Socialstyrelsen rekommenderar i nationella riktlinjer att hälso och sjukvården skall erbjuda organiserad individanpassad fysisk träning under tre till sex månader till alla patienter som genomgått hjärtinfarkt, PCI eller bypasskirurgi. I dessa riktlinjer läggs stor vikt vid insatser för att stödja patienterna till hälsosammare levnadsvanor och på så sätt förebygga både ny kranskärlssjukdom och återinsjuknande. Hjärtrehabilitering har till syfte att reducera riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer, den kan vara utformad på olika sätt men innefattar oftast fysisk träning, utbildning och psykologisk stöttning i form av stödjande samtal. Patientundervisning är en nyckelkomponent i hjärtrehabilitering. Patienten måste ha en vilja att göra livsstilsförändringar och en förståelse för sin situation och kroniska sjukdom.Denna studies syfte är att identifiera om medverkan i hjärtrehabiliteringsprogram leder till effekter på patienternas livsstilsvanor och uppmätta fysiologiska mätvärden.Studien är prospektiv med en kvantitativ ansats, varje patient är sin egen kontroll.Statistisk analys är gjord för att studera förändring över tid.Under år 2006-2007 erbjöds 112 patienter deltagande i hjärtrehabilitering på ett mindre sjukhus i Västsverige. De ombads att besvara enkäter före, efter och ett år efter hjärtrehabilitering. 61 patienter (n=61) inkluderades slutligen i studien.Resultatet visade signifikanta värden på att patienternas lipidstatus förbättrades och rökning/snusning minskade, både direkt efter hjärtrehabilitering och bibehölls ett år efter. Patienternas vikt och systoliska blodtryck var signifikant högre ett år efter hjärtrehabilitering. Både det fysiska och psykiska välmåendet skattades högt, direkt efter hjärtrehabiliteringen sågs en signifikant höjning av fysiskt välmående. Tendensen i patienternas levnadsvanor visar dock att det var svårt att bibehålla livsstilsförändringarna. / Program: Fristående kurs

Inledning: Med inspiration från vår tidigare kunskapsöversikt: Fysiskt aktiva barn: Bättre i matematik, och andra inspirationskällor som Bunkefloprojektet, WHO, egna erfarenheter från VFU- perioder och den rådande debatten som finns idag om huruvida fysisk aktivitet har någon effekt på elevers skolprestationer, har vi gjort en undersökning som belyser elevers och lärares utsagor om hur de själva upplever effekterna av fysisk aktivitet. Studiens syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur elever beskriver sina upplevelser om sitt eget lärande i direkt anslutning till att de varit fysiskt aktiva. Vi vill även undersöka hur lärare beskriver att fysisk aktivitet påverkar elever under skoldagen. Metod: I denna studien har en kvalitativ metod och en kvantitativ metod använts. Tio lärare intervjuades och 107 elever fick svara på enkätfrågor relaterade till vår studies syfte. Utsagorna från intervjun och svaren från enkätundersökningen analyserades med hjälp av teorin didaktisk design, design för lärande och sammanställdes. Resultat: Resultatet visar att mer än 75 procent av eleverna i deras svar uppger att de i någon mån känner sig piggare, mer koncentrerade eller bättre fokuserade i nära anslutning till att de på något sätt varit fysiskt aktiva. Detta stämmer också med vad lärarna säger om hur de upplevereleverna efter de varit fysiskt aktiva.

<p>Studiens främsta målsättning har varit att ta reda på om det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen på kundvagnar och kundkorgar som används i dagligvarubutiker. Förutom detta har undersökningen syftat till att finna svar på frågor som; om det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen vilka typer, familjer och arter tillhör de? Finns skillnader mellan antalet cfu (kolonier) på handtagen på vagnar och korgar? Finns skillnader mellan antalet cfu på handtagen från morgon till kväll samt finns skillnader mellan antalet cfu på handtagen på vagnar mestadels förvarade utomhus och mestadels inomhus? Hur ofta rengörs vagnarna och korgarna och erhålls någon skillnad i antalet cfu mellan en otvättad och en tvättad korg?</p><p>Undersökningen har gjorts med hjälp av Hygicult TPC slides, vilka är avsedda för snabb kontroll av mikrobiologisk hygien på olika typer av material som ytor och fasta och flytande material. Agarfilmen på plattan är så kallad Total Plate Count Agar och den gynnar snabb tillväxt av de vanligaste förekommande bakterier, jäst- och mögelsvampar.</p><p>På 103 av 104 tryckplattsidor, kunde tillväxt av mikroorganismer observeras efter inkubering i 32oC i två dygn. Detta visar på att det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen på kundvagnar och kundkorgar som används i dagligvarubutiker. Identifiering av mikroorganismerna utfördes i första med hjälp av makroskopiska och mikroskopiska iakttagelser. När mikroorganismerna antogs vara bakterier utfördes även Gramfärgning, Katalastest och Oxidastest för att kunna fastställa de fysiologiska och biokemiska egenskaperna. </p><p>Nio olika bakteriearter, en jästsvamp samt tre olika mögelsvampar kunde på detta sätt identifieras. Majoriteten av dem visade sig vara opportunistiskt patogena. </p><p>Grunden till denna studie har främst legat i min egen nyfikenhet inom områdena mikrobiologi och livsmedelshygien.</p>

Studiens främsta målsättning har varit att ta reda på om det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen på kundvagnar och kundkorgar som används i dagligvarubutiker. Förutom detta har undersökningen syftat till att finna svar på frågor som; om det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen vilka typer, familjer och arter tillhör de? Finns skillnader mellan antalet cfu (kolonier) på handtagen på vagnar och korgar? Finns skillnader mellan antalet cfu på handtagen från morgon till kväll samt finns skillnader mellan antalet cfu på handtagen på vagnar mestadels förvarade utomhus och mestadels inomhus? Hur ofta rengörs vagnarna och korgarna och erhålls någon skillnad i antalet cfu mellan en otvättad och en tvättad korg? Undersökningen har gjorts med hjälp av Hygicult TPC slides, vilka är avsedda för snabb kontroll av mikrobiologisk hygien på olika typer av material som ytor och fasta och flytande material. Agarfilmen på plattan är så kallad Total Plate Count Agar och den gynnar snabb tillväxt av de vanligaste förekommande bakterier, jäst- och mögelsvampar. På 103 av 104 tryckplattsidor, kunde tillväxt av mikroorganismer observeras efter inkubering i 32oC i två dygn. Detta visar på att det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen på kundvagnar och kundkorgar som används i dagligvarubutiker. Identifiering av mikroorganismerna utfördes i första med hjälp av makroskopiska och mikroskopiska iakttagelser. När mikroorganismerna antogs vara bakterier utfördes även Gramfärgning, Katalastest och Oxidastest för att kunna fastställa de fysiologiska och biokemiska egenskaperna. Nio olika bakteriearter, en jästsvamp samt tre olika mögelsvampar kunde på detta sätt identifieras. Majoriteten av dem visade sig vara opportunistiskt patogena. Grunden till denna studie har främst legat i min egen nyfikenhet inom områdena mikrobiologi och livsmedelshygien.

Introduktion: Låg energitillgänglighet (LEA) är ett förekommande problem hos elitsatsandeungdomar inom uthållighetsidrotter. Det är ett resultat av att individens energiintag är lägreän individens energiförbrukning. Följderna av LEA är bland annat nedsatt prestation, skador,hormonell påverkan och ökade risker för psykiska följdsjukdomar. Förebyggande insatseranses viktiga för att motverka LEA, och där tränare har en viktig roll i arbetet.Syftet: Studiens syfte är att undersöka vilka kunskaper tränare för ungdomar inomuthållighetsidrotter har om LEA och vilka kunskaper tränare har om konsekvenser relateradetill LEA. Metod: Enkätundersökning. Enkäten skickades ut till tränare inom elitsatsande verksamhetersom arbetar med ungdomar 15–24 år inom uthållighetsidrotter. 53 tränare inkluderades istudien. Analysmetoden som studien utgått ifrån är tematisk analys. Resultatet: Tränarna själva skattade sina kunskaper om LEA som goda eller mycket goda.92,5% av tränarna uppgav att de var medvetna om tecken på LEA och kunde redogöra förtecken som överensstämmer med litteratur. Tränarna kunde även ange negativa konsekvenserav LEA som rör idrottarens fysiologi, psykologi och prestation. 90,6% av tränarnarapporterade att de arbetar förebyggande för att motverka LEA. Tränarna angav flera olikaarbetsmetoder, vilket lyfts som positivt utifrån tidigare forskning. Konklusion: Studien visar att tränare känner till tecken i teorin men har svårt att omsätta deti praktiska arbetet. Tränarna uppgav en högre svarsfrekvens av fysiologiska konsekvenser pålång sikt och en lägre svarsfrekvens av vilka långvariga konsekvenser LEA har förprestationen. Inom det förebyggande arbetet bestod det mest frekventa arbetet av utbildning,samtal med aktiva och påminnelser om energibehov. Framtida forskning bör undersöka hurde aktiva upplever det förebyggande arbetet och undersöka skillnader i det förebyggandearbetet mellan idrotter där prevalensen av LEA är hög.

Simulation-based training has gained widespread attention recently as a response to drawbacks associated with traditional training approaches, such as high training costs (instructors, equipment, etc.), high risks (e.g. pilot training), and ethical issues (e.g. medical training), as well as a lack of availability of certain training environments (e.g. space exploration). Apart from their target training domains, many of aspects of simulations differ, such as their degree of physical realism (fidelity), scenarios (e.g. story), and pedagogical aspects (e.g. after-action reviews and collaborative learning). Among those aspects, designers have mostly focused on developing high-fidelity simulations with the expectation of increasing the effectiveness of training. However, some authors suggest that the above belief is a myth as researchers have failed to identify a linear relationship between the (physical) fidelity and training effectiveness of simulations.  Most researchers have therefore evaluated the correspondence between the behaviours of trainees in both real world and simulated contexts, however, the existing methods of simulation validation using behavioural measures have a number of drawbacks, such as the fact that they do not address certain complex phenomena of skills acquisition. Bridging the above knowledge gap, this research reports on empirical investigations using an improved methodology for validating training simulations. This research includes an investigation of the user experience of trainees, with respect to the acceptance of virtual scenarios provoking a similar psychophysiological response as in real world scenarios, and the training potential of simulations with respect to the positive transfer of training from a simulator to real world operational contexts. The most prominent features of the proposed methodology include the use of psychophysiological measures in addition to traditional behavioural measures and the use of natural (quasi-) experiments. Moreover, its conceptual framework was influenced by contemporary theories in cognitive science (e.g. constructivism and embodied cognition). The results of this research have several important theoretical and methodological implications, involving, for example, the dependency of the effectiveness of simulations on the perceived realism of trainees, which is more embodied than has been predicted by previous researchers, and the requirement of several different types/levels of adaptive training experience, depending on the type of trainee. / Träning i simulatorer har på senare år fått ökad uppmärksamhet som en respons på problem och svårigheter förknippade med traditionella träningsansatser, såsom höga kostnader (instruktörer och utrustning, etc.), hög risk (t.ex. träning av piloter), och etiska aspekter (t.ex. träning av kirurger), likaväl som avsaknaden av träningsmöjligheter och miljöer (t.ex. forskning om rymden). Bortsett från vad som specifikt tränas så skiljer sig simuleringar åt i ett flertal olika aspekter såsom fysisk realism (eng. fidelity), scenarier (handling) och pedagogiska aspekter (t.ex. genomgång efter övning och kollaborativt lärande).  Bland dessa aspekter så har designers ofta fokuserat att utveckla simuleringar med hög realism med förväntningen att detta ska göra träningen mer effektiv. Litteraturen antyder dock att denna föreställning inte stämmer och att de flesta simuleringar med hög realism inte har lyckats uppnå denna målsättning. En slutsats är därför att det finns ett behov av metoder som kan validera potentialen hos simuleringar avsedda att stödja träning – redan innan dessa används. Enligt litteraturen så är utbildningspotentialen hos en simulering starkt kopplad till hur väl den psykologiska effekten en simulering har, stämmer överens med en verklig upplevelse. Forskning har emellertid identifierat ett flertal svagheter hos existerande ansatser för att validera simuleringar; de är oftast baserade på prestations- och/eller subjektiva mätningar; de har fokuserat en eller ett fåtal psykologiska aspekter; och de bygger på traditionella teorier. Baserat på resultat från studier av en kör-simulator presenteras och föreslås i denna avhandling ett förbättrat ramverk för utvärdering. De mest centrala egenskaperna hos det föreslagna ramverket inbegriper användandet av psyko-fysiologiska mått tillsammans med mer traditionella mått; det konceptuella ramverket bygger på samtida teoretiska ansatser (tex konstruktivism och kroppslig kognition); samt användandet av fält (kvasi-) experiment. Utöver uppnåendet av uppsatta mål för forskningen så har resultaten ett flertal teoretiska och metodologiska implikationer. Bland dessa återfinns beroendet mellan effektiviteten hos en simulering och den upplevelse av realitet som de tränade har, vilken är mer grundläggande än vad som rapporterats i tidigare forskning, samt kravet på flera och olika typer av anpassning av träningsupplevelse för den tränade för att förhöja potentialen hos träningssimulatorer. / SIDA Funded National e-Learning Centre Project at the University of Colombo School of Computing, Sri Lanka

Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att hos äldre studera förändring av fysisk kapacitet, i början och i slutet av en tvåmånadersperiod utan ledarledd träning eller rådgivning. Frågeställningarna ser ut som följande: Ses någon förändring av olika kroppsmått och fysiologiska testresultat (kondition, styrka, rörlighet och balans) i början jämfört med i slutet av en åttaveckorsperiod utan ledarledd träning? Hur skiljer sig förändringen mellan för- och eftertester för personer som fått ledarledd träning och rådgivning jämfört med en grupp som inte fått det men genomfört samma fysiologiska tester under motsvarande tidsomfång? Metod. I Testgruppen fullföljde 18 personer (7 män och 11 kvinnor) med en medelålder på 71 (66-78) år. Motsvarande siffror för Träningsgruppen, deltagare i hälsoprojekt vårterminen 2013, var 37 (16 män och 21 kvinnor), 70 (64-84) år. För att kunna mäta och jämföra eventuella förändringar utförde deltagarna två standardiserade förtest innan projektets start och åtta veckor senare ett eftertest varpå det kunde noteras eventuella förändringar utan att deltagarna påverkats mellan testerna med varken fysisk aktivitet, rådgivning eller kosthållning. Dessa resultat kunde sedan jämföras med deltagarna som fått ledarledd träning och rådgivning mellan testerna. Resultat. Både Testgruppen och Träningsgruppen visade en signifikant, om än liten, minskning i midjemått, höftmått och bukhöjd mellan andra förtestet och eftertest, som dock var något mer utpräglad för Träningsgruppen. Styrketester såsom Axelpress, Ryggtest och Buk/höftböjtest påvisade signifikanta förbättringar för Testgruppen, men inte vid benstyrketestet Uppresningar från stol. Träningsgruppen visade signifikanta förbättringar, vanligtvis i liknande omfattning, i alla dessa tester för uthållighetsstyrka, förutom i Buk/höftböjtestet. Konditionstesterna med cykelergometer och pyramidtestet samt balans- och rörlighetstester förbättrades signifikant enbart för Träningsgruppen, men inte för Testgruppen. Procentuella förändringar för de båda grupperna presenteras i arbetet. Slutsats. Slutligen kan konstateras att vissa förbättringar i fysisk kapacitet kan ske genom enbart fysiologiska tester som följs upp efter en tvåmånadersperiod med förnyade mätningar för motiverade relativt friska äldre deltagare. Flera av testerna för styrka, 6-minuters-gångtest samt buk- och höftmått gav förbättrat resultat vid eftertestet jämfört med förtest hos Testgruppen. Testgruppen visade inga anmärkningsvärda förbättringar vid konditionstesterna. Möjligen kan det vara så att ledarledd träning krävs för att konditionsförbättringar ska ske, medan det måhända kan vara lättare att öka sin styrka på egen hand om regelbundna fysiologiska tester sker.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att belysa hur serbiska och svenska landslagstränare planerar en säsong i 3x3 basket. Förhoppningsvis kommer uppfattningen förbättras om vad som kan påverka och vilka delar som är viktiga i träningsuppläggen. Anledningen till att Serbien undersöks är på grund av att de är en världsledande nation inom 3x3 basket och att deras träningsupplägg kan vara en anledning till deras framgång. Studien strävar efter att svara på följande frågeställningar: ●  Vad är orsaken till framgångarna för det serbiska 3x3 landslaget? ●  Vad anser 3x3 landslagstränarna i Serbien och Sverige är viktiga delar i träningsupplägget under en säsong, med fokus på aeroba och anaeroba förmågor? ●  Vilka orsaker upplever tränarna i Serbien och Sverige påverkar träningsupplägget? Metod: Syfte och frågeställningarna besvarades med hjälp av en kvalitativ intervjustudie. Den kvalitativa datainsamlingen har sammanställts och bearbetats genom meningskoncentreringsmodellen i programmet NVivo-version 12. Resultat: Studien påvisar att Serbien och Sverige har två olika tillvägagångsätt när det kommer till planeringen och utförandet av sina träningsupplägg. Analys av data ledde oss till en huvudorsak som visades påverka hur utformningen av ett träningsupplägg för de aeroba och anaeroba förmågorna kan komma att se ut. Huvudorsaken påvisar att träningsupplägget ser annorlunda ut eftersom serbiska herrlandslaget enbart spelar 3x3 basket. Utifrån huvudorsaken förekom också att träningsupplägget utformas beroende på tiden som tränarna har att spendera med laget och antal turneringar som spelas under en säsong. En annan orsak som påverkar träningsupplägget är tränarnas individuella erfarenheter och tillgångar. Slutsats: Studiens slutsats är att det svenska träningsupplägget kan förbättras och att Serbien ständigt försöker utveckla sitt redan framgångsrika träningsupplägg. Det svenska träningsupplägget för utveckling av aeroba och anaeroba förmågor behöver planeras och struktureras för att spelarna ska uppnå bättre form. Slutsatsen är att rekrytering av spelare som enbart ska spela 3x3 basket skulle bidra till bättre resultat för både de serbiska damerna och hela svenska landslaget. Utformandet av sportens kravprofil i Sverige skulle kunna leda till bättre planering av när och hur landslaget bör samlas och börja träna. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p>