The thesis is focused on phenomenon of free play in preschool age children. Theoretical part of this work explains game itself and its context. Focus is aimed at capturing specifics of preschool age child's play, its importance for kids and division to several types. Major part of this thesis also explains concept of free play in preschool child development. Practical part contains research investigation of free play in children from three to four age in kindergarten. Goal of this investigation was set as follows: give description at free play phenomenon in preschool aged kids in preschool environment. Chosen methods for this research were observation together with non-structured interviews with participants of research - the kids themselves. Research findings describes prevailing types of play and themes that children chose during the free play. Results indicates which toys and tools children use to play with and what kind of relationship they had with them. In addition, children's interactions with others are described and also another features of the free play of preschool children. Key words phenomenon of play, free play, preschool child, preschool enviroment

This study is based on the shared view of the free play and how the pedagogue should involve them self in it. That adults get involved in children’s play have accrued in other study’s but mostly in study’s that studying the preschools playtime. In the introduction the subject is problematized. Here it is shown that free play has several different views among pedagogues and authorities. The purpose of this study will be to study how the pedagogues is involving in the free play at the after-school centre and how their involvement is affecting the play itself. This will be done through the survey and observation method. The observation was carried out at a after-school centre and the questionnaires were answered by the after-school centre’s pedagogues. Through the collected empirical material, the study will investigate the pedagogue’s involvement through a socio-cultural perspective and previous research. The previous research is based on studies and scientific articles involving adult involvement in and view on children’s free play. The socio-cultural theoretical perspective, will together with the previous research, analyse the empirical material and in the end answer the study’s purpose. The result showed that the pedagogues at the after-school centre considered themselves thrifty with its involvement in the play because they didn’t want to risk ruining the children’s play. They only involved them self if necessary, to support the free play and to give it space and contribute what is needed for the play to considered good and developing. However, it turned out in the observations that the pedagogues became involved in the play to a large extent in two separate ways, passive, and active involvement. These two types of involvement are the basis for the study. In the discussion the result is discussed, and the conclusion drawn from the study is that the pedagogue’s passive and active involvement generates positive effects and contributes to an including, developing and learning free play. But for the free play to benefit in this way, skilled pedagogues with knowledge of play are required. The pedagogue’s involvement also shows important viewed from a intercultural perspective. / Denna studie grundar sig i tvetydigheten kring den fria leken och hur pedagogerna ska involvera sig i den. Att vi vuxna involverar oss i leken har framkommit i andra studier men främst inom förskolan. I inledningen problematiseras ämnet och visar på olika syner som finns på den fria leken hos arbetande pedagoger, myndigheter och organisationer. Syftet med studien blir att ta reda på hur pedagogerna på ett fritidshem involverar sig i leken. Detta kommer görs genom att använda metoderna observation och enkät. Observationen är genomförd på ett fritidshem och enkäten gick ut till pedagogerna på fritidshemmet. Genom det insamlade materialet kommer studien undersöka pedagogernas involvering genom ett sociokulturellt perspektiv tillsammans med tidigare forskning. Den tidigare forskningen grundar sig i studier och vetenskapliga artiklar inom leken där vuxnas involvering i och syn på den fria leken står för en stor del av det undersökta. Det sociokulturella teoretiska ramverket kommer tillsammans med tidigare forskning analysera empirin för att svara på syftet och forskningsfrågorna. Resultatet visade på att pedagogerna på fritidshemmet ansåg att de ska vara sparsamma i sin involvering i leken och detta för att de inte vill riskera att förstöra leken. De menar att de endast ska lägga sig i om det verkligen behövs och enbart stötta den fria leken samt ge den utrymme och bidra med det som krävs för att leken ska bli god och utvecklande. Dock visade det sig i observationen att pedagogerna involverar sig i leken i stor utsträckning och detta på två olika sätt, passiv och aktiv involvering. Båda dessa typer av involvering påverkar leken men på skilda sätt. Båda involveringarna visade sig dock vara viktiga för leken och lärandet i den. I diskussionen diskuteras resultatet och slutsatsen. I denna diskussion visar studien på att pedagogernas passiva och aktiva involvering genererar positiva effekter och bidrar till en inkluderad, utvecklande och lärande lek. Men för att den fria leken ska gynnas på detta vis krävs det skickliga pedagoger med kunskap om lek. Pedagogernas involvering visar sig också vara viktig ur ett interkulturellt perspektiv.

Detta är en kvalitativ studie som använder sig av semistrukturella intervjuer samt den sociokulturella teorin. De begrepp som blir viktiga för studien är stöttning, proximal utvecklingszon, mediering, och Vygotskijs syn på lek.  Syftet är att ta reda på vilket sätt förskollärare resonerar kring sitt deltagande i barns fria lek. För att vårt syfte ska kunna besvaras ställer vi följande frågor: I vilka leksituationer träder förskollärare in i barnens fria lek?  Vilket syfte har förskolläraren när hen går in i barnens fria lek?  Vilka strategier använder förskollärare sig av för att komma in i barnens fria lek? Resultatet visar att begreppet fri lek är svårt och tolkas på olika sätt. Förskollärares deltagande sker oftast när barnen behöver stöttning eller hjälp. Slutsatsen för denna studie visar att beroende på vilken syn förskolläraren har på lek, kan all fri lek generellt sett vara lek eller uppfattas som lek. / This is a qualitative study that uses semi-structural interviews and the socio-cultural theory. The concepts that become important for the study are support, proximal developmental zone, mediation, and Vygotsky's view of play.  The purpose is to find out in what way preschool teachers reason about their participation in children's free play. In order for our purpose to be answered, we ask the following questions: In which play situations do preschool teachers enter the children's free play? What is the purpose of the preschool teacher when she enters the children's free play? What strategies do preschool teachers use to enter children's free play?  The results show that the concept of free play is difficult and is interpreted in different ways. Preschool teachers' participation usually takes place when the children need support or help. The conclusion of this study shows that depending on the preschool teacher's view of play, all free play can generally be play or perceived as play.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver barns strategier i den fria leken. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer och fenomenografisk analysmodell fick jag svar på mina frågeställningar. Det insamlade materialet har analyserat och diskuterats ifrån Corsaros teori och begrepp. Studien utgår också från Pihlgrens analytiska modell av aktivitetsmönster samt Tellgrens tillträdesstrategier och uteslutningsstrategier. Resultatet visar att förskollärna tycker det är viktigt att vara närvarande i barnens fria lek för att kunna se de olika tillträdesstrategierna och uteslutningsstrategierna som barnen använder sig av i leken. Majoriteten av förskollärarna i denna studie arbetar med regeln ”Alla får vara med”. Detta är en av dem olika strategierna som förskollärarna har observerat att barnen använder sig av i den fria leken. Resultatet visar därutöver att förskollärarna anser det är via leken som barnens språk, konflikthantering och gemenskap utvecklas. Förskollärarna beskriver att om man inte arbetar tidigt med gruppdynamiken kan det bli exkludering i skolåldern eller till och med i vuxen ålder. Det är därför viktigt att arbeta med detta så tidigt som möjligt. / The purpose of the study is to investigate how preschool teacher describe children’s strategies in free play. With the help of semistructured interviews and a phenomenographic analysis model, I got answers to my research questions. The collection of this material has been analyzed and discussed from Corsaro's theory and concepts. The study is also discontinued Pihlgren's analytical model of activity patterns and Tellgren's access and exclusion strategies. The results shows that preschool teachers think that it is important to be active in the children's free play in to see the different access strategies and exclusion strategies that the children use in the free play. The majority of preschool teachers in this study work with the rule "Everyone can participate". This is one of the different strategies that preschool teachers have observed that children use in free play. The result also shows that preschool teachers believe that it is through play that social interaction develops. The result also show that preschool teachers believe that the children's language, conflict management and community are developed through free play. If you do not work early with the group dynamics, the preschool teachers describe that there can be exclusion in school age or even in adulthood. It is therefore important to work with this as early as possible.

I started the project by doing a workshop with aclassmate using a derivative of the german officeBaupiloten’s methods. The goal of the workshop was toextract their actual needs and wishes.Traditionally when asking a client “What do you want?”,they’ll be constricted by their own reality and context.Taking children as an example they would ask for moreslides or a trampoline. By using an seemingly nonconnectedand abstract task the children can expresstheir actuals needs and wishes for their enviroment.We had a group of 8, 5 year old children that we showed 9pictures of natural phenomena while telling the childrenabout the pictures to spark their imagination. Afterwardwe asked each child to pick the pictures they liked. Withthem and other material we then instructed them to“construct worlds” inside A4-boxes. During the wholeprocess speaking to the children to extract their thoughtprocess as thoroughly as possible.On top of this the concept was based on the ongoingdebate regarding the lack of outdoor areas for childrenin Stockholm as well as the pedagogies of Reggio Emiliaand Montessori. From this I derived four key points.Exploration and independence, denuded architecture,free play outside and children’s inherent creativity. / Jag startade projektet genom att göra en workshop med en klasskamrat med hjälp av ett derivat från tyska arkitekturkontoret Baupilotens metoder. Målet med workshoppen var att extrahera deras faktiska behov och önskemål. Traditionellt när man frågar en klient "Vad vill du ha?", kommer de att vara begränsade av sin egen verklighet och kontext. Ta ett barn som exempel. De skulle be om mer rutschkanor eller en studsmatta. Genom att använda en till synes icke-kopplad och abstrakt uppgift barnen kan uttrycka deras faktiska behov och önskemål för deras omgivningar. Vi hade en grupp av åtta stycken, fem år gamla barn som vi visade nio bilder av naturfenomen samtidigt som vi berättade om bilderna för att tända barnens fantasi. Efteråt bad vi varje barn att välja bilderna som de tyckte mest om. Vi instruerade dem sedan till "Konstruera världar" i A4-lådor. Under hela processen talade vi med barnen för att extrahera deras tankeprocess så noggrant som möjligt. Utöver detta var konceptet baserat på den pågående debatten om bristen på utomhusområden för barn i Stockholm samt pedagogiken i Reggio Emilia och Montessori. Från detta härledde jag fyra huvudpunkter. Utforskning och självständighet, redovisande arkitektur, fri lek utomhus och barns inneboende kreativitet.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring populärkultur, hur det tas in i barns fria lek samt att undersöka hur populärkulturen lyfts fram i förskolans lärmiljöer. Studien utgår från Lev S. Vygotskijs lekteori och de estetiska begreppen radikal, modest och marknadsestetik. För att synliggöra populärkulturen i barns fria lek använde vi oss av en kvalitativ metod där observationer och fältanteckningar gjorts på två olika förskolor. Vi analyserade sedan materialet med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visade att populärkultur synliggörs i barns fria lek på olika sätt och att lärmiljön på de två förskolorna var utformade olika. Slutsatsen av studien är att genom deras kreativitet, fantasi och erfarenheter tar barnen in populärkultur på olika sätt i deras fria lek. Barnen använde sig av olika populärkulturella inslag som fanns tillgängligt på förskolan för att förstärka deras handlingar i sin fria lek. Att använda barnens intressen i undervisningen skapas en mer engagerande och meningsfull lärmiljö. / The aim of this study is to contribute with knowledge about how popular culture is incorporated into children´s free play, and to and to explore how popular culture is highlighted in preschool learning environments. The study is based on Lev S. Vygotsky's play theory and the aesthetic concepts radical, modest and market aesthetics. We used a qualitative method where observations and field notes were made at two different preschools. We then analyzed the material using the thematic analysis method. The results showed that popular culture is manifested in children's free play in various ways, and that the learning environments in the two preschools were designed differently. The conclusion of the study is that through their creativity, imagination and experiences, the children include popular culture in various ways into their free play. The children used various popular culture elements available at the preschool to enhance their actions in their free play. Including children's interests into teaching creates a more engaging and meaningful learning environment.

Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna om barns fria lek genom att ta del av litteratur, tidigare forskning samt genom förskollärares erfarenheter och tankar om den fria leken. Kan den fria leken tolkas olika, hur ges den fria leken plats i förskolan och hur ser förskolläraren på dennes roll i den fria leken. När det kommer till förhållningsättet hos förskollärarna i förskolan upplever vi av egna erfarenheter att det kan se olika ut när det kommer till barns lek. Vi har genom tidigare forskning även fått till oss av olika roller som förskolläraren kan inta och betydelsen av de olika rollerna. Vad har förskollärarna för tankar när de intar olika roller och vad är deras syn på barns fria lek. Tio förskollärare intervjuades med frågor kopplade till studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att förskollärarna har liknande syn gällande barns fria lek i förskolan, dock visar resultatet att förskollärarnas tolkning av den totala tiden för barns fria lek varierar mycket och att det även är av vikt hur stor del av dagen som barnen är på förskolan. Förskollärarna anser att allt lärande sker i leken, att barnen utvecklas med hjälp av leken, att lekmiljöerna spelar en viktig roll i barns fria lek samt att personal överlag i förskolan kan inta olika roller i barns fria lek. Resultatet visar även att avbrott ständigt sker i barns fria lek. Slutsatsen är att den fria leken har stor betydelse för barns utveckling och lärande. I vår studie använder vi oss av begreppen “fri lek” och “lek”, där båda begreppen syftar till barns fria lek överlag.

The purpose of the study is to contribute knowledge about preschool teachers' different experiences of exclusion in free play within child groups in preschool education. We conducted semi-structured interviews with a flexible interview guide, and to address our research questions, we utilized a phenomenographic analysis model. The gathered material was analyzed based on the socio-cultural theory and its various concepts.The study involved eight interviews with preschool teachers who have varying years of experience in the profession. The results of the study indicate that the preschool teachers consider free play has an important meaning for children in preschool, and exclusions can occur for several reasons. It can be due to deficiencies in play skills or social interactions. The preschool teachers have described approaches that can act preventively to prevent children from being excluded in free play.The conclusion of the study shows that the preschool teachers largely employ the same approaches in preventive work and seek assistance from special educators if necessary. / Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares olika erfarenheter av exkludering i den fria leken i barngrupper i förskolans utbildning. Vi har använt semistrukturerade intervjuer med flexibel intervjuguide och för att få svar på våra frågeställningar har vi använt en fenomenografisk analysmodell. Det material som framkommit har analyserats utifrån den sociokulturella teorin och dess olika begrepp. I studien genomfördes åtta intervjuer med förskollärare som har olika långa erfarenheter av yrket. Resultatet av studien visar att förskollärarna anser att den fria leken har en viktig betydelse för barnen i förskolan och att exkluderingar kan ske av olika orsaker. Det kan bero på brister gällande lekkompetens eller i sociala samspel. Förskollärarna har beskrivit förhållningssätt som kan verka förebyggande för att barn inte ska exkluderas i den fria leken. Slutsatsen av studien visar att förskollärarna till stor del använder samma förhållningssätt i det förebyggande arbetet och att de tar hjälp av specialpedagoger om så behövs.

Syftet med studien är att undersöka vad för uppfattningar förskollärare har om sin närvaro i den fria leken i förskolan. Leken är en viktig beståndsdel i barnens livi förhållande till deras lärande. Detta framhålls både inom forskning och i förskolans läroplan, där de betonar vikten med leken som viktig för barn att utvecklas både psykiskt och fysiskt.  I tidigare forskning och bakgrund redogörs forskning kring förskollärarens roll och uppfattningar om den fria leken i förskolan. Teoretiska perspektiv synliggörs om förskollärarens roll i barns fria lek, något som har en inverkan på förskolans verksamhet och läroplanens utformning. Metodvalet för denna studie är semistrukturerade intervjuer, som har tematiserats och färgkodats. Det valda teoretiska perspektiven handlar om förskollärarens roll att vara en aktiv lekpartner kontra observatör i relation till den fria leken. Dessa ligger till grund när vi analyserade resultatet kring vår undersökning. Resultatet visar på att den fria leken i förskolan aldrig någonsin är "fri". Att den fria leken är en svår balansgång för förskollärarna att låta barnen leka fritt och parera mellan att sätta gränser. Slutsatsen visar att beroende på om barn är leksvaga eller lekstarka uttrycker fler av förskollärarna vikten av att vara lyhörd inför barns fria lekar, för att kunna avgöra behovet av vägledning beroende på hur de tolkar barnens behov och fria lekar.

Many children spend a large part of their days at preschool and therefore the activities are an important part of the children's language development. The play should have a central part of the activity because it allows the children to be challenged and supports their development of the language. With the study, we therefore wanted to investigate how preschool teachers use free play to promote children's language development. The aim of the study is therefore to make visible the different ways in which preschool teachers communicate with the youngest children in order to promote their language development in free play. In order to be able to answer the questions, two different qualitative methods have been carried out. The study consists of four observations and two interviews. The observations were carried out in two different departments in one and the same preschool, where two preschool teachers participated. The interviews were conducted on the two preschool teachers who were observed. Collected material has been analyzed based on the socio-cultural perspective. Selected concepts from the theory are mediating tools, proximal development zone and scaffolding. The results show that the preschool teachers take the role of being present and responsive in order to support the children in their language development. The different forms of communication that the preschool teachers use in the children's free play are naming concepts, putting words to children's actions, asking questions, repeating and signs as support. The study's conclusions are that preschool teachers can work with language development in children's free play by being aware that these roles and forms of communication are useful tools for developing children's language. These aids do not require any major preparations, but the important thing is that you meet the children at their level and start from their interests in the play. / Denna fenomenografiska studie har haft som syfte att belysa förskollärares uppfattningar om barns rättigheter och möjligheter till fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö. För att ta reda på förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter av detta komplexa ämne användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studiens fenomen består av fysisk aktivitetoch har analyserats genom Erikssons (1999) fenomenografiska analysschema. Fenomenet har avgränsats till tre olika beskrivningskategorier av uppfattningar utifrån studiens syfte och frågeställningar. Dessa beskrivningskategorier, tillsammans med deras respektive underkategorier, representerar studiens samlade utfallsrum.Studiens resultat visar att förskollärarna betraktar fysisk aktivitet som en viktig del av barns hälsa och ser sig själva som viktiga förebilder. De betonar betydelsen av sitt eget förhållningssätt när det gäller att skapa möjligheter och övervinna hinder för barnens fysiska aktivitet i förskolans inomhusmiljö. Genom att ge barnen möjligheter till fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö samt värdesätta barnens inflytande genom att aktivt lyssna på deras önskemål, anser förskollärarna att de tillgodoser barnens rättigheter till fysisk aktivitet.Studiens slutsats är att förskollärares uppfattningar om fysisk aktivitet har en direkt inverkan på de miljöer och de möjligheter som skapas för barnen att vara fysiskt aktiva. Därmed blir förskollärarnas förhållningssätt och uppfattningar även avgörande för förverkligandet av barns rättigheter till fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö