I och med en snabb utveckling av ett digitaliserat samhälle behöver skolan ständigt anpassa sig efter nya förutsättningar. Regeringens beslut att införa en nationell digitaliseringsstrategi i skolan innefattade att genom användning av digitala verktyg i skolan främja elevers kunskapsutveckling. Detta examensarbete genomfördes inom K-ULF-projektet, ett praktiknära samarbete mellan huvudmän, lärare och forskare, för att utveckla och undersöka användningen av digitala verktyg i matematikundervisningen. Syftet var att, genom ett praktiknära samarbete med lärare, utveckla en utbildande lärarhandledning. Lärarhandledningen designades för att stötta lärarnas planering av undervisning med det digitala verktyget GeoGebra, sådant att lärarna kan ge alla elever möjligheten att delta. Designen av lärarhandledningen genomfördes med stöd i designbaserad forskning. Det kompensatoriska uppdraget tolkades som att alla elever ska ges en möjlighet att gå från ritualiserat, imitativt lärande till utforskande, flexibelt lärande, genom en avritualisering. Detta operationaliserades i lärarhandledningen som att läraren planerar för att ställa avritualiserande frågor. Utveckling och undersökning skedde i tre cykler av att först designa lärarhandledningen och sedan utvärdera den. I första cykeln genomfördes intervjuer med lärare för att bilda en uppfattning om vad lärarna behövde för stöd, därefter designades en första prototyp som sedan utvärderades med hjälp av undersökning i en fokusgruppsintervju. I andra cykeln uppdaterades lärarhandledningen, varefter den återigen undersöktes i fokusgrupper. I tredje cykeln uppdaterades lärarhandledningen en sista gång. Det insamlade datamaterialet i intervjuundersökningarna bestod av videoinspelningar som transkriberades och analyserades med tematisk analys. Lärarna upplevde att de behövde stöd som gav säkerhet i användningen av GeoGebra, som inte var tidskrävande att använda och som underlättade planeringen för att eleverna ska arbeta utforskande. Resultatet bestod av den utvecklade lärarhandledningen, som innehöll ett lättöverskådligt flödesschema för planering, för att inte vara tidskrävande. Flödesschemat innehöll planeringsstöd för att ställa avritualiserande frågor i en uppgift. Undersökningen i fokusgrupper visade att lärarna upplevde att lärarhandledningen kunde ge stöd samt att materialet var lättöverskådligt. Det konstaterades dock att det skulle vara lite tidskrävande att använda lärarhandledningen första gångerna. Lärarna upplevde vidare att det kunde vara svårt att skapa en uppgift som alla elever klarar av att slutföra. Undersökningen visade dock att detta kunde hanteras genom att ställa ritualiserade frågor i början av uppgifterna samt genom att anpassa arbetssättet i klassrummet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka fenomenet lustfyllt lärande, som det upplevs av eleverna, i en dramapedagogisk föreställningsprocess. Undersökningen är fenomenologisk med fokus på elevernas emotionella upplevelse. Fenomenet lustfyllt lärande beskrivs utifrån tre aspekter: elevernas perspektiv, gruppens betydelse samt pedagogens betydelse. Metoden som används är fokusgrupp där fyra ungdomar, som både är elever och ungdomsledare på en kulturskola, deltagit. Det analyserade resultatet beskriver vad eleverna upplever som lustfyllt i arbetet mot en föreställning men visar också vilka utmaningar som finns samt vilka förutsättningar som krävs för att ett lustfyllt lärande ska infinna sig. Slutsatsen blir att huvudansvaret för det lustfyllda lärandet ligger hos pedagogen, men delas även av grupp och individ. Det som gör den dramapedagogiska föreställningsprocessen lustfylld för dessa elever är möjligheten att kliva in i en gränslös värld där de kan vara vem de vill. Dessutom ses olikheter i denna kontext som en positiv resurs och alla deltagare behövs då alla fyller en funktion, vilket skapar en känsla av meningsfullhet.

Befolkningen i världen blir allt äldre och fler personer över 60 år drabbas av akuta sjukdomar och riskerar att utveckla skörhet. Den äldre har ofta mer komplexa och större omvårdnadsbehov vilket leder till fler vårdbesök med längre vänte- och vistelsetid. Därutöver har den äldre ofta minskade fysiologiska funktioner, reservkapaciteter samt högre risk att drabbas av komplikationer, varför omhändertagandet av denna patientgrupp kräver ökad kunskap. Då tidigare forskning främst har fokuserat på den äldre personens patientupplevelse inom slutenvården behövs mer kunskap inom akutvården. Syftet med detta arbete var att undersöka den äldre personens upplevelse av vården på akutmottagningen. Studien hade en induktiv ansats med en allmän litteraturöversikt som design. Sökningarna utfördes i PubMed och Cinahl med hjälp av MeSH-termer och CINAHL Subject Headings samt fritextsökningar. Inklusionskriterierna var kvalitativa artiklar samt personer över 60 år som hade besökt akutmottagningen. Exklusionskriterierna var artiklar som saknade etiska överväganden, översiktsartiklar och artiklar som berörde andra perspektiv. Resultatet presenterades med tre kategorier och sex underkategorier. Kategorierna var; Att vara på akutmottagningen, Att vårdas på akutmottagningen och Att bli utskriven från akutmottagningen. I de 15 artiklar som inkluderades i studien framkom bland annat att den äldre personen kände sig sårbar och bortglömd på akutmottagningen. Hälso- och sjukvårdspersonal som lät den äldre personen vara delaktig i det akuta omhändertagandet kunde generera en positiv upplevelse. Kommunikation och information ansågs vara nyckelkomponenter för att mötet skulle bli så bra som möjligt. En hektisk vårdmiljö med långa väntetider upplevdes negativt samtidigt som upplevelsen blev mer positiv ju mer den äldre blev delaktig i utskrivningsprocessen. Studien identifierade faktorer som kunde påverka den äldres upplevelse av akutmottagningen. Detta innefattade hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande, kommunikation och information, delaktighet och en anpassad vårdmiljö. Dessa faktorer bör tas i beaktande vid omvårdnaden och omhändertagandet av den äldre personen på akutmottagningen. / The global population is getting older, with an increasing number of individuals over 60 years are facing acute illnesses and the risk of developing frailty. Elderly individuals often exhibit more complex care needs, leading to extended healthcare visits and longer waiting time. Due to diminished physiological functions and higher complication risks, providing care for this demographic demands enhanced knowledge. While prior research primarily focused on inpatient experiences, there's a crucial need for more insights into emergency care. The aim of this study was to investigate the older person's experience of care in the emergency department. This study has an inductive approach with a literature review design. The searches were performed in PubMed and Cinahl utilized MeSH terms and CINAHL Subject Headings, alongside free-text searches. Inclusion criteria involved individuals over 60 who visited emergency departments and qualitative articles. Exclusion criteria encompassed articles lacking ethical considerations, review articles and other perspectives than the older person. Results were categorized into three categories and six subcategories: The categories are; To be in the emergency department, To be treated in the emergency department and To be discharged from the emergency department. Among the 15 articles included, findings revealed that older people often felt vulnerable and overlooked in emergency departments. Positive experiences were generated when healthcare professionals involved them in acute care decisions. Effective communication and information sharing were deemed critical components for a positive encounter. A bustling care environment with prolonged waiting times was perceived negatively, whereas increased involvement in the discharge process improved the overall experience. The study identified key factors influencing the older people’s experience in emergency departments, emphasizing the significance of healthcare professionals' approach, communication, involvement, and an adapted care environment. These factors should be considered in providing optimal care for older individuals in emergency settings.

I denna kunskapsöversikt är målet att undersöka hur inkludering påverkas av funktionsnormen på en elev med normbrytande funktionalitet inom ämnet IDH med frågeställningen Hur arbetar lärare med inkludering av elever med normbrytande funktionalitet i idrottsundervisningen? Genom vår frågeställning har vi som mål att hitta vad som behöver förbättras för inkluderingen av elever med normbrytande funktionalitet inom IDH. Ordningsföljden vi använde för resultaten av artiklarna berodde på om det var nationell respektive internationell forskning. I diskussionsdelen diskuteras inkludering på nationell- samt internationell nivå. Genom en kvalitativ metod användes databaserna ERC, ERIC, Swepub, och EBSCO för att hitta 12 artiklar relevanta till frågeställningen. Genom att begränsa sökningarna till peer-reviewed och med en tidslinje från 2009 och framåt, hittades: sex svenska studier och sex internationella forskningsartiklar. Resultaten på källorna visade hur funktionsnormen är tydligt sedd inom ämnet IDH. Eleverna med en normbrytande funktionalitet kan lätt känna sig exkluderade om de inte helt förstår instruktionerna, detta gäller även om de ogillar vad som undervisas. Vidare vill vissa elever känna sig mer inkluderade genom att kunna påverka undervisningen samt kunna ifrågasätta vad som ses som en funktionsnorm på skolan och på idrottsundervisningen, vilket kan öka möjligheten av delaktighet. Ytterligare är kommunikation mellan lärare med elev och elev med elev en stor faktor av inkluderingen av elever med normbrytande funktionalitet. Forskningen visar att elever med normbrytande funktionalitet vill känna sig inkluderade av resten av klassen samt kunna ha bra kommunikation med sina klasskamrater och genom bra undervisning i IDH kan det skapa bra förutsättningar för inkludering, även utanför lektionstid. Funktionsnormen har en stor påverkan på ämnet IDH och denna kunskapsöversikten har som mål att visa på vilka sätt undervisningen påverkar inkludering av elever med en normbrytande funktionsnorm.

The Swedish library institution of KvinnSam, has since its founding in 1958, had a pivotal role in establishment and advancement of research in gender studies. Since the establishment, the primary role and aim of said institution has been to promote research of women’s history. However, throughout the years, the functions to fulfil the role have changed. This bachelor thesis aims to outline the role and functions of KvinnSam during the early years of its organization, between 1958–1990. The study examines the differing perspective on KvinnSam’s role and function using institutional theory, particularly the concept of “organization as culture”. In addition, the study used a horizon of understanding of the phenomenon of archival and library. The findings reveal that the perceptions of KvinnSam’s functions have evolved over the years. In the 1960’s and early 1970’s, KvinnSam was primarily considered an archive, library and memory institution. By the 1980’s, KvinnSam was primarily considered a research institution. Moreover, significant internal conflicts arose from differing opinions among KvinnSam’s members regarding how to support women’s history research.

Biodiversity surveys conducted by consulting firms generate valuable biodiversity data. However, the full potential of this data remains untapped without proper structuring and integration into a collaborative network of shared data. This thesis addresses the lack of studies exploring data management in biodiversity surveys and the specific requirements for data structuring. The objective of this Bachelor’s thesis is to introduce the concepts of data management in biodiversity surveys and collaborative data sharing, which have gained scientific popularity due to advancements in data-driven technologies and growing public interest in environmental sustainability. Using a qualitative and exploratory approach based on the Design Science Research paradigm, this research draws general conclusions on data management practices in biodiversity surveys and identifies the requirements for new data standards. The findings of this thesis serve as a starting point for ongoing efforts toward establishing a standardised structure for biodiversity survey data. Such a structure would enable meaningful insights through data-driven technologies and facilitate integration into a collaborative network of shared data. By addressing the gap in understanding data management and data standards in biodiversity surveys, this research contributes to the effective utilization of biodiversity data, ultimately supporting the achievement of sustainability goals. / Naturvärdesinventeringar utförda av konsultfirmor i Sverige genererar en betydande mängd biodiversitetsdata. För att utnyttja värdet av denna data fullt ut är strukturerad hantering och öppen samverkan och delning av data inom öppna data-ekosystem avgörande. Genom att organisera och standardisera datan på ett enhetligt sätt blir den mer användbar och kan bidra till att uppnå globala och nationella hållbarhetsmål. Trots behovet finns det brist på studier som fokuserar på datahantering vid Naturvärdesinventeringar och specifikt specificerar kraven för strukturerad hantering av data. Detta kandidatarbete introducerar ämnet datahantering från Naturvärdesinventeringar samt delning av data inom öppna data-ekosystem. Dessa ämnen har blivit alltmer populära inom forskningen på grund av framstegen inom datadrivna teknologier och det ökande allmänna intresset för miljömässig hållbarhet. Med en kvalitativ och utforskande metod baserad på Design Science Research-paradigmet drar denna forskning generella slutsatser om god praxis för datahantering vid Naturvärdesinventeringar samt identifierar krav som behöver uppfyllas för att kunna dela datan inom öppna data-ekosystem. Resultaten av detta arbete utgör en grund för fortsatt arbete mot att etablera en standardiserad struktur för biodiversitetsdata från Naturvärdesinventeringar. En sådan struktur skulle möjliggöra djupare insikter genom datadrivna teknologier samt underlätta integreringen av data inom öppna data-ekosystem. Genom att belysa kunskapsbristen inom datahantering och datastandarder vid Naturvärdesinventeringar bidrar detta arbete till en effektivare användning av biodiversitetsdata och stödjer därmed arbetet med att uppnå hållbarhetsmålen.

Behandlingar inom hälso- och sjukvården måste överensstämma med kravet på vetenskap och beprövad erfarenhet (VBE) för att erbjudas patienter enligt svensk rätt. Däremot underställs inte medicinsk forskning som avser människor kravet på VBE eftersom behandlingar som ges till människor inom ramen för forskning inte har beprövats i samma utsträckning som behandlingar inom hälso- och sjukvården och anses såldes inte lika effektiv och säker. Behandlingar inom ramen för forskning får i stället utföras på människor efter ett godkännande av Etikprövningsmyndigheten i enlighet med lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor (EPL).  Experimentella behandlingsmetoder har inget uttryckligt lagstöd i svensk rätt men tillämpas i den medicinska praktiken; det handlar om metoder utöver gängse behandlingspraxis som syftar till att ge bot eller lindring till en enskild patient. Sådana behandlingsmetoder uppfyller inte kravet på VBE men anses inte heller omfattas av EPL. Metoderna är således oreglade men motiveras med hjälp av medicinska normer. Att utöva vård inom hälso- och sjukvården som inte lever upp till kravet på VBE är ansvarsgrundande, men enligt nödrätten i 24:4 brottsbalken (BrB) kan utövandet av experimentella behandlingsmetoder innebära ansvarsfrihet vid skuldfrågan. Således finns det utrymme att utföra oreglerade experimentella behandlingar utan att ställas till svars om patienter kommit till skada, eller till och med avlidit.  Det nuvarande rättsliga systemet skiljer med andra ord på människor som utgör patienter och människor som undergår medicinsk forskning och benämns som forskningspersoner. Den kliniska forskningen är däremot inte sällan beroende av vårdens resurser samt strukturer och den grupp som oftast rekryteras till forskningsstudier är just patienter. I praktiken kan alltså en patient också vara en forskningsperson. Hälso- och sjukvårdslagstiftningen skall således vara tillämpbar på en patient som dessutom genomgår forskning och som också enligt EPL utgör en forskningsperson, men varken författningstext eller förarbeten till aktuella regelverk klargör varandras samexistens och således skapas ett juridiskt ingenmansland.  Enligt internationella konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige förbundit sig till får ingen utsättas för vetenskapliga och medicinska ingrepp utan ett frivilligt och informerat samtycke. Den svenska rätten är däremot inte förenlig med internationell rätt eftersom det är möjligt att enligt EPL forska på människor utan inhämtandet av ett informerat samtycke.  Patienter och forskningspersoner är en sårbar grupp eftersom sjukdom och nedsatt hälsa inte sällan försvagar oss. Det kan handla om människor som på olika sätt har en nedsatt funktionsförmåga. Patienter och forskningspersoner kan således ha svårt att ta tillvara sina egna intressen och det kan innebära att det kan vara svårt att förstå risker och konsekvenser som är förenade med olika ingrepp. Legala ställföreträdare som kan ta beslut i frågor som rör en annan människas vård och behandling om denne inte själv är kapabel till att ta ett beslut saknas i svensk rätt, vilket också strider mot traktat som Sverige har ingått.  Den svenska hälso- och sjukvårdslagstiftningen är dessutom inte en rättighetsbaserad lagstiftning vilket innebär att enskilda inte kan gå till domstol och få sina rättigheter prövade. Enskildas enda rättsliga möjlighet är i sådana fall att söka anhängiggöra svensk domstol genom åberopandet av Europakonventionen (EKMR) genom 3:4 Skadeståndslagen (SkL), under förutsättningen att rättigheter enligt konventionen har överträtts. Det kan alltså ifrågasättas om människor som genomgår medicinska behandlingar i Sverige innehar adekvata rätts- och skyddsmekanismer och om det rättsliga systemet på ett tillfredsställande sätt skyddar och respekterar människors rätt till ett fritt och informerat samtycke.

Bakgrund I Sverige lider uppskattningsvis 20 % av befolkningen av långvarig smärta som kan skattas måttlig till svår. Smärta är en subjektiv upplevelse som kan definieras som sensoriskt och känslomässigt obehag. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplever att långvarig smärta påverkar deras liv samt att beskriva de ingående studiernas datainsamlingsmetod. Metod Tolv kvalitativa artiklar som berörde patienters upplevelser av att leva med långvarig smärta inkluderades efter sökningar i databaserna PubMed och Cinahl och sammanställdes i en deskriptiv litteraturstudie. Huvudresultat Patienterna upplevde att långvarig smärta påverkade alla aspekter av deras liv. De beskrev smärtans oförutsägbarhet och hur kroppen kändes förändrad, icke tillförlitlig och icke funktionell. Många beskrev hur de påverkades både psykiskt och socialt samt att de drabbats av nedstämdhet, depressioner och minskad livskvalitet. Patienterna beskrev att det kunde vara svårt att acceptera smärtan som en del av livet, då acceptans först sågs som ett nederlag. Med tiden lärde sig många av patienterna att både hantera och acceptera smärtan, de omvärderade sin vardag och lärde sig att se livet ur andra perspektiv. Slutsats Att leva med långvarig smärta innebar att vardagen begränsades och hela livet påverkades, detta födde rädsla och oro som kunde leda till nedstämdhet och depression. Många patienter hade svårt att acceptera smärtan som en del av livet och behövde stöd i att lära sig hantera den. Därför behövs det mer forskning kring hur sjukvården ska kunna assistera patienterna i detta. / Background Twenty percent of the Swedish population is suffering from chronic pain that can be rated as medium to severe. Pain is a subjective experience that can be defined as a sensory or emotional discomfort.     Aim The aim of this literature review was to describe how patients experience that chronic pain are effecting their lives and to describe the data collection of the included studies.  Method Twelve articles with a qualitative design concerning patient experiences of living with chronic pain was included through searches of databases PubMed and Cinahl and compiled in a descriptive literature review. Main Results The patients experienced that chronic pain affected all aspects of their lives. They described the unpredictability of the pain and how the body felt changed, non-reliable and non-functional. Many patients described how they were affected both psychologically and socially. They were also suffering from low mood, depression and loss of quality of live. The patients described difficulties with accepting the pain as a part of life, acceptance was seen as a defeat at first. With time, many patients learned how to manage and accept the pain. They revalued their everyday life and learned to look at life in different perspectives.    Conclusion Living with chronic pain meant a restricted everyday life and there was a general impact on life. This lead to fear and anxiety that could lead to low mood and depression. A lot of patients found it difficult to accept the pain as a part of life and were in need of support with pain management. There is a need of more research concerning how the healthcare can aid patients in this matter.

<p>Syftet med detta arbete är att försöka ta reda på vilka egenskaper som framtidens ledare kommer att behöva inom den kommunala sektorn, men också om det finns eventuella förutsättningar som måste förändras för framtidens ledare. Tio intervjuer genomfördes med personer på ledande positioner inom fyra kommuner i Mellansverige. Utifrån detta sammanställdes intervjumaterialet, och ur detta framkom tre övergripande huvudområden organisation, egenskaper och framtid som sen utmynnade i ett antal ledord. Mot dessa tolkades teorier i ett försök att koppla de till det framtida ledarskapet. Slutsatsen är att det inte finns bara en teori att förhålla sig till, utan det gäller att kunna hantera kontexten och förutsättningarna, och utifrån den kunna anpassa sig. Ett transformativt synsätt kring ledarskap kan vara ett sätt att lyckas i framtiden.</p>

Syftet med denna avhandling är att visa på den komplexitet som skådespelarens arbete med teater för barn och unga innebär. Avhandlingstexten utgår från en kritisk granskning av min egen professionella erfarenhet av att spela teater för barn och unga. Den grundläggande forskningsfrågan är: Vilka är de utmaningar vi som spelar teater för barn och unga ställs inför och hur förhåller vi oss till dem? Genom att lägga tonvikten vid uppsökande teater för skola och förskola blir utmaningarna extra tydliga. Dels måste skådespelaren förhålla sig till yttre omständigheter i en miljö som inte är tänkt för teater och en stark exponering av skådespelaren som privatperson. Dels måste skådespelaren hitta ett sätt att fungera i relation till publiken, där åskådarna består av en ålderspecifik och stundtals ovan teaterpublik som känner varandra i egenskap av klass- och skolkamrater och som oftast inte själva valt att se den föreställning som spelas för dem. Samtidigt skall skådespelaren relatera till den pedagogiska koppling som ofta förmodas finnas där. Avhandlingen består av egna berättelser, intervjuer med skådespelande kolleger och en teoretisk genomlysning av materialet. Den teoretiska grunden är fenomenologisk och hermeneutisk med ett sätt att betrakta teorin som en grundhållning i arbetsprocessen snarare än en referensbank som de berättade erfarenheterna skall mätas emot. Det dialogiska tilltalet genomsyrar skådespelarens arbete med teater för barn och unga. Både i det att jag som konstnär kommunicerar med min publik genom mina verk, men också i ett rent praktiskt perspektiv i det att jag i stunden, innan, under och efter föreställningen, måste vara öppen för att jag kommer att hamna i dialog med publiken. För att möta dessa utmaningar på ett kreativt sätt krävs det att jag som skådespelare har ett uppriktigt intresse för den publik jag möter, samt en stark tillit till teatern som konstnärligt medium. Utöver det måste jag också medvetandegöra mig själv om min egen hållning till det uppdrag jag har. I det som jag valt att kalla en insikt om min position, ingår en medvetenhet om var jag är, varför jag är där jag är, för vems skull jag är där samt vem jag är i publikens ögon. Strävan är att genom en realistisk förståelse för de villkor jag arbetar under, skapa ökade förutsättningar för lyckade möten med min unga publik. / Summary This dissertation is about children’s theatre from the perspective of the professional actor. The main question is: Which are the challenges we actors face when performing for children and young people, and how do we relate to them? The research is based on a long personal experience of acting in theatre aimed at children from the age of three to eighteen years old. In addition to this I have also interviewed actors with similar and different experiences of the same specific age groups, in order to get a better understanding of my field of research. My main goal is to show the complexity of this specific field of acting. The text is essayistic in that it is using experiences as means for reflection. Here I reflect on and over specific events from my practice. These reflections are then set against the interviews and texts from different philosophical and theoretical perspectives, mainly phenomenological and hermeneutic. In the presentation of the challenges I have chosen to focus on the theatre performed in the schools and classrooms. They are divided in three categories; External circumstances, Relation to audience and Other challenges. / <p>Stockholms dramatiska högskola</p>