Denna studie syftar till att undersöka interaktioner i en klass i årskurs 3 mellan lärarenoch eleverna ur ett genusperspektiv. Studiens forskningsfrågor har varit att undersöka hurmycket talutrymme pojkarna respektive flickorna får i klassrummet samt att undersökahur interaktionerna ser ut mellan läraren och pojkarna respektive flickorna. I föreliggandestudie används dominansmodellen och skillnadsmodellen som analysverktyg förbearbetning av studiens data. Studien data analyseras både kvantitativt och kvalitativt därtre observationer genomförts parallellt med att undervisningen har spelats in via ljud.Sammanfattningsvis visar resultatet att pojkarna får något mer talutrymme i klassrummetän vad flickorna får. Vid samtliga observationstillfällen pratar pojkarna rakt ut, utan attha fått ordet, fler gånger än vad flickorna gör. Läraren kommenterar vad pojkarna gör ochsäger i klassrummet fler gånger än flickorna. Resultatet visar också att i interaktioner medläraren tar pojkarna över dominansen oftare än vad flickorna gör. När pojkar dominerartalutrymmet i klassrummet betraktas det som naturliga egenskaper vilket leder tillojämställdhet och bidrar till en undervisning som inte är likvärdig.

I denna uppsats granskas Socialstyrelsens dokument för att undersöka hur ADHD presenteras. Ett speciellt fokus har varit att undersöka hur köns- och genusskillnader i relation till ADHD beskrivs och vidare om och på vilket sätt Socialstyrelsens uppdrag om jämställdhetsintegrering framträder i dokumenten. För att uppnå syftet med uppsatsen har en kritisk textanalys med en maktanalytisk ansats bedrivits för att granska delar av Socialstyrelsens kunskapsmaterial och även en lägesrapport kring ADHD. Resultatet av analysen visar att Socialstyrelsens dokument i vissa delar beskriver ADHD på ett stigmatiserande och diskriminerande sätt vilket kan bidra till exkludering och socialt förtryck. Socialstyrelsen bidrar delvis även till att upprätthålla bilden av ADHD som en pojk-diagnos vilket kan leda till att flickor missas, då flickornas symtom och upplevelser inte beskrivs på ett utförligt sätt i dokumenten. Resultaten i uppsatsen pekar även på att uppdragen Socialstyrelsen har haft gällande jämställdhet inte har implementerats i alla delar av materialet, vilket medför att målen om jämställdhet inte har uppnåtts i alla avseenden. / In this paper, documents from the National Board of Health and Welfare in Sweden is examined to investigate how ADHD is presented. A particular focus has been to investigate how sex and gender differences in relation to ADHD are described and further if and in what way the National Board of Health and Welfare's mission on gender integration appears in the documents. To achieve the purpose of this paper, a critical text analysis with a power analytical approach has been conducted to review parts of the National Board of Health and Welfare's material and reports on ADHD. The result of the analysis shows that the National Board of Health and Welfare's document in some parts describes ADHD in a stigmatizing and discriminatory manner, which can contribute to exclusion and social oppression. The National Board of Health and Welfare also partly contributes to maintaining the image of ADHD as a boy's diagnosis, which may cause girls to be overlooked in diagnosis, as the girls' symptoms and experiences are not described in an adequate way in the documents. The results in the paper also show that the gender equality-mission has not been implemented in all parts of the material, which means that the political goals of gender equality have not been achieved in all respects.

Studien hade sin grund i att medier spelar en viktig roll i identitetsskapandet. Därifrån fanns ett intresse av att undersöka vilka bilder av och kriterier för femininitet som de tre tidningarna Frida, Veckorevyn och Femina skapar i sina artiklar online. Undersökningens material bestod av artiklar och rubriker som platsade under kategoriseringarna livsstil, relationer och kändisar och analyserades genom ett urval av frågor från Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultaten inkluderar bland annat att tidningarna tar en vägledande position då de till stor del använder sig av konstateranden och bygger upp sina artiklar enligt strukturen problem–lösning. Vilka ämnen som vägleds inom varierar dock mellan tidningarna, och därmed även mellan de ålderskategoriseringar som målgrupperna tillhör.

This narrative literature review aims to present a general picture of the increasing mental ill- health related to stress among young women, connected to the development of society. The analysis is performed by examining scientific articles using gender theory and sociology as a theoretical background. The complex of problems surrounding mental ill-health, as well as possible causes for it, are discussed from perspectives on the individual, the group and society. This essay also considers possible remedies for the school environment, where the problems presented are fairly common, as well as actions on a structural level which may lead to a more gender equal society, and in the end result in higher mental well-being. / Under senare tid har den ökade psykiska ohälsan bland befolkningen, framför allt unga kvinnor, diskuterats flitigt. Denna narrativa litteraturstudie syftar till att presentera en övergripande bild av den ökande stressrelaterade psykiska ohälsan bland unga tjejer, kopplat till samhällets utveckling och omgivningen. Detta görs genom att analysera vetenskapliga artiklar utifrån genusteori och sociologi. Dessutom diskuteras problematiken, samt möjliga orsakssamband som kan bidra till ökad psykisk ohälsa, utifrån individ-, grupp- och strukturperspektiv. Genom att förstå hur olika faktorer samverkar på dessa olika nivåer, samt förstå den ökade psykiska ohälsan bland tjejer utifrån ett genusperspektiv där kvinnan ofta simultant måste upprätthålla en feminin identitet och anpassa sig efter ett mansdominerat samhälle, ges en viss klarhet i problematikens komplexitet. Uppsatsen presenterar även tänkbara implikationer för åtgärder inom skolan, som är en arena där den presenterade problematiken är vanligt förekommande, samt strukturella åtgärder som kan leda till ett mer jämställt samhälle, och i längden högre mentalt välbefinnande.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka elevers motivation i matematikundervisningen i grundskolan utifrån ett genusperspektiv. Valda aspekter att utgå ifrån är dels huruvida elevers självbild samt självförtroende påverkar deras motivation. Dels hur omgivningens effekter, det vill säga hemmiljön, skolmiljön samt stereotypiska uppfattningar påverkar elevers motivation i matematik. Undersökningen har genomförts genom att samla in forskning, analysera den och sammanställa i ett resultat. Resultatet har sedan bearbetats i samband med litteratur inom ämnena motivation och genus.  Resultatet visar på skillnader mellan flickors och pojkars självbild samt självförtroende genom grundskolans matematikundervisning, dessa faktorer påverkar i sin tur elevers motivation. Vidare visar resultatet att stereotypiska uppfattningar från både hem- och skolmiljö påverkar elevers motivation.

Bakgrund: Flickor med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har en ökad risk att inte upptäckas då det finns kunskapsbrister med att identifiera ADHD-symtom särskilt hos flickor. De riskerar därmed att inte få adekvata stödinsatser under skolåren. Skolsköterskan ska i den hälsofrämjande omvårdnaden bemöta elevernas behov på bästa sätt vilket bygger på förtroende, vetenskap och beprövad erfarenhet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga kvinnor med ADHD och deras upplevelse under skolåren. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod och materialet har analyserats med en kvalitativ innebördsanalys. Studien är baserad på sex intervjuer som utförts via e-post. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier som beskriver unga kvinnor med ADHD och deras upplevelse under skolåren; Att må psykiskt dåligt och känna utanförskap; Upplevelse av bristande förståelse; Upplevelse i klassrummet; Att få förståelse; Upplevelse att få en ADHD-diagnos; Att få en tidigare ADHD-diagnos hade underlättat. Slutsats: Det finns en kunskapsbrist i skolan med att identifiera ADHD hos flickor och som  resulterat i diagnos först i tonåren. Okunskap och bristfälliga individanpassade stödinsatser har en negativ påverkan på skolprestationer och den psykiska hälsan. / Background: Girls with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) are at increased risk of not being detected as there is a lack of knowledge how to identifying ADHD symptoms, especially in girls. Consequently, they risk not getting adequate support during their schoolyears. In the health-promoting nursing at school, the nurse shall respond to the needs of the students in the best possible way, based on trust, science and proven experience. Purpose: The purpose of the study is to describe young women with ADHD and their experiences during the school years. Method: The study has been conducted with qualitative methodology and the material has been analyzed with a qualitative meaning analysis. The study is based on six interviews conducted via e-mail. Result: The analysis resulted in six categories describing young women with ADHD and their experiences during their school years; To feel mentally bad and excluded; Experience lack of understanding; Experience in the classroom; Gaining understanding; Experience getting an ADHD diagnosis; Getting an earlier ADHD-diagnosis would have facilitated. Conclusion: There is a lack of knowledge in school to identify ADHD in girls, and as result they are often diagnosed as late as in their teenage years. Lack of knowledge and inadequately individualized support efforts have a negative impact on school performance and mental health.

Denna studie belyser feedback ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka den feedback läraren muntligen ger till eleverna i matematikundervisningen och hur fördelningen av feedbacken skiljer sig mellan pojkar och flickor. Studien har genomförts med hjälp av observationer av matematiklektioner och intervjuer med lärare. Utifrån teoriavsnittet har arbetets syn på feedback förklarats där två former av feedback definierats. Dessa former är korrigerande feedback och bekräftande feedback. Resultatet blev att pojkar fick feedback vid 53 tillfällen och under 29,59 minuter. Flickor fick feedback vid 33 tillfällen och under 8,77 minuter. Detta med samma antal pojkar och flickor i studien. Studien visade även att pojkarna krävde mer feedback av lärarna än flickorna. En slutsats som kan dras av studien är att pojkarna generellt fick mer feedback än flickorna och att en anledning till detta kan vara att pojkarna krävde mer av lärarens tid och uppmärksamhet. / This study focuses on illuminating feedback from a perspective of gender. This study aims to examine the oral feedback the teacher delivers to students, but also to investigate how the distribution of the feedback between boys and girls looks. The study is based on observations of classes of mathematics, and interviews with teachers. This study presents its definition of feedback in two different forms. The forms are defined as corrective feedback and confirming feedback. The results show that boys received feedback 53 times for 29.59 minutes. Girls received feedback 33 times during 8.77 minutes. This was the result of an equal amount of boys and girls. The study also showed boys as more demanding than girls from receiving the teachers´ feedback. The conclusion of this study is that the boys received more feedback than the girls and a reason for this might be that boys demanded more time from their teacher.

This study is based on a qualitative method in which the data consists of local social services' statements on girls as young delinquents. The sample consists of ten statements received from two courts in the Stockholm area, where girls between 15-17 years old are suspected of either theft/ attempted robbery or violent offences. By using a gender perspective the purpose of the study is to look at the social services constructions of girls who are suspected of any of the crimes. Results and analysis indicate that girls are constructed in a variety of ways. We have not found that the suspicion of crime has shown any clear differences but that assessment of particular care has been more of importance. Some statements emphasize the girls' crime, on the other hand some statements describe girl’s crime as reduced and seems to depend on other factors.

Tidigare forskning har visat att pojkar innehar det största talutrymmet i klassrummet och att flickor tenderar att socialiseras in i rollen som ordningsskapare. Senare forskning har visat att flickor tar mer plats i klassrummet än tidigare, men fortfarande kvarstår traditionella könsmönster där pojkar tillåts dominera talutrymmet. Syften med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar flickors talutrymme i klassrummet och lärarens roll i förhållande till detta. Studien är kvalitativ och bygger på strukturerade observationer som utförts i årskurserna 1–2 och 4 vid två skolor i Sverige. Resultatet av denna studie går i linje med det tidigare forskning påvisat som rör den rådande pojkdominansen i skolan. Pojkar tar och får mer uppmärksamhet av lärare än flickor, samt att de dominerar talutrymmet i klassrummet. Vidare visar resultatet att läraren har den största påverkan på talfördelningen i klassrummet, då de flesta händelser som observerats kan knytas till lärarens ledning och stimulans, men även till elevens eget ansvar. Dessa påverkansfaktorer på flickors talutrymme, som vi kopplat till lärarens ledning och elevens ansvar, är faktorer som vi inte har funnit i tidigare forskning.

I föreliggande studie har vi, utifrån en kvalitativ ansats där vi använt implementeringsteori som analysinstrument, studerat hur vetenskaplig kunskap implementeras i pedagogisk praktik med utgångspunkt från flickor med ADHD. Vi har studerat skolans styrkedja i en mindre kommun i Sverige. I studien har vi gjort nedslag i såväl den övre nivån; den så kallade formuleringsarenan, som den lägre nivån; den så kallade realiseringsarenan. Flickor med ADHD är en grupp som enligt forskningen generellt sett upptäcks senare än pojkar med ADHD. Anledningen till detta är att flickor uppvisar andra symptom än pojkar. Konsekvensen av detta är att flickor med ADHD till viss del blir en osynlig grupp i skolan, och får hjälp och stöd först senare i livet. Vi har studerat styrkedjan i kommunen för att se hur olika aktörer arbetar med att föra in vetenskaplig kunskap med utgångspunkt från flickors ADHD i skolan. Då det finns forskning och kunskap kring hur ADHD manifesterar sig hos både flickor och pojkar, tror vi att en viktig del i att kunna erbjuda reellt stöd handlar om att implementera den kunskap som redan finns. Vår studie visar att flickor är svåra att upptäcka eftersom uppfattningen om ADHD utgår från en pojknorm. Vi ser också att vetenskaplig kunskap om flickors ADHD har svårt att få genomslag i organisationen, samt att aktörerna i styrkedjan, beroende på om de befinner sig i formulerings- eller realiseringsarenan, uppfattar visionen om ett tillgängligt lärande och möjligheten att implementera den på olika sätt. Vi kan se att det bedrivs ett målinriktat arbete i kommunen utifrån visionen om ett tillgängligt lärande, och att det är av betydelse hur denna vision förmedlas och uppfattas i styrkedjan. Betydelsefullt är att det finns ett inslag av både -down och bottom-up-perspektiv mellan styrkedjans formulerings- och realiseringsarena.