Carlborg, Cecilia. Unga kvinnor i Malmö. En kvantitativ undersökning om kriminellt beteende, umgängesmönster samt drogkonsumtion hos flickor i Malmö. Examensarbete i Kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Kriminologi, 2018.Bakgrund: Historiskt sett är det främst män som forskat och fört samhällsdebatter, vilket resulterar till att endast män stod i fokus för studier (BRÅ, 1999). Dock sedan mitten av 1970-talet har även kvinnor ägnat sig åt kriminologisk forskning och kvinnors brottslighet har sedan blivit mer uppmärksammad av forskare i allmänhet (a.a.). Inom svensk kriminologi bör fler studier genomföras som inte endast undersöker offeraspekten hos kvinnor utan även deras brottslighet (a.a.). Syfte: Denna uppsats har det övergripande syftet att studera unga kvinnors brottslighet för att kunna bidra med kunskap som kan ligga till grund för brottsförebyggande och/eller trygghetsskapande åtgärder. Studiens fokus är huruvida det förekommer skillnader i brottsligt beteende respektive droganvändning hos flickorna i årskurs 8 och årskurs 9 i urvalet samt om det finns samband som kan kopplas till kriminologiska teorier. Metod: Datainsamlingen bestod av en enkätundersökning vilket analyserades genom bivariat och multivariat analys. Resultat: Majoriteten av det totala urvalet uppger att de varken begått brott eller använt droger. Den mindre grupp som uppger brottsligt beteende tenderar att i detta urval även ägna sig åt drogkonsumtion. Det identifieras ett samband mellan individer som själv stulit från en affär och ifall denne uppger sig ha vänner som stulit från en affär. / Carlborg, Cecilia. Young Women In Malmö. A quantitative study considering criminal conduct, associations with friends and drug consumption of girls in Malmö. Degree project in Criminology. 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Criminology, 2018.Background: Historically, it is mainly men who researched and conducted community debates, which means that only men were in focus for studies (BRÅ, 1999). However, since the mid-1970s, women have also dedicated themselves to criminal research and women's crime has since become more attentive by researchers in general (a.a.). Within Swedish criminology, more studies should be undertaken not only to investigate the victims aspect of women but also their crimes (a.a.). Aim: This essay has the overall purpose of studying the juvenile women's crime in order to contribute knowledge that can be used as a basis for crime prevention and/or safeguarding measures. The focus of the study is whether there are differences in criminal behavior and drug use in girls in grade 8 and grade 9 in the sample and if there is a connection that can be linked to criminological theories. Method: The data collection consisted of a survey, which was analyzed by bivaria and multivariate analysis. Results: The majority of the total sample states that they did not commit crimes or used drugs. The smaller group of criminal behavior tends to engage in drug consumption as well. It identifies a relationship between individuals who stolen from a store and if they claim to have friends stolen from a store.

Denna studie har som syfte att undersöka och belysa gymnasieelevers uppfattning kring sin digitala kompetens. Vidare jämförs elevers digitala kompetens med Skolverkets fyra aspekter om digital kompetens och eventuella skillnader och likheter mellan flickor och pojkar. Regeringen förtydligade digital kompetens i styrdokumenten 2017, med fyra aspekter, i syfte att utveckla en adekvat digital kompetens hos elever. Dessa handlar om att använda, förstå, lösa problem och omsätta idéer med digital teknik, förstå digitaliseringens påverkan på samhället samt att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt (Skolverket, 2017). Utifrån Skolverkets fyra aspekter utformades en internetbaserad enkät, som skapades i Google Formulär, och som skickades ut till 142 gymnasieelever runt om i Sverige. Studien visar att elever generellt värderar sin digitala kompetens som god. Studien visar också att i vissa aspekter skiljer sig resultatet mellan flickor och pojkar åt, t.ex. vid intresse och hur man värderar sin förmåga. Pojkar värderar sin digitala kompetens något högre än flickor. Flickor är mer källkritiska än pojkar. Likheter mellan pojkar och flickor är att de vill lära sig mer om bildhantering och att de båda grupperna tycker att skolan utvecklar deras digitala kompetens. Studien visar också att elevers digitala kompetens är till viss del i linje med Skolverkets fyra aspekter om digital kompetens. Trots viss begränsning i studien visar resultatet att de delar som tillfrågats i studien är till viss del i linje med Skolverkets fyra aspekter. Denna studie uppmärksammar också att fler studier kring elevers digitala kompetens, utifrån Skolverkets fyra aspekter, behöver genomföras för att få en bättre förståelse kring elevers faktiska digitala kompetens och hur den eventuellt varierar mellan pojkar och flickor.

The purpose of this study was to investigate how unaccompanied refugee girls were received by Swedish authorities and the surrounding. Focus in the study was to explore the impact that the Swedish asylum process has on unaccompanied refugee girls. It examines the target group’s asylum experiences regarding their well-being, everyday life, future goals and their integration into their present-day society. The theoretical starting points of this study were the intersectional perspective and the theory of resilience. The method utilized in this study entailed semi-structured interviews with seven women, who were unaccompanied refugee children. The respondents moved to Sweden between the age range 12-17. The results of the study disclosed that the respondents' well-being was negatively affected during the waiting period due to uncertainty of their future. In addition, the results indicated that the respondents showed resilience by adopting a positive attitude and showing a successful adjustment despite stress in their everyday life and uncertainty about their future. The results further showed that the respondents who lived in home for care or housing for unaccompanied children, felt that they were treated differently because of their gender. On the other hand, being constantly reminded that the respondents were a minority in the group of unaccompanied children was something all respondents could agree on. Freedom and equality were the two principles that the respondents appreciated the most in Sweden. The conclusion of the study is that the respondents did not let their setbacks and uncertainty about their future prevent them from achieving their dreams and integrating into Swedish society.

Tidigare forskning visar att menstruation påverkar kvinnors och flickors fysiska förmåga där undervisningen i idrott och hälsa inte är ett undantag. Problemen som lyfts är exempelvis att lärare har en negativ syn på menstruation vilket resulterar i att det inte berörs i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka lärare i idrott och hälsas konstruktion av menstruation och menstruerande flickor, hur ämnet påverkar menstruerande flickors deltagande samt vilka anpassningar lärare gör för att inkludera menstruerande flickor i undervisningen. Sex semi-strukturerade intervjuer med lärare som undervisar på högstadiet genomförs där arbetserfarenheten varierar lärarna emellan. Intervjuerna transkriberas, tematiseras samt analyseras utifrån Berger och Luckmanns tresidiga modell samt Hirdmans genusteoretiska begrepp: genussystem samt genuskontrakt. Studiens resultat visar att lärarna ser på menstruation som en naturlig process samt att de har en förståelse för hur och på vilket sätt menstruationsrelaterade besvär kan påverka flickornas deltagande i undervisningen. Resultatet visar även att lärarna upplever att menstruation används som en undanflykt av flickorna för att undvika deltagande. Slutsatsen är att trots lärarnas förståelse för hur menstruationsrelaterade besvär påverkar flickornas deltagande, upplever de att menstruerande flickor använder sin menstruation som maktmedel för att kringgå deltagande i undervisningen.

I detta arbete undersöker vi vilka bakomliggande orsaker som ger upphov till att så få flickor väljer att gå på gymnasiets teknikprogram. Vi undersöker även hur framtida teknikundervisning på gymnasieskolan kan utformas för att bli mer attraktiv för flickor. Arbetet är en litteraturstudie baserad på artiklar från databaserna ERIC, Academic Search Elite samt Teacher Reference Center. Resultaten visar att den ojämna könsfördelningens bakomliggande orsaker kommer från könsstereotyper i tidig ålder samt understimulerat teknikintresse i skolan. Stöd och uppmuntran från lärare lyser ofta med sin frånvaro och eventuella karriärvägar presenteras först vid inträde i gymnasiet. Den framtida undervisningen för flickor måste belysa sitt innehåll på mer realistiska sätt. Könsmönster behöver diskuteras och eleverna måste få komma till tals betydligt mer än idag. Vissa miljöfaktorer har dessutom en hög påverkan på flickor och detta måste läraren beakta för att kunna erbjuda en mer attraktiv teknikundervisning.

No description available.

Bakgrund: Denna studie är en kvalitativ undersökning med syfte att undersöka om huruvida elever anser sig ha nytta av ämnet idrott och hälsa med fokus att utveckla rörelseförmågan, i sin tävlingsidrott. Tidigare forskning tyder på att inre motivation har betydelse för eleverna i förhållande till undervisningen i idrott och hälsa.  Syfte: Studien undersöker därför mer specifikt vilka inre och yttre motivationsfaktorer som motiverar tävlingsidrottande flickor att under skoltid prova på och utveckla rörelser som inte alltid ingår i den idrott som utövas på fritiden. Vidare undersöks också om det finns en medvetenhet om hur rörelseförmågan även kan gynna utvecklingen inom den egna tävlingsidrotten. Metod: Fjorton deltagare i årskurs sju till nio deltog i tre olika fokusgrupper med semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades utifrån Self-determination-theory (Deci & Ryan, 1985). Resultat: Resultatet visade att deltagarna drevs av både inre och yttre motivationsfaktorer men också att det fanns ett tänkbart samband mellan de inre motivationsfaktorerna autonomi och kompetens. Autonomi och kompetens bidrog till deltagarnas medvetenhet om undervisningens påverkan på den egna idrotten utanför skolan.  Slutsats: Studiens resultat kan användas som exempel för yrkessamma lärare om vilka olika motivationsfaktorer som kan finnas hos elever. Elevers kunskap och förståelse om vad utvecklingen av den egna rörelseförmågan har för syfte, vilket kan vara individuellt för varje elev, kan vara en väg att gå för att motivera fler elever till att vilja nå målen i undervisningen i idrott och hälsa.

År 2015 var Sverige det land som tog emot flest ensamkommande barn i förhållande till sin befolkning i Europa. Eftersom ensamkommande barn flyr utan sina föräldrar eller annan vårdnadshavare, är de särskilt utsatta vid ankomsten till Sverige. Det finns bristfällig kunskap om ensamkommande flickors utsatthet och deras behov av stöd är ouppmärksammat.  Forskningen om ensamkommande flyktingbarn inkluderar sällan könsrelaterade dimensioner, trots att det kan förekomma olika kulturella förväntningar på pojkar och flickor vid flykten. Därför är syftet med vår studie att öka kunskapen och förståelsen för ensamkommande flickors utsatta situation och behov av stöd, samt undersöka hur yrkesverksamma bemöter detta i socialt arbete. Syftet kommer besvaras med stöd av ett kulturellt perspektiv. Vi valde att genomföra fem semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som arbetar eller har arbetat med ensamkommande flickor. Resultatet av studien visade att det finns en utsatthet hos ensamkommande flickor. De kommer ensamma, förlorar sin grupptillhörighet och möter ett nytt samhälle med annan kultur och syn på könsroller, gentemot deras ursprungsländer. Vidare visar resultatet att ensamkommande flickor ses som en tyst osynlig grupp som riskerar att inte få det stöd som de behöver. Ett viktigt resultat är även att vid yrkesverksammas bemötande med ensamkommande flickor, bör det finnas djupare kunskap och förståelse kring flickornas kulturella bakgrund. Resultatet har tolkats utifrån Geert Hofstedes kulturdimensionsteori samt hur det förhåller sig till tidigare forskning.

I svenskämnet i skolan ska eleverna möta olika typer av texter från olika tider. För en del elever kommer deras fria bokval att befinna sig inom skräckgenren. Den här studien syftar till att öka kunskapen om hur flickor väljer ut böcker inom genren skräcklitteratur samt vad det är de vill uppleva med läsningen utifrån frågeställningarna: Utifrån vilka faktorer väljer flickor ut skräcklitteratur? Hur uppfattar flickor genus i skräcklitteratur? Vilka känslor upplever flickor när de läser skräcklitteratur? Studien har en fenomenografisk ansats som utgångspunkt eftersom det ska undersökas vilka faktorer som påverkar flickors fria bokval, deras uppfattningar om skräckgenrens genus samt hur flickor uppfattar de känslor som skapas av skräcklitteratur. Kvalitativ metod används av studien och data insamlades med hjälp av enkäter och intervjuer. Resultatet i studien visar att flickor väljer ut sin skräckbok utifrån faktorerna: Genre, layouten på boken samt baksidestexten. Flickorna baserade inte sitt bokval utifrån karaktärernas genus och kunde finna en identifikation med karaktärer oavsett genus. Spänning, rädsla, glädje och i viss mån maktlöshet var känslor som flickorna beskrev att de upplevde när de läste skräcklitteratur. / When learning the subject Swedish in school, students will meet different types of texts from different times. For some students, their free book choices will be in the horror genre. This study aims to increase the knowledge of how girls choose books in the horror literature genre, what they want to experience from reading, based on the questions: Based on what factors do girls choose horror literature? How do girls perceive gender in horror literature? What feelings do girls experience when reading horror literature? The study has a phenomenographic approach since it investigates which factors influence girls' free book choices, their perceptions of gender in the horror genre and how girls perceive the emotions created in themselves when reading horror literature. A qualitative method is used and data was collected using surveys and interviews. The results of the study show that girls choose their horror book based on the factors: Genre, the layout of the book and the back text. The girls did not base their book selection on the characters' gender and could find an identification with characters regardless of gender. Excitement, fear, joy and to some extent powerlessness were feelings that the girls described when they were reading horror literature.

Forskning visar att flickor med NPF-problematik inte får det stöd och de insatser som de behöver i skolan. Det framkommer också i forskning att samverkan mellan skola och hem är viktigt när det kommer till elevers resultat, men att det brister i samverkan mellan skolan och hemmet när det handlar om flickor med NPF-problematik. Eftersom flickors symptombild skiljer sig från pojkars finns ofta en förutfattad mening om hur NPF tar sig uttryck och flickan med NPF riskerar att missas. Syftet med den här studien är dels att bidra med kunskap om hur föräldrar upplever att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) tar sig uttryck för flickor i både hemmiljön och skolmiljön. Vi vill också med studien bidra med kunskap om hur hem och skola kan samverka för att kunna arbeta främjande och förebyggande både kunskapsmässigt och socialt. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod som inspirerats av andra fenomenologiska studier med induktiv ansats. Vår metod bygger på självrapporteringar av föräldrar till flickor med NPF. Vi skickade ut våra frågor till en grupp på facebook som vänder sig till föräldrar som har barn med NPF och resultatet bygger på de 51 svar som kom in. I vår diskussion har vi valt att titta på vårt resultat utifrån systemteoretiskt perspektiv och Antonovskys begrepp KASAM.  Resultatet visar att föräldrar till flickor med NPF ofta upplever sig förbisedda av förskolan och skolan när det kommer till vilket stöd flickorna ska ha. Om en elev klarar sig bra i skolan och uppnår målen i undervisningen visar vårt resultat att flickorna inte heller får adekvat stöd när det gäller det sociala samspelet. I vårt resultat kan vi se att i takt med att flickornas ålder ökar, ökar kraven i skolan och i det sociala samspelet, vilket för med sig att flickorna med NPF drabbas av utanförskap, ångest och skoltiden präglas av mycket frånvaro. Vår analys visar att om skolan istället tog ett systemteoretiskt perspektiv och insåg vidden av KASAM skulle förståelsen för flickor med NPF skulle öka. Detta skulle troligtvis leda till mindre svårigheter och en anpassad skolmiljö som är mer tillgänglig för alla.