Bakgrund: ADHD har tidigare varit sedd som en barndomsdiagnos som avtar med stigande ålder. Forskning visar dock att symtomen kvarstår för många även som vuxna men att symtombilden kan förändras. Flickor och kvinnor är idag underrepresenterade avseende diagnostisering av ADHD vilket kan innebära ett stort lidande och en oförståelse för sig själv och omgivningen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med ADHD. Metod: En litteraturstudie användes som metod. Systematiska sökningar gjordes i databaserna CINAHL, PsycInfo och Academic Search Premier där 9 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats valdes ut. Ytterliga 2 artiklar valdes ut utifrån en osystematisk sökning. Dessa analyserades utifrån en trestegsmodell. Resultat: Under analysen framkom två huvudsakliga teman, ”bilden av mig själv” och ”påverkan på det dagliga livet”. De underteman som kopplades till dessa var ”Att känna sig annorlunda”, ”Förståelse och självacceptans”, ”Utmaningar i att hantera omgivningens krav” samt ”Påverkan på relationer”. Konklusion: Denna studie visar att det finns könsskillnader i hur ADHD kan ta sig uttryck. Många kvinnor med ADHD har känt sig annorlunda och upplevt ett stort utanförskap genom livet. Resultaten i denna studie kan vara användbara för de verksamheter som möter flickor och kvinnor i behov av stöd. Att medvetandegöra hur symtomen kan skilja sig åt gör att fler flickor kan få rätt stödinsatser tidigare i livet. / Background: ADHD has previously been seen as a childhood diagnosis that decreases with increasing age. However, research shows that for many the symptoms remain even as adults, but that the symptom features can change. Girls and women today are underrepresented in the diagnosis of ADHD, which can mean great suffering and a misunderstanding of themselves and the environment. Aim: The aim of the study was to describe women's experiences of living with ADHD. Method: A literature study was used as a method. Systematic searches were performed in the databases CINAHL, PsycInfo and Academic Search Premier, where 9 articles with both quantitative and qualitative approach were selected. Another 2 articles were selected based on an unsystematic search. These were analyzed based on a three-step model. Results: During the analysis, two main themes emerged, "the image of myself" and "impact on daily life". The sub-themes linked to these were "Feeling different", "Understanding and self-acceptance", "Challenges in dealing with the demands of the environment" and "Impact on relationships". Conclusion: This study shows that there are gender differences in how ADHD can manifest itself. These results can be useful for those functions that meet girls and women in need of support. Raising awareness of how the symptoms can differ means that more girls can receive the right support measures earlier in life.

The legislation should be gender neutral, and should not have a gender bias, but it does happen that the court takes decisions based on gender stereotypes and norms. The purpose of this thesis is to investigate if there are any gender constructions in the Care of Young Persons Ac, to highlight these possible differences between how boys and girls get judged according to article 3 in the law and also on what grounds the girls and boys are taken into custody. The thesis is based on 28 judgements from the Administrative court of appeal in Sweden. The first question that is answered in the thesis is how girls and boys are represented or written about in the judgements regarding article 3 in the Care of Young Persons Act. The second question that is answered is on what grounds these children are taken into compulsory care and if these grounds differ on the basis of gender. Gender theory is the theoretical framework in this thesis and is applied on the judgements. The results in this thesis show that there are certain differences between how boys and girls are judged according to article 3 in the Care of Young Persons Act. The analysis of the 28 judgements show that the differences can be that girls are taken into compulsory care based on descriptions of their sexuality. Their mental illnesses and emotions are more highlighted in the judgements. The results found that there are more boys taken into compulsory care and they are more involved in criminality and have violent behaviour and a heavier drug addiction compared to the girls. The gender differences could mostly be seen in statements made by the social welfare board in the judgements and in some statements made by the Administrative court of appeal when they described the “vagabonding” lifestyle of the girls.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken syn tekniklärare på högstadiet har på elevers förutsättningar för och intresse av teknikämnet. Uppsatsen vill även ta reda på ifall det finns skillnader mellan eleverna baserat på kön och genus och vilka hinder, respektive möjligheter, som existerar för att lärarna ska kunna bedriva en (mer) inkluderande teknikundervisning. Utifrån detta syfte har uppsatsens två frågeställningar formulerats som följer:  1a. Vad har lärare för uppfattningar om elevers intresse för och förhållningssätt till teknikämnet? 1b. Ser lärarna någon skillnad mellan könen? 2. Vilka hinder och möjligheter för en inkluderande undervisning i teknikämnet identifierar lärare? För att besvara syfte och frågeställningar har fyra tekniklärare intervjuats. Intervjuerna har genomförts i semistrukturell form, grundad i kvalitativ metod, tillsammans med en intervjuguide omfattande tio frågor. Intervjusvaren har transkriberats och utgjort uppsatsens empiriska material. Med hjälp av tematisk analys har materialet bearbetats och teman, subteman och koder har identifierats och konstruerats. Baserat på identifierade koder konstruerades tre övergripande teman: teknikintresse och förhållningssätt till ämnet (1), den könsstereotypa bilden av teknik (2) och teknikämnets utveckling och kompetens (3). Uppsatsen landar i slutsatsen att lärare anser att killar har större självförtroende i teknikämnet. De är även mer intresserade av praktiskt arbete och benägna att ”göra först, tänka sen” när de sätter igång med sitt arbete. Tjejerna är mindre roade av det praktiska arbetet som sådant utan vill veta vilket syfte en viss konstruktion eller ett visst arbete ska ha för att bli motiverade. Lärarna såg framförallt olika ramfaktorer som hinder för att utveckla undervisningen i teknikämnet så att den kan bli mer inkluderande. Det har med budget, planeringstid, material och lokaler att göra. Även teknikämnets låga status sågs som ett hinder, eftersom lärarna uppfattade att andra ämnet prioriterades högre av såväl elever som skolledning. Läroplanens utveckling sågs som någonting positivt och något som bidrog till att utveckla ämnet. Lärarna såg dock ett behov av fortbildning, både när det kommer till den nya teknik som ska undervisas om och genusperspektiv som kan bidra till en mer inkluderande undervisning. / The purpose of this essay is to investigate the view of technology teachers at junior high school on students' prerequisites for and interest in the technology subject. The essay also wants to find out if there are differences between the students based on sex and gender and what obstacles, respectively opportunities, exist for the teachers to be able to conduct a (more) inclusive technology education. Based on this purpose, the essay's two research questions have been formulated as follows:  1a. What are teachers' perceptions of students' interest in and approach to the subject of technology? 1b. Do the teachers see any difference between the sexes? 2. What obstacles and opportunities for inlcusive teaching in subject of technology do teachers indentify? In order to answer the purpose and questions, four technology teachers have been interviewed. The interviews have been conducted in semi-structured form, based on a qualitative method, together with an interview guide comprising ten questions. The interview responses have been transcribed and used as the essay's empirical material. Using thematic analysis, the material has been processed and themes, sub-themes and codes have been identified and constructed. Based on identified codes, the analysis resulted in the construction of three overarching themes: technology interest and approach to the subject (1), the gender stereotypical image of technology (2) and the technology subject's development and competence (3). The essay concludes that teachers believe that boys have greater self-confidence in the subject of technology. They are also more interested in practical work and inclined to "do first, think later" when they start their work. The girls are less amused by the practical work as such, but want to know what purpose a certain construction or a certain work should have in order to be motivated. Above all, the teachers saw various framework factors that hinder the development of teaching in the subject of technology so that it can become more inclusive. It has to do with budget, planning time, materials and premises. The low status ofthe technology subject was also seen as an obstacle, because the teachers perceived that other subjects were given higher priority by both students and school management. The development of the curriculum was seen as something positive and something that contributed to developing the subject. However, the teachers saw a need for continuing education, both when it comes to the new technology to be taught and gender perspectives that can contribute to more inclusive teaching.

Var 8e sekund könsstympas en flicka någonstans i världen och idag uppskattas 38’000 flickor och kvinnor som lever i Sverige ha utsatts för ingreppet. I Sverige är socialtjänsten en av de instanser som ansvarar för att möta, skydda och hjälpa dessa flickor och kvinnor - men arbetet med kvinnlig könsstympning har visat sig vara allt annat än lätt. Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares upplevelser av förutsättningarna för att arbeta med frågor som rör kvinnlig könsstympning inom ramen för socialt arbete. Detta genom att ställa frågor som om och hur socialsekreterarna arbetar med kvinnlig könsstympning, vad som anses påverka förutsättningarna med arbetet samt vilka hämmande respektive främjande faktorer socialsekreterarna upplever förekommer i arbetet med dessa frågor. Studien intar en induktiv, kvalitativ ansats och empirin består av intervjuer med socialsekreterare från olika enheter inom socialtjänsten. Empirin analyseras med hjälp av tematisk analys och studiens teoretiska ramverk består av systemteori, organisationsteori samt Foucaults teori om sexualitet. Studien resulterar i tre huvudteman och ett bi-tema vilka bedöms utgöra de mest betydelsefulla förutsättningarna för socialsekreterarna i arbetet med kvinnlig könsstympning. Dessa är kontextuella förutsättningar, kunskap som förutsättning, organisatoriska förutsättningar och det faktum att det rör det kvinnliga könet. / Every 8 seconds, a girl is genitally mutilated somewhere in the world - and today it is estimated that 38,000 girls or women living in Sweden have been subjected to the procedure. In Sweden, the Social Services are one of the agencies responsible for meeting, protecting, and helping these girls and women - but the work with female genital mutilation has proven to be anything but easy. This study aims to examine social workers' experiences of the conditions for working with issues related to female genital mutilation within social work. This is done by asking questions such as whether and how the social secretaries work with female genital mutilation, what is considered to affect the conditions of the work and what inhibiting and promoting factors the social secretaries experience occur in the work with these questions. The study takes an inductive, qualitative approach and the empirical data consists of interviews with social secretaries from various units within the Social Services. The data is analyzed with thematic analysis and the study's theoretical framework consists of systems theory, organizational theory and Foucault's theory of sexuality. The study results in three main themes and one secondary theme, which are perceived to be the most important prerequisites for the social secretaries in the work with female genital mutilation. These are contextual preconditions, knowledge as a precondition, organizational preconditions, and the fact that it regards the female gender.

No description available.

Denna studie fokuserar huvudsakligen på socialtjänstens arbete med att säkerställa unga flickors frihet och rättigheter något som varje individ har i Sverige. Syftet med studien är att belysa ramverket inom socialtjänstens arbete med hedersrelaterat våld (HRV) och hur detta påverkar socialarbetare i deras interaktion med unga flickor som lever i en hederskontext. Vidare ämnar studien att definiera HRV och dess kännetecken samt undersöka de aktuella insatser som tillhandahålls för flickor som befinner sig i en situation med HRV. Metoden för studien involverar användning av kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att närma sig studiens syfte och frågeställningar.  Genom tillämpning av genusteori, systemteori och tidigare forskning presenterar studiens resultat flera slutsatser. Med hjälp av tematisk analys har resultaten kunnat analysera den empiriska delen av studien. Resultaten visar att socialarbetare delar en gemensam definition av begreppet HRV och dess tillämpning inom det praktiska arbetet. Vidare indikerar resultaten på bristande generella riktlinjer inom den organisatoriska verksamheten. Slutligen framgår det från denna studie att det kvarstår flertalet utmaningar inom området av HRV. För att adressera denna kunskapslucka krävs ytterligare forskning och etablerad kunskap som kan möjliggöra omstrukturering av de allmänna riktlinjerna för hantering av HRV.

I denna studie har erfarenheter och framtidsvisioner vad gäller utbildning och arbete i Sverige bland unga kvinnor som kom till Sverige som ensamkommande flickor undersökts. Ambitionen med studien är att öka kunskapen kring gruppen unga kvinnor som kommit till Sverige som ensamkommande flickor. Kvalitativa djupgående intervjuer samt en hermeneutisk forskningsansats, präglad av författarnas förförståelse, har använts i studien. I studieresultatet framkommer att de unga kvinnorna upplever mindre stöd samt en ökad ensamhet efter att de har flyttat från HVB-hemmet till eget boende. Studieresultatet visar även på att de unga kvinnorna upplever segregation i skolan samt har kunskapsluckor kring arbete och utbildning. I studiens slutsats formuleras möjliga förbättringar för att öka unga kvinnors kontaktnät innan de flyttar till eget boende, för att motverka segregation i skolan samt förslag på att införa regelbundna samtal. Förbättringarna syftar till att öka unga kvinnors möjligheter att nå sina mål, nå ökat välmående samt en förbättrad integration. / This study have set out to oppose the experience and outlook on future regarding education and work within the group of young women who came to Sweden as unaccompanied refugee children. The purpose of the study is also to increase knowledge about young women who came to Sweden as unaccompanied refugee children. Qualitative in-depth interviews with a hermeneutic research approach characterized by the author’s preconceptions have been used for the study. The key features of the study is that young women after they have moved out of the residential care home to their own apartments experience feelings of loneliness and lack of support. Experiences of segregation in school and knowledge gaps regarding education and work is also key features in the study. In the conclusion of the study possible improvements are suggested to improve young women’s contact network before moving to their own apartments, counteract segregation in school and suggest an establishment of regular dialogues. The improvements aims as a way to increase young women’s abilities to reach their goals, increase their wellbeing and improve integration.

Bakgrund: I Sverige utsätts omkring 55 000 - 65 000 flickor mellan 0-17 år för incest. Anmälningar kring incest ökar årligen och det diskuteras om det relateras till ett mer medvetet och engagerat samhälle. Mörkertalet är fortfarande omfattande. För sjuksköterskor är det därför viktigt med kompetens och förståelse för barnens upplevelser. Genom stödjande samtal kan sexuellt utsatta barn upptäckas, vägledas och hjälpas vilket lindrar lidande Syfte: Syftet med studien var att belysa flickors upplevelse av att utsättas för incest av fadern. Metod: Studiens baserades på en kvalitativ metod med narrativ karaktär. Detta gjordes genom analys av sex självbiografier skrivna av kvinnor berättade ur barnens perspektiv. Resultat: Flickor upplever att de blir bekräftade av fadern men att inte vara förstående till hans handlingar. Incesten bidrar till att flickor känner sig ensamma och rädda i sin utsatthet. I resultatet framgår det även att flickor lär sig avskärma själen från kroppen i övergreppen. För att uppleva känslan av kontroll över sin egen kropp utvecklar flickorna ett destruktivt beteende. Skuld och skam är återkommande känslor hos flickor som utsätts för incest av fadern. Konklusion: Barn utsatta för incest behöver inte visa synliga symptom. För att upptäcka dessa flickor bör sjuksköterskor genom god omvårdnad se varje flicka i sin helhet och vara lyhörd inför deras livsvärld.

Syftet med denna undersökning är att få kunskaper om skillnader i läsförståelse som existerar mellan pojkar och flickor. Detta görs genom analys av resultat från ett läsförståelseprov. Undersökningen analyserar hur skillnaderna ser ut mellan grupperna generellt men även med avseende på olika läsprocesser, uppgiftsformat och texttyper. Materialet består av ett läsförståelseprov som genomförts av 520 elever i årskurs 7 inom ramen för LISA-projektet vid Karlstads universitet. Undersökningens resultat visar att flickorna presterade bättre än pojkarna på provet som helhet och på samtliga undersökta aspekter. De största skillnaderna fanns på uppgifter som mäter förmågan att tolka text samt de uppgifter där eleverna själva behövde skriva sitt svar, constructed response-uppgifter. Små skillnader fanns på uppgiften som prövade förmågan att reflektera och utvärdera text och på de uppgifter som var av flervalsformat, multiple choice-uppgifter. De uppgifter som visade minst skillnader mellan grupperna var de som baserades på icke-löpande text, denna skillnad var även den enda som inte var statistiskt signifikant. Detta skulle kunna förklaras genom bristande motivation men även genom textens innehåll som skulle kunna kategoriseras som pojkvänligt. Gällande uppgiftsformat bekräftar resultaten det som tidigare forskning har visat: CR-uppgifter gynnar flickornas resultat. I kontrast till detta skiljer sig resultatskillnaderna fördelat på läsprocess från tidigare mätningar som istället visat störst skillnader på processen reflektera. Detta skulle kunna förklaras av att det analyserade provet består av en stor andel multiple choice-uppgifter istället för constructed response-uppgifter. / The aim with this study is to acquire knowledge of differences in result between boys’ and girls’reading comprehension. This is made by analyzing the results from a test on reading comprehension. The study analyzes the general differences between the genders but also how the results differ based on difference aspects of reading, task formats and text types. The material consists of a test on reading comprehension that has been performed by students in the seventh grade within the frames of the LISA-project at Karlstad’s university. The results of the study show that the girls outperformed the boys both on the test as a whole but also on all of the analyzed aspects. The biggest differences were found on tasks that measure the students’ability to interpret the text. Big differences are also found on constructed response tasks. Thesmallest differences are found on tasks that measure the students’ ability to reflect on the textand the multiple-choice tasks. Small differences were found on tasks that were based on non- continuous texts. This was also the only difference that was not statistically significant. Thiscould be explained by lack of motivation but also by the text’s content which could be labeledas boy-friendly. The result regarding task format confirms what earlier research has shown. CR-tasks favor the girls’ results. In contrast to this, the result differences based on different aspects of reading showed small differences on the aspect reflect which in earlier research has been the aspect with the biggest differences. This could be explained by the construction of the analyzed test which is constructed of mostly MC-tasks rather than CR-tasks.

<p>The purpose of this study is to analyze the interrogation transcripts of interviews with girls between the age of 11 and 16 who are alleged victims of sexual crimes. The examination is done from a gender perspective, by comparing six interrogations by male interrogators and eight interrogations by female interrogators. The study has used linguistic indicators relating to the interrogation methodological guidelines, in order to highlight how the interrogators give girls the opportunity and space to share their experience of the alleged sexual offense. Text material is categorized based on themes and analyzed in detail to find any gender-specific patterns of hearing leaders and if the girls are given space and opportunity for a free storytelling. The results show that in several themes, differences between the male and the female interrogators can be discerned. It has emerged that male interrogators in this study have a greater use of social support, that there are various techniques used by men and women between how the names of sexual words are created and that the female interrogation leaders questioning on average are longer and have a higher frequency of issues. In other dimensions, that has been investigated the differences are not significant.</p>