Studien hade till syfte att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur professionella såg på ADHD-symtom hos flickor, samt hur de ansåg att arbetet med att upptäcka ADHD hos flickor i en tidigare ålder kunde underlättas, både genom samarbete och enskilt arbete. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem olika professioner; en kurator från Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP), en socialsekreterare, en skolkurator, en lärare samt en fritidspedagog. Resultatet från intervjuerna analyserades med hjälp av en teoretisk referensram innehållande genus och organisationsteori. Huvudresultatet visade på skilda kunskaper om ADHD hos flickor, men visade även att intresset för ytterligare utbildning inom området var stort. På grund av bristande utbildningsmöjligheter försvårades arbetet med att upptäcka ADHD för flertalet av professionerna. Resultatet visade även otydliga rutiner och icke fungerade kommunikation mellan organisationerna vilket ledde till ett bristfälligt samarbete. Slutsatsen som drogs var att utbildningsmöjligheter, verktyg och samarbete mellan professionerna behövde utvecklas för att upptäcka diagnosen hos flickor. / The aim of this study was to explore how professionals view ADHD symptoms in girls, and how they think the work procedure could develop to be able to find ADHD in younger girls, both through individual work and cooperation. Five qualitative semi-structured interviews were done with five professions; a counsellor from the Child and Adolescent Psychiatry (BUP), a school counsellor, a social worker, a teacher and a leisure educator. The material was analysed using a theoretical framework of gender and organisation theory. A major result showed various levels of knowledge when it came to ADHD in girls, but a large interest in further education. Due to lack of educational opportunities, detecting ADHD in girls was made more difficult. The results also described unclear routines and dysfunctional communication between organizations. The conclusion that was drawn was that lack of education, tools and cooperation contributes to girls not being diagnosed.

Forskning visade att cirka var fjärde pojke har svårigheter med läsningen. Att läsförmågan är mer bristande hos pojkar än hos flickor kan resultera i en senare språkutveckling och vara avgörande för pojkars prestation inom alla skolämnen. Denna litteraturöversikt syftade därför till att redogöra för vad som kan förklara pojkar och flickors skilda förmågor i läsning på lågstadiet och hur lärare kan kompensera för dessa. De två frågeställningar som skulle besvaras var: Vad kan förklara pojkar och flickors skilda läsförmågor? Hur kan lärare kompensera för de skillnader som finns i pojkar och flickors skilda läsförmågor?. Tio referentgranskade artiklar inhämtades från en forskningsdatabas och är grunden för studiens resultat. Anledningen till att valet föll på dessa artiklar berodde på att de kunde bidra med att svara på forskningsfrågorna och undersökte elever på lågstadiet. Med hjälp av tematisk analys tematiserades samt analyserades sedan de valda artiklarna. I resultatet framgick det att elevers skillnad i motivation, attityder till läsning och lärares förväntningar hade ett samband med pojkar och flickors skilda läsförmågor. Detta kunde förklaras genom att lärare hade lägre förväntningar på pojkar samt att pojkar hade både en sämre motivation och attityder till läsning, i jämförelse med flickor. Däremot kunde tilltro till läsning och oro kopplat till läsning inte lika starkt bevisas ha ett samband med pojkar och flickors skilda läsförmågor. Resultatet synliggjorde även att lärare behöver bli medvetna om stereotypa föreställningar, uppmuntra och stötta pojkar samt tillgängliggöra ett brett utbud av böcker, för att kompensera för de skillnader som finns. / ​​Previous research showed that around one in four boys have difficulties with reading. The fact that reading skills are more deficient in boys than girls can result in later language development and can be decisive for boys' achievements in all school subjects. The purpose of this literature study was therefore to present what explanations there are for boys and girls different reading skills in primary school and what teachers can do to compensate for these differences. The two research questions that were to be answered were: What can explain boys and girls' different reading skills? How can teachers compensate for boys and girls' different reading skills? Ten peer reviewed articles were collected from a research database and were the basis for the studies result. These articles were included because they could contribute to answering the research questions and investigated children in primary school. Through thematic analysis the chosen articles were thematized and analyzed. The result showed that students' differences in motivation, attitudes to reading and teachers' perceptions had a connection to boys and girls' different reading skills. This could be explained by the fact that teachers had lower expectations when it came to boys reading and that boys had both lower motivation and poorer attitudes towards reading, compared to girls. On the other hand confidence in reading and anxiety in connection to reading could not as strongly be proven to have a connection to boys’ and girls’ different reading skills. The result also showed that teachers need to be conscious about stereotypical representations, encourage and support boys and have a large supply of books available, to compensate for the differences in reading skills.

Det här självständiga arbetet har som syfte att ta reda på vilka uppfattningar som flickor på högstadiet har om teknikämnet för att kunna se vad som kan förändras i den nuvarande teknikundervisningen. Syftet är också att det aktuella arbetet ska kunna bidra till att teknikundervisningen kan utvecklas åt ett håll så att fler flickor känner att de förstår vad teknik är och på så sätt kan utveckla ett intresse som gör att de vill välja att läsa vidare på gymnasiets teknikprogram. Frågeställningarna som användes i undersökningen var: - Vad gör teknikämnet intressant för flickor på högstadiet? - Vad påverkar flickor till att välja/inte välja teknikprogrammet på gymnasiet? Undersökningen genomfördes med två fokusgruppsintervjuer på två skolor i två olika kommuner. Av resultatet framkom det att en del flickor anser att de haft så lite teknikundervisning att de saknar kunskap om vad teknik är, och att det har bidragit till att de inte utvecklat något intresse för teknikämnet och därmed inte heller funderar på att välja teknikprogrammet. En del flickor anser även att lärarnas roll är viktig för att kunna utveckla ett intresse för teknikämnet, men att det också är väldigt viktigt att ha kvinnliga förebilder som kan visa att det är möjligt även för flickor att lyckas inom en teknisk bransch. / The purpose of this report is to find out what perception of technology girls in lower secondary school have, so that technology as a subject can be altered. Another aim of this report is to create a helpful tool for future developing the technology subject so that more girls can establish an interest in the subject. This is as an understanding within technology could increase the possibility that they want to study technology in the future. The research issues for this study are: - What makes girls in lower secondary school interested in technology? - What affects girls in their choice of studying or not studying technology in upper secondary school? The study was performed by group interviews conducted at two different schools in different municipalities. Results given reveal that some girls believe that they have had too little training in technology, leading to a lack of knowledge about what technology is. This contributes to a lack of interest within technology, which makes them not think about choosing the technology program in the future. Some girl believe that the teachers play a significant role when it comes to the development regarding an interest in technology, and also that it is important to have female role-models to show that it is possible for girls to succeed in the technological industry.

Mobbning bland flickorEn examensuppsats av Genet Göransson2013-05-29Denna uppsats handlar om mobbning bland flickor, syftet är att ur ett genusperspektiv, närmare bestämt feministiskt konstruktivistiskt, tillägna mig och dela ny kunskap i fråga om flickors mobbning. Metoden för denna uppsats är kvalitativ med fördjupning och förankring i den senaste forskningen om flickors mobbning. Jag har studerat, tolkat och reflekterat kring detta fenomen. Länge har forskare haft fokus på hur pojkar mobbar och forskarsamhället har antagit att flickor inte mobbar alls. De flickor som gjort det har setts som avvikande och ibland också abnorma, då de mobbat på pojkars vis, alltså mer öppet, provocerande och våldsamt. Ny forskning visar att flickor i det västerländska samhället inte öppet får visa sin aggression i offentligheten. Detta menar man beror på vuxnas könsstereotypa förhållningssätt visavi flickor och pojkar i hemmet, förskolan och skolan. Och det offentliga rummet har länge ansetts vara männens område. Det är en manlig diskurs som bestämmer var, hur och när flickor och pojkar får agera. Ny forskning visar också att flickor visst då är aggressiva, men att de döljer det. Flickors mobbningsstrategier skiljer sig också väsentligt från pojkarnas då mobbningen försigår indirekt och är kopplad till nära relationer, utseende och sexualitet. Detta eftersom en flicka som mobbar inte vill bli utpekad som elak, för då förlorar hon i popularitet. Det är också oftast flickor i den närmaste kretsen som mobbar eller blir mobbade. Den som blir mobbad utmanar oftast den rådande heterosexuella normen. Mobbningen sker i det fördolda med mycket sublima medel och med så många engagerade flickor som möjligt, detta för att den som mobbar inte ska bli utpekad. I min uppsats har jag också tagit med de metoder som forskarna anser hjälper mot flickmobbning.

This study compares how girls that are disguised as boys are portrayed in both fiction and reality. The analysis explores Maria Gripe's Shadow-tetralogy set in 1911-1914 and Jenny Nordberg's reportage book The Underground Girls of Kabul between 2011-2014. The study applies a feminist and queer theoretical perspective. Drawing on Judith Butler's concept of performativity, the analysis explores how gender is not a biological or natural characteristic but rather a social construction that is maintained through repeated actions and behaviors. Literature has used the motif of disguise to alienate gender, highlight structural imbalances and expose gender stereotypes. It has been a way to present strong, complex and active girl characters. In recent years, the genre of fantasy in particular has a similar function. However, in today's Afghanistan, the bacha posh is a survival strategy that gives unprivileged women an opportunity to gain access to education and freedom for a limited time. The results of the analysis indicate how in both fiction and reality, disguising as a boy is an opportunity for girls to live a freer life for a time, albeit for a limited period of time.

This master thesis constitutes a study into the history of reading. The object is to illustrate how reading practices of a few girls and young women were molded during the early decades of the twentieth century. By studying how reading was expressed in a specific historical situation, the prerequisites and changes of reading can be understood as part of a wider historical perspective. The primary material consists of 33 retrospective interviews that were recorded during the 1970s and 80s, wherein female respondents articulate their recollections of books and reading in their childhood and adolescent. The theoretical framework draws inspiration from the field of the history of reading, with influence from scholars such as Roger Chartier and Robert Darnton. The comprehension is that reading practices are shaped and limited by social and cultural factors, but the practices are also shaped by the liberties readers take within the prevailing limitations. The analysis shows that the home environment played a decisive role when it comes to the prerequisites for reading, and is closely intertwined with factors such as the parents' level of education, occupations and financial assets. As many homes suffered from a lack of reading material, the libraries connected to schools, religious communities or popular movements became valuable sources. Public education efforts, such as the emergence of public libraries and the spread of new, cheaper reading materials, had great significance for many of the girls, and made reading more varied and free. The overall picture shows that reading practices varied between different individuals. Different modalities of reading are closely intertwined with distinct individual prerequisites and the various opportunities which allowed the respondents to be active readers and tailor their reading practices to meet their own specific needs.

Den här uppsatsen är en kvalitativ fallstudie där konstruktioner av unga lagöverträdare har undersökts utifrån socialkonstruktivistisk teori. De huvudsakliga frågeställningar var: Hur konstrueras bilden av den unge lagöverträdaren i domstolsprocessen? Hur konstrueras bilden av den manliga respektive kvinnliga unge lagöverträdaren i domstolsprocessen? Undersökningen består av litteraturstudier och observationer av rättegångar med unga lagöverträdare. Totalt 45 stycken observationer gjordes. I resultatet framkom att rätten i samtliga fall dömde objektivt och i enlighet med lagen men att ungdomars attityd och uppträdande i rätten bidrog till rättens konstruktion av honom eller henne. Andra saker som påverkade rättens konstruktioner av de unga lagöverträdarna var förekomsten av tidigare domar i belastningsregistret, advokatens respektive åklagarens framställning och konstruktion av den unge samt relationen mellan gärningsman och offer. Vidare framkom att rättens konstruktioner av de unga lagöverträdarna kan påverka ungdomen genom stigmatisering och stämpling. Skillnader av konstruktioner med avseende på den unges kön framkom i rättens ordval och sättet att beskriva flickor respektive pojkar och deras brottsliga handlingar. / This essay is a qualitative case study in which constructions of juvenile offenders have been researched from social constructivist theory. The main question at issue is: How is the juvenile offender constructed during court proceeding? How is the female respectively male juvenile offender constructed during court proceeding? The examination consists of litteraturestudies and observations of juvenile offenders in court proceedings. Totally 45 observations were made. The result indicate that the court judged objective and in accordance with the law in all cases but the attitude and behaviour in juvenile offender could influence the court’s counstruction of him or her. Other things that could influence the court’s construction of the juvenile offender was wether the juvenile offender has former sentences in the criminal record, the councelor’s respectively the prosecutor’s construction of the juvenile offender and also the relation between the criminal and victim. The constructions the court produces could affekt the juvenile by marking and stigmatization. The constructions concerning gender was shown by the court’s choice of words together with the description of boys and girls and their transgressions of the law.

Den här studien är en totalundersökning av hur svenska tryckta medier skrivit om europeiska kvinnor som anslutit sig till Islamiska staten (IS), under perioden 1 januari 2015 till 11 april 2016. Studien bygger på två metoder, kvantitativ innehållsanalys av 96 artiklar och kritisk diskursanalys på sex uppslag. Vi har valt en eklektisk ansats i vårt teoretiska ramverk och haft utgångspunkt i fyra teorier, gestaltningsteori, genusteori, kriminologisk teori om det idealiska offret samt postkolonial teori om skapandet av ”den andra”. Frågorna som besvaras berör hur kvinnor som ansluter sig och deras handlingar framställs och hur man kan förstå varför kvinnorna framställs på det sättet. Studien visar att i 65 % av artiklarna ger medierna tydliga förklaringar till varför subjekten anslutit sig, men endast i 9 % av artiklarna vi har gått igenom framställs subjekten som att de fattat ett eget medvetet beslut. I övrigt fann vi fyra typiska inramningar kring kvinnors anslutande till IS. Dessa är att hon har blivit lurad dit, att hon gör det för en partner, att hon åker för att hon har en tom tillvaro hemma och att hon har lockats via internet. I undersökningen kommer vi också fram till att subjekten sällan själva får komma till tals. Kvinnorna som har anslutit sig eller som varit på väg att ansluta sig framställs nästan genomgående som att de fallit offer för IS propaganda. Med vårt teoretiska ramverk förstår vi att kvinnorna inte skrivs om som gärningsmän för att de framställs med stereotypt kvinnliga egenskaper. Kvinnorna framställs som antingen ofullständiga eller som att vara i motsats till det som männen är. I en dikotom relation till mannen tillskrivs kvinnorna egenskaper såsom passiv, underordnad, svag och irrationell.

Inledning: Sociala medier har utvecklats och skapar en ny arena för integration. Den psykiska ohälsan ökar hos unga flickor tycks påverkas av sociala medier. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka några hälsorisker flickor i åldern 11 till 17 år födda efter 1993 har utsatts för via sociala medier. Metod: Tio originalartiklar publicerade de senaste fem åren har sökts fram via PubMed. Relevanta artiklar har granskats och tematiserats utifrån hälsorisker vilka återfinns i litteraturöversikten. Resultat: Litteraturöversikten undersökte tidigare forskning kring hälsorisker hos unga flickor födda efter 1993 vid användning av sociala medier. Flickor tenderar att bli mer påverkade av kommentarer och påverkas under längre tid vilket kan leda till depression och ångest. Självskadebeteende och självmordsbenägenheter är direkt kopplade till depression. Självförtroendet påverkas av kommentarer på sociala medier. Flickor tenderar i högre grad att drabbas av psykosomatiska besvär till följd av användning av sociala medier. Sociala medier kan öka känslan av rädsla och otrygghet. Flickornas kroppsbild påverkas via sociala medier vilket i förlängningen kan leda till ätstörningar. Diskussion: Användandet av sociala medier kan ses som hälsorisk hos unga flickor. Likväl kan påverkan av sociala medier ses som enbart utlösande faktor för andra bakomliggande orsaker. Sociala medier kan även ge hälsovinster. / Introduction: Social media has created a new arena for integration. Social media seems to affect young girls mental health. The purpose of the literature review is to examine some health risks among girls aged 11 to 17 years born after 1993 witch has been exposed to through social media. Method: Ten original articles published in the past five years have been sought out through PubMed. Relevant articles were reviewed and thematized based on health risks which are found in the overview. Results: The literature review examined previous research on health risks in young girls born after 1993 in the use of social media. Girls tend to be more affected by the comments and are affected over time which can lead to depression and anxiety. Self-harm and suicidal tendencies are directly linked to depression. Self-confidence is affected by comments on social media. Girls tend increasingly to suffer from psychosomatic disorders due to use of social media. Social media can increase the feeling of fear and insecurity. The girls' body image is influenced by social media, which ultimately can lead to eating disorders. Discussion: The use of social media can be seen as a health risk in young girls. Nevertheless, the impact of social media is seen as on of the triggers for other underlying causes. Social media can also provide health benefits.

<p>This paper studies the schoolstaffs experiences of children with ADHD within the region of Kalmar kommun. The aim is to describe and analyze these experiences from a gender perspective. The study is of a qualitative art and is based on six interviews whith school principals. The theory that is used to analyze the six interviews is the theory of socialconstructivism. The study shows that boys and girls generally is treated differently by the schoolstaff. It also shows that the schoolstaff does not always have the knowledge that is necessery to observe children, mainly girls, with ADHD.</p><p> </p>