• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 166
  • 5
  • Tagged with
  • 171
  • 56
  • 45
  • 44
  • 40
  • 31
  • 28
  • 22
  • 21
  • 20
  • 20
  • 19
  • 17
  • 17
  • 16
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
131

Kultur som problem och lösning - en policyanalys av Lgr 11

Johansson, Sofie January 2014 (has links)
Uppsatsen syftar till att undersöka hur den aktuella läroplanen för grundskolan, Lgr 11, förhåller sig till en postkolonial andrafierande diskurs i sina förväntningar på skolans utbildning och fostran av barn och ungdomar. I detta arbete har läroplanens två inledande kapitel samt kursplaner i svenska och svenska som andraspråk för år 1-6 fokuserats. Utifrån poststrukturella grundantaganden om språkets konstituerande funktion för den sociala verkligheten samt postkoloniala teorier om andrafiering, analyseras kulturbegreppets olika skepnader och sammanhang i materialet för att få syn på undersökningsobjektets förhållande till en sådan ”vi” och ”dom”-diskurs. Med hjälp av Carol Bacchis (2009) metodologiska grepp på poststrukturell policyanalys, kallat WPR – What's the Problem Represented to be?, pekar uppsatsen på hur begreppet kultur framförallt används i termer av etnicitet och kulturell bakgrund, samtidigt som kulturell mångfald används som problemframställning i de undersökta texterna. Vidare kretsar analysen kring vilka essentialistiska och andrafierande förgivettaganden rörande kultur, identitet och fostran problemframställningen vilar på samt hur denna diskurs även kommer till uttryck i kursplanerna för svenska och svenska som andraspråk.
132

En förändrad lärarroll Diskussionen om fostransuppdraget Teacher´s role in change The discussion about the mission in discipline

Filling, Martina, Rasmusson, Therese January 2010 (has links)
AbstractArbetet, som är skrivet av Martina Filling och Therese Rasmusson, handlar om synen på lärarens förändrade fostransroll mellan 1946 och 1962. Titeln på arbetet är En förändrad lärarroll och syftet är att undersöka vilka olika perspektiv som existerade i diskussionen om lärarrollens fostransuppdrag mellan 1946 och 1962. För att uppnå ett resultat och dra en slutsats har två tidskrifter använts som källor, vilka publicerades under den tidsperiod undersökningen ämnar undersöka. Utvalda artiklar ur tidskrifterna granskades och sammanfördes till en textanalys. Materialet för textanalysen består av lärartidningarna Skola och samhälle och Svensk lärartidning. Resultatet i studien visar på att debatten kring lärarens fostransroll har varit livlig och delad. Agan som bestraffningsmedel var omtvistat, då vissa ville ha kvar systemet och andra ville hitta nya metoder som ersättning. Lärarna kände en rädsla över att förlora den självklara ledarrollen efter agans avskaffande och samtidigt diskuterade experterna pedagogiska verktyg till hur läraren kunde agera i fostransuppdraget.Nyckelord: Aga, auktoritet, disciplin, fostran, omsorg. / AbstractThe work, which was written by Martina Filing Therese Rasmussen, is about the perception of the teacher changed fostransroll between 1946 and 1962. The title of the work is a changing roles and the purpose is to explore the different perspectives that exist in the discussion of teacher roles task of character formation between 1946 and 1962. In order to achieve a result and draw a conclusion, the two journals used as sources, which were published during the period of investigation to conduct an examination. Selected articles from the journals were reviewed and were brought to a text analysis. The material on text analysis consists of teacher newspapers School and Society and the Swedish Teachers Journal. The results of the study show that the debate about teacher fostransroll has been lively and shared. Spanking as punishment medium was contentious, as some wanted to maintain the system and wanted to find new methods of compensation. The teachers felt a fear of losing the natural leadership role after the abolition spankings while experts debated educational tools to how the teacher could act in fostransuppdraget.Keyword: Aga, authority, discipline, education, social services.
133

Krock eller möte? Om pedagogers inställning till bildskapande i förskola och grundskolans tidigare år

Alnås, Ing-Marie, Vernblom, Christina January 2007 (has links)
Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur sex pedagoger i förskola och skola ser på och arbetar med bildskapande i verksamheterna. Vi ville också undersöka vilka likheter och skillnader vi kunde finna hos de två kategorierna av pedagoger. Vår undersökning har vi gjort med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med de sex pedagogerna. Uppsatsen är även utförd med fortlöpande litteraturstudier kopplat till vårt ämne. I vår litteraturgenomgång ger vi först en historisk tillbakablick på bildskapandet i den svenska förskolan och skolan. Därefter visar vi på hur bildskapande tas upp i de båda läroplanerna. Litteraturavsnittet avslutas med en kort presentation av de teorier vi behandlar i analysen. Resultatet visar att alla sex pedagogerna använder sig av bildskapande i sin verksamhet, men att syftet med det varierar kraftigt, främst mellan de olika verksamheterna, men även inbördes. Vi har dragit slutsatsen att förskolans bildskapande är friare och mer kommunikativt än det bildskapande som förekommer i skolan. Vi har också kommit fram till att en pedagogisk diskussion är nödvändig för att klargöra läroplanernas intentioner och få in dessa i verksamheten.
134

En analys av vilka etiska budskap två skönlitterära läromedel förmedlar – Med fokus på de etiska budskapen rättskänsla, ansvarstagande, generositet och tolerans i Vittnet och Pojken och Tigern Tidsmaskinen

Karlsson, Emma January 2019 (has links)
I uppsatsen undersöks Vittnet (2009) av Lena Hultgren och Pojken och Tigern Tidsmaskinen (1993) av Lars Westman. Båda böckerna är skönlitterära läromedel som riktar sig till elever på mellanstadiet. De skönlitterära läromedlen ska utveckla elevers läskompetens och skapa läslust. Avhandlingar, artiklar och andra källor som fokuserar på skönlitteratur, barnlitteratur, etik, skolans etiska uppdrag samt hur skönlitteratur kan utveckla etiska värden och värderingar sammanställs och används för att analysera läromedlen. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka etiska budskap de skönlitterära läromedlen förmedlar med fokus på rättskänsla, ansvarstagande, generositet och tolerans och om dessa stämmer överens med läromedlens samtida samt den nuvarande läroplanen. Uppsatsen utgår från ett etiskt perspektiv som bland annat beskrivs i Lgr 11. Metoden som används i analysen är innehållsanalys och genom det har de skönlitterära läromedlen analyserats systematiskt och stegvist. Resultatet har nåtts att båda de skönlitterära läromedlen förmedlar de etiska budskapen rättskänsla, ansvarstagande, generositet och tolerans på ett sätt som gör att läsare kan utveckla etiska värden och värderingar i likhet med de som råder i det svenska samhället. Båda läromedlen innehåller karaktärer som har bra etiska värderingar och är lätta för läsare att relatera till vilket underlättar läsarnas fostran till samhällsmedborgare med bra etiska värderingar. Ett etiskt tema går att utläsa i båda läromedlen. Analysen visar att Vittnet förmedlar etiska budskap som stämmer ihop med både dess samtida läroplan Lpo 94 och den nuvarande läroplanen Lgr 11. Pojken och Tigern Tidsmaskinen förmedlar etiska budskap som till viss del stämmer överens med dess samtida läroplan Lgr 80 och som stämmer överens med den nuvarande läroplanen Lgr 11.
135

Skolans fostrande uppdrag: lågstadielärares syn på inflytande och ansvar / The School's Fostering Mission: Elementary School Teachers' Perspectives on Influence and Responsibility

Linde, Evelina, Fellinder, Ebba January 2024 (has links)
The following thesis aims to bring forward elementary teachers' views on the schools fostering mission and their perspectives on both students’ and parents’ influence, as well as responsibility. Teachers must relate to both norms in society as well the syllabus, the curriculum and the laws that exist in school. The research questions for the thesis are “How do elementary teachers view the fostering of students?”, “How do elementary teachers experience that students’ influence impacts their profession?” and “How do elementary teachers experience that parents' influence impacts their profession?”.  We have conducted an empirical qualitative study consisting of interviews with five different elementary teachers. The results pose valuable insights from the teachers' views on social upbringing of their students and the challenges that come with it. All of the teachers emphasize the importance of discussing rights, responsibility and democratic values with their students. Neither of the teachers claim that they use methods of rewards and punishment. We have made notice, with the support of our theoretical perspective, that the teachers do in fact use different methods of positive reinforcement as a way of rewarding the students. The results also pose valueful insights from the teacher’s view of how their profession is impacted by the influence from both students and parents. They claim that influence from students is important and necessary but that it also comes with challenges. The teachers see difficulties with how student influence should be implemented in the classroom. The influence from parents are by the teachers discussed as purposeful but they all seem to experience either too little participation, or that parents sometimes meddle in the wrong things. With this thesis we come to the conclusion that the teachers have a clear picture of their fostering mission. We have been able to draw several parallels to Skinner's behavioral learning theory as well as Comenius theory on how children should be brought up. We have also concluded that although teachers see a clear purpose of both student and parents' influence in school, it does not fully come without challenges within their profession.
136

Hur ser lärarna på sitt uppdrag att fostra elever till demokratiska medborgare? / How do the teachers view their mission to educate students into democratic citizens?

Muedin, Tulay, Nilsson, Nathalie January 2024 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka lärarnas syn på uppgiften att fostra elever till demokratiska medborgare och undersöka hur de implementerar denna uppgift i deras läraryrke. Problemet visar att trots det svenska skolväsendet betonar vikten av att fostra elever till demokratiska medborgare, finns det begränsad forskning och studier kring hur lärarna faktiskt praktiskt arbetar med detta i de samhällsorienterande ämnena, särskilt i lågstadiet. Skollagen och läroplanen fastställer detta uppdrag för alla lärare och ämnen, men det finns en brist på insikter i hur de implementeras i praktiken. Genom att fokusera på samhällsorienterade ämnen, där läroplanen tydligt betonar undervisning och demokratiska principer, syftar detta arbete till att undersöka och problematisera hur lärare konkret arbetar med att forma demokratiska medborgare i lågstadiet. Genom detta arbete har vi fått en djupare förståelse för hur undervisningen påverkar och formar elever i främjandet av demokratiska värderingar, och för att möjliggöra framtida forskning och studier inom detta område. Studien använder sig av en kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer. Studien har baserats på den teoretiska forskningen av John Deweys pragmatism. Därefter har vi fått resultatet av denna studie tack vare vår forskning och vår kvalitativa metod där lärarnas delaktighet i intervjuerna har gett oss ett brett underlag till hur lärarna ser uppdraget till att fostra eleverna till demokratiska medborgare. Lärarna betraktar sin roll som en ständigt pågående process. Resultatet av denna studie tar upp olika synsätt, metoder och undervisningssätt vilka de intervjuade lärarna arbetar med och implementerar under skoldagen. Lärarna anser att det är viktigt att använda uppgifter där eleverna aktivt praktiserar demokratisk delaktighet, samt vägledning. Gemensamt använder de kommunikativa metoder, såsom samtal, diskussioner och debatter.
137

"Alla barn har ju något de är kompetenta kring, annars är de ju kompetenta på att bara vara barn" : En undersökning kring åtta pedagogers olika uppfattningar om begreppet det kompetenta barnet

Östgren Johansson, Louise, Lundin, Ellen January 2015 (has links)
Purpose: The purpose of thestudy is to analyzehowdifferenteducatorsworking attwo different preschools, perceiveand reflect onthe conceptofthe competent child. Questionat issue:Howis the concept of the competent child perceived bythe participating preschool teachers? What is the concept loaded with and what meaning is given to the concept by the teachers? Method:The method used for this study is a phenomenographicone where qualitative interviews were conducted with eight teachers from two different preschools. Main theories:The theoretical framework used in this text is phenomenography where focus is on the study of perceptions, and on analysis of how people perceive phenomenon as well as analysis of how people create content and meaning in the relationship between the self and the surrounding world. Summarized conclusion:The results from the eight interviews show that the concept of the competent child is a complex one. However, the analysis of the empirical data shows that the concept can be described through five different perspectives; the perspectives of the child, thepedagogical approach, knowledge, care and education. The study shows that these different perspectives are based on personal experience which forms the basis for how they perceive the child and how they relate to the child. Therefore, we believe it is important that all educators in preschools together reflect on the concept of the competent child to create an equal preschool for all.
138

Vad är kunskap? : en kvalitativ studie av synen på kunskap i skola och utbildning i några texter av John Dewey och i tidskriften Skola och Samhälle 1946 -1962 / What is knowledge? : a qualitative study of the view of knowledge in school and education in some texts by John Dewey and in the periodical School and Society 1946 - 1962

Drott, Caroline January 2003 (has links)
<p>Denna studie med titeln "Vad är kunskap? - en kvalitativ studie av synen på kunskap i skola och utbildning hos John Dewey och i tidskriften Skola och Samhälle 1946 -1962" är en studie där undersökningens fokus var att beskriva synen på kunskap i skola och utbildning med textanalys som metod, där tryckta källor ligger till grund för resultatet. </p><p>Syftet med studien var att undersöka vilken syn på kunskap i skola och utbildning som kommer till uttryck i skrifter författade av John Dewey samt i artiklar från tidskriften Skola och Samhälle mellan åren 1946 – 1962. I analysarbetet använde jag mig av teorier om kunskap och egna frågeställningar om kunskapssyn. </p><p>Det jag kommit fram till är att synen på kunskap i skola och utbildning var vid denna tid vid och utan klara gränser. Tiden efter andra världskrigets slut och fram till grundskolans bildande var färgat av kunskapsteorin pragmatismen. Tydligt sågs även Deweys kunskapssyn i de pedagogiska idéerna som framhölls i de valda artiklarna.</p>
139

Vad är kunskap? : en kvalitativ studie av synen på kunskap i skola och utbildning i några texter av John Dewey och i tidskriften Skola och Samhälle 1946 -1962 / What is knowledge? : a qualitative study of the view of knowledge in school and education in some texts by John Dewey and in the periodical School and Society 1946 - 1962

Drott, Caroline January 2003 (has links)
Denna studie med titeln "Vad är kunskap? - en kvalitativ studie av synen på kunskap i skola och utbildning hos John Dewey och i tidskriften Skola och Samhälle 1946 -1962" är en studie där undersökningens fokus var att beskriva synen på kunskap i skola och utbildning med textanalys som metod, där tryckta källor ligger till grund för resultatet. Syftet med studien var att undersöka vilken syn på kunskap i skola och utbildning som kommer till uttryck i skrifter författade av John Dewey samt i artiklar från tidskriften Skola och Samhälle mellan åren 1946 – 1962. I analysarbetet använde jag mig av teorier om kunskap och egna frågeställningar om kunskapssyn. Det jag kommit fram till är att synen på kunskap i skola och utbildning var vid denna tid vid och utan klara gränser. Tiden efter andra världskrigets slut och fram till grundskolans bildande var färgat av kunskapsteorin pragmatismen. Tydligt sågs även Deweys kunskapssyn i de pedagogiska idéerna som framhölls i de valda artiklarna.
140

Kampen om kristendomsundervisningen i folkskolan : En studie av debatten om kristendomsundervisningen i Svensk Läraretidning under 1880- och 1910-talet.

Hellström, Emma January 2018 (has links)
Syftet med denna undersökning är att jämföra Svensk Läraretidnings tankar och idéer om kristendomens roll i folkskolan under 1880-talet samt 1910-talet. Till syftet formulerades följande frågeställningar; • Framträder konkurrerande nyanser och uppfattningar av kristendomen under de olika tidsperioderna? • Vilka argument anfördes för kristendomens roll i undervisningen? Hur ville man att den skulle utformas under de olika perioderna? Vilka likheter och skillnader framträder? • Hur förhöll sig 1919 års utbildningsplan till debatterna i Svensk Läraretidning? Undersökningen behandlar Svensk Läraretidning från åren 1882-1889 samt 1910-1919. Materialet har granskats enligt en kvalitativ textanalys. Denna undersökning synliggör, med hjälp av den kritik som riktas mot sekulariseringsteorin, olika konfessionaliteter av kristendomen och hur dessa stred om tolkningsföreträde för att få representera den nationella synen på kristendom. I resultatdelen presenteras svaret på de olika frågeställningarna och dessa diskuteras sedan i den efterföljande diskussionsdelen. Studien synliggör olika konkurrerande uppfattningar om hur kristendomsundervisningen i folkskolan borde organiseras. Vissa menade att den skulle var konfessionell, medan andra hävdade att den borde ha en icke-konfessionell och objektiv prägel. Detta debatterades i förhållande till religionsfrihet, åskådlighet samt det ökade kravet på medborgerlig/nationell fostran. Det framkommer tydligt, trots den massiva kritiken mot kristendomsundervisningen som bland annat anklagades att vara för abstrakt och själsdödande, att folkskollärarna ansåg att det var ett viktigt identitetsskapande ämne. Därför strävade de efter att omforma det i förhållande till det nya samhällets spelregler.

Page generated in 0.0506 seconds