Syftet med vår studie var att undersöka hur läxor och läxhjälp berör fritidshemmets verksamhet. Studien belyser även en viss problematik gällande föräldrars möjlighet att hjälpa sina barn med läxorna utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. För att undersöka detta har vi först tagit del av tidigare forskning om läxor och läxhjälp, därefter har vi intervjuat fyra lärare för att se hur de ser på syftet med läxor. Slutligen intervjuade vi tre fritidslärare för att se hur läxhjälpen berör fritidshemmets verksamhet. Vi har i vår slutsats kommit fram till att merparten av lärarna i vår studie anser att syftet med läxor är att befästa sina kunskaper men även för att lära eleverna att ta ansvar. Angående läxhjälpen på fritidshemmets tid ansåg fritidslärarna i vår studie att läxhjälpen inte berörde verksamheten i någon större utsträckning.

Studien syfte är att få en djupare kunskap om hur fritidslärare arbetar med utomhusundervisning i främjandet av elevers sociala färdigheter. Genom semistrukturerade intervjuer med sex fritidslärare på två olika fritidshem i södra Sverige, synliggjordes fritidslärarnas upplevelser om vilka sociala förmågor elever utvecklar via utomhusundervisning. Studien belyser även vilka typer av utomhusaktiviteter fritidslärare använder i utomhusundervisningen samt hur fritidslärarna beskriver kopplingen mellan sociala relationer och elevers lärande. Studien består av tre frågeställningar; Hur beskriver fritidslärare utomhusundervisningens möjligheter att främja elevers sociala färdigheter i fritidshemmet? Vilka sociala förmågor anser fritidslärare utvecklas främst av undervisning som är baserad på utomhusundervisning? Hur beskriver fritidslärare kopplingen mellan sociala relationer och elevers lärande? Respondenterna för studien valdes ut genom ett subjektivt urval, då de innehar kunskaper om utomhusundervisning. Studiens resultat analyseras och diskuteras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att fritidslärarna använder sig av organiserade rastaktiviteter, rörelse till musik, skogs- och fiskeutflykter, friluftsteknik och friluftslivsutbildning. Vidare visar resultatet att fritidslärare främst ansåg att elevers sociala färdigheter i form av samarbete, kommunikationsförmågor och en gemenskap i elevgruppen utvecklas genom utomhusundervisningen. Slutligen visar resultatet att fritidslärarna tycker sig se att de sociala färdigheterna utomhus utvecklar elevers lärande i deras respektive utvecklingszoner, genom samspel mellan åldersgrupper samt lärandet av normer och regler via lekar. Intentionen är att bidra med kunskap till fältet inom forskningsämnet fritidspedagogik och dess kunskapsområden inom lärande, utveckling och omsorg.

Syftet med denna studie är att diskutera datorn som redskap på fritidshemmet i samband med barns lärande. Studien är baserad på kvalitativa och kvantitativa metoder. Fritidspedagogerna intervjuades och en enkät utformades för elever i årskurs 2 och 3. Intervjuer och enkäter har tolkats och analyserats utifrån tidigare forskning och ur ett sociokulturellt perspektiv. Intervjufrågorna till pedagogerna formulerades utifrån våra egna frågeställningar, som handlar om förhållningssätt till datoranvändandet och även om samspel och lärande. Enkäten har gjorts med hjälp av Enalyzer, som är ett enkätverktyg på nätet. Enkätfrågorna utgår ifrån vår frågeställning om hur barnen vill och får använda datorn på fritidshemmet. Samtliga pedagoger i vår undersökning är positiva till datoranvändandet på fritidshemmet men tidsbegränsning av användandet är viktigt. Det finns delade meningar om pedagogiken i de spel som barnen spelar samt vilka spel som ska tillåtas på fritidshemmet. I enkätundersökningen har vi fått fram att intresset för datorn/surfplattan på fritidshemmet är stort bland barnen.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur fritidspedagoger och fritidslärare använder IT-verktyg på fritidshemmet och vad fritidspedagoger och fritidslärare har för uppfattning om användandet av datorer och surfplattor på fritidshem. Teorierna vi valde att utgå från grundar sig på ett pragmatiskt och ett sociokulturellt perspektiv. I vår metod valde vi att använda oss av intervjuer och vi intervjuade åtta fritidspedagoger/fritidslärare. Metoden utgick från öppna frågor. Resultatet vi kom fram till tyder på att användandet av IT-verktyg ser olika ut från skola till skola, men oftast används de till att hitta roligt pyssel och olika mönster att färglägga eller olika mönster till pärlbrickor. På den ena skolan användes IT-verktygen mest till den administrativa delen, som att hålla koll på lovlappar och barnens tider på fritidshemmet. På den andra skolan användes de enbart tillsammans med barnen som bland annat fick vara delaktiga i att sköta en fritidsblogg. Vårt resultat visar även att majoriteten av de intervjuade fritidspedagogerna/fritidslärarna ser användandet av datorer och surfplattor som något positivt. Samtidigt anser de att de har bristande kunskaper och erfarenheter samt för lite tid till att planera användandet av IT tillsammans med barnen på ett pedagogiskt sätt. Fritidspedagogerna och fritidslärarna anser även att de är väldigt begränsade på grund av de stora barngrupperna som gör det svårt att göra aktiviteter där alla barn får testa IT-verktyg.

I detta examensarbete redovisas och diskuteras en intervjustudie med vårdnadshavare angående lärandet som sker på fritidshemmet. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om vårdnadshavarnas uppfattning av fritidshemmet, vad de tror att fritidshemmet har för uppdrag, vad och hur barnen lär sig på fritidshemmet och om vårdnadshavarna anser sig se skillnad på lärandet mellan skolan och fritidshemmet. Vi har genomfört åtta intervjuer med vårdnadshavare från olika delar av en kommun i norra delen av Sverige. Intervjuerna har genomförts i form av kvalitativa intervjuer och de svar vi har fått ligger till grund för vårt resultat. Resultatet av studien visar att vårdnadshavarna upplever att barnen lär sig många olika saker på fritidshemmet, som den sociala läran och vardagslärande samt att lärandet sker i stor variation. Informanterna i studien beskriver att det ser en skillnad mellan lärande i skola och på fritidshemmet. De menar att på fritidshemmet lär sig barnen på sina egna villkor, informellt lärande och under skoltid sker mer formellt lärande.

Many pupils today have difficulties in the form of ADHD. This is something that interests us and thus wanted to study how these pupils are treated and whether there is a description depending on the gender. The previous research that we have taken note of highlights important parts of our work that are relevant. Gender and relational perspective are our central starting points and permeates the entire study. We have used observations as the main method and supplemented with interview method. The result shows that pupils with ADHD are treated differently school and the leisure center depending on their gender. / Många elever har idag svårigheter i form av ADHD. Detta är någonting som intresserar oss och ville därmed studera hur dessa elever bemöts och om det finns en skildring beroende på kön. Den tidigare forskning som vi har tagit del av lyfter upp centrala delar i vårt arbete som är relevant. Genus och relationellt perspektiv är våra centrala utgångspunkter och genomsyrar hela studien. Vi har använt oss av observationer som huvudmetod och kompletterat med intervjumetod. Resultatet visar att elever med ADHD bemöts olika i skolan och fritidshemmet beroende på deras kön.

The purpose of this graduate thesis is to examine how pedagogues in leisure time centres carry out music education, in order to promote a meaningful free time for children. By this study I also want to develop my own educational skills to plan and lead meaningful musical activities in this school organisation. Research in this field is scarce, for that reason I have chosen to immerse in other music pedagogy fields that can be seen as relevant for this area of study. The leisure time centre has other preconditions and policies, but there are probably some aspects that can be transferred from research that inquire music education in compulsory school. The study is based on sociocultural theory, which includes the study of how individuals learn and develop resources to think and accomplish practical objectives that create meaningful aspects of our culture and environment. All of the important concepts that appear in the study are marked with cursive text. I have chosen a qualitative research method in form of interviews.   This study has developed my understanding about how music can have different meanings for pupils in the leisure-time centre. The result shows that there are different opportunities, preconditions and obstacles that regulates in what manner music is used. Among them how the pedagogues own musical knowledge, interests and experiences, but also their ability to listen to the pupils interests, needs and preconditions are seen as important factors to carry out a meaningful music education in the leisure-time centre. Access to good materials for example music instruments, an inspiring environment and how pedagogues plan the music education in this school form is also seen as significant aspects. The result has been possible to clearly compare with previous studies.

I den svenska läroplanen och i fritidshemmets allmänna råd står det att elever ska erbjudas daglig fysisk aktivitet. Forskningen visar dock att barn idag inte uppnår den rekommenderade fysiska rörelsen utan är mer och mer stillasittande. Utifrån denna bakgrund är syftet med denna studien att undersöka hur fritidspersonalen arbetar med fysisk aktivitet i sin verksamhet utifrån de tre forskningsfrågorna: Hur definierar fritidspersonal fysisk aktivitet på fritidshemmet?, hur arbetar fritidspersonal med daglig fysisk aktivitet? och vilka svårigheter ser fritidspersonal med att arbeta med fysisk aktivitet? Metoden som användes i studien var kvalitativ, där det användes intervjuer för att svara på forskningsfrågorna och för att få fram ett upplevelsebaserat inifrånperspektiv hos fritidspersonalen. Resultatet av genomförd studie visade att fritidspersonalen använder sig av olika motivationsstrategier för att motivera eleverna till fysisk aktivitet. De svårigheter som framkom handlade om inkludering av de elever som är inaktiva samt brist på planeringstid och dokumentation. Olika syn på tävlingar var även det en svårighet hos fritidspersonalen. För att mäta den dagliga fysiska aktiviteten krävs det att fritidspersonalen dokumenterar ner styrda aktiviteter vilket saknas i den här undersökningen. Däremot visade det sig att de elevgrupper som undersöktes ofta var aktiva på eget initiativ, ett resultat som kan problematiseras.

Syftet med studien var att skapa kunskap om barns uppfattningar om fysisk aktivitet och rörelselekar samt hur detta kunde få mer utrymme i den pedagogiska fritidshemsverksamheten. De forskningsfrågor som undersöktes i studien var ”Hur uppfattar barnen fysisk aktivitet och rörelselekar?” och ”Hur ska fritidslärarna lägga upp den pedagogiska verksamheten för att främja fysisk aktivitet och rörelselek enligt barnen?”  Studien utgick från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och barns perspektiv. I studien användes kvalitativ forskningsmetodik i form av samtalspromenader (Klerfelt & Haglund, 2011). Resultatet visade att barn upplevde leken som något lustfyllt och som något de gjorde tillsammans. Barnen beskrev att de föredrar lek med mycket rörelse i. Beskrivningarna handlade om lekar utomhus, en av de mest populära lekarna kallade de ”13 till 0”, vilket var en variant på ”kurra gömma”. Resultatet visade också på vilket sätt den fysiska och sociala miljön begränsade leken inomhus och utomhus, och även hur fritidshemspersonalen kunde möjliggöra mer lek och rörelse. Rörelseleken inomhus var begränsad men pingisrummet var en av få platser många av barnen kände att de fick röra på sig på. Utomhus gavs bättre möjligheter till rörelse, dock framgick det att konflikterna som uppstod skulle kunna förhindras om fritidshemspersonal agerade övervakare eller medspelare.

Fritidshemmet ska vara ett komplement till skolan och med hjälp av sitt arbetssätt kunna stimulera och utveckla barnen i deras väg mot kunskapskraven.  Syftet med studien är att undersöka fritidslärares definition av barn i behov av särskilt stöd och vilka hänsyn som tas till dessa i planering och genomförande av fritidshemmets aktiviteter. Studien är en kvalitativ studie där vi använt oss av observationer, samtal i fokusgrupp samt intervjuer. Genom att använda oss av dessa metoder fick vi ett rikt material om hur fritidslärare definierar och arbetar med barn i behov av särskilt stöd utifrån tillgängliga resurser och barngruppens behov. Vi har studerat insamlad data utifrån individ-, grupp- och organisationsnivå. Det som tydligt framgår i resultatet är att barn som av fritidslärare upplevs ha svårigheter i olika sociala sammanhang tar stor del av fritidshemmets resurser i anspråk. Att träna socialt samspel är en naturlig och självklar del i fritidshemmets verksamhet. Fritidslärarna i studien anser att deras främsta kompetens är att initiera och utveckla socialt samspel mellan barn. Däri finns många möjligheter att göra skillnad för barn i behov av särskilt stöd i fritidshemmets verksamhet. Det finns inget i resultatet som tyder på att diagnos skulle vara av betydelse för om ett barn ska bedömas vara i behov av särskilt stöd eller inte. Snarare upplever fritidslärare att det på fritidshemmet finns andra möjligheter till lärande och rekreation, som gör att barn fungerar bättre där än i skolan. Kunskapskraven i skolan nämns som ett svar på varför det kan vara så. Brist på resurser i form av personal upplevs vara ett problem och orsaken till detta anses vara faktorer på organisationsnivå.