Föreliggande studie syftar till att utifrån begreppen det kompletterande uppdraget och kvalitet i fritidshemmet undersöka hur respektive fritidslärare upplever detta i sin verksamhet. Det är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien bygger på intervjuer med tre fritidslärare med fokus på deras upplevelser av det kompletterande uppdraget, vilka möjligheter och hinder de upplever att uppdraget har samt inverkan på fritidshemmets kvalitet. Det kompletterande uppdraget står skrivet i skollagen (SFS 2010:800) och styrdokumenten (Skolverket 2014) för skolan, men hur detta arbete ser ut variera mellan olika skolor. Enligt styrdokumenten (Skolverket 2014) är kärnan i det kompletterande uppdraget att fritidshemmet ska komplettera skolan genom ett grupporienterat, laborativt och praktiskt lärande. Men enligt tidigare forskning är det ofta som fritidslärare kompletterar genom att arbeta som resurs i klassrummet.   Resultatet av studien visar att fritidslärarna upplever att det finns många möjligheter med det kompletterande uppdraget, men att det finns hinder gällande förutsättningarna för arbetet med uppdraget på ett önskvärt sätt. De hinder som har tagits upp är tidsbrist och elevgruppers storlek i förhållande till personalgruppens storlek. Det är även hinder om möjligheten till inflytande i samverkan med skolan. Resultatet visade också på en upplevd lägre status hos fritidslärarna och en upplevd okunskap från rektorer och lärare i den obligatoriska skolan om fritidshemmets uppdrag och funktion. Detta är i sin tur faktorer som inverkar på fritidshemmets kvalitet.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskapsutvecklingen gällande diskursen om dels begreppet ADHD, dels specialpedagogiskt stöd på fritidshemmet till elever med ADHD utifrån fritidspedagogernas berättelser. Resultaten analyserades genom diskursanalys, en kvalitativ metod där halvstrukturerade intervjuer genomfördes med anställd personal i fritidshem. I resultaten framstår det att fritidspedagogerna beskriver begreppet ADHD i fritidshemmet med medicinska och normativa uttryck. Specialpedagogiskt stöd som ges till elever med ADHD på fritidshemmet beskrivs utifrån både det relationella och det kategoriska perspektivet. I vidare forskning skulle det vara intressant att genomföra en studie för att undersöka om det finns ett samband mellan användningen av medicinska och normativa uttryck och det perspektiv på specialpedagogiskt stöd som ges i fritidshemmet.

Syftet med vår studie är att, utifrån elevers och pedagogers perspektiv, jämföra synen på fritidshemmets två fundament; fri lek och pedagogstyrda aktiviteter. Bakgrunden till vår studie är ur vilken historia fritidshemspedagogiken vuxit fram med fokus på det fria barnet, men också dagens ökade fokus på undervisning med det nya läroplanstillägget. Vi använder oss av kvalitativa och kvantitativa metoder i form av intervjuer och enkäter. Studiens insamlade data har sedan analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv, mer specifikt med hjälp av Lev S Vygotskijs lekteorier. Resultatet visar att elever och pedagoger är överens om att aktiviteter är mest populära och att det är utifrån dessa fritidsverksamheten definieras. Resultatet visar också att den fria leken är viktig, men att den dels är svår att definiera samt att den fungerar mer som ett komplement till de pedagogstyrda aktiviteterna. Den slutsats som presenteras i studien är att det som vi på förhand såg som varandras motsatser istället har en beroendeställning till varandra. Pedagogstyrda aktiviteter definierar fritidshemmets verksamhet och ger elever som pedagoger en tydlighet, struktur och trygghet. I den fria leken ges fantasi, kreativitet och lustfylldhet utrymme och symboliserar på så sätt fritidshemmets själ. Det handlar med andra ord inte om att bygga verksamheten på det ena eller det andra, utan att de kompletterar varandra på så sätt att eleverna har en valmöjlighet. / The purpose with our study is to compare from pupils and pedagogues point of view, the two foundations of leisure time; free play and pedagogue lead activities. The background to our study is found in the history of leisure time and its focus on the free child, but also with the increasing demands of a more didactic context in the Swedish curriculum. We use both qualitative and quantitative methods in forms of interviews and surveys. The collected data in our study is analysed from a sociocultural perspective, more specific with Lev S Vygotskijs play theory. Our result shows that pupils and pedagogues agree that activities are more popular than free play, and it is with the help of activities leisure time is defined. The result also shows that free play is important, but difficult to define and more used as a complement to activities. The conclusion that is presented in the study is that what we thought would be contrary to each other instead is dependent of each other. Activities define leisure time and provide a sense of clarity, structure and security. The free play includes values such as fantasy, creativity and amusement and symbolizes the soul of leisure time. In other words, leisure time cannot be built on either activities or free play but on collaboration between both. That collaboration gives pupils a possibility to choose.

This study aims to examine through qualitative interviews leisure-time teachers view on their work environment and work situation, how they are affected by it and whether they believe it can be influenced. In the study, five active leisure-time teachers at different schools are interviewed about their professional practice and work situation. In the analysis of the empirical material, Aaron Antonovsky's theory of sense of coherence or SOC with comprehensibility, manageability and meaningfulness is applied. The result shows that leisure-time teachers consider that shortcomings in their physical work environment and finances limit the conditions for carrying out their work. What mainly limited and affected the leisure-time teachers was the psychological work environment where their workload was heavy and they felt they constantly needed to be in line with the primary school teacher and be available. This caused various symptoms of stress and frustration. Finally the leisure-time teachers present different approaches for influencing their work situation. / Denna studie syftar till att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur fritidslärare ser på sin arbetsmiljö och arbetssituation, om hur de påverkas av om den samt om de anser att den går att påverka. I arbetet intervjuas fem verksamma fritidslärare på olika skolor om deras yrkesutövning och arbetssituation. I analysen av det empiriska materialet tillämpas Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang eller KASAM med begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Resultatet visar på att fritidslärare anser att brister i den fysiska arbetsmiljön och ekonomi begränsar förutsättningarna att genomföra deras arbete men att det som främst begränsade och påverkade fritidslärarna var den psykosociala arbetsmiljön där arbetsbelastningen var hög och de ansåg att de ständigt behövde förhålla sig till klassläraren och vara tillgängliga. Det orsakade olika stressymptom och frustation. Avslutningsvis presenterar fritidslärarna olika tillvägagångssätt för att påverka sin arbetssituation.

Elever i årskurs 4-6 slutar på fritidshemmen och vi vet inte riktigt varför eller vad de gör istället.Syfte med denna studie är att förstå vad som ligger bakom årskurs 4–6 elevers val att antingenstanna eller lämna fritids. Syftet är vidare att ta reda på vad eleverna gör på sin fritid.Frågeställningarna som vår studie utgår ifrån är följande: “Varför väljer vissa elever att sluta ochandra att stanna kvar i fritidshemsverksamheten?” och “Vad gör eleverna i årskurs 4-6 efterskolan?” och “Erbjuder fritidshemsverksamheten en meningsfull fritid för elever i årskurs 4-6enligt eleverna?”. Studien bygger på en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning med87 elever och en kvalitativ studie i form av en gruppintervju med 4 elever, alla från samma skolai årskurs 4-6. Med hjälp av begreppen meningsfull fritid, meningsfullhet utifrån teorin KASAMoch Haglunds fyra sätt att se på fritid har vi analyserat vår empiri. I intervjuerna framkom attelevernas fritidshem låg på en annan skola vilket var en viktig orsak till varför många eleverslutat. Vår studie visade att en betydande del av eleverna ansåg att fritidsverksamheten var tråkigoch att det var viktigt om kompisarna gick där. Vi kunde se kopplingar mellan att elever tyckteatt fritidshemmet var tråkigt och dess brist på erbjudande av meningsfulla aktiviteter. Mångaelever hade fler än en organiserad fritidsaktivitet i veckan och det skulle kunna vara en anledningtill att eleverna behövde tiden mellan skolan och aktiviteten till rekreation. Underrekreationstiden ägnade sig eleverna åt att äta mellanmål, göra läxor och olika skärmbaseradeaktiviteter. Somliga elever upplevde fritidshemmets aktiviteter som meningsfulla då de varje dagerbjöd aktiviteter som eleverna tyckte om, till exempel TV- och datorspel. Det framkom även attde aktiviteter som eleverna upplever som meningsfulla var sådana där eleverna fick vara medoch bestämma, känna sig delaktiga från början till slut och där de fick social uppskattning.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärarna arbetar med inkludering av nyanlända elever i fritidshemmet. Studiens forskningsfrågor undersöker vilka arbetssätt som deltagarna använder sig av vid inkluderingen av nyanlända elever samt vilka möjligheter och utmaningar de upplever med inkluderingen. Studien genomfördes med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som intervjumetod. Deltagarna i denna studie bestod av sex fritidslärare från tre olika skolområden. Samtliga deltagare valdes genom både ett bekvämlighetsurval och ett ändamålsenligt urval. Den insamlade data efter genomförda intervjuer analyserades och delades in i olika kategorier i form av färgkoder genom att det tillämpades en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på liknande arbetssätt som är viktiga kring arbetet med inkludering av nyanlända elever i fritidshemmet, dessa arbetssätt är: användningen av bildstöd och språkutvecklande arbetssätt. Under intervjuerna och efter analysering av dem visar det på brist i kommunikationen och information till fritidshemmet och mellan fritidslärarna, i förhållande till när de nyanlända ska börja på fritidshemmet. Detta resulterar i att inkluderingsarbetet inte blir som det är tänkt. Resultatet visar även på hur viktiga eleverna som redan går på fritidshemmet, är för inkluderingen av de nyanlända eleverna i fritidshemmet.

Vi vill med detta examensarbete söka oss en bild av vår samtid och de förändringsprocesser som bidragit till att vi har den skola vi har idag. Med ett ökat krav på individers förmåga att kunna anpassa sig till olika sammanhang och lära livet ut vill vi titta närmare på vilka idéer om ett livslångt lärande som framträder i Lgr11. Likaså vill vi söka oss en bild av vilken roll svenskämnet har för förverkligandet av livslångt lärande i ett föränderligt samhälle, så som det konceptualiseras i kursplanen. För att problematisera detta utför vi en kvalitativ textanalys för att kritisk granska innehållet i Lgr11, kapitel ett och två samt kursplanen för svenskämnet. Som blivande svensklärare ser vi hur spänningar mellan olika sociala, politiska, ekonomiska och kulturella diskurser kombinerat med globaliseringen av samhället skapat ett behov av att elever utvecklar kompetenser för att kunna möta ett framtida samhälle. Samtidigt som Lgr11 är tolkningsbar och innehåller kompromisser där olika instanser och intressenter försöker få inflytande på hur skolan ska formas, innehåller texterna även kvarlevor från äldre styrtexter. Häri kan det uppstå en krock mellan olika kunskapstraditioner och lärandesyn. Den kunskaps- och lärandesyn en lärare arbetar efter är avgörande för hur ovanstående teorier kommer att synliggöras i undervisningen. I ett föränderligt samhälle med ökade krav på kompetens och lärande under hela livet ställs likvärdighetsperspektivet och även demokratiuppdraget på sin spets.

The title of our essay is I wonder who I am at work. It is a qualitative study about the descriptions of leisure teachers and leisure educators of their dual mission and the dilemmas of the dual mission. The purpose of this study is to examine the dilemmas after-school teachers and after-school educators encounter in their professional role. We also look into the experiences of four after-school teachers and two after-school educators regarding the support they receive from their supervisor who is an assistant principal in after-school education. We also investigate how three deputy head teachers in leisure time centres describe the tasks of leisure time teachers and leisure time educators and the support they provide to them as a group of teachers and for the leisure time centre activities. In the study, we use concepts from the framework factor theory and the theory of KASAM. We also make use of some previous research in the field. After analyzing our interviews, we concluded that all after-school teachers and leisure time educators have common responsibilities in their mission and these are recess activities, leisure time supervisor and interaction during school hours. Unlike after-school teachers, recreation teachers had instruction during school hours while after-school teachers had interaction in the classroom. All interviewees felt that planning time was a major issue. It is difficult to plan for their assignments which are both during school, and after. Therefore, our interviewees chose to focus on the area that they felt was most important to them. The after-school teachers have chosen to focus on planning for school teaching while the after-school educators for after-school activities. Our study results showed that assistant principals in after-school programs were knowledgeable in their field because they have both training and experience in after-school programs. Both the after-school teachers and the after-school educators we interviewed emphasized the importance of having an assistant principal who has training in after-school education. The assistant principals in after-school care were very careful to have at least one FL or FP in each after-school department.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidshemspersonal beskriver kompetenser och erfarenheter att använda sig av multimodal kommunikation såsom bilder och kroppsspråk med nyanlända barn. Metoden som har använts är semi-strukturerade intervjuer med nio informanter och med hjälp av en kategorisering analysmetod har vi analyserat empirin. Resultaten visade sig genera en mängd tydliga svar där informanterna beskriver hur multimodal kommunikation såsom bild, bildstöd, gester och kroppsspråk har varit det främsta kommunikationsredskapet. Informanterna har däremot även använt sig av andra kollegor och barn som är kunniga i ett annat språk för att lösa olika slags situationer som exempelvis konflikter. Google translate har även varit ett praktiskt redskap att kommunicera mellan fritidspersonalen och ett nyanlänt barn i skolan. Slutresultat i studien har därför visat att fritidspersonalen har kompetens och erfarenhet inom multimodal kommunikation med nyanlända barn. Resultaten visar dock att fritidspersonalen använder sig av verktyg som de antingen självmant hittar eller genom att fråga kollegor om råd. När fritidspersonalen beskriver deras kompetenser och erfarenheter beskriver de inte hur de använder sig av verktyg som skolan erbjuder. Utan de använder sig av andra elever och personal som kan andra språk, mobiltelefoner för att översätta, bild och bildstöd och semiotiska resurser.

The purpose of this study is to use a qualitative method to investigate the Swedish curriculums of 1919, 1962 and 2011 in search of attitudes and different usages of the popular culture of the time. To reach these conclusions Antonio Gramsci’s theories about cultural hegemony have been applied to prove how the superior classes, in this study these classes are represented by the Swedish school as an institution, use popular culture to maintain sovereignty of the lower classes. Ergo the problem highlighted in this study is whether the cultural class society exists in a fixed state since the 1919’s with the school as the institution to implement the tradition of cultural hegemony. The study shows that, as the usage of popular culture has not become a more frequent tool recommended from the Swedish government, it has become more accepted that teachers do use it in various forms and that the demand of a canonised aesthetical selection has become almost eradicated.