontorstrenden för tillfället. Konceptet ABW bygger på att utforma kontoret och dess arbetsplatser utifrån personalens behov. På ett aktivitetsbaserat kontor ska personalens arbetsuppgifter styra valet av arbetsplats och personalen har därför inga fasta arbetsplatser. De stora fördelarna med ABW är en förbättrad och mer yteffektiv arbetsmiljö som främjar informations- och kunskapsutbyte mellan ett företags eller en organisations olika avdelningar. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur aktivitetsbaserade arbetsplatser kan implementeras på ett effektivt sätt. Syftet har besvarats genom en litteraturstudie, bestående av aktuell forskning inom området, samt en kvalitativ empirisk studie av fem stycken företag som antingen har implementerat ABW eller haft för avsikt att göra detta. Hos dessa fem företag har olika nyckelpersoner intervjuats kring konceptet ABW. Övergången till ABW har studerats ur tre block; beslutsprocessen, implementeringsprocessen samt resultat och användarperspektiv. Analysen av resultaten från den empiriska studien visar att utmaningarna vid en implementering av ett aktivitetsbaserat kontor är många. En av de största utmaningarna är att företagets ledning lyckas övertyga personalen om att ett aktivitetsbaserat kontor kommer att gynna verksamheten och skapa en arbetsmiljö som på ett bättre sätt tillgodoser medarbetarnas behov. För att lyckas med detta krävs det att ledningen på företaget tillskansar sig kunskap om vad ABW är för någonting och har en tydlig strategi kring hur implementeringen ska genomföras. Under implementeringsprocessen är det viktigt att låta personalen vara delaktig för att på bästa sätt kunna tillgodose deras behov. Att låta personalen vara delaktig i processen resulterar också i en högre acceptans gentemot det nya aktivitetsbaserade konceptet. Efter implementeringen av det aktivitetsbaserade kontoret ligger utmaningen i att fortsätta utveckla kontoret. Personalens behov förändras med tiden och det kan även vara svårt att på förhand tillgodose samtliga behov vilket innebär att ett kontinuerligt utvärderingsarbete av kontorets layout är viktigt. En implementering av ABW är ingen punktinsats som avslutas efter flytten till det nya kontoret. Efterfrågan på yteffektiva kontor kommer i framtiden att öka och i jämförelse med ett traditionellt öppet kontorslandskap skapar ABW en arbetsmiljö som vi tror på ett bättre sätt tillgodoser företagens och dess personals behov.

The technological development has enabled structural changes in the real estate market and created a growing concept of space-as-a-service. Space-as-a-service has emerged from the concepts of sharing economy, digitalization and servitization to meet the demand for flexible solutions on the commercial real estate market. The idea of space-as-a-service is to offer simple and flexible access to spaces as well as providing extra services for tenants to create added value. From a sustainable perspective the intention is to decrease the need for new construction and take advantage of the existing building stock to meet demand for space. Most of the previous research on the space-as-a-service concept focus on coworking and sharing spaces but not as much on the broader concept and its rampaging on the real estate market. This study aims to investigate if the concept of space-as-a-service is disruptive for the real estate industry and how real estate owners approach this development. A qualitative research method was applied, using both structured and semi-structured interviews with real estate owners with property holdings in Sweden to get more in-depth information and understanding of the growing concept of space-as-a-service. The Theory of Disruptive Innovations was used as a framework for investigating disruptive signs of space-as-a-service. The driving motives behind space-as-a-service are concluded to mainly derive from an observed demand for freedom of effort and flexibility in the real estate owners´ offerings. We can see a new complex competitive environment, where the real estate industry's service goes from selling “space” to offer a concept. This puts new requirements on real estate owners to justify for more than the location of their premises, in order to keep their competitive position. What positions the real estate owners take in this new landscape differentiates. The attitudes towards space-as-a-service are generally positive, but the perceived risks are explicitly present. External actors and regulations also counteract the development. Thresholds and attitudes collide, making it clear that a change in mindset is needed. However, from the results of our study we can conclude that the concept of space-as-a-service fulfills the characteristics of a disruptive innovation, indicating that this evolution will be disruptive for the real estate industry. / Den tekniska utvecklingen av teknik har möjliggjort strukturella förändringar på fastighetsmarknaden, där man går från att sälja yta till att erbjuda ett koncept. Yta-som-tjänst har växt fram från begreppen delningsekonomi, digitalisering och tjänstefiering för att möta efterfrågan på flexibla lösningar på den kommersiella fastighetsmarknaden. Idén med yta-som-tjänst är att erbjuda enkel och flexibel tillgång till ytor samt att tillhandahålla tjänster till hyresgäster för att skapa mervärde. Ur ett hållbarhetsperspektiv är avsikten att minska behovet av nyproduktion och dra nytta av det befintliga fastighetsbeståndet för att möta efterfrågan på lokaler. Tidigare forskning relaterat till yta-som-tjänst fokuserar främst på coworking och delade ytor, men det saknas studier på konceptet ur ett bredare perspektiv och dess framfart på fastighetsmarknaden. Syftet med denna studie är att undersöka om konceptet yta-som-tjänst är disruptivt för fastighetsbranschen samt fastighetsägares inställning till denna utveckling. Resultatinsamlingen genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod, där både strukturerade och semistrukturerade intervjuer med kommersiella fastighetsägare i Sverige användes för att få en djupare förståelse för konceptet yta-som-tjänst. Studiens akademiska förankring grundar sig i teorin om Disruptiva Innovationer som används för att granska disruptiva tecken av konceptet yta-som-tjänst. Vi kan dra slutsatsen att drivkrafterna bakom konceptet yta-som-tjänst främst är ökad efterfrågan på besvärsfrihet och flexibilitet i tjänsterna som idag erbjuds av fastighetsägare. Detta skapar en ny och komplex konkurrensmiljö som sätter nya krav på fastighetsägare, de blir tvungna att rättfärdiga för mer än bara läget på en lokal för att behålla sin konkurrenskraft. Vilka roller som fastighetsägare väljer att ta i detta nya landskap varierar sig. Attityderna mot yta-som-tjänst är generellt positiva, men det upplevs finnas flera risker som tillsammans med externa aktörer och regelverk motverkar utvecklingen. Resultatet visar att attityder och trösklar i utvecklingen motsäger varandra och att ett tankeskifte är nödvändigt i flera olika led. Resultatet av vår studie visar att konceptet yta-som-tjänst uppfyller karaktärsdragen för en disruptiv innovation och förväntas expandera till en bredare marknad framöver.

Introduction (and purpose) – Open Building is a concept which gives full flexibility and creative freedom for the consumer to design their dwelling according to own preferences (Kendall & Teicher, 2000). The multi-family house and its apartments are constructed according to Swedish building code, however, construction of inner walls and finishes remains for the consumer to decide. The purpose of the study is to evaluate the concept of Open Building and its initial establishment in Sweden as an alternative approach in designing multi-family housing. It is a case study on the housing development company Raw Property and their first multi-family house Raw Rosendal in Uppsala, consisting of 50 apartments. The study examines what positive factors that advocate the implementation of the concept, which opportunities for improvement that can be detected, and how the application of the concept has been perceived in Sweden. Method – A qualitative approach has been conducted as method. The research questions have been answered through semi structured interviews with key persons who have been part of the project, as well as literature studies. The key persons consisted of CEO, CMO, Architect, Supervisor and Real Estate Agent. Results – The case study resulted in answers to the interview questions with the selected key persons. The interview questions were constructed with basis in the research questions and aim of the study. The interview answers thereby resulted in answering the research questions. Analysis – The positive factors that could be detected from the interviews are the advantages connected to the possibility for the consumer to affect the dwelling. Flexibility and ecological sustainability were further aspects which advocates for continuous use of the concept. Knowledge have been gained that will be used for improvements to future projects. Opportunities for improvements are mainly connected to the difficulties of the project being the first implementation in Sweden. Further developments of the concept were raised for discussion during the interviews, where one proposal was to design the loadbearing system in wood instead of concrete. The adaptation of the concept in Sweden have mainly been received as positive since it is a further development in housing design of multi-family housing. Discussion – From the method chosen and with the limitations decided, the study gives a clear result that answers the research questions. The result has strong connections to the scientific articles written about in the theoretical framework. / Introduktion (och syfte) – “Open Buildings” är ett koncept som ger full flexibilitet och kreativ frihet till köparen att själv utforma sin lägenhet efter egna preferenser (Kendall & Teicher, 2000). Huset och lägenheterna byggs upp enligt vad Boverkets byggregler kräver, men innerväggar och ytskikt lämnas upp till köparen att bestämma. Syftet med studien är att utreda konceptet “Open Buildings” och dess etablering i Sverige som ett alternativt tillvägagångssätt att utforma flerbostadshus. Studien är en fallstudie på fastighetsutvecklingsföretaget Raw Propertys första flerbostadshus Raw Rosendal i Uppsala, bestående av 50 lägenheter. Det studien undersöker är vilka positiva faktorer som förespråkar tillämpningen av konceptet, vilka förbättringsmöjligheter som finns, samt hur tillämpningen av konceptet har upplevts i Sverige. Metod – Som metod har ett kvalitativt angreppssätt använts. Genom semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner som deltagit i projektet samt litteraturstudier besvarades frågeställningarna. Nyckelpersonerna bestod av företagets VD, företagets försäljnings- och marknadschef, arkitekt, arbetsledare och mäklare. Resultat – Fallstudien resulterade i svar på frågor genom intervjuer med de utvalda nyckelpersonerna. Frågorna under intervjuerna utformades med koppling till studiens syfte och frågeställningar. Intervjusvaren blev därmed ett resultat som svarar på studiens frågeställningar. Analys – De positiva faktorer som utifrån intervjuerna går att urskilja är konceptets fördelar med att kunden själv får möjligheten att påverka bostaden. Aspekter som flexibilitet och ekologisk hållbarhet förespråkar även konceptet. Det framkom flera lärdomar som till nästa projekt går att förbättra. De förbättringsmöjligheter som lyfts under intervjuerna har främst koppling till svårigheter som stötts på i och med att detta är det första projektet i Sverige där konceptet tillämpats. Vidareutveckling av konceptets användning lyftes under intervjuerna och ett förslag att i framtiden utforma byggnaden i trä istället för betong nämndes. Konceptets tillämpning i Sverige har till största del upplevts positiv, mycket eftersom det är en fortsatt utveckling i utformning av flerbostadshus. Diskussion – Den valda metoden med dess avgränsningar ger ett tydligt resultat som följer studiens syfte samt besvarar samtliga frågeställningar. Resultatet har starka kopplingar till de källor som lyfts under det teoretiska ramverket.

Flexibilitet att kunna anpassa sin verksamhet är något som de flesta företag värderar högt i den snabbrörliga världen vi lever i idag och detta tillgodoses till stor del genom flexibla arbetssätt. Däremot, hur företag kan ges flexibilitet genom olika kontraktstyper kopplat till kontorslokaler är sparsamt behandlat inom litteraturen. Syftet med studien är utreda hur hyresgästernas behov av flexibla hyresavtal kan tillgodoses och hur fastighetsägarna kan agera för att fånga en förväntad betalningsvilja för denna flexibilitet Studiens resultat visar att det idag tycks finnas en efterfrågan på flexibla hyresavtal på Stockholmsmarknaden bland ett flertal olika företagskategorier. Detta tillgodoses främst genom tredjepartslösningar, optioner och även till viss del av färdiginredda lokaler med korta kontrakt. Av de företag som efterfrågar flexibilitet är det främst de med mellan cirka 10-20 anställda som idag inte får sina behov tillgodosedda. En av anledningarna till detta är att denna grupp bland annat har ett behov av att skapa en egen företagskultur och identitet med hjälp av lokalen, vilket inte alltid kan tillgodoses genom de lokallösningar som erbjuds via tredje part. Anledningen till det begränsade utbudet av flexibla hyresavtal beror till stor del på ett antal observerade friktioner i marknaden kopplat till dessa avtal. Det handlar främst om att flexibla hyresavtal är associerade med en ökad risk för vakanser och ökad arbetsbelastning för förvaltningsorganisationen. Ett sätt att hantera dessa friktioner är att öka hyresintäkterna för flexibla hyresavtal, vilket kan uppnås genom att en meny av kontrakt erbjuds hyresgästerna. Om hyresintäkterna ökas, samtidigt som risken förknippad med flexibla hyresavtal kartläggs bättre samt diversifieras, skapas möjligheter för att utbudet av flexibla hyresavtal ökar i framtiden. / Flexibility to adopt the business is highly valued amongst most companies given the rapid-changing world we live in. Today this is largely catered for through flexible working methods. However, how companies can be given flexibility through different types of contracts is sparsely addressed in the literature. Therefore, the aim of this study is to examine how supply and demand for flexible leases can be matched, and how property owners could act to capture a potential future increase in willingness to pay for flexible leases. The results of the study show that there seems to be a demand for flexible leases on the Stockholm real estate market in a number of different categories of companies today. This is mainly achieved through third party solutions, real options and a few types of short-term contracted premises. Among the companies that demand flexibility, it is primarily companies with between approximately 10-20 employees who do not receive their flexibility requirements today. One of the main reasons for this miss-match is because this group has a need to enhance their own corporate culture through the rented office space, which cannot always be met by the facilities offered through third party solutions. The reason for the limited supply of flexible leases can be derived from a number of observed frictions in the market, primarily because these leases are associated with an increased risk of vacancies and increased workload for the property management organization. However, as a counterpoint to this, a menu of different office leases with varying degrees of flexibility can be offered to tenants to capture the willingness to pay for flexibility. Thus, if the rental income increase, while the risk associated with the flexible leases is better identified and diversified, the supply of these leases might increase in the future.

Den svenska bostadskrisens utveckling berör hela bostadsmarknaden men främst deresurssvaga hushållen. Anledningen till detta fenomen är att samhällsklyftorna i landet harökat som ett resultat av att inkomstfördelningen i Sverige har förändrats. Glappet mellan derika och de resurssvaga har ökat, men även hushållsställning i de svenska hushållen harförändrats från stora till mindre hushåll. Det finns således ett behov av boende som bemöterde mest grundläggande kraven för en resurssvag individ som är rimliga att hyra ur ettekonomiskt perspektiv. Detta har lett till en efterfrågan för ett bostadssystem som kan bemötabehovet som finns hos dessa resurssvaga grupper. I andra länder kallas detta system förAffordable Housing, men finns inte i Sverige i samma utsträckning. Syftet med denna rapportvar att undersöka hur svenska byggbranschen utvecklingsfond (SBUF) förslag på alternativabostadslösningar, med avsteg från byggregler kan leda till ett sådant bostadssystem.En opinionsundersökning som grundar sig på SBUF:s förslag, utfördes genom enenkätundersökning. För att vidare komplettera denna undersökning har intervjuer medämneskunniga gjorts. Resultatet tyder på att det finns en marknad för bostadslösningar likt deSBUF presenterat, då merparterna av respondenterna i enkätundersökningen ställer sigpositiva till förslagen. Mer specifikt de grupper som har låga inkomster och osäkraboendeformer som andrahandskontrakt och inneboende. Resultatet visar även att detta förslagpotentiellt hade kunnat sänka byggkostnaden genom ett mer flexibelt bostadsbyggande. Islutändan handlar det om hur detta system är motiverat ur ett socioekonomiskt perspektiv, ochhur det på bästa möjliga sätt ska introduceras in i det svenska bostadssystemet. Resultatet somdras ifrån intervjuerna med de ämneskunniga innebär att ett sådant system bör genomföras påett sätt som motverkar segregation. Att förmedla bostäder med alternativa bostadslösningartill resurssvaga kan leda till en kontroversiell diskussion om lägre boendestandard för dessagrupper, men en diskussion som behöver tas. Slutsatsen som kan dras är att SBUF:s förslagkan vara en väg att gå för att inrätta ett system som Affordable Housing, och att det potentielltkan bemöta det behovet av bostad som finns hos dessa resurssvaga hushåll. / The fact that the Swedish housing market is experiencing a housing crisis is widely known. Inparticular, there is a limited range of tenancies, as many of these are converted intocondominiums. This development mainly affects the resource-poor households, as the socialgap in the country has increased, as a result of the change in income distribution in Sweden.The gap between the rich and the resource-poor has increased, but households in Swedenhave also changed from large to smaller households. Thus, there is a need for accommodationthat meets the most basic requirements for a resource-poor individual, which is alsoreasonable to rent from an economic perspective. This has led to a demand for a housingsystem that can meet the needs of these resource-poor groups. In other countries this system iscalled Affordable Housing, but is not etablished in Sweden to the same extent. With this inmind, the purpose of this report is to investigate how SBUF proposes alternative housingsolutions, with the exception of building rules, can lead to such a housing system.As housing concerns people, an opinion poll has been made based on SBUF's proposalthrough a survey. In order to further complete this survey, interviews with subject expertshave been made. The result indicates that there is a market for the housing solutions such asthose SBUF presented, as the respondents in the survey responded positively to the proposal.More specifically, those groups that have low incomes and insecure housing forms as secondhandcontracts and lodger. The result also shows that this proposal could potentially havelowered construction costs through more flexible housing construction. In the end, it is aboutwhether this system is motivated from a socio-economic perspective, and how it should beintroduced in the best possible way into the Swedish housing system. The experts in the fieldclaims that such a system should be implemented in a way that counter segregation.Providing housing with alternative housing solutions to resource-poor households can lead toa controversial discussion of lower housing standards for these groups, but a discussion thatneeds to be taken. The conclusion that can be drawn is that the SBUF's proposal can be a wayof setting up a system such as Affordable Housing, and that it can potentially address the needfor housing that exists within these resource-poor households.

Kontorshyresmarknaden i Stockholm har de senaste åren blomstrat med höga hyresnivåer, låga vakansgrader och en stabil ekonomisk tillväxt. Allt fler företag söker sig till kontor inne i Stockholm city vilket har lett till att hyresgästerna befinner sig i en position där det är konkurrens om utbudet på lokaler samtidigt som efterfrågan på mer flexibilitet i hyresavtalen har ökat. Hittills har få fastighetsägare i Stockholm börjat erbjuda mer flexibla hyresavtal till sina hyresgäster, istället har tredjepartsaktörer såsom coworking- och kontorshotellsbolag absorberat den marknad som möter hyresgästernas efterfrågan på flexibilitet. Den positionen fastighetsägarna i Stockholm befinner sig i just nu med höga hyror och låga vakanser gör att de inte behöver ta steget för att anpassa kontorsutbudet till hyresgästernas önskan om flexibilitet, men i takt med digitaliseringens utveckling, ändrade arbetsvanor och arbetssätt samt en potentiell annalkandelågkonjunktur kan detta komma att ändras. För de fastighetsägare som väljer att gå igenom processen för att anpassa lokalutbudet så att flexibla hyresavtal kan växa fram återstår dock frågan om hur lönsamt det kommer vara att erbjuda mer flexibla hyresalternativ. Detta arbete syftar till att undersöka betalningsviljan för flexibla hyresavtal rörande kontraktslängd, yta och service hos kontorshyresgäster i Stockholm CBD. För att fånga betalningsviljan har en kvantitativ enkätundersökning samt en kvalitativ intervjustudie genomförts, där hyresgäster med kontor i CBD varit respondenter i båda undersökningarna. Resultaten från studien visar att det finns en mycket stor andel hyresgäster i Stockholms primära affärsdistrikt som är villiga att betala ett premietillägg om 4% på marknadshyran för att få ta del av gemensam service i form av reception, konferensrum, omklädningsrum och cykelgarage i fastigheten. En stor andel av hyresgästerna är även villiga att betala ett premietillägg om 25% på marknadshyran för att hyra ett kontor i en fastighet där det även finns tillgång till coworkingyta och därmed möjlighet att hyra extra arbetsplatser. Undersökningen visade även att det finns en relativt stor betalningsvilja för nyckelfärdiga kontor med hyresavtal som löper på obestämd tid och har kort uppsägningstid där premietillägget var 50% på marknadshyran. Tidigare studier visar att en efterfråga på flexibla hyresavtal hos kontorshyresgäster finns, och resultaten från den här studien pekar på att det också finns en vilja att betala mer än marknadsmässig hyra för att få mer flexibilitet i hyresavtalet. För fastighetsägare som är villiga att erbjuda mer flexibla hyresavtal kommer det vara viktigt att diversifiera hyresgästportföljen för att minimera den risk som flexibla hyresavtal medför. Genom att erbjuda hyresgästerna en meny av kontrakt kommer en större mix av hyresavtal kunna uppnås. / such as coworking and flexible office companies have absorbed the market that meets the tenants' demand for flexibility. The current market that property owners in Stockholm is in with high rents and low vacancies has led to a situation where they do not have to take the step to adapt the office supply to the tenants' desire for flexibility, but in line with the progress of digitization, changed working habits and a potential prospective recession this can change in the future. However, the question of how profitable it will be to offer more flexible rental options remains for those property owners who choose to go through the process of adapting the office supply so that flexible leases can grow. The purpose of this thesis is to examine office tenants’ willingness to pay for flexible lease agreements concerning contract length, area and service in Stockholm CBD. In order to capture the willingness to pay, a quantitative survey and a qualitative interview study were conducted, where tenants with offices in the CBD were respondents in both surveys. The results of the study show that there is a very large proportion of tenants in Stockholm's primary business district who are willing to pay a premium of 4% on the market rent in order to benefit from shared service in the form of reception, conference rooms, changing rooms and bicycle garage in the property. A large proportion of the tenants were also willing to pay a premium of 25% on the market rent in order to rent an office in a property where there is also access to a coworking area and thus the opportunity to rent extra workplaces. The survey also showed that there was a relatively large willingness to pay for turnkey offices with lease agreements that run indefinitely and have a short notice period where the premium was 50% on the market rent. Previous studies show that the demand for flexible lease agreements for office tenants exists, and the results from this study also indicate that a willingness to pay more than the market-based rent to get the flexibility exists. For property owners who are willing to offer more flexible leases, it will be important to diversify the tenant portfolio to minimize the risk that flexible leases entail. By offering tenants a menu of contracts, a larger mix of rental agreements can be achieved.

Syftet med denna studie var att undersöka hur det psykologiska kontraktet relaterar till arbetsengagemang hos anställda med flexibla anställningsvillkor. En kvantitativ studie genomfördes varav en digital enkät skickades ut på sociala medier. Enkäten baserades på mätverktygen The Psychological Contract Inventory (PCI) och Utrecht Work Engagement Scale (UWES-9). Datainsamlingen genererade 101 enkätsvar som analyserades genom en hierarkisk multipel regressionsanalys samt genom Person’s korrelationsanalys. Resultatet visade att tre av kontraktsformerna i det psykologiska kontraktet (det relationella kontraktet, det balanserade kontraktet och övergångskontraktet) och även ålder förklarade en signifikant del av variansen av arbetsengagemang. Analysen visade även att det relationella kontraktet predicerade arbetsengagemang i högst grad. / The purpose of this study was to examine how the psychological contract relates to work engagement among employees with flexible employment conditions. A quantitative study was conducted, and a digital survey was distributed on social media. The survey was based on the measurement tools The Psychological Contract Inventory (PCI) and the Utrecht Work Engagement Scale (UWES-9). The data collection generated 101 questionnaire responses, which were analyzed through hierarchical multiple regression analysis and Person's correlation analysis. The results showed that three of the contract forms in the psychological contract (the relational contract, the balanced contract, and the transitional contract), as well as age, explained a larger part of the variance in work engagement. The analysis also showed that the relational contract predicted work engagement to the highest degree.

Tillgänglighet till platser för fysisk aktivitet är viktigt för att tillfredsställa människans behov för rörelse, där en fysiskt aktiv livsstil genererar flera positiva hälsoaspekter. Ur en svensk kontext är stillasittande ett stort folkhälsoproblem, där framför allt unga inte är tillräckligt fysiskt aktiva, och mer än var femte invånare är stillasittande minst tio timmar per dag. Därmed är transportsystems roll gällande tillgänglighet till idrottsplatser av stor vikt, där fysisk aktivitet gynnas av god tillgång till kollektivtrafik samt säkra och trygga gång- och cykelvägar som förbinder olika målpunkter. Studiens syfte är därför att bidra till ökad förståelse gällande utmaningar och möjligheter relaterat till planering för tillgänglighet och hållbart resande kopplat till idrottsplatser, speciellt i förhållande till barn och ungdomar. Studien utgår från fallstudie som forskningsstrategi, där två idrottsplatser i Stockholm Stad, och en idrottsplats i Solna Stad studeras. Resultatet visar på att tillgänglighet som begrepp har många betydelser, vilket kan bidra till problematik i planeringen, och att det finns en otydlighet i aktörers ansvar sett till åtgärder för att gynna ett hållbart resande. Studien kommer fram till att det behövs ett ramverk för vad tillgänglighet betyder i relation till idrottsplatser, och ett behov av bättre riktade åtgärder för hållbart resande, som behöver samspelas med initiativ, och ske på bekostnad av framfarten för biltrafik. / Accessibility to places for physical activity is important to fulfil the human need for movement, where a physical lifestyle generates several positive health aspects.In the Swedish context, sedentary behaviour is a major public health problem, with young people in particular not being physically active enough, and more than one in five inhabitants being sedentary for at least ten hours a day. Thus, the role of transport systems in terms of accessibility to sports venues is of great importance, where physical activity is favoured by good access to public transport as well as safe and secure walking and cycling routes that connect different destinations. The aim of the study is therefore to contribute to a better understanding of the challenges and opportunities related to planning for accessibility and sustainable travel linked to sports grounds, especially in relation to children and young people. The study is based on a case study as a research strategy, where two sports grounds in Stockholm municipality, and one sports ground in Solna municipality are studied. The results show that accessibility as a concept has many meanings, which can contribute to problems in planning, and that there is a lack of clarity in the responsibilities of actors in terms of measures to promote sustainable travel. The study concludes that there is a need for a framework for what accessibility means in relation to sports grounds, and a need for better targeted measures for sustainable travel, which need to interact with initiatives, and take place at the expense of car traffic.

Studien syftar till att undersöka illustrationsplaners betydelse som ett förtydligande dokument till detaljplanen, samt i vilken utsträckning illustrationsplaner uppfyller tydlighetskravet i 4 kap 32 och 33 § § Plan- och bygglagen (PBL). Studien har framtagits med avsikt att uppmärksamma en problematik vars effekter kan påverka det faktiska medborgarinflytandet. En brist på forskning har observerats inom ämnet och studien avser därför bidra till att fylla den kunskapsluckan i samhällsplaneringen.  Tydlighetskravet innebär att detaljplanens regleringar tydligt ska redovisas för att säkerställa medborgarnas förståelse för planens innebörd och konsekvenser. I avsikt att uppnå tydlighetskravet används ofta illustrationsplaner som kommunikationsverktyg för att förmedla detaljplanens syfte och planbestämmelser till allmänheten. Detta beror på att detaljplanen ofta kan upplevas svårtydd eftersom detaljplankartans utformning tydligt skiljer sig från hur kartor brukar illustreras i andra sammanhang. Genom kvalitativ innehållsanalys ämnar undersökningen besvara i vilken utsträckning illustrationsplaner uppfyller tydlighetskravet i PBL. Vid undersökningen jämfördes detaljplanekarta och planbestämmelser med tillhörande illustrationsplan för att gradera hur tydliga illustrationsplaner är. Detta genomfördes genom ett antal uppställda påståenden som illustrationsplanen kunde svara mot. Påståendena baseras bland annat på tidigare domslut kring illustrationer samt semiotikens syn på hur bilder kan tolkas. Undersökningen kompletterades med ett antal intervjuer från branschkunniga personer, detta för att få en mer kvalitativ och djupgående förståelse för resultatet samt illustrationsplaners betydelse som kommunikativt verktyg. Undersökningens resultat visar på en bristfällighet hos de undersökta illustrationsplanerna vad gäller tydlighet. Svårtolkade illustrationsplaner försvårar medborgarens möjligheter att uppfatta detaljplanens konsekvenser och deras möjlighet att lämna relevanta synpunkter under planprocessen minskar därmed ytterligare. Denna syn på illustrationsplanens potentiella konsekvenser delades med de personer som intervjuades i samband med studien.  Med undersökningen och intervjuerna som grund har ett antal ställningstaganden och förslag sammanställts som anses inneha praktisk relevans för samhällsplaneringen. Ett exempel på detta är att en mer gedigen vägledning bör tas fram, till förmån för en nationellt enhetligare användning av illustrationer. Vägledningen hade kunnat utformas på olika sätt, bland annat genom att bristfälliga planer sammanställs för att påvisa vilka konsekvenser som kan följa av en otydlig illustrationsplan. Därtill har även annan typ av vägledning samt andra förslag lyfts fram i studiens slutsatser.

Den historiska bakgrunden och tidigare forskningen kring vårt ämne pekar på en återkommande problematik inom fritidshemmet och fritidspedagogsyrket. Problematiken utgörs av en tvetydig syn på hur man ska tolka eller uppfatta det fritidspedagogiska uppdraget. Studiens syfte är därför att undersöka de målorienterade handlingar som utövas av fritidspedagoger i olika kontexter. Därmed utformar vi vår egna definition av uppdraget genom dessa målorienterade handlingar. Vi har valt att genomföra ett fältarbete av etnografisk karaktär som bygger på observationer som har ägt rum på en skola. Den här metoden anknyts till vår teori, Roger Säljös tolkning av den sociokulturella teorin, som utgår ifrån det praktiska som framträder genom kommunikativa och fysiska handlingar. Dessutom har vi genomfört informella samtal när vi har velat förtydliga fritidspedagogernas handlingar. Vår undersökning visar att fritidspedagogerna utövar ett mångsidigt uppdrag som beroende på situationen använder sig av fyra olika arbetssätt och därmed omväxlande riktar sig mot såväl skola som fritidshem. Vi uppfattar inte fritidspedagogernas uppdrag som tvetydigt, vilket den tidigare forskning vi tagit del av uppmärksammar, utan vårt resultat visar att fritidspedagogerna utövar ett tydligt uppdrag som både är målorienterat och mångsidigt. / The historical background and previous studies on our subject point to a recurrent problem in the leisure education sector. The problem consists of an ambiguous view of how the leisuretime educators should interpret or perceive their assignment. The purpose of the study is therefor to investigate the goal-oriented actions performed by leisure-time educators, in different contexts. Thus we develop our own definition of the assignment through these goaloriented actions. We have chosen to carry out a field work of ethnographic character based on observations that have taken place in a school. This method is linked to our theory, Roger Säljö's interpretation of socio-cultural theory, which is based on the practical that´s emerging through communicative and physical actions. Furthermore we have completed informal conversations when we have wished to clarify the leisure-time educator’s actions. Our study shows that the leisure-time educators execute a versatile assignment which, depending on the situation, uses four different ways of working. These approaches vary in terms of both school and leisure-time. We do not perceive the task of the leisure-time educators as ambiguous as previous studies have shown. Our results, on the other hand, show that leisure-time educators perform a clear assignment that is both goal-oriented and versatile.