Under 2017 påbörjades arbetet med att ta fram en Albansk handlingsplan för genomförandet av UNSCR 1325. Arbetet utmynnade i framtagandet av ett utkast som fastställdes i maj 2017 med målet om att anta slutgiltig version under 2018. Denna studie ska undersöka vilka förutsättningar den albanska handlingsplanen har för att lyckas och identifiera eventuella riskområden där implementationen riskerar att stöta på problem. För att uppfylla studiens syfte kommer en innehållsanalys göras av utkastets innehåll. Innehållsanalysen utgår från två uppsättningar av faktorer: de generella rekommendationerna som har sin grund i tidigare dragna erfarenheter om vad som utgör en framgångsrik handlingsplan, och de landspecifika rekommendationerna som tagits fram för Albanien utifrån den nationella kontexten. Resultatet av innehållsanalysen visar att handlingsplanen i viss mån följer det tidigare dragna erfarenheterna på området, dock med några tydliga brister. Studien presenterar tre riskområden där implementationen av handlingsplanen riskerar att stöta på problem. Avslutningsvis lyfts tio kompletterande rekommendationer inför antagandet av den slutgiltiga albanska handlingsplanen.

Kunskapsöversikten syftar till att undersöka orsaken till flickors låga intresse för teknikundervisning. Undersökningen leder till förslag på förbättringar som lärare kan implementera i sin undervisning för att gynna flickors teknikintresse. Målet med kunskapsöversikten är att flickor ska utveckla en positiv syn på teknikundervisning. Forskningen inom ämnet är begränsat och fokuserar oftast på äldre elever. Detta är relevanta anledningar till att granska den information som finns om yngre elever. Frågeställningarna besvaras genom informationssökning i databaserna ERIC och ERC. Diverse sökord kombinerades för en systematisk sökning med användning av trunkering, citat och boolesk sökteknik. En sekundärsökning har också gjorts utifrån en utvald forskningsartikels referenslista. Sammanlagt har 18 tidskriftsartiklar och rapporter valts ut. Eftersom forskning kring mellanstadieflickors intresse i teknikämnet är begränsad har även studier som inriktar sig på andra skolstadier använts.  Resultatet tyder på att det finns flera anledningar till att flickor har ett lågt intresse för teknik och undervisning i ämnet. Några av dem är att det finns stereotypiska bilder av vad ämnet innebär och hur individer ska se ut samt vara. Teknik anses vara ett maskulint ämne och flickor påpekar att de inte förstår exakt vad teknik är. Flickor har därför ett lågt självförtroende i teknik och de är rädda för att göra fel. Resultatet beskriver också ett flertal förslag på metoder, till exempel synliggörande av teknikämnet, könsneutrala uppgifter och varierade arbetsmetoder, som lärare kan arbeta utifrån för att skapa och öka flickors intresse för teknikämnet. Lärare behöver vara medvetna om flickors låga intresse för teknikundervisningen, för att kunna ge så likvärdig undervisning som möjligt. Teknikuppgifter bör även vara neutrala och inte typiskt pojkiga eller flickiga. Flickor gynnas av mer stöd och uppmuntran från teknikläraren. Genom kvinnliga förebilder i ämnet bygger flickor förståelse för att teknik inte är maskulint och att de själva kan lära sig och lyckas i ämnet.

Tidigare studier har noterat en avtagande intressekurva för flickor inom teknikämnet med stigande ålder, och det finns en brist i studier som fokuserar på flickor och teknik i årskurs 1–3. Syftet med denna studie är att ta reda på hur flickor i årskurs tre uppfattar teknikämnet och dess praktiska undervisning. Studien grundar sig på kvalitativa personliga intervjuer med flickor i årskurs tre. De centrala resultaten indikerar att flickor har en begränsad men positiv uppfattning av teknikämnet, särskilt den praktiska undervisningen upplevs som intressant. Studien drar slutsatsen att undervisningen bör organiseras för att utvidga flickors uppfattning av begreppet teknik och inkludera praktiska aktiviteter.

Ensamkommande barn som kommer till Sverige kan utifrån deras behov placeras på HVB för att få stöd de behöver. Vi har identifierat ett kunskapsbehov om ensamkommande flickors utsatthet samt behov utifrån brist på tidigare forskning. Studiens syfte är att undersöka och analysera en grupp socialarbetares erfarenheter av utsatthet och behov ensamkommande flickor kan ha inom HVB, samt hur denna grupp socialarbetare kan förhålla sig till aspekter av kön i sitt arbete med flickorna. Studiens metod var kvalitativ och fem semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som arbetar eller har arbetat med målgruppen genomfördes. Resultatet visade att respondenterna upplevde att flickor inom HVB kunde vara en utsatt grupp på grund av kön, ålder, trauma samt sexuella utnyttjanden. Respondenterna upplevde även att ensamkommande flickor hade sociala, psykiska, kroppsliga behov således behov av trygghet och integration. Ytterligare huvudresultat var att majoriteten av respondenter upplevde att HVB främst var anpassat för pojkar, att respondenterna upplevde att de inte hade nog med kunskap om kön samt att de inte existerade nog med anpassat stöd för flickornas situation. Studiens viktigaste slutsatser var att flickorna hade en särskild utsatthet som ofta kunde skilja sig från pojkarna utifrån kön, genus samt ålder och att studien kan tyda på att HVB i många fall anpassas mer för pojkar än flickor. Olika förväntningar existerade även utifrån kön bland både personalgrupper samt barnen som påverkade båda grupper. Ytterligare att studien kan tyda på att socialarbetare inom HVB upplevde att de behöver mer kunskap om kön samt anpassat stöd för att kunna möta ensamkommande flickors situation inom HVB.

Syftet med denna studie är att undersöka ensamkommande flickors erfarenheter och upplevelser av integrationsprocessen. Studien avser ensamkommande flickor som har en erfarenhet av att bo på ett HVB-hem i Sverige. I studien har semistrukturerade intervjuer använts med fyra unga vuxna flickor som har kommit som ensamkommande barn till Sverige från olika länder. Studien är baserad på olika teman i syfte till att få en djupare förståelse och bättre uppfattning av intervjupersonernas upplevelse av deras integrationsprocess. Slutsatsen är att språket upplevs vara den viktigaste faktorn för att integreras i samhället. Det innebär att språket är en nödvändig faktor för en vidareutbildning, men också för att få ett fast arbete med goda arbetsvillkor. Förutom goda språkkunskaper är ett socialt nätverk, god relation med (personal, god man, socialsekreterare) och kortare väntetid på uppehållstillstånd några faktorer som främjar en lyckad integration enligt deltagarna. Sammanfattningsvis ger studien en bild på hur dessa flickor har haft det som ensamkommande barn, samt hur de har upplevt deras integrationsprocess i hemmet. Detta med en förhoppning av att ge ökad kunskap och bättre förståelse i bemötandet av ensamkommande barns behov under tiden på HVB-hem.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur syskonrelationer framställs i två av Astrid Lindgrens böcker. Än lever Emil i Lönneberga (1967) och Madicken (1967). Vidare är syftet att undersöka hur pojkar respektive flickor skildras i dessa böcker. Med hjälp av en kvalitativ textanalys och en närläsning av böckerna har dessa analyserats utifrån Maria Nikolajevas (1998) redskap för en boks karaktärer. Nikolajevas abstrakta schema för vilka egenskaper som anses vara normativa för flickor respektive pojkar kommer även det att ligga till grund för analysen. Resultatet visar att de analyserade karaktärerna visade upp egenskaper som både är typiskt manliga/pojkiga respektive kvinnliga/flickiga.

Arbetet har berört förekomsten av mäns våld mot flickor och unga kvinnor i förhållande till hedersrelaterat våld och förtryck. Det primära syftet med uppsatsen har varit att analysera när ett omhändertagande av unga flickor kan komma till stånd i förhållande till hederskulturen i hemmet. Sekundärt har arbetet klarlagt vad lagstiftningen syftar till och om det utifrån resultatet framkommer att LVU ger ett tillräckligt gott skydd för unga flickor som växer upp i en hedersrelaterad hemmiljö. I uppsatsen har gällande författningstext, förarbeten, rättspraxis och doktrin undersökts för att analysera rättsläget. Resultatet har visat att det anges särskilda förutsättningar för när vårdbehov föreligger enligt 2 § LVU. Det har dock påvisats att det finns problem med tillämpningen när det gäller andra omständigheter och där uppgifter som lämnats inte anses tillräckligt konkreta eller svårbedömda av andra skäl. Därför kan det konstateras att även om lagstiftningen innebär ett visst skydd för våldsutsatta flickor finns flera problem av olika karaktär. Trots en nationell strategi och ökad kunskap, utsätts många flickor idag fortfarande för hedersrelaterat våld.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur journalister rapporterar om barnmord. Dels handlar det om hur de tillämpar de pressetiska reglerna i rapporteringen samtidigt som de förhåller sig till nyhetsvärderingskriterierna. Dels handlar det om att studera om det finns en balans mellan dessa perspektiv. Tre fall där 10-åriga flickor var offer under olika år analyserades. Åren var 1992, 2000 och 2008. Metod och material: Metoderna som tillämpas för att analysera materialet är kvantitativ innehålls-analys och tematisk textanalys. Den kvantitativa innehållsanalysen tillämpas på totalt 467 analysenheter. Den tematiska textanalysen som är kvalitativ tillämpas på 18 av de totalt 467 analysenheterna. Materialet bestod av artiklar från lokaltidningarna Östersunds-Posten, Barometern och Södra Dalarnes tidning. Dagens Nyheter dagspress och Expressen kvällspress. Huvudresultatet: Resultatet från de båda analyserna, oavsett tidningstyp, visar att journalisterna i viss mån agerar oetiskt utifrån de pressetiska reglerna. Resultatet kunde tolkas som att de kommersiella faktorerna och nyhetskriterierna var viktigare för journalisterna att beakta istället för att värna om de pressetiska reglerna och därmed de anhöriga. Detta tolkas dels utifrån att tidningarna publicerade information som kunde identifiera gärningsmännen, dels att de rapporterade detaljrikt om hur flickorna hade blivit bragda om livet. / Purpose: The purpose of the study is to investigate how Swedish journalists covered murders in which children were victims. The main question of the study is whether in reporting there was a balance between following the professional ethical rules and the news values. The study follows the coverage of three cases where female children were murdered in small Swedish towns (in 1992, 2000 and 2008), and traces the dynamics of how the reporting has changed.   Method and material: The study applied quantitative content analysis and thematic text analysis to analyse the material. The material of the study was comprised of articles published in the morning newspaper Dagens Nyheter, evening newspaper Expressen and local newspapers Östersund-Posten, Barometern and Södra Dalarnes tidning. 467 units were analysed in the quantitative part, and 18 units – in the qualitative part.   The results: The analysis shows that regardless of the type of the newspaper, the journalists often do not follow the professional Code of Ethics when reporting on murders where children are victims. All the newspapers in all the three cases published information that could allow for identification of the perpetrator and provided the reader with (often unnecessary) details about the murders of the girls. The study shows that the frequency of reporting has increased from the beginning of the 1990s, however, in all the three cases, the media rather based their descriptions of the murders on the news values than on the professional ethical rules. This can potentially be explained by the newspapers’ orientation at commercial benefits rather than protection of the next of kin to the murdered.

Genom historien har diskussionen om målbrott ofta varit förknippat till män och mäns röstutveckling. Så sent som på 80-talet kom forskare fram till att även kvinnor genomgår denna fysiska förändring i sina röster som då klassificerades som ett målbrott. Det kvinnliga målbrottet har hamnat i skymundan i forskning och diskussioner, trots att sång i många sammanhang anses vara feminint kodat (Bergström-Källén 2011; Green 2002). Syftet med studien har varit att få en uppfattning om hur sångpedagoger reflekterar kring sin undervisning med flickor som genomgår ett målbrott. Detta för se om det fanns skillnader i tankesättet till det manliga målbrottet ur ett genusperspektiv. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med fyra olika sångpedagoger av blandade åldrar. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades för att likheter och skillnader i pedagogernas svar skulle kunna urskiljas.Resultatet visar att en flicka i målbrottet bör få jobba med repertoar som är bekväm och i det röstläge där flickan har kontroll. Då pedagogerna var eniga om att en flicka i målbrottet ofta har ett lågt självförtroende är det väsentligt att inte pusha henne för hårt. Analysen har sedan resulterat i ett arbetssätt som kan ge pedagoger en fingervisning i hur ett arbete kan se ut med en flicka i målbrottet. Av analysen kan nyckelord plockas ut som Egaliseringsövningar, repertoar i litet omfång ochSamtal om målbrottet. Samtalet om målbrott bör ske men om flickan visar tecken på lågt självförtroende kan till exempel begreppet röstförändring vara ett alternativ.

Matematik är ett viktigt ämne som är genomgående för skolans verksamhet. För att kunna räkna och utläsa matematiska tal behövs inte enbart en matematisk förmåga utan även en god språklig förståelse och begreppsliga förkunskaper. Denna studie grundar sig på en tidigare systematisk litteraturstudie av samma författare. Studiens syfte är att undersöka de strategier och representationer elever använder vid problemlösning i relation till modersmål och genus. Syftet är att se om och i så fall hur elevers strategier samt användning av representationer vid lösning av problemlösningsuppgifter skiljer sig åt mellan pojkar och flickor samt mellan elever som har svenska som modersmål och andraspråkselever. För att samla in den empiri som krävdes besöktes två olika skolor där eleverna fick svara på problemlösningsfrågor. Empirin analyserades för att sedan kunna visa ett resultat. Resultatet visade på små skillnader mellan pojkar och flickor samt mellan svenska som modersmål och andraspråkselever.