På cirka 130 år har Åre gått från ett mindre jordbrukssamhälle till en storskalig turistort med ett ständigt ökande utbud av aktiviteter och växande näringsliv, vilket gör att antalet turister och personer som bosätter sig permanent inom kommunen ökar. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur bostäder inom kommunen kan utformas för att fungera som både fritidshus och permanentbostäder, då gränsen mellan de olika boendeformerna sägs suddas ut alltmer och då allt fler fritidshus inom kommunen antas bli permanentade i framtiden. Studien har avgränsats till ett antal teorier som behandlar fritidshusets utveckling och Åres byggnadshistoria för att undersöka grunden till de problem som behandlas i rapporten, samt relevanta lagar och regler som beskriver skillnaden på de krav som ställs på fritidshus respektive permanentbostäder. En intervju har genomförts för att få svar på hur Åre kommunen förhåller sig till de lagar och regler som behandlas i teoriavsnittet samt för att ta del av hur de ställer sig till att allt fler fritidshus permanentas inom kommunen. Vidare har en enkätundersökning gjorts för att undersöka hur privatpersoner vill utforma sina permanentbostäder och fritidshus inom kommunen, där svaren har legat i grund till en idé av hur en husmodell kan se ut för att fungera som både fritidshus och permanentbostad speciellt anpassad för Årefjällen. Resultatet av intervjun visar att kommunen ser mycket positivt på att fler fritidshus följer permanentbostädernas krav. I dagsläget försöker kommunen få allt fler fritidshus att nå samma nivåer av krav som ställs på permanentbostäder då fördelarna är många. Däremot begränsas kommunens strävan att uppnå högre krav på fritidshus av svensk lag, där fritidshus och permanentbostäder fortfarande separeras efter dess nyttjandegrad. Anges en nyttjandegrad på under 25 % i bygglovsansökan betyder det att bostaden klassas som ett fritidshus och omfattas därför av ett antal undantag av PBL:s utformningskrav på byggnader. Av enkätundersökningen stärks teorin av att allt fler önskar samma bekvämligheter i sitt fritidshus som sin permanenta bostad. Till viss del skiljer sig önsmålen kring önskad utformning för de olika boendeformerna, vilket i en husmodell kan regleras genom olika tillval som flexibel rumsindelning, utvändig huskomplettering och olika inrednings- och möbleringsmöjligheter. Svårigheterna är inte att utforma ett fritidshus efter permanentbostädernas krav, det är att motivera personer att bygga fritidshus efter högre krav än vad lagen kräver. Vilket kan betyda en begränsning vid utformning och högre kostnader vid uppförandet av bostaden. Slutsatsen för studien är att det går utmärkt att utforma en bostad som fungerar som både fritidshus och permanentbostad genom att följa de krav som ställs på permanentbostäder och genom god planering med smarta lösningar. För Åre kommun och för fritidshusägare anses det vara fördelaktigt att fritidshus utformas efter permanentbostäders krav ifall de i ett senare skede kan komma att användas som permanentbostäder. / In about 130 years, Åre has gone from a small agricultural community to a largescale tourist resort with an ever-increasing range of activities and growing business, which means that the number of tourists and people who settle permanently within the municipality is increasing. The purpose of this thesis has been to investigate how housing within the municipality can be designed to function as both holiday homes and permanent housing, as the boundary between the various forms of housing is said to be blurred more and more and more holiday homes in the municipality are assumed to become permanent in the future. The study has been limited to a number of theories that deal with the development of the holiday home and Åre's building history to examine the basis for the problems addressed in the report, as well as relevant laws and regulations that describe the difference between the requirements for holiday homes and permanent housing. An interview was conducted to get answers on how Åre municipality relates to the laws and rules that are dealt with in the theory section and to take part in how they view that more and more holiday homes are made permanent within the municipality. Furthermore, a survey has been conducted to investigate how private individuals want to design their permanent homes and holiday homes within the municipality, where the answers have been based on an idea of what a house model can look like to function as both a holiday home and permanent home specially adapted for Årefjällen. The results of the interview show that the municipality views very positively that more holiday homes follow the requirements of permanent housing. At present, the municipality is trying to get more and more holiday homes to reach the same levels of requirements for permanent housing as the benefits are many. On the other hand, the municipality's efforts to achieve higher requirements for holiday homes are limited by Swedish law, where holiday homes and permanent housing are still separated according to their degree of utilization. If a utilization rate of less than 25% is stated in the building permit application, this means that the home is classified as a holiday home and is therefore covered by a number of exceptions to PBL's design requirements for buildings. The survey strengthens the theory that more and more people want the same amenities in their holiday home as their permanent home. To some extent, the wishes differ regarding the desired design for the different forms of housing, which in a house model can be regulated through different options such as flexible room division, exterior house additions and different interior and furnishing options. The difficulty is not to design a holiday home according to the requirements of permanent housing, it is to motivate people to build holiday homes according to higher requirements than what the law requires. Which can mean a limitation in design and higher costs in the construction of the home. The conclusion of the study is that it is excellent to design a home that functions as both a holiday home and a permanent home by following the requirements for permanent housing and through good planning with smart solutions. For the municipality of Åre and for holiday homeowners, it is considered advantageous that holiday homes are designed according to the requirements of permanent housing if they can be used as permanent housing at a later stage. / <p>Betyg 2021-08-18</p>

The rural municipalities in the mountain areas of northern Sweden has for a many years experienced an out-migration of people in working age witch have led to an older populationand a smaller source of taxes. In addition of these municipalities with a lot of tourists and second home tourists have periods of the year when they have a population that is a lot larger then they have capacity for. This is a case study that examines whether or not flexible working (like working from home) is a possible solution for this problem. This is done by a survey among second home residents in Kultsjödalen, a mountain area in the municipality of Vilhelmina, to see if they have spent more time in their second homes during the Covid-19 pandemic due to flexible working. Moreover this paper examines how infrastructure and local service affect the second home residents ability to work from their second homes. Lastley the study investigates whether or not second home residents wish to spend more time in Kultsjödalen or to consider becomingpermanent residents in the future provided they have the option to continue working from home. The theoretical framework is based on previous studies concerning mobility, migrationand second homes, flexible working and the time-space compression. The survey had in total 271 respondents in its beginning and it showed that there is no way to tell generally whether or not second home residents have spend mor or less time in their cabins since the respondents was quite divided. Only those who had worked from home in their second homes (138 respondents) moved on to the latter parts of the survey. In terms of infrastructure and service the respondents was also quite divided in their opinions. Some of them were really pleased with the current quality whilst some experienced a lot of problems. The most common problem was about broadband, mobile broadband, the telephone networkand the roads. Overall the respondents where a bit more pleased with the local service than the infrastructure although some wished to have a better supply of groceries and an easy solution when you have children in school to enable longer visits in the second home. Provided that the respondents were able to continue working from home in the future, 86% of the respondents were positive to the idea of spending more time in Kultsjödalen. Noticeably fewer respondents could imagine becoming permanent residents, about 33%. On the other hand, from a local perspective these respondents are still of great importance since they bring extra tax incomes for the municipality and consumption power to the local services. Second home tourism overall brings a certain problem in the sense of that more and more tourists dwell in the area whilst the municipality in question experience a negative population development when tax payers move out from the municipality. This leads to a higher strain on infrastructure and service that don’t have the capacity to manage this type of tourism.Developing infrastructure and service so that it can facilitate flexible working might attract more people to move permanently to Kultsjödalen. This would favour the municipality in form of extra taxes and also the local entrepreneurs by increased consumption power during the entire year, even off season.

Att nyttja fritidshus i fjällen är väl förankrat i den svenska kulturen. Syftet med det här examensarbetetär att utmana normen om enfamiljsstugor i den svenska fjällen. Detta görs genom att presenteraett gestaltningsförslag på ett kollektivhus anpassat efter den utvändiga miljön. Kollektivhusetkoncentrerar kostsamma och utrymmeskrävande funktioner till gemensamma ytor. Frågeställningenär ifall kollektivhusformen kan förbättra boendekvaliteter och samtidigt på ett hållbart sätteffektivisera resursanvändningen i både byggnation och i framtida användningen av fritidshuset.Litteraturstudier har gjorts av kommunens detaljplan och designprogram samt övrig relevant litteraturför ämnet. Efter det utfördes en platsanalys av vald fastighet i Vemdalsskalet för att studeraden terräng och omkringliggande bebyggelse som huset skulle anpassas efter. För att hämtainspiration till gestaltningen utfördes en fallstudie på tre hus för att inspireras av arkitektoniskakvaliteter och funktioner. Även en intervju utfördes för att få perspektiv på boendeformen. För attfå igång den kreativa processen utfördes handskisser inför digital modellering.Arbetet landade slutligen i ett gestaltningsförslag av ett kollektivhus anpassat efter fysiskaförutsättningar i fjällmiljön, specifika rumsliga behov samt inspirerat av lokalt och historiskt förankratarkitektoniskt uttryck. Huset består av flera sammansatta huskroppar och innehåller tre privatalägenheter samt gemensamma utrymmen. Planlösningen tillsammans med tillgång till funktioneri respektive utrymme är tänk att uppmuntra till social hållbarhet i form av delat boende. Eftersomhuset står i bergig sluttande terräng valdes grundläggningstekniken stolphus för minimal ekologiskpåverkan på miljön. Formen och vinkeln på huset är tänkt att addera arkitektoniska kvaliteter tillhuset. Den uppbrutna formen ger liv i fasaden och väcker tankar oavsett varifrån betraktarenstår. Vinkeln på huset i relation till elljusspåret som går nedanför, ger minimal insyn och maximaltutnyttjande av solens väg.

Tillgången till fritidshus bland Sveriges befolkning har successivt blivit större. Idag har över hälften av alla bosatta i Sverige möjlighet att besöka ett fritidshus. Det gör att kommunerna bör inkludera fritidshus i den kommunala planeringen. Uppsatsen syftar till att undersöka och problematisera fritidshusets inkludering i den kommunala fysiska planeringen. Utgångspunkten är två frågeställningar som undersöker i vilket sammanhang kommuner diskuterar fritidshus och vilka ekonomiska aspekter som beaktas vid planering förfritidshusbebyggelse. Det teoretiska ramverket behandlar hur konvertering av och tillfritidshus skapar möjligheter och problem för kommunerna. För att förstå fritidshusets roll i det svenska samhället och vilken kravställning som finns på den kommunala planeringen belyser teorin och tidigare forskning hur fritidshuset definieras, dess geografiska placering i samhället, fritidshusets koppling till turism och slutligen kommunens planeringsansvar. Metoden som används för att besvara uppsatsens frågeställningar är en kvalitativ innehållsanalys av kommunernas översiktsplaner och andra planeringsdokument som nämns idenna. De studerade kommunerna är Karlstad, Torsby och Kristinehamns kommun som ligger i Värmlands län. För att komplettera dokumentstudien genomfördes en semistrukturerad intervju med en samhällsplanerare från varje kommun. Empirin redogör för i vilket sammanhang fritidshus diskuteras i kommunala planeringsdokument samt vilka ekonomiska aspekter som beaktas i beslut om fritidshusbebyggelse. I analysen framgår det att fritidshus framhävs i flera avseenden men att den får störst inkludering i plandokument när en konvertering diskuteras. Denna diskussion sker främst i samband med fritidshus som är placerade på attraktiva platser där målsättningen är en omvandling till permanentbostäder, alternativt en omvandling av permanentbostäder till fritidshus i anslutning till besöksmål för rekreation. Infrastruktur är en avgörande faktor när fritidshusbebyggelse planeras. I sambandmed fritidshus i LIS-områden är den ekonomiska aspekten viktig där det krävs befintlig bebyggelse för att kunna motivera ytterligare exploatering av området ur ett ekonomiskt hänseende.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de skånska kustkommunerna planerar för de kustnära områdena. Undersökningen utgår ifrån framtida exploateringar och fritidshus, erosionsrisker och havsnivåhöjningar samt länsstyrelsens rekommendationer. För att genomföra undersökningen har studien baserats på kommunernas översiktsplaner. Resultatet påvisar att kommunerna försöker förhålla sig till miljöbalkens riksintresse rörande kustzonen i största utsträckning som möjligt, dock visade det sig att några kommuner hade planeringar som inte var helt samstämmig med riksintressets villkor. Samtidigt så hänvisade kommunerna till att exploateringarna inte skulle skada kustens värde. Kommunerna menar på att fritidshusområden inte ska byggas inom kustområdet, dock finns det kommuner som planerar in sådana områden. Samtliga kommuner är överrens om att exploateringar ska ske i anslutning till befintliga tätorter och oexploaterade områden ska låtas bli. När det gäller erosionsrisker och havsnivåhöjningar visade resultatet på att det finns tre grupper som kommunerna kunde delas in i: Kommuner med planering, kommuner som hänvisar till att planer är på väg och sedan kommuner som inte nämner något om riskerna i sin översiktsplan. Indelningen påvisade att det var få kommuner som hade klara planer på hur dessa risker skulle förebyggas. Dock var det många kommuner, ca 60 %, som hänvisade till att de ska planera för dessa risker i kommande översiktsplan. Slutligen förhöll sig kommunerna ganska väl till länsstyrelsens rekommendationer.  Det finns naturligtvis undantag, då kommunerna ansåg att området kan vara till något annat än vad länsstyrelsen rekommenderade. Men i huvuddrag var kommunernas översiktsplaner någorlunda sammanstämmig med länsstyrelsens råd.

Syfte: Att belysa fritidshusturismens styrkor och svagheter i tre olika aspekter av hållbarhet: ekonomiskt, miljömässigt och socialt, samt att undersöka fritidshusens framtida betydelse för den hållbara turismen i Värmdö kommun. Metod: För denna uppsats har vi använt en kombinationsstrategi. Denna utgörs av fyra intervjuer med personer som är centrala för syftet, en enkätundersökning bland lokalbefolkningen på Djurö i Värmdö kommun samt sekundärdata bestående av bland annat statistik från SCB och planeringsdokument från Värmdö kommun. Teoretiska utgångspunkter: Uppsatsen utgår från teorier om hållbarhet, fritidshus påverkan på destinationer, toppkonsumtion samt fritidshusturismens framtid. Resultat: Fritidshusen utgör ett positivt komplement till den traditionella turismen som äger rum i Värmdö kommun främst under sommaren. Detta eftersom fritidshusägarna i större utsträckning än de traditionella turisterna besöker kommunen även under resten av året. Ur ett hållbarhetsperspektiv har fritidshus både positiv och negativ påverkan på lokalsamhället, där framförallt de positiva ekonomiska effekterna är framträdande. Den traditionella turismen i kommunen bedöms öka till följd av ett flertal destinationsutvecklingsarbeten. Antalet fritidshus beräknas däremot successivt minska på grund av ökad permanentning och begränsad nybyggnation. Det minskade utbudet men konstanta eller ökade efterfrågan tros leda till stigande priser på fritidshus. Fritidshusen beräknas spela en viktig roll i framtidens turism i Värmdö kommun även fortsättningsvis. / Purpose: To evaluate the strengths and weaknesses of second home tourism as a sustainable form of tourism, using the three dimensions economic, environmental and social sustainability, and to discuss the future importance of second homes for sustainable tourism in Värmdö municipality. Methods: The methods of research include four interviews with respondents connected to the future of tourism and second homes in Värmdö municipality, a survey conducted with locals of Värmdö municipality and an analysis of statistical reports and official documents. Theoretical framework: The paper is based on theories of sustainability, second homes’ impact on destinations, peak consumption and the future of second homes. Conclusions: Second homes are a positive complement to the traditional tourism that takes place in Värmdö municipality during the summer, due to the fact that second home owners visit the municipality during the remainder of the year to a greater extent than the traditional tourists. From a sustainability point of view second homes can both have a positive and a negative impact on the local community where the positive economic effects are the most prominent. The traditional tourism in Värmdö municipality is expected to increase as a result of the ongoing destination development projects. The number of second homes is predicted to gradually decrease due to many of them being turned into permanent homes and the limited construction of new second homes. The reduced supply but constant or increased demand is likely to lead to increased prices of second homes. Second homes are expected to continue to play an important role in the tourism industry in Värmdö municipality.

Projektet utforskar knuttimringstraditionen i Dalarna, både som konstruktionsprincip och estetiskt uttryck. Teknikens historik och uppkomst analyseras, samt kringliggande fenomen så som fyrkantsgården, fäbodkulturen och månghussystemet. Olika tidstypiska konstruktionsmässiga detaljerna presenteras – knuttimringen med dess olika knuttyper, ved- och faltak och den vanligaste typen av grundläggning; knutstenar. Den samtida bebebyggelsen analyseras för att se hur den förvaltar traditionen idag – vad har bestått och vad har tillkommit? Planbestämmelser för ett område i Lerdal, Rättvik, visualiseras och diskuteras – lyckas man genom dessa bevara det ursprungliga uttrycket, eller är det någonting annat som utgör kärnan i traditionen? Ett förslag på ett sommarhus i området presenteras, som på ett alternativt sätt kombinerar traditionen med dagens teknik och möjligheter. Är det möjligt att på ett bättre sätt förvalta det kulturhistoriska arvet i Dalarna, men samtidigt kombinera med moderna arkitektoniska detaljer och kvalitéer? Denna fråga och fler försöker projektet besvara genom ett förslag som tar hänsyn till tradition, planbestämmelser, konstruktion, funktion, rumslighet, utsikt och avskildhet. / The project explores the timber joint tradition in Dalarna, Sweden, both as a construction principle and aesthetic expression. The history and origins of the technique are analyzed, as well as associated phenomenas such as the square yard, pasture culture and the system of having several smaller houses with different functions. The various typical structural details are presented - timber jointing with its different joints, different types of roofing and the most common type of foundation; joint stones. The contemporary built environment is analyzed to see how it preserves the tradition today - what has remained and what has been added? Plan regulations for an area in Lerdal, Rättvik, are visualized and discussed - is the original expression preserved through these regulations, or is there something else that constitutes the core of the tradition? A proposal for a summer house in the area is presented as an alternative method to combine tradition with today's technology and capabilities. Is it possible to more successfully preserve the cultural heritage of Dalarna, but at the same time combine with modern architectural features and qualities? This question and more, the project seeks to answer through a proposal that takes account of tradition, plan regulations, construction, function, spatiality, view and privacy.

Planering är ofta platsbestämt och sker i en kontext med konstanta faktorer med små förändringar år efter år. Men i områden som påverkas av en säsongsbetingad attraktionskraft så ser situationen annorlunda ut. På landsbygden, framförallt i kustsamhällen så finns det en planeringskontext där förutsättningarna ser mycket annorlunda ut beroende på säsong. Detta är samhällen med en stor mängd fritidsbebyggelse som påverkar de kommunala förutsättningarna. I det Svenska språket finns ord som sommarhus och fritidshus vilket indikerar att vi har en kultur där många människor äger mer än en bostad. Men samtidigt har vi ett planeringssystem med ett kommunalt planmonopol och där mycket av planeringen inte är gränsöverskridande utan sker inom den kommunala kontexten.  Denna studie undersöker hur de kommuner med en bred etablering av fritidsbebyggelse på landsbygden väljer att förhålla sig till detta och vilka strategiska ageranden som genomförs för att påverka bostadsmarknaden. I de kommuner där etableringen av fritidsbostäder är storskalig måste kommunerna tillgodose två olika gruppers behov vilket påverkar den kommunala planeringen, serviceutbudet och bostadsmarknadens utveckling. Undersökningens teoretiska utgångpunkt är att se etableringen av fritidshus på landsbygden som en gentrifieringsprocess. Fritidshusägarna kommer i dessa kommuner in som en ny konkurrerande grupp på bostadsmarknaden och tränger på sikt bort de bofasta från bostadsmarknaden till följd av drastiskt ökad efterfrågan och ökade bostadspriser. Undersökningen genomfördes som en fallstudie där material från fyra landsbygdskommuner i norra Bohuslän var grunden för empiri. De kommuner som undersöktes var Lysekil, Sotenäs, Strömstad och Tanums kommun. De fyra kommunerna valdes utifrån kommunernas skala, antalet helårsboende i förhållande till andelen fritidsboende samt ett antal kvalitativa attribut som närhet till kust, avstånd till större städer samt historisk bakgrund. De fall som undersöktes skulle finnas i en liknande kontext och geografiskt sammanhang för att ge möjlighet att studera likheter och skillnader i materialet och kunna avgöra om fallen var representativa för den generella utvecklingen. Metoden för undersökningen var en kvalitativ innehållsanalys dels av strategiska textdokument men kompletterades också med semistrukturerade intervjuer. De strategiska dokumenten som undersöktes var kommunala översiktsplaner och bostadsförsörjningsprogram för att skapa en bild av hur kommunerna ser på sitt bostadsbestånd och hur de politiskt förhåller sig till detta.  Undersökningen och uppsatsen som helhet visar på att kommuner på landsbygden till stor del ser den breda mängden fritidsbebyggelse som en tillgång men att denna utveckling inte får ske på bekostnad av den egna befolkningen. Flera av kommunerna ansåg dock att det kommunala planmonopolet inte var tillräckligt för att kunna skapa reell skillnad för bostadsutvecklingen utan efterfrågade fler verktyg för att kunna påverka. Framträdande är den problematik som finns mellan att fritidsboendena är ett positivt ekonomiskt tillskott till besöksnäringen i kommunerna och det faktum att priserna på bostadsmarknaden ökar till den grad att behoven för de helårsboende inte alltid kan tillgodoses. Gentrifieringsprocessen med att flera kustområden omvandlas till att till stor del vara sommarstäder verkar svår att påverka eftersom utvecklingen har gått långt och mycket sker utan att kommunen kan påverka.

Sverige och omvärlden har de senaste åren varit under påverkan av den, än idag, rådande Covid-19 pandemin. Pandemin har påverkat vardagen som resultat av nedstängningar, riktlinjer och lagar som medfört ett förändrat förhållningssätt till samhället. Arbete, studier och diverse sysselsättningar anordnades digitalt och bostaden fick därmed en mer central roll i vardagen, men så även sekundära bostäder i form av fritidshus. Studien har till avsikt att undersöka hur pandemin påverkat transaktionsmönstret för dessa fritidshus på den svenska fastighetsmarknaden. För att gå tillväga med detta har pandemi- och transaktionsdata inhämtats. Ett säreget poängsystem har sedan tillämpats för att utse 10 av Sveriges mest representerbara kommuner för rekreationsändamål. Dessa 10 kommuner i fråga har sedan studerats utifrån transaktionsdata och hur denna i sin tur förhåller sig till pandemidata på nationell respektive internationell nivå. Resultatet av studien visar på en tydlig ökning av transaktioner för fritidshus under pandemin, i jämförelse med innan pandemin. De underliggande faktorerna för transaktionsökningen är dock svårpreciserade. Studien bidrar till att kartlägga pandemins påverkan på den svenska fastighetsmarknaden och då, mer preciserat, transaktionsmönstret av svenska fritidshus. / Sweden and the rest of the world have under recent years been, and are still to this day, affected by the Covid-19 pandemic. The pandemic has affected everyday life and our approach to society as a direct consequence of the implementation of various shutdowns, laws and guidelines. Work, study and other occupations have therefore been digitally arranged, which gave the residence a more prominent role in everyday life, something that also applies to secondary residences, in terms of vacation homes. The purpose of this study aims to answer how the pandemic has affected the transaction pattern for vacation homes on the Swedish property market. To proceed and enable this has data regarding the pandemic and transaction history been gathered. Furthermore were 10 counties selected by using a unique, point based system to ensure that these counties were the most representative counties for recreational purposes in all of Sweden. These 10 counties in question were subsequently studied, in regards to their transaction data, and compared to the pandemic data on a national, respectively, international level. The result of the study indicates a noticeably increased number of transactions throughout the course of the pandemic. The underlying causes for this increase are however harder to precise. The study contributes to concretize the actual effect of the pandemic on the Swedish property market, and more precisely, the transaction pattern of Swedish vacation homes.

Vid samhällsplanering och bygglovshantering har kommunerna ett stort ansvar att beakta kulturvärden som ett allmänt intresse. När en kommun tar fram nya planer utifrån visionen för samhällets utveckling gör de ett ställningstagande kring vad som är viktigt att beakta. I en bygglovshantering görs ytterligare ställningstagande och bedömning utifrån lagkraven om varsamhet och anpassning. Detta arbete syftar till att undersöka den kommunala hanteringen av kulturvärden i ett fritidshusområde, genom en fallstudie i fritidshusområdet Horn utanför Västervik. Detta område har nyligen fått nya detaljplaner med syfte att omvandla Horn till en del av Västerviks tätort genom att underlätta för utbyggnad av permanentbostäder. Undersökningen har genomförts som en innehållsanalys av två av dessa detaljplaner samt genom kvalitativa intervjuer med bygglovshandläggare på Västerviks kommun. Detaljplanerna har granskats med fokus på utformningskrav och hantering av kulturvärden och sedan jämförts med den fördjupade översiktsplanen och de förarbeten som låg till grund för framtagandet av de. Undersökningen visar att det ställningstagandet kring kulturvärden som gjordes i processen att ta fram den fördjupade översiktsplanen begränsar hanteringen av kulturvärden i bygglovsprocessen. I bygglovsprocessen är det svårt att argumentera för kulturvärden om de inte är utpekade i detaljplanen. Även om varsamhetskravet alltid ska gälla har handläggarna svårt att få gehör för det. Till viss del beror det på generella svårigheter att argumentera för kulturvärden men undersökningen har även uppmärksammat vissa anledningar mer specifikt knutna till fritidshusområden och fritidshus.