The purpose of this study is to show how the Swedish newspapers Aftonbladet andDagens Nyheter reported on and described Dag Hammarskjöld as a man and a symbolat the time of his death in 1961. The method for the research has been a qualitativethematic analysis of the content in the articles published from the date ofHammarskjöld´s death to the day after the funeral. The study has been based on theoriesabout newspapers roles in the construction of imagined communities, the use of mythsand the objectifying of abstract ideas in news texts.I have found that the investigated newspapers described Dag Hammarskjöld assynonymous with the United Nations, the world peace and a hope for the future. He wasalso described as a link between the present and the past in the Swedish history at thesame time as he was described as a man of the people. He was representing“Swedishness” in an international context and the cosmopolitan. The Swedish peoplewere described as a silent anonymous group mourning a great man and a fellowcountryman.The study shows that Dag Hammarskjöld became a complex figure thatrepresented not only him self but also Swedish qualities and norms.

Syftet med den här studien är att genom kvalitativa intervjuer öka förståelsen för sociala faktorer som föreligger när man lämnar en religiös församling. Vårt främsta fokus har varit att se vad känslan av tillhörighet har för betydelse i en utgångsprocess. Men vi berör även andra sociala faktorer som spelar in när tvivel uppstår hos medlemmen och som sedan resulterat i att hon velat lämna församlingen. Vi har intervjuat personer som har varit medlemmar i Jehovas Vittnen och Livets Ord. I syfte att öka förståelsen för den problematik som en utgångsprocess kan innebära har vi i vår analys använt oss av Vanessa Mays (2013) teori om tillhörighet, Eric Fromms (1994) teori om flykt och Scheffs (1994) begreppspar Skam-stolthet.   Med en deltagande observation och 8 halvstrukturerade intervjuer har vi närmat oss ett känsligt ämne och studerat sociala faktorer som påverkar att man vill lämna en religiös församling.   Resultatet visar bland annat att tillhörighet och organisatoriska faktorer av social karaktär har stor betydelse i en utgångsprocess. Det visar sig att strikta regler och livsvillkor fått medlemmar att börja tvivla på församlingen och dess organisationskultur. Gemenskap och skamkänsla är sociala faktorer som vi sett ingår i församlingarnas organisatoriska utformning och som visat sig påverka vägen ur kyrkorna. / The purpose of this study is that through qualitative interviews increase understanding of social factors that exist when leaving a religious congregation. Our primary focus has been to see what the feeling of belonging is significance of an exit process. But we also affects other social factors that come into play when doubt arises in the member which then led her to leave the congregation. We have interviewed people who have been members of the Jehovah's Witnesses and the Word of Life. In order to increase understanding of the problems that an exit-process may contain we have in our analysis used the Vanessa May's (2013) theory of belonging, Eric Fromm's (1994) theory of flight and Scheff's (1994) concept couple Shame/pride. With one participant observation and 8 narrative interviews we have approached an sensitive subject and studied the social factors that influence the desire to leave a religious congregation. The results shows that belonging and organizational factors of a social nature is of great importance in an exit-process. It turns out that strict rules and conditions of life had members begin to doubt the assembly and its organizational culture. Community and shame are social factors that we have seen is included in the parishes organizational design and proven to influence the way out of the churches.

Following essay examines the social and cultural patterns of southern rural Sweden between the years 1838-1845. The study is based on records from trials held by the district court of the district Norra Möre, which provides an insight to the everyday life in rural local community. Emphasis is put on exclusion and inclusion: the basis for community, codes for inclusion and exclusion, meaningful attributes, social and cultural capital etc. Questions concerning gender are raised as well as intents to discover whether modern ideas contrast early-modern, especially considering the process of individualization.   Results show that concepts of confidence and trust were extremely valuable and possessed significant meanings.  Confidence, which established itself on virtuous and honest life, created the framework for most aspects of social society: for example credibility inside and outside of court, maintenance of friendship and company, capacity of upholding a working life. Forfeit of trust, through extensive dissolute, mischievous and ill-considered way of life meant exclusion from the community and great vulnerability. Convicted criminals and alcoholics were particularly people at risk in encountering these problems due to their bad reputation and public stigma.   The sources reveal little of variations between men and women. It appears as if the confidence and trust derived from the same factors: the virtuous and honest life. Unfortunately it is unsaid whether virtuousness had different meaning to men and women. Regarding the process of individualization the sources present different results: a few indicating examples exist, yet a distinct connection between individuals and collectives is tangible.

The aim with our study was to understand former addict´s experience of social networks from the Lewi Pethrus foundation (LP foundation) aftercare. The method we have used is qualitative semi-structured interviews. We have interviewed eight persons, four men and four women. They have all been in contact with the LP foundation and are today drug free. The result of the study has shown that the fellowship, in the different social networks have been very important to maintain a drug free life. A feeling of affinity, being seen, feel supported and trusted, experience that someone believe in you, has been the most regarded in the social networks. The contact with the LP foundation and the church appeared to have a significant role in the LP foundation and the church appeared to have a significant role in the LP foundation aftercare to create new social networks. Having a job or study is also a key to build new relationships and is something that the LP foundations aftercare has contributed to. Our study also showed the necessity to break up with old friends from the time when they were addicts, who had a negative influence. Furthermore it was vital to re-establish the relationship with their children and also with their siblings.

Syftet med uppsatsen är att beskriva identitet och identitetsskapande samt undersöka hur kryssningspassagerarens identitetsskapande påverkas av temakryssningar. För att få fram det empiriska materialet utfördes deltagande observationer ombord på en temakryssning. En enkätundersökning genomfördes även via sociala medier, där kryssningspassagerarna från samma temakryssning svarade på frågor relaterade till identitetsskapande. Resultatet från undersökningen visar att temakryssningar påverkar kryssningspassagerarens identitetsskapande på olika vis. En av de viktigaste slutsatserna som presenteras är att kryssningspassagerare använder sig av temakryssningar för att utveckla och/eller framhäva sin identitet. Passagerarna åker på en temakryssning eftersom den bilden de har av kryssningen stämmer överens med deras egen självbild och de identifierar sig själva med det specifika temat. Resultatet visar att det jag som individerna visar på en temakryssning är deras faktiska jag. Resultatet visar även att interaktionen med andra kryssningspassagerare ombord på en temakryssning skapar en möjlighet för individen att få social acceptans samt en känsla av gemenskap. Individens identitetsskapande påverkas av de här känslorna eftersom individen känner sig accepterad och därmed också bekväm med att vara sig själv.

The essay is about pensioners who are working out at a gym. My starting point is the research program "Culture of ageing” and the theory that pensioners in the post- and late modern society conquer new potential areas. I am studying the meeting between pensioners and the gym. How the pensioners conquer the gym, relate to their training and what makes them stay after the first introduction. The essay also touches on how the gym profiles themselves in their marketing and adapt at the equipment and training environment to meet pensioners' needs. The essay also touches on how previous research, social norms and pensioner organizations, have influence on decisions and choices about the gym work out of pensioners. Individual discretion against creation of norms and perceptions of a good old age. Aging actively is a standard but this standard is in an ongoing negotiation of an ever faster-accelerating process.

Denna studies syfte var att undersöka skolpersonalens uppfattning och förhållningssätt i det stödjande arbetet kring hemmasittare elever. Huvudbakgrunden är att majoriteten av Sveriges elever har skolplikt och därmed rätt till utbildning. I denna studie så användes kvalitativa intervjuer som genomfördes med fem skolkuratorer och tre lärare från två olika skolor, som var slumpmässigt utvalda. Resultatet utav intervjuerna analyseras med begrepp inom det relationella perspektivet, som är studiens teoretiska utgångspunkt. I resultatet framkom det att skolan har bristande stöd från ledningen samt bristande kunskap om fenomenet som kan hjälpa personalen i arbetet med att stödja varje hemmasittande elev individuellt. Men det som också framkom i resultatet, som båda skolorna var enade om, var att en god relation och ett bra stöd till eleverna, såsom närhet och tillgänglighet, ger ett positiv resultat. Detta kan uppnås genom samarbetet mellan skolpersonalen och eleverna. En god relation, en positiv omgivning, samarbete mellan personal och elever men även mellan personalgrupper kan vara huvudfaktorerna till en bättre skolgång för elever.

I ett samhälle där unga mäns välbefinnande utges vara utsatt för risk av deras engagemang i en virtuell värld önskar den här studien lyfta fram hur unga män själva upplever välbefinnande ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Fem spelare fick i kvalitativa intervjuer framföra sina egna upplevelser ifrån sina erfarenheter av att spela MMORPG-spel. Med detaljrika teorier om subjektivt välbefinnande, socialt välbefinnande och teori angående gemenskap har studien en teoretisk grund som tillämpades i en transcendental analysmetod. Resultatet klargjorde att socialt välbefinnande och gemenskap existerar i spelet och kan uppnås av de unga manliga spelarna.  Essensen  kretsade  kring  socialt  samspel  mellan  de  andra  spelarna  i MMORPG-världen och upptäcktes genom de tre teman grupp, kommunikation och framgång/utveckling. Slutsatsen var att unga män kan uppnå socialt välbefinnande inom MMORPG-spel och att det här har allt att göra med det sociala samspelet mellan alla spelarna i spelet. / In a society where young men’s well-being is proclaimed to be at risk due to their involvement in a virtual world this study wants to shed light upon how young men themselves experience well-being from a social psychological perspective. Five players partook  in  qualitative  interviews  to  express  their  own  experiences  from  their  time playing MMORPGs. With detailed theories of subjective well-being, social well-being and theory of fellowship, the study has a theoretical foundation applied in a transcendental analysis. The result made it clear that social well-being and fellowship exist in the MMORPGs and can be achieved by the young male players. The essence revolved around social interaction between the other players in the MMORPG world and was discovered through three themes related to their group, communication and success/development. The conclusion was that young men can achieve social well-being in MMORPGs and this was due to the social interaction between all the players within the game itself.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger talar om och beskriver sina tankar kring leken som relationsskapande samt hur de tänker kring hur lek och relationer kan inverka på trygghet, gemenskap och tillhörighet i förskolans verksamhet.För att skapa en större förståelse utifrån syftet har studien utgått ifrån följande frågeställningar: • Hur beskriver pedagogerna att lek kan användas för att främja relationsskapande? • Vilken inverkan anser pedagogerna att relationer kan ha för trygghet och det sociala samspelet? Studien grundas i kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma pedagoger som arbetar med barn i åldern ett till tre år, samt en pedagog som arbetar med barn i åldern tre till fem år. Likheter och skillnader har därmed kunnat synliggöras i arbetssätt och tankar kring barns relationsskapande och hur leken kan användas i processen för att skapa relationer och samhörighet både barnen emellan liksom mellan barn och pedagoger. Forskningsbakgrunden påvisar att exkludering är ett vanligt fenomen medan resultatet från denna studie fokuserar på hur pedagoger kan arbeta inkluderande för att skapa samhörighet och trygghet i förskolans verksamhet. Resultatet från studien har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv liksom den relationella pedagogiken där vikten av en genuint intresserad och emotionellt närvarande pedagog belyses som viktig både för att stödja barn i lek och i skapande av relationer. I diskussion har resultat och analys knutits an och problematiserats utifrån tidigare forskning. Här belyses även studiens metodval och hur det kan ha inverkat på studiens resultat och analys.

No description available.