Fartygsbranschen har förändrats sedan slutet av 70-talet, så även sättet att arbeta ombord. Gemenskapen ombord har förändrats eftersom besättningsantalet överlag har minskat och att det idag är vanligt med arbetskollegor av annan nationalitet och kultur än sin egen. Syftet med detta arbete är att undersöka hur sjömän idag upplever att gemenskapen fungerar ombord. I denna undersökning har deltagande observationer och intervjuer legat till grund för att erhålla helhetsbild av hur gemenskapen fungerar ombord på olika fartyg. Resultatet visar bland annat att gemensamma aktiviteter och befälhavarens attityd har en betydande roll för gemenskapen ombord. / The shipping industry has changed since the late 1970s, working life on board the ship has also been in a continual state of flux due to the reduced numbers of ratings employed onboard and the numbers of different nationalities and cultures present. The purpose with this study, to see how lives on board each vessel are. In this study the authors have used both observation and interview methodology to obtain a perspective of how life on board each vessel types was experienced. Results which affect a positive experience of the life on board include: the importance of common activities and the master's attitude.

This study intends to examine, discuss and compare how The Church of Sweden: Svenskakyrkan, and the co-church Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS) in north Sweden attractsmembers, especially the youth. The study rests on a hypothesis based on sociological theoriesthat EFS attracts more members due to its understanding of community, fellowship, belongingand identity.Scholars like Fredrik Modéus and Martin Modéus debates that the major transformations andchanges in The Church of Sweden in the twentieth century have affected the congregations’role and participation in the church. The view of the congregation as the centre of the churchhas shifted and the congregation have been given a more secondary role in the church. TheChurch of Sweden has developed a professionalism witch gives the congregation less space toparticipate and work voluntarily.To examine the hypothesis 10 qualitative interviews have been conducted with preachers andeducators from the two churches. The interviews were then analysed with hermeneutic andphenomenology as methods. The results show that the churches have different views on itscongregations and the participations of members; which affects the sense of fellowship andbelonging to the church. EFS view on voluntary work and fellowship can be two of thereasons EFS attracts new members.

Hälsoutveckling i Sverige går framåt, men den självskattade hälsan är låg. Självskattning är ett mått som baseras på individens egen uppfattning av sin hälsa. Hälsa är en subjektiv uppskattning där varje individ har sin syn på upplevelse av hälsa. Autonomi, social gemenskap och begriplighet är olika dimensioner av hälsobegreppet som baseras på patienters upplevelse av hälsa. Många mätinstrument inom sjukvården idag har för avsikt att mäta hälsa genom frånvaro av symtom. Syftet med denna studie var att undersöka hur patienter på en allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning självskattar sin hälsa utifrån dimensionerna autonomi, social gemenskap och begriplighet. Metoden som användes var en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. En enkätundersökning utfördes under tre veckor. Resultatet baseras på 49 stycken enkäter. Resultatet visar att autonomidimensionen skattades lägst medelvärde samt att deltagarna skattade högst medelvärde på påståendet ”kan bry mig om andra”. Slutsatsen i denna studie visar att det låga värdet inom dimensionen autonomi kan bero på sjuksköterskornas arbetsklimat och medicinska synsätt. Implikationer i vården som fynden kan medföra kan vara en ökad medvetenhet kring självskattad hälsa både hos patienter och hos sjuksköterskor. / Health development in Sweden is advancing, but the self-rated health is low. Self-assessment is a measure based on the individual's own perception of their health. Health is a subjective estimate where each individual has his views on the experience of health. Autonomy, social community and understandability are different dimensions of the concept of health based on the patients' experience of health. Many measuring devices in healthcare today intends to measure  health by the absence of symptoms. The purpose of this study was to ask how patients in a general psychiatric outpatient clinic self-rate their health on the basis of the dimensions of autonomy, social community and comprehensibility. The method used was a cross-sectional study with quantitative approach. A survey was conducted over three weeks. The result is based on 49 questionnaires. The result shows that the autonomy dimension were estimated lowest average and that the participants estimated highest average on the claim "can care about others." The conclusion of this study is that one reason to low value in the dimension autonomy may depend on the nurses' working environment and medical approaches. Implications of care is that the findings may lead to an increased awareness of self-rated health among both patients and nurses.

Kontorsmiljön kan variera beroende på arbetsplats, därför anses det viktigt att studera hur den fysiska kontorsmiljön kan påverka arbetstagarnas trivsel, gemenskap och arbetssituation. Tidigare forskning har visat att faktorer så som antal personer som delar kontorsrum eller individens möjlighet till att sitta avskilt kan ha en påverkan på arbetstagarens känsla av sammanhang i sitt arbete. Till och med arbetstagarens upplevelse av kontorets luftkvalitet och belysning har visat påverka arbetstagarnas beteenden i arbetet. I januari 2016 bytte arbetstagarna inom Hälso- och Sjukvårdssektorn i en av Göteborgs stads stadsdelsförvaltningar kontorslokaler, de flyttade från kontorslokaler i ett äldreboende till ett av kommunens kontorslokaler. Syftet med denna studie var att få en bättre förståelse över hur deras nya kontorsmiljö kan ha påverkat arbetstagarnas arbetssituation samt känsla av gemenskap och trivsel. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio av Hälso- och Sjukvårdssektorns medarbetare samt en mindre observation av den fysiska arbetsmiljön i deras nya kontorslokaler. De mest framträdande slutsatserna som drogs i studien var att det nya kontoret bidrog till att alla sektorns funktioner nu delar kontorslokal. Något som haft en stark påverkan på arbetstagarnas arbetssituation, gemenskap och trivsel. Då de nu fått en förbättrad kommunikation   mellan funktionerna, vilket även bidragit till bättre förutsättningar för samarbete. Studiens resultat visade även att kontorens storlek, struktur och fysiska attribut hade en påverkan av arbetstagarens känsla av sammanhang, genom att skapa bättre förutsättningar för ordning, kontroll och samarbete. / The office environment can variate in different workplaces, therefore it’s important to research how much the physical office environment can influence the employees’ work situation and feeling of community and wellbeing. Previous research has shown that factors such as the amount of people in an office space or the possibility to privacy can influence the employees’ sense of coherence in their work. Even the employees’ experience of the air quality and light has been shown to affect the employees’ behavior at work. In January of 2016 the employees at the Health Care sector in one of the city districts in Göteborgs stad moved their offices, from offices in an old retirement home to a county office building. The purpose of this research is to get a better understanding of how the new office environment have influenced the employees’ experience in regards to their new work situation and feeling of community and wellbeing. The research was conducted with the help of quality based interviews with nine employees and a small observation of the physical work environment at the Heath Care sector’s new office spaces. The major findings in this study showed that the new closeness, were the different functions within the sector now share the same office space, has had a clear influence on the employees work situation and feelings of community and wellbeing. Where the communication between the functions has improved, something that also has improved their conditions for cooperation. The study also showed that the size, the structure and the physical attributed of the office space has had an influence on the employees’ sense of coherence, by creating better conditions for organization, control and cooperation.

Sammanfattning Bakgrund: Diabetes typ-1 är en autoimmun sjukdom och en av de vanligaste kroniska sjukdomarna i Sverige. Diabetes typ-1 kan utvecklas i alla åldrar men bryter vanligen ut under barn- och ungdomsåren. Att leva med sjukdomen innebär även att individen ansvarar för sin egenvård. Syftet: Syftet med studien var att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ-1 utifrån Orem’s egenvårdsteori. Metod: Denna studie är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Studien är baserad på tre bloggar. I denna studie användes Orem’s egenvårdsteori. Resultat: Gemenskapen med familj och andra diabetiker upplevs vara ett stort stöd och kan fungera som en hjälp i egenvården. Egenvården kan vara svår att lyckas med och ibland upplevs planering och struktur vara förgäves. Det upplevs som viktigt att inte låta sjukdomen begränsa det sociala livet. Det finns en stor okunskap i samhället om diabetes typ-1 vilket leder till otrygghet och brist på förtroende. Individerna med diabetes typ-1 upplever ensamhet trots en omgivning av stöttande personer. Slutsats: En förståelse för upplevelsen av att leva med diabetes typ-1 är viktig för sjuksköterskan. Förståelsen kan minska konflikter mellan sjuksköterskan och patienten samt förbättra förutsättningarna för en god egenvård. / Summary Background: Diabetes type-1 is an autoimmune disease and one of the most common chronic diseases in Sweden. Diabetes type-1 can be developed at any age, but usually appears during childhood and adolescence. Living with the disease implicates being responsible for their self-care. Aim: The aim of the study was to describe the young adult’s experiences of living with diabetes type-1, based on Orem’s self-care deficit nursing theory. Method: This study is a qualitative study with deductive approach. The study is based on three blogs. Orem’s self-care deficit nursing theory was used in this study. Results: The relationship with family and other diabetics are perceived to be a great support and can serve as an aid in self-care. Self-care can be difficult to achieve and sometimes they can experience that planning and structure be in vain. According to the individuals, it is important not to let the disease limit the social life. There is a major ignorance of diabetes type-1 in the society which leads to insecurity and lack of trust. Despite an environment of supportive people, individuals with diabetes type-1 can experience loneliness. Conclusion: An insight of young adult’s experiences of living with diabetes type-1 is important for the nurse because of the ability to reduce conflicts between nurse and patient and thereby improve conditions for a successful self-care.

I denna studie undersöks hur gemenskap och sammanhållning i en ungdomsblåsorkester ser ut och hanteras både utifrån orkesterledarens och de deltagande ungdomarnas synvinkel. Även betydelsen av gemenskap och sammanhållning och hur den tar sin form är frågor som besvaras i uppsatsen. Datamaterialet består av intervjuer med olika grupper av ungdomar ur den studerade ungdomsorkestern samt en intervju med orkesterns ledare. Den studerade orkestern kommer från en stad i mellersta Sverige. I resultatet visas att det är viktigt med en orkestergemenskap och att gemenskapen fås och visar sig i både sociala och musikaliska aktiviteter som bland annat resor, läger, fikastunder, repetitioner och konserter. Blåsorkestern har tydliga musikaliska mål med sin verksamhet och både Ledaren och ungdomarna vill att orkestern ska låta bra och uppnå goda musikaliska resultat. För att nå goda resultat menar Ledaren att gemenskap och sammanhållning är en förutsättning för att verksamheten och det musikaliska arbetet ska fungera. De sociala aktiviteterna ses visserligen som viktiga och för många en bidragande orsak att stanna kvar i Blåsorkestern, men själva musicerandet ses ändå som det allra viktigaste. Resultaten diskuteras utifrån formella och informella aktiviteter med utgångspunkt i teorier om grupper och dess processer, ledarskapsteorier och teorier om sammanhållning. / The present study examines how the community and cohesion in a youth wind band may appear and is handled both by the orchestra conductor and the participating youth's point of view. The importance of community and cohesion and how it takes its shape are questions that are answered in the study. The data material consists of interviews with different youth groups from the studied youth wind band and an interview with the wind band's conductor. The studied band comes from a town in central Sweden. The result shows that it is important to have an orchestra community and that the community is present and active through both social and musical activities, including trips, camps, coffee breaks, rehearsals and concerts. The wind band has clear musical goals with their activities and both the leader and the youth strive for a good sound and to achieve good musical results. In order to achieve good results the leader emphasizes that community and cohesion is essential for the activities and the musical work to function. The social activities are certainly regarded as important and for many a contributing factor to remain in the wind band, but musicianship is still seen as the most important factor. The results are discussed based on formal and informal activities on the basis of theories of groups and its processes, leadership theories and theories of cohesion.

Syftet med uppsatsen är att belysa vad som kan göras för att undvika konflikter inom band och för att hantera dem, detta genom att undersöka olika konflikter inom band och genom att se vad bandmedlemmarna berättar om dem. Syftet är också att reflektera över på vilket sätt resultaten kan överföras på och vara användbara för organisationer. Metoden består av en induktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsstrategi, dessutom har undersökningen skett i form av en fallstudie. Detta medför att det var möjligt att samla in empirin som sedan kunde tolkas med hjälp av teorin och vidare var det möjligt att undersöka ett fenomen i stället för att bevisa någonting. Det användes kvalitativa intervjuer med medlemmar i ett band där de intervjuade fick prata om sina egna upplevelser för att få fram empiri, samt böcker om Mötley Crüe och Kiss. Studien visar att medvetenhet om olika roller och samspel mellan bandmedlemmar är viktig för hantering av konflikter och för att undvika dem. Studien ger närmare inblick på detta genom att beskriva olika samband mellan konflikter och bland annat gruppdynamik, roller, förväntningar, behov och krav. Vidare så visas det på vilket sätt även organisationer kan ta del av den informationen. / The purpose with this study is to show how to avoid conflicts and if they occur how to handle and manage them, which is done by investigating different conflicts in bands and by having a look at what the band members share about them. The purpose is also to reflect about how the results can be used for organizations. The method chosen is a inductive approach and an qualitative research strategy, further on the study is a case study. All of this makes it possible to collect material for the empiricism of the study which later could be interpreted with help of the theory used. While investigating I was investigating a phenomena instead for proving one. Qualitative interviews with band members were used to collect material, as well as books about both Mötley Crüe and Kiss. The study shows that awareness about different rolls and interaction between band members is important for managing conflicts and even for avoiding them. The study gives a closer insight on this phenomena by describing connections between conflicts and for instance group dynamics, rolls, expectations, needs and demands. Further on it shows in which way organizations can use this information as well.

Ambitionen med denna uppsats är att skapa en bättre förståelse kring frågor gällande tillhörighet till religiösa samfund och olika religiösa värderingar som kan skapa friktion mellan medlemmar och majoritetssamhället. Syften med uppsatsen är att undersöka hur medlemmar i Svenska Kyrkan, Katolska Kyrkan och Jehovas Vittnen upplever sitt medlemskap i de religiösa samfunden de tillhör och vilka religiösa värderingar som kan påverka deras förhållande med samhället. I undersökningen använder vi oss av fallstudiedesign vilken vi senare tolkar utifrån olika teorier som handlar om olika typer av gemenskap (Stroope) och vilka värdesystem samt som ideologier påverkar samfundens medlemmars handlingar och deras relation till majoritetssamhället (Dumont). Undersökningen visar att en del kyrkomedlemmar strävar efter en gemenskap som de inte upplever i majoritetssamhället. Engagemang och tillhörighet till ett kristet samfund påverkas inte av majoritetssamhällets åsikter. Resultatet ger en bild av en stor upplevd gemenskap bland de kristna samfundens medlemmar vilka betraktar sin tillhörighet till respektive samfund som ett medvetet val. Deras gemenskapskänsla leder till att de behåller sina religiösa värderingar oavsett om det skapar friktioner mellan dem och majoritetssamhället.

Syftet med denna studie är att undersöka vilket syfte kvinnan haft vid anslutning till en organisation samt kvinnans roll i dagens organisationer. Det organisatoriska fältet som respondenterna tillhör är ideella organisationer. Uppsatsen belyser även på vilket sätt som dessa organisationer kan ha kunnat påverka kvinnans sociala-, ekonomiska-, och kulturella kapital. I och med att kvinnorna som deltagit i studien har anslutit sig till organisation av olika anledningar har det framkommit att deras kapital påverkats på olika sätt. Kommunikationen mellan medlemmarna i en organisation samt den roll som kvinnan valt att inta i en organisation kan förstås utifrån vilka möjligheter till inflytande och makt som hon har. Frågeställningen som har behandlats i min studie är “På vilket sätt kan organisationer påverka kvinnans sociala-, ekonomiska-, och kulturella kapital?”. Denna studie har gjorts utifrån en kvalitativ metod där nio intervjuer genomfördes med kvinnor som deltar i olika typer av ideella organisationer. Att kvinnornas delaktighet och erfarenhet vad gäller organisationer har skiftat var ett medvetet val som jag som forskare hade i åtanke när jag kontaktade mina respondenter. Analysen har utförts med hjälp av Mary Jo Hatch organisationsteori och Pierre Bourdieus teori om kapital. Slutsatsen som kan dras i denna studie är att organisationerna som kvinnorna deltagit i har haft en påverkan på kvinnornas kapital. Organisationens påverkan på kapitalet uttryckte sig olika för alla, men gemensamt för samtliga var att organisationerna haft störst påverkan på det sociala- och kulturella kapitalet.

I den här studien undersöktes om det finns sammanband mellan studieresultat och uppväxtvillkor i två länder med olika kulturer. Uppväxtvillkoren representerades av Maslows behovstrappa som genom fem olika kategorier förklarar mänskliga behov. Hur eleverna som deltog svarade på frågor konstruerade utifrån Maslows teori gav en indikator på hur deras uppväxt varit. För att få reda på deras betyg frågades eleverna om deras tidigare studieresultat i tre olika ämnen, engelska, matte och modersmål. Data samlades in genom ett frågeformulär med 15 frågor baserat på Maslows trappsteg. Denna studie undersökte likheter och skillnader mellan dessa länder för att se om Maslows teori överensstämmer med verkligheten oavsett vilken grupp som undersöks och därigenom kunna se om det finns något länderna kan göra för att förbättra sina resultat. Resultatet visade att det finns skillnader i både uppväxtvillkor och resultat i skolan. Maslows teoriförklarar detta till en viss nivå, men enbart i Thailand. Det är någon okänd faktor som denna studie inte fångade upp som verkar påverka svenska studenters betyg / This study examined if there are any correlation between school performance and upbringing in two countries with different cultures. The upbringing was represented by Maslow's hierarchy of needs that through five categories explains the human needs. The way students who participaded responded on questions based on Maslow's theory gave an indication on how their upbringing was. To know the students grades they were asked about their past school preformance in three subjects english, math and their native language. Data was collected with a questionnarie with 15 questions based on Maslow's steps on the hiarchy of needs. This study wanted to examine similarites and differences between these two countries to see if Maslow's theory correspond to reality regardless of what gruop that is examined and therefore be able to ascertain if there is something the countries can do to raise their students preformance. The results showed that there where differances in both upbringing and school performance. Maslow's theory explains this to adegree, but that was only the case in Thailand, it is some unknown variable that this study did not catch that seems to affect swedish students grades