Syftet med detta examensarbete är att belysa vilka möjligheter och hinder som kan uppstå för pedagogen i planeringen och genomförandet av musikaktiviteter i förskolan. Arbetet ska ge ökad kunskap om hur musiken kan vara en del i en pedagogisk verksamhet samt hur barnen kan utvecklas individuellt och kollektivt. I litteraturdelen presenteras relevant forskning som behandlar barns utveckling och lärande. Arbetet visar även på ett förändrat läraruppdrag, läroplanens mål och riktlinjer synliggörs liksom det sociokulturella perspektiv som denna uppsats vilar på. Valet av metod föll på en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer av fem pedagoger. Analysen visar att pedagogerna har ett stort musikintresse och ser flera möjligheter med musikaktiviteter. Ett genomgående mönster hos samtliga pedagoger är att det finns en medvetenhet om möjligheterna i musikaktiviteterna för barnens sociala lärande, där de ser glädje och gemenskap som viktiga vinster. De hinder som nämns är främst av praktisk karaktär. Analysen visar även att de flesta pedagoger inte har någon planering med metod, mål och syfte nedskriven. Trots avsaknaden av denna visar pedagogerna sig väl medvetna om barnens lärande genom musik, främst i form av långsiktiga sociala mål för gemenskap och glädje.

Min undersökning är gjord, på vad man i min kommun kallar SAM-grupper. Dessa SAMgrupper är ett samarbete mellan särskolan och grundskolan. Mitt syfte var att ta reda på hur klasslärare och föräldrar upplever att SAM-gruppseleverna utvecklas både kunskapsmässigt och socialt. Genom att intervjua personal och föräldrar fick jag svar på hur de upplever detta. Jag har jämfört några av frågorna och både klasslärare och föräldrar har liktydiga svar. Resultatet av min undersökning är att samarbetet mellan särskolan och grundskolan gör att eleverna utvecklas väl efter var och ens förutsättningar. I min analys kan man även se att skolan fortfarande har det traditionella sociala synsättet. Detta synsätt innebär att elever med funktionshinder ses som ett individuellt problem. Skolan väljer att lyfta ur eleven ur den ordinarie klassen för att få sin teoretiska undervisning i en mindre grupp. Min studie visar att klasslärare och föräldrar menar att integrering betyder gemenskap. Min analys visar att de båda undersökningsgrupperna ansåg att SAM-gruppseleverna har en bra integrering. / My study is based on, which one in my town is called SAM-groups. These SAM-groups are cooperation between special school (children with learning disabilities) and compulsory school. My purpose was to find out how class teachers and parents experience that the SAM-group pupils develop both in the way of proficiency and social skills. By interviewing personal and parents did I get the answer what they think about this issue. I have compared some of the questions and both class teachers and parents have similar answers. The result of my study is cooperation between special school and compulsory school, which makes the pupils develop well regarding to their one capacity. In my analysis can one also notice that the school still has traditional approach. This approach has the consequences that pupils with functional disability are looked upon as an individual problem. The school chooses to separate them from their ordinary class in order to give them their theoretical education in small group. My study shows that class teachers and parents think that integration means fellowship. My analysis shows that both of the groups that I have being questioning, was of the opinion that the SAM-group pupils have a good integration.

Bakgrund: År 2050 beräknas det finnas 100 miljoner personer med demenssjukdom i världen. Att skapa stunder av gemenskap, försöka bevara patientens identitet och göra omvårdnaden personlig är avgörande för en god vård. Patienter med demenssjukdom har ofta kvar sin förmåga att sjunga och känna igen musik även i ett sent stadium av sjukdomen. Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva vilken inverkan musik kan ha i omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar genomfördes; sex av studierna var kvantitativa och tre kvalitativa. Nyckelfynd identifierades och sammanställdes för varje artikel. Likheter och skillnader jämfördes och övergripande kategorier skapades som efter ytterligare analys kondenserades till teman och underteman. Resultat: Resultatet visar att olika musikinterventioner ökar välbefinnandet hos personer med demenssjukdom genom minskad ångest, minskad agitation, förbättrad sinnestämning samt uttryck av glädje och lekfullhet. Personernas förmåga till både verbal och icke-verbal kommunikation ökade. Musik visade sig även vara en väg till gemenskap genom ökad social interaktion, bättre samspel och ökat samarbete. Diskussion: Resultatet diskuteras i förhållande till Katie Erikssons teorier om lidande och om lekens betydelse i vårdandet. Att ha en demenssjukdom kan innebära sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Individuellt anpassad musik kan stärka en persons identitet och skapa en gemenskap som minskar lidandet. I vårdandet är leken central och ett medel för att uppnå hälsa. Leken kan även lindra lidande. / Background: By the year 2050 it is estimated there will be around 100 million dementia sufferers. In order to provide good and adequate care for these people it is paramount to preserve their integrity and their feeling of inclusiveness and to personalise their care. Dementia patients often retain their ability to sing and to recognise music even at an advanced stage of the illness. Aim: The aim of this litterature overview was to describe the impact music have on people with dementia. Methods: A litterature overwiev based on nine scientific articles were conducted; six quantitative and three qualitative. Keyfoundings were identified and put together for each article. Similarities and differences were compared and overall categories were created that after further analysis were condensed to themes and subthemes. Results: The result showed how different musical interventions increased the overall well being of the patients. The reduction of anxiety and agitation were significant and led to an increased level of expression of joy and playfulness. Their ability for both verbal and non-verbal communication increased. Music also led to enhanced social interaction and cooperation. Discussions: The results were discussed in relation to Katie Erikssons´ theories about suffering and the significance of playing in caring. To have dementia may involve suffering on many levels connected to the disease, the care and to life. Indivudually adjusted music may strenghten a persons identity and relieve suffering. Playing is important in the act of caring and a way to attain health. Playing may also relieve suffering.

I denna kvalitativa studie har vi valt att undersöka hur gemenskap bildas och underhålls på en arbetsplats med syfte att söka förståelse för gemenskap i förhållande till framförallt företagskultur samt grupper och roller ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Vi har genom en hermeneutisk ansats och kvalitativa intervjuer tagit fram ett empiriskt material som gett oss en bild av den upplevda gemenskapen på ett större företag. För att analysera denna empiri har vi använt oss av en teoretisk definition av gemenskap, Goffmans dramaturgiska teori samt teorier om grupper och organisationskultur. Vad som framkommit är att gemenskap och trivsel är viktiga för välmåendet bland de anställda. Resultatet visar även på att gemenskapen på företaget kan förbättras genom större engagemang från ledningen. / In this qualitative study, we have chosen to explore how community is formed and maintained in a workplace with a view to seeking understanding of the community in relation to groups, roles, identity and culture from a social psychological perspective. With a hermeneutical approach and qualitative interviews we have developed an empirical material that has given us a picture of the perceived community in a larger company. In order to analyze the empirical data we have used a theoretical definition of community, Goffman's dramaturgical theory and theories of groups and organizational culture. What has emerged is that sense of community is important for the well-being among employees. The result also shows that the Community of the company can be improved by greater commitment from management.

No description available.

The present study sought to examine the collaborative role of the student organization Here 4 U and the impact of this collaboration on the organization and its partners. As a point of departure a questionnaire was distributed to supervisors, principals and other cooperation partners of Here 4 U, the most prominent quantitative results of which were related to previous research, new institutional theory and empowerment theory. It turned out that partners interacting with Here 4 U felt that the collaboration was necessary and wanted to continue with it. The respondents to the questionnaire were asked to define the concept of collaboration. Factors emphasized by respondents included feeling of community, security, and common goals. The respondents considered the effects of interaction in relation to young people to be positive and maintained that work with young people had been improved by this collaboration. The results of the investigation were then commented on in an interview with the coordinator working for Here 4 U. It transpired that all cooperation partners were pleased with the collaboration with Here 4 U, not only for their own sake, but also for the benefit of preventive work carried out with and for young people. / Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen för och effekterna av samverkan mellan elevorganisationen Here 4 U och dess partners. Utgångspunkten var en enkät som sändes till berörda handledare, rektorer och andra samverkanspartners. De mest framträdande kvantitativa resultaten från enkäten relaterades till tidigare forskning om nyinstitutionell organisationsteori och empowerment. Det visade sig att de som samverkar med Here 4 U ansåg samarbetet vara nödvändigt och att de ville fortsätta med det i framtiden. Respondenterna hade ombetts definiera samverkansbegreppet. De faktorer som genomgående lyftes fram var gemenskap, trygghet och gemensamma mål. Effekterna av samverkan sades ha positiv effekt på de berörda ungdomarna och bedömdes ha förbättrats med samverkan. En samordnare från Here 4 U ombads därefter kommentera resultaten i en intervju. Slutsatsen blir att samtliga samverkanspartners var nöjda med samverkan med Here 4 U, inte bara för sin egen skull, utan också med tanke på de positiva effekterna i arbetet med och för ungdomar.

There is a contradiction between not wanting to be alone, craving for fellowship, but still not wanting to socialize with just anybody. The purpose with this paper is to inquire into individuals experiences of loneliness and of fellowship, as well as the tension between individual/ and social needs. The empirical material consists of five semistrucured interviews with a mix of individuals with one common factor; they were all frequently visited the meeting/place Nyfiket in Helsingborg during the summer 2011. The result were interpreted on the basis of E.Goffmans theory concerning the inevitable role-playing in everyday life, E.Fromms discussion about individuals ongoing espace towards- or away from things in life. But also on the basis of Robert S. Weiss theory about provisions of different social relationships, and T. J.Scheff argumentation concerning the balance between closeness and distance when it comes to social bonds. This study showed that each one had or did experience loneliness. Although it also shows that the experience of loneliness as well as fellowship is divided. Loneliness is divided into voluntarily and satisfying or involontarily and awful. It also came to my understandning that intercourse provides with goodness but also comes with strenuous requirements as roleexpectations. The individuals though shared a wish for possibilities to socialize without requirements. / Det förekommer en motsägelse beträffande att inte vilja vara ensam, med en längtan efter gemenskap, men samtidigt inte vilja umgås med vem som helst. Syftet med denna studie är att kvalitativt undersöka individers upplevelse av ensamhet och gemenskap samt spänningen mellan individuella- och social behov. Materialet består av fem genomförda semistrukturerade intervjuer med ett blandat urval individer med en gemensam faktor; de var alla återkommande besökare på mötesplatsen Nyfiket i Helsingborg under sommaren 2011. Intervjueresultatet tolkades utifrån E.Goffmans rollbegrepp, E.Fromms tankar om indidivdens flykt till- eller flykt från något. Samt utifrån Robert S. Weiss teori om sex förnödenheter av social tillförsel och T.J.Scheffs resonemang kring balansen mellan närhet och distans vilka fordras för individens fulla3välbefinnande.Studien visar att var och en har upplevt- eller upplever en känsla ensamhet. Dock visar det sig att ensamhetens- såväl som gemenskapens påverkan är tvåsidig. Ensamhet som delas upp i två kategorier av informanterna kan vara ofrivillig och avskyvärd alternativt tillfredställande då den är självvald. Gemenskap har likaså antingen en positiv inverkan eller en negativ, om det senare alternativet innebär påfrestande rollförväntningar. En önskan om utökad gemenskap samt möjligheter till kravlöst umgänge uttrycks hos samtliga.

En kvalitativ socialpsykologisk uppsats med syfte att belysa betydelsen av gemenskap och det sociala i missbrukares process av tillfrisknande. Det empiriska materialet grundas i tio nyktra missbrukares livsberättelser, med vilka vi kommit i kontakt med genom organisationen VågaVa. Parallellt med vårt huvudsyfte vill vi också spegla denna stödorganisation. Den övergripande analytiska ramen diskuterar social aktivitet, etik, gemenskap i förhållande till kampen mot missbruket, vi lyfter även fram vikten av stöd- och samtalsgrupperna Nyktra Narkomaner och 12-stegsprogrammet. Teorierna som appliceras på materialet är R. Collins interaktionsritualer, T. Scheffs sociala band samt H. Stenbergs reflexiva gemenskap. / This is a qualitative social psychological essay with the aim to show the importance of community and fellowship for the drug addict recovery. The empirical material comes from a collaboration with the VågaVa organisation where we got to listen to the life stories of ten sober addicts, our study is made in such way that we reflect the impression we got of this organisation and the people we met there. The overall analytical framework for discussing social activity, ethics, community in relation to the fight against abuse, we also emphasize the importance of support and discussion groups Sober Narcotics and 12-step program. The theories applied to the material are R. Collins, interaction rituals, T.Scheff social ties and H. Stenberg reflexive community.

Denna uppsats utgår från tidigare forskning som har konstaterat fyra huvudsakliga faktorer som bidragit till uppkomsten av ensamhetskänslor, dessa är ”utan närrelation”, ”otillräckliga vänskapsband”, ”avvikande” och ”alienerad”. De två faktorerna ”utan närrelation” och ”otillräckliga vänskapsband” behandlas under samma tema i uppsatsen. Syftet är att utifrån dessa faktorer förklara hur känslor av ensamhet kan uppstå i samhället. Förhoppningen är att detta ska leda till kunskap som är användbar inom det sociala arbetet. Uppsatsen är litteraturbaserad och tillvägagångssättet utgörs av en begreppsanalys. Uppkomsten av ensamhet har utifrån faktorerna analyserats med hjälp av vetenskapliga rapporter och texter. Analysen visade att ensamhetskänslor på grund av ”utan närrelation” och ”otillräckliga vänskapsband” kan förklaras av separeringen av hushåll och företag vilket leder till en försvagning av gemenskap familjemedlemmar emellan. Ytterligare förklaringar är distanserade kontakter och en blaserad attityd i samhället. Känslan av att inte passa in och att vara missförstådd i ett samhälle med mycket press och många val är förklaringar till uppkomsten av ensamhetskänslor utifrån den andra faktorn, ”avvikande”. Förklaringarna till ”alienerad” som en faktor till ensamhetskänslor är ytlig gemenskap på arbetsplatsen, organisationsförändringar samt en osäkerhet på både arbetsplatsen och arbetsmarknaden. Vidare är känslan av meningslöshet ett grundläggande problem i det moderna sociala livet. Slutligen är kunskap om ensamhet användbar för socialarbetare då det möjliggör ett bättre bemötande och bättre insatser.

This in an essay concerning the use of humor in male communication. Primarily, I have focused on studying how jokes can be used as a sanction for the training of members in a (male) group. I have found great inspiration in Goffman’s thoughts on a social face and the use of humor to protect this perceived face. Initially I started to reflect on men’s reluctance to discuss masculinity and their thoughts about the meaning of being a man. Every time I tried to hold a serious conversation, my male friends made a joke out of it. I seemed to meet a tirade of stereotypes and ironic statements. I started to think that maybe men can’t talk about masculinity in groups because of a fear of losing face? Maybe it might be so, that the concept of being a “real man” is so diffuse and loose that men today don’t know what we expect of them? This uncertainty affects men’s social life; there is a need for common ground and security. In order to express an opinion about the act joking as well as the use of humor in male community, I first tried to familiarize myself with the prevailing notions of masculinity. I learned that the group is a powerful resource for promoting the use of stereotypes as well as the use of humor to create a sense of belonging or penalize those who do “wrong”. Jokes of all kind, friendly emphasis as well as more aggressive forms thrive in groups. I also noted that the type of humor is different in single-sex groups compared to humor in mixed gender groups. In addition to discussing the weight of group mentality I also write about body language, the importance of the ambiguity of humor and how humor can sanction in two ways: Laughter from the group: The target is sanctioned Laughter fails: The source gets sanctioned