Orientador: Plinio Soares de Arruda Sampaio Junior / Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Instituto de Economia / Made available in DSpace on 2018-08-09T23:03:59Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Silva_RodrigoLuizMedeirosda_M.pdf: 1595987 bytes, checksum: 0584706958b89045aa35ac2bce8538a6 (MD5) Previous issue date: 2007 / Resumo: Nas últimas quatro décadas, a Coréia do Sul tem vivenciado um processo extremamente acelerado de crescimento econômico e modernização estrutural. Alçado ao patamar de ¿modelo¿ para os demais países periféricos, o chamado ¿caso coreano¿ deu origem a duas interpretações teóricas mais vastamente difundidas. A primeira, de inspiração ortodoxa, enfatiza as condições estruturais vigentes na Coréia e advoga pela adequação das políticas econômicas ali implantadas, que teriam respeitado os mecanismos de mercado, dadas as vantagens comparativas estruturais supostamente detidas pelo país. A segunda, de inspiração heterodoxa, enfatiza o papel do Estado na criação de condições para o desenvolvimento industrial, distorcendo os mecanismos de mercado em setores taticamente eleitos. O objetivo desta dissertação é problematizar estas duas vertentes analíticas, com base nos ensinamentos de Celso Furtado. Para tal, as principais tarefas desta dissertação são: 1) apresentar um quadro geral das transformações ocorridas no país no pós-guerra, 2) discutir, à luz da obra de Furtado, a diferença qualitativa entre desenvolvimento e crescimento, 3) retomar contribuições de autores das duas vertentes mais difundidas no debate sobre o ¿caso coreano¿, 4) discutir a especificidade geopolítica e histórica da Coréia, demonstrando como a trajetória do país seria altamente afetada por acontecimentos internacionais cruciais, e 5) argumentar que o rápido crescimento econômico sul-coreano esteve associado à contínua repressão da dissidência política nacionalista coreana e, 6) discutir em que medida, à luz da teoria furtadiana, a Coréia estaria efetivamente se desenvolvendo / Abstract: During the last four decades, South Korea has been characterized by an extremely accelerated process of economic growth and structural modernization. Promoted to the rank of ¿model¿ to other developing countries, the so-called ¿Korean Case¿ originated two leading theoretical interpretations. The first, of orthodox inspiration, emphasizes Korea¿s structural conditions and supports the policies put into practice in the country, which are seen as respectful to the market mechanism, given the structural comparative advantages supposedly detained by the country. The second, of heterodox inspiration, emphasizes the role of the State in distorting the market mechanism in tactically elected sectors. The point of this dissertation is to discuss the conclusions of these two groups of authors, having recourse to the theory of development created by Celso Furtado. Hence, the major tasks of this dissertation are: 1) to present the transformations occurred in the country since the end of the Korean War, 2) to discuss, alluding to Celso Furtado¿s contribution, the qualitative difference between economic growth and development, 3) to recapture the dominant debate about the ¿Korean case¿, 4) to present the historical and geopolitical specificity of Korea, demonstrating how vastly the country¿s trajectory has been affected by crucial international happenings, 5) to state that the political repression of Korean nationalist forces was tough during the period of accelerated growth and, 6) to answer the following question: accoding to the conception developed by Celso Furtado, is Korea becoming a developed nation? / Mestrado / Teoria Economica / Mestre em Ciências Econômicas

O presente trabalho investiga a influência do sistema internacional e de seus principais componentes no processo de construção e desconstrução da República Federativa Socialista da Iugoslávia. A partir da consideração dos conceitos de Charles Tilly sobre guerra e dominação, busca-se trazer a política e as relações internacionais para o centro da discussão sobre a questão iugoslava, a qual é comumente tratada apenas na perspectiva étnica. Assim, os principais fatos da trajetória iugoslava são pincelados à luz das estratégias político-econômicas dos grandes poderes mundiais em relação ao território balcânico. Para isso, analisa-se a criação e a dissolução da Iugoslávia pela ótica da teoria dos sistemas-mundo de Immanuel Wallerstein, para mostrar que a posição que este país ocupou no sistema mundial contemporâneo foi determinada pelos interesses estratégicos das grandes potências, que exerceram a dominação da região em termos políticos e econômicos. O propósito é mostrar que os principais pólos de poder do sistema-mundo da época incentivaram a criação do Estado iugoslavo em razão de interesses específicos, e instrumentalizaram o conflito étnico quando estes interesses já não mais existiam, com o fim da Guerra Fria e a queda do comunismo. / This study investigates the influence of the international system and its major components in the construction and dissolution of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia. Considering Charles Tilly’s concepts on war and domination, we try to bring politics and international relations to the center of the discussion on Yugoslavia, which is often treated solely from the ethnicity perspective. Thus, the main facts of Yugoslav history are brushed in light of the political-economic strategies of the great powers over the Balkans. We analyze the creation and dissolution of Yugoslavia from the perspective of Immanuel Wallerstein's worldsystems theory, in order to show that the position occupied by this country in the contemporary world system was determined by strategic interests of great powers which have dominated the region politically and economically. The purpose is to show that the major powers encouraged the establishment of the Yugoslav state due to their interests, and when these interests no longer existed, they instrumentalized the ethnic conflict in the end of the Cold War and the fall of communism.

Com a Revolução Cubana a Guerra Fria se torna mais presente no continente americano. O governo dos Estados Unidos da América começa a desenvolver ações para combater o governo revolucionário que assume o poder naquele país. Essas ações são baseadas no emprego da força militar e em soluções diplomáticas. Nesse mesmo período, João Goulart se torna presidente do Brasil. Ele continua a Política Externa Independente do governo Jânio Quadros. E o governo brasileiro acaba se envolvendo na questão de Cuba. Esta tese procura investigar a participação do governo de João Goulart na Crise dos Mísseis (1962) e compreender o que esse episódio representa para a Política Externa Independente. Nossos objetivos são demonstrar como o Brasil percebe a evolução da questão de Cuba; perceber como o país se posicionou na Organização dos Estados Americanos (OEA) e quais foram as repercussões decorrentes; procurar entender qual a razão do envio do general Albino Silva à Cuba; compreender a posição brasileira na Organização das Nações Unidas (ONU) através do projeto de desnuclearização da América Latina; verificar como a sociedade brasileira se manifestou a respeito desse episódio; e, por fim, analisar se a Crise dos Mísseis modifica as relações entre os governos de Goulart e Kennedy. / With the Cuban Revolution to Cold War becomes more present in the Americas. The government of the United States of America begins to develop actions to combat the revolutionary government that assumes power in that country. These actions are based on the use of military force and diplomatic solutions. In the same period, becomes president of Brazil João Goulart. He continues the Política Externa Independente of Quadros government. And the brazilian government gets involved in the issue of Cuba. This thesis investigates the involvement of the government of João Goulart in Missile Crisis (1962) and understand what this episode is for the Política Externa Independente. Our objectives are to demonstrate how Brazil sees the evolution of the issue of Cuba; see how the country stood at the Organization of American States (OAS) and what were this repercussions; seek to understand the reason of sending general Albino Silva the Cuba; understand the brazilian position at the United Nations (UN) through the project of denuclearization of Latin America; check how brazilian society manifested related to this episode; finally, analyze the Missile Crisis produced some effect in relations between the governments of Goulart and John Kennedy; analyze if the Missile Crisis modifies the relations between the government of Goulart and Kennedy.

Orientador: Reginaldo Carmello Corrêa de Moraes / Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Instituto de Filosofia e Ciências Humanas / Made available in DSpace on 2018-08-24T23:08:05Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Silva_FabricioPadilhaPereirada_M.pdf: 1660009 bytes, checksum: 50a34c29475f6ec52232c5f3ef9fd61c (MD5) Previous issue date: 2014 / Resumo: Durante a Guerra Fria, houve nos Estados Unidos três distintas estratégias de superioridade científico-tecnológico-militar, cujo denominador comum entre elas foi o massivo investimento público em Pesquisa e Desenvolvimento (P&D) destinado à Defesa. Em resposta às ações da União Soviética, o Governo Federal dos Estados Unidos rigorosamente articulou e financiou tais estratégias. Em especial, criou a Defense Advanced Research Projects Agency (DARPA) para desenvolver a Ciência & Tecnologia & Defesa (C&T&D) norte-americana através de estudos novos, revolucionários e de risco, tais como foram os casos da pesquisa e desenvolvimento em internet, defesa de míssil balístico, testes de banimento nuclear, armas de precisão guiada, veículos não tripulados, satélites, e tecnologia stealth. Portanto, o objetivo desta pesquisa é investigar o papel que o Governo Federal e a DARPA desempenharam na construção das estratégias de supremacia em C&T&D dos Estados Unidos na Guerra Fria / Abstract: In the Cold War, there were three strategies of superiority in Military Science & Technology in the United States, whose common denominator was the massive public investment on Research and Development (R&D) for Defense. In response to the actions of the Soviet Union, the Federal Government of the United States rigorously articulated and funded such strategies. In particular, it created the Advanced Research Projects Agency Defense (DARPA) to develop the U.S. Science & Technology & Defense (S&T&D) through new, revolutionary and risk studies, such as the research and development on the internet, ballistic missile defense, precision guided munitions, unmanned aerial vehicles, satellites, and stealth technology. Therefore, the aim of this research is to investigate the role that the Federal Government and the DARPA played in building strategies for supremacy on C&T&D in the United States in the Cold War / Mestrado / Política Externa / Mestre em Relações Internacionais

Avhandlingen syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet. Enligt teorin om sociala representationer är folkhögskoledeltagarnas sociala representationer om högskola och universitet något som skapas socialt och förändras beroende på deltagarnas erfarenheter av högskola och universitet. Avhandlingen syftar också till att undersöka dessa sociala representationers ursprung och framväxt, liksom om de har påverkats av andra sociala representationer exempelvis dem om folkhögskolans särart. För att identifiera folkhögskole­deltagarnas sociala identitet och sociala representationer har jag använt mig av empiriska data insamlat genom fria associationer och intervjuer med folkhögskoledeltagare och före detta folkhögskoledeltagare. För att undersöka representationernas ursprung har jag genomfört en dokument­studie på folkhögskolelärarnas tidskrift. Resultaten visar att folkhögskolans företrädare genom hela folkhögskolans historia har förhållit sig till två huvudidéer, den om folkhögskolans särart och den om att folkhögskolan är en institution som anpassar sig efter det omkringliggande samhället och dess krav. Dessa båda idéer förklarar varför olika sociala identiteter och olika sociala representa­tioner existerar bland folkhögskoledeltagarna. Grundidén att folkhögskolan har en särart leder till representationer om folkhögskolan som ett alternativ till annan utbildning och högskola och universitet som något som inte är likt folkhögskola. Den andra grundläggande idén om folkhögskolan som en institution som ständigt anpassar sig leder till representationer om folkhögskolan som en andra chans och högskolan som mål. / The thesis aims to investigate folk high school participants’ social representations of university. According to the theory of social representa­tions, folk high school participants’ social representations of university are created socially and change depending on their experiences of university. The thesis also aims to investigate the origins of these social representations and how they have developed over time, as well as whether and how these rep­resent­ations have been affected by other social representa­tions, such as those of the distinctive character of folk high school. In order to identify folk high schools participants’ social identities and social rep­resenta­tions, I have made use of empirical data collected through free associa­tions and interviews with folk high school participants and former folk high school participants. To discover the origin of the representations and how they developed over time, I conducted a document study of an important folk high school teacher magazine. The results show that throughout the history of folk high schools, the institution has remained true to two basic ideas. These two fundamental ideas explain why different social identities and different representa­tions exist among the participants. The idea of folk high school as something different and special, leads to representations of folk high school as an alternative to other forms of education and to representations of university as some­­thing unlike folk high school. The second idea – that folk high school must adapt to the surrounding community – leads to representations of folk high school as a second chance and social representations of university as a goal.

Avhandlingen syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet. Enligt teorin om sociala representationer är folkhögskoledeltagarnas sociala representationer om högskola och universitet något som skapas socialt och förändras beroende på deltagarnas erfarenheter av högskola och universitet. Avhandlingen syftar också till att undersöka dessa sociala representationers ursprung och framväxt, liksom om de har påverkats av andra sociala representationer exempelvis dem om folkhögskolans särart. För att identifiera folkhögskole­deltagarnas sociala identitet och sociala representationer har jag använt mig av empiriska data insamlat genom fria associationer och intervjuer med folkhögskoledeltagare och före detta folkhögskoledeltagare. För att undersöka representationernas ursprung har jag genomfört en dokument­studie på folkhögskolelärarnas tidskrift. Resultaten visar att folkhögskolans företrädare genom hela folkhögskolans historia har förhållit sig till två huvudidéer, den om folkhögskolans särart och den om att folkhögskolan är en institution som anpassar sig efter det omkringliggande samhället och dess krav. Dessa båda idéer förklarar varför olika sociala identiteter och olika sociala representa­tioner existerar bland folkhögskoledeltagarna. Grundidén att folkhögskolan har en särart leder till representationer om folkhögskolan som ett alternativ till annan utbildning och högskola och universitet som något som inte är likt folkhögskola. Den andra grundläggande idén om folkhögskolan som en institution som ständigt anpassar sig leder till representationer om folkhögskolan som en andra chans och högskolan som mål. / The thesis aims to investigate folk high school participants’ social representations of university. According to the theory of social representa­tions, folk high school participants’ social representations of university are created socially and change depending on their experiences of university. The thesis also aims to investigate the origins of these social representations and how they have developed over time, as well as whether and how these rep­resent­ations have been affected by other social representa­tions, such as those of the distinctive character of folk high school. In order to identify folk high schools participants’ social identities and social rep­resenta­tions, I have made use of empirical data collected through free associa­tions and interviews with folk high school participants and former folk high school participants. To discover the origin of the representations and how they developed over time, I conducted a document study of an important folk high school teacher magazine. The results show that throughout the history of folk high schools, the institution has remained true to two basic ideas. These two fundamental ideas explain why different social identities and different representa­tions exist among the participants. The idea of folk high school as something different and special, leads to representations of folk high school as an alternative to other forms of education and to representations of university as some­­thing unlike folk high school. The second idea – that folk high school must adapt to the surrounding community – leads to representations of folk high school as a second chance and social representations of university as a goal.

Syftet med denna uppsats är att undersöka en lokal förening inom den svenska progressiva musikrörelsen, som kallades musikforum, och dess kamp för lokaler. Fokus på studien är föreningen Karlstad musikcafé som iscensatte en ockupation 1977 mot en kommun som föreningen upplevde motarbetade dem. För att nå fram till detta syfte har två forskningsfrågor formulerats vilka handlar om hur ockupationen 1977 kan förklaras utifrån ett dialogperspektiv samt hur maktrelationen såg ut mellan föreningen Karlstad musikcafé och Karlstad kommun. Undersökningen handlar om en fallstudie med musikcaféet i centrum och källmaterialet består i huvudsak av föreningens arkivmaterial samt kompletterande intervjuer från före detta medlemmar ur föreningen. Karlstad musikcafés ockupation kommer att analyseras ur ett dialogperspektiv där ockupationen beskrivs som en kommunikation mellan parterna i den pågående aktionen. Läget mellan ockupanterna och övriga parter i aktionen beskrivs tidigt som låst. Studien visar dock att det finns en kommunikation mellan parterna som förs som ett offentligt samtal genom massmedia. Relationerna mellan Karlstad kommun och musikcaféet kommer att analyseras genom en hegemoniteori där min utgångspunkt är att det råder en maktrelation mellan dessa parter. Karlstad kommun är en överordnad part och musikcaféet är en underordnad part i den hegemoniska relationen. När relationen blir satt ur balans finns det en serie strategier om hur en part kan återupprätta en balans och vinna mark inom relationen. Denna studie visar, utefter fem olika strategival, hur föreningen Karlstad musikcafés strategi för protest mot den hegemoniska relationen ändrades över tid.

In the 1940s, Sweden adopted a policy known as Det fria kriget (approximately translated to The Free War) which was a conceptualization of a war in which its homeland had suffered a major invasion by a malignant and far stronger opponent. Det fria kriget remains, to this day, mostly a set of instructions outlining how the military were to reorganize itself, at that point, to uphold the nations military resilience. This paper compares, contrasts, and discusses established conceptualizations of guerrilla warfare along the traditions of Sun Tzu, Lenin, Mao, and Che Guevara and concludes that Det fria kriget is in fact a conceptualization of Swedish guerrilla warfare. This paper calls to action a deeper understanding of the tradition and how it might have changed up until today, if it is to serve the nation’s interests come tomorrow as well.

Trots en rättsutveckling som pågått sedan början av 2000-talet råder fortfarande viss oklarhet rörande möjligheterna att enligt unionsrätten pröva en nationell lagstiftning mot den fria rörligheten för kapital. För tillämpningen av ändamålstestet saknas tydliga riktlinjer både vad gäller definitionen av begreppet definitivt inflytande och betydelsen av lagstiftarens vilja med den ifrågavarande nationella lagstiftningen. Min tolkning, som alltså i huvudsak bygger på rättsfallen Lasertec och Itelcar, är att begreppet definitivt inflytande inte kan knytas till en exakt procent av ägandet i ett annat bolag. Genom en jämförelse av flera avgöranden från EU-domstolen tycks dock slutsatsen kunna dras att ett definitivt utövande typiskt sett följer av en ägarandel om 25 %. Samtidigt ger ordalydelsen i domstolens resonemang i till exempel Itelcar vid handen att ett innehav om ner till 10 % kan ge ett definitivt inflytande i kombination med andra faktorer, men inte i sig. Det är heller inte omöjligt att detsamma gäller ännu mindre innehav. I och med att definitivt inflytande kan utövas vid mindre innehav än 25 % måste det också vara möjligt för nationella lagstiftningar att tillämpas på sådana innehav utan att för den sakens skull kunna angripas med den fria rörligheten för kapital.  Det sagda innebär att en lagstiftning, likt den i Lasertec, som är tillämplig på ägarandelar om 25 %, eller mindre andelar men där ett sådant inflytande som generellt följer av en sådan ägarandel likväl kan utövas, ska anses ha som ändamål att tillämpas på situationer där definitivt inflytande föreligger och ska därför inte prövas mot den fria rörligheten för kapital. Att tillämpningen av lagstiftningen utgår från en ägarandel om 25 % visar att lagstiftaren haft som avsikt att lagstiftningen ska tillämpas i situationer där ett sådant inflytande som motsvarar det som typiskt sett följer av en sådan ägarandel kan utövas. En lagstiftning likt den i Itelcar, som i stället som utgångspunkt för tillämpning förutsätter ett innehav om 10 % kan dock inte sägas ha som ändamål att endast tillämpas på ägarandelar som ger ett definitivt inflytande. Det inflytande som typiskt sett kan utövas vid ägarandelar om 10 % kan nämligen inte anses vara definitivt. De svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna kräver för sin tillämpning att åtminstone ett väsentligt inflytande kan utövas över det räntebetalande företaget. Vad ett väsentligt inflytande närmare innebär är inte helt entydigt, men tycks avse ägarandelar om minst 40 %. Det är dock tydligt att även andra omständigheter än storleken på ägandet kan beaktas. Vid innehav under 40 % måste således ett väsentligt inflytande kunna påvisas på annan grund för att lagstiftningen ska vara tillämplig. Mot bakgrund av det ovan sagda är min slutsats att de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna inte kan prövas mot den fria rörligheten för kapital. Då förarbetsuttalanden antyder att det inflytande som ska kunna utövas ska motsvara en ägarandel om 40 %, måste ändamålet med lagstiftningen anses vara att den endast ska tillämpas i situationer där ett definitivt inflytande föreligger. Att lagstiftningen även kan komma att tillämpas vid mindre innehav ändrar inte denna bedömning, då detta har godkänts av EU-domstolen i Lasertec. Jag har visserligen dragit en annan slutsats än Ohlsson rörande tillämpligheten av den fria rörligheten för kapital på de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna, men jag delar hans uppfattning att en svensk domstol bör inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen för att få frågan avgjord. Det skulle dessutom ge EU-domstolen en möjlighet att ytterligare förtydliga tillämpningen av ändamålstestet i tredjelandssituationer.

The Artists’ model in Sweden is a relatively unexplored topic. This study applies a discourse analytical approach to the figure of the artists’ model, based in Foucaultian thought, in order to investigate the discourse surrounding the model in Sweden during the period 1880 – 1899. The study poses the following questions: How does the artists' model appear and what themes can be identified in selected text from Swedish newspapers? How does the model appear in selected visual works and how does that relate to the model in popular culture? How does the model appear in material from the Academy of fine arts, how does this relate to the model in popular culture and what conclusions can be drawn concerning their life and working conditions? What discursive tendencies surrounding the model can be identified and how does conceptions of class, gender and ethnicity impact the model in the discourse? The investigated material is serialised novels and short stories in newspapers, visual depictions of models in art and their reception, as well as archival material from the Royal Swedish Academy of Fine Arts. Additional methods being used is close reading and thematic analysis.  The study concludes that the model in Sweden belongs to a wider international discourse, stereotypes of models in English, German and French context appears in Sweden, due to the international nature of both the art and publishing worlds. Models are defined by contemporary conceptions of ethnicity, gender, and age. A clear discursive tendency constructs the model as female and the artist as male. The relationship between them is often presented as romantic or sexual in nature. An opposing tendency, often presented by writers involved in the art world, constructs the artist as distant and disinterested, with an aesthetic gaze, and the model as objectified non-woman, their relationship that of working professionals. The study also argues that no particular concept of the Swedish model existed, models were more frequently conceived of as Italian or Parisian in Swedish discourse.