Syftet med denna studie är att beskriva sex fritidslärares uppfattningar om sitt arbete med att inkludera elever i fritidshemmet. Studien bygger på en kvalitativ metodansats med semisemistrukturerade intervjuer som användes för att komma åt sex fritidslärares tolkningar och uppfattningar. Resultatet visar att fritidslärarna i denna studie tolkar begreppet inkludering som att det innebär att alla elever ska vara inkluderade i verksamheten utifrån ett helhetsperspektiv efter sina egna förutsättningar och behov, men att det i praktiken är ett komplext och svårt uppdrag att leva upp till utifrån de förutsättningar som finns med låg personaltäthet, stora elevgrupper och motsägelsefulla formulering i läroplanen, vilket skapar utmaningar att förena teori och praktik. Detta leder till att fritidslärarna beskriver att de inte hinner med alla elevers behov vilket skapar dilemman där fritidslärarna då måste välja och prioritera mellan olika behov på individ- och gruppnivå, vilket leder till att de då prioriterar de elever med störst behov. Fritidslärarna beskriver att de i sitt arbete med inkludering har fokus på sociala relationer, samarbeten och flexibilitet vilket också visar sig vara viktiga faktorer i det inkluderande arbetet att försöka anpassa undervisningen efter elevernas intressen, förutsättningar och behov. Utifrån tre teoretiska perspektiv, tolkar författarna till denna studie som att fritidslärarna i denna studie i teorin och praktiken vill arbeta utifrån det alternativa perspektivet men att det finns svårigheter att genomföra det i praktiken vilket medför att de använder arbetsmetoder och strategier som hamnar inom både det traditionellt individualistiska perspektivet och det alternativa perspektivet. Samtidigt tolkas fritidsläraranas arbetsmetoder och strategier utifrån dilemmaperspektivet där fritidslärarna försöker göra sitt bästa utifrån de förutsättningar som finns. / <p>Betygsdatum: 2021-06-06</p>

Intresset i denna uppsats riktar sig till hur fritidspersonal arbetar normkritiskt med HBTQ+-relaterade frågor i fritidshemmet. När vi sökte tidigare forskning om HBTQ+ i grundskolan fick vi få eller inga träffar alls som berörde den svenska skolan. Med normkritiskt perspektiv som grund för våra frågeställningar fick vi en djupare förståelse för hur fritidspersonalen arbetade för att bryta samhällets normer genom lek, aktivitet och musik men även genom värdegrundsarbeten och dagliga diskussioner. Syftet med studien var att beskriva och analysera fritidspersonalens uppfattningar om HBTQ+-frågor i fritidshemmet. Vi använde en enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer som en djupdykning till vår studie om fritidspersonalens uppfattningar om att arbeta med HBTQ+-frågor. Metoden vi använde oss av är innehållsanalys, vilket innebär att man analyserar sitt material enligt ett kodningsschema. Först redovisar vi resultatet utifrån enkäterna. Därefter redovisas resultaten från intervjuerna. I denna studie framkommer det att det ser väldigt olika ut i hur fritidshemmen arbetat med HBTQ+-frågor i undervisningen och från personal till personal. Slutsatsen är att fritidspersonalen behöver mer stöttning och utbildning för att kunna bedriva undervisning om HBTQ+ på fritidshemmet. / <p>Betygsdatum: 2021-11-05</p>

The aim of this study is to see how music teachers at secondary school work with the implementation of cultural heritage in teaching. What has been examined in the study is what the participating teachers believe that the curriculum aims at the existing cultural heritage, and what they themselves consider to belong to a cultural heritage. It is the qualitative method of interviewing informant and interviewer that has been used. Concepts that are important for this study are cultural heritage and culture. The study highlights different perspectives on culture and heritage and discusses how cultural heritage and identity come together. The teachers have told how they work with the implementation of the cultural heritage in the teaching and what they themselves consider appropriate to use and teach to the students. The teachers also conclude that identity is strongly linked to culture and cultural heritage, and discusses how teaching affects students in their identity creation. The study's analysis is viewed from a theoretical perspective with postcolonialism's way of seeing that the Westerners are seen as normative and Lévi-Strauss's way of looking at the interplay between cultures. / Målet med denna studie är att se hur musiklärare på högstadiet arbetar med implementeringen av kulturarvet i undervisningen. Det som har undersökts i studien är vad de deltagande lärarna tror att läroplanen syftar till gällande kulturarv, samt vad de själva anser tillhöra ett kulturarv. Det är den kvalitativa metoden med intervju mellan informant och intervjuare som har använts. Begrepp som är viktiga för denna studien är kulturarv och kultur. Studien lyfter fram olika synsätt på kultur och kulturarv samt diskuterar hur kulturarvet och identitet hör ihop. Lärarna har berättat hur de arbetar med implementeringen av kulturarvet i undervisningen och vad de själva anser vara lämpligt att använda sig av och lära ut till eleverna. Lärarna kommer även fram till att identitet är starkt sammankopplat med kultur och kulturarv, och diskuterar hur undervisningen påverkar eleverna i sina identitetsskapanden. Studiens analys ses ur ett teoretiskt perspektiv med postkolonialismens sätt att se att det västerländska ses som normativt samt Lévi-Strauss sätt att se på kulturers samverkan mellan varandra.

Undersökningens syfte är att undersöka kvalitativa skillnader i pedagogers uppfattningar kring leken i fritidshemmet. Undersökningen utgår från ett fenomenografiskt perspektiv, då den riktar sig åt pedagogernas uppfattningar om lekens betydelse i fritidshemmet. Studien baseras på en kvalitativ metod i form av semistrukturerad intervju. Intervjun genomfördes i två gruppintervjuer på två olika skolor. I studiens resultat framkommer det tre kategorier med två underkategorier utifrån pedagogernas uppfattningar om lekens betydelse på fritidshemmet. Lekens betydelse för barns lärande, lekens betydelse i fritidshemmet och pedagogernas betydelse i leken. Pedagogerna uttrycker lekens betydelse på olika vis men det gemensamma uttrycket är att leken är viktig i fritidshemmet.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i fritidshemmet arbetar för att skapa tillgängliga lärmiljöer för elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Hur samverkar pedagoger i fritidshemmet med klasslärare för att skapa tillgängliga lärmiljöer och hur upplever pedagogerna att rektorer och specialpedagoger stöttar dem i detta arbete? Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där nio pedagoger i fritidshemmet har intervjuats på tre olika skolor. Resultatet visar att det är många faktorer som påverkar skapandet av tillgängliga lärmiljöer och hur väl anpassningar går att tillämpa i verksamheten. Resultatet visar även att det ser olika ut i skolan och på fritidshemmet gällande arbetet med elevers behov, samt att en svag stöttning från rektorer och specialpedagoger kan påverka negativt. Studien visar sammanfattningsvis att pedagogerna i fritidshemmet vet hur de vill skapa tillgängliga lärmiljöer, men att de inte får tillräckliga förutsättningar för arbetet.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur fritidshemslärare och ledningspersonal uppfattar och tolkar ett arbete som vilar på en vetenskaplig grund inom fritidshemmets kontext. Studien har sin grund inom den kvalitativa forskningen, där det genomfördes sex semistrukturerade intervjuer. Analysen av empirin gjordes enligt ett diskursanalytiskt angreppssätt, där de diskursteoretiska begreppen nodalpunkt och subjektspositioner användes för att formulera två övergripande diskurser, topp-styrda diskursen och verksamhetsstyrande diskursen, som grundar resultatet av studien. Resultatet av studien visar att det finns en viss medvetenhet kring att det är omöjligt att implementera en teori utan att omarbeta för den egna verksamheten. Resultatet visar även att båda yrkesgrupperna som intervjuats anser att arbete med en vetenskaplig grund är viktig del av verksamhetens utvecklingsprocess mot en kulturell legitimering som en lärande institution och att den senaste ökningen av utbildad personal i verksamheten har påskyndat denna process. / The purpose of our degree project is to investigate how the teachers and management staff at the youth recreation center perceive and interpret a work based on a scientific basis in the context of youth recreation center. The study is based on qualitative research, where six semi-structured interviews were conducted. The analysis of the empirics was done according to a discourse analytic approach, where the discourse theoretical concepts of nodal point and subject positions were used to formulate two overall discourses, the top-down guided discourse and the bottom-up guided discourse, which form the result of the study. The results of the study show that there is a certain awareness that it is impossible to implement a theory without reworking it for one's own activities in the youth recreation center. The results also show that both interviewed professions consider that working on a scientific basis is an important part of the youth recreation center development process towards a cultural legitimation as a learning institution and that the recent increase of educated personnel in the youth recreation center has accelerated this process.

Svenska regeringen har satt som mål att Sverige skall bli ledande i världen på att ta till vara pådigitaliseringens möjligheter. De anser att arbetet mot detta mål börjar i skolan. 2017 gjordesen revidering av läroplanen och styrdokumenten där det blev ett ökat fokus på digitalisering.Den nya läroplanen träder i kraft i juli 2018. I denna uppsatts så undersöker vi utifrånpedagogernas perspektiv de institutionella förutsättningarna för att använda digitala spel ifritidshemmet samt pedagogernas förhållningsätt och deras syn på elevers lärande ochutveckling i samband med digitalt spelande. Vi undersöker också deras inställning till det nyadigitala fokuset i läroplanen. Vi utförde fem kvalitativa intervjuer på tre olika skolor.Analysen är gjord utifrån ramfaktorteorin och ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningenvisade att ramfaktorer så som ekonomi och gruppstorlekar påverkade pedagogernasförhållningsätt och användandet av digitala spel i fritidshemmet. På grund av storaelevgrupper kände flera pedagoger att de inte fick den tid de ville till att interagera tillräckligtmed eleverna när de spelade digitala spel. Pedagogerna ställde sig positiva till det nya digitalafokuset i styrdokumenten. Alla pedagogerna var ense om att den sociala aspekten var enviktig del av det digitala spelandet. Genom samtal och samarbete tyckte de att elevernautvecklade sina sociala förmågor och lärde sig samspela. Problemlösning och kreativitet varockså förmågor de ansåg utvecklades då eleverna spelar spel som Minecraft och olikamysterium-spel.

Syftet med studien är att undersöka hur ett läsprojekt har organiserats och tillämpats på bådeorganisationsnivå och undervisningsnivå. Studien är genomförd i uppstarten av läsprojektetoch har en kvalitativ ansats. De metoder som använts för att samla in data ärsemistrukturerade intervjuer och observationer. Resultatet visar att projektet är läsfrämjandeoch läsning och tillhörande arbete genomsyrar undervisningen. Skolans mål är att involveravårdnadshavare, men språkbarriärer kan begränsa vårdnadshavarnas möjlighet att delta ochgenomföra sin ansvarsroll i läsprojektet.

Syftet är att ur ett fritidspedagogiskt perspektiv undersöka fritidslärares erfarenheter av och uppfattningar om de lokaler i vilka de bedriver sin undervisning. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer av sex respondenter från tre fritidshem har genomförts.Ramfaktor teorin som studien lyfter fram, handlar om de begränsningar som dessa fritidshem har att förhålla sig till. I resultatet framkommer det att lärarna har tillgång till material för att uppfylla sina mål i uppdraget, men de lyfter fram att lokalerna inte har varit den självklara orsaken till att de har kunnat bedriva sin verksamhet för att nå målen. De anser att lokalerna har begränsat dem snarare än att de har skapat möjligheter för dem. Till begräsningarna att inte få möjlighet att påverka utformningen och inredningen av lokalerna eller få tillgång till flera rum för att kunna erbjuda eleverna möjlighet till variationer, såsom vila och lugn och ro. Lärarna känner också att de bedriver sin verksamhet på skolans premisser. Detta gör att de inte har möjlighet att genomföra projekt och temaarbeten som kan sparas och arbetas vidare på under längre perioder. Lärarna nämner att de har behov av egna lokaler eller att bygga fler rum där de inte behöver kompromissa med andra yrkesgrupper.

Reproducering av normer i relation till genus påverkar och påverkas av människor utifrån olika sociala och kulturella arenor. Dessa normer skapar föreställningar om hur ett specifikt genus ska agera och vara. Det i sin tur påverkar lärares profession och i forskning framkommer det att det återfinns normförstärkande beteenden i lärares undervisning. Därmed kan lärare via normkritisk pedagogik, vilket var studiens teoretiska utgångspunkt granska normer för att kunna göra en förändring. Samtidigt synliggörs normbrytande beteenden bland annat inom svensk förskole- och skolverksamhet trots att liten del av forskning är gjord i Sverige. Därför var syftet med studien att undersöka hur fritidspersonal upplever sitt normbrytande beteende i pedagogiska aktiviteter på fritidshemmet. Datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio fritidspersonal i Sverige. Resultatet visade att planering är en stor faktor i fritidspersonalens normbrytande arbete. Stor del av fritidspersonalen har en god medvetenhet om de normer som finns samt behovet av att bryta dessa. Däremot visade resultatet att medvetenheten är svår att överföra från planering till utförande av pedagogiska aktiviteter och att en omedvetenhet fortfarande finns. Resultatet visade slutligen att förutsättningar för att arbeta normbrytande finns men behöver stärkas för att dels öka fritidspersonals medvetenhet ytterligare, dels öka det normbrytande arbetet på fritidshemmet. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>