<p>Validerat; 20160617 (global_studentproject_submitter)</p>

No description available.

Syftet med denna uppsats är att beskriva fyra informanters erfarenheter från deras engagemang i en ideell musikförening, för att sedan föreslå vad det är som definierar en meningsfull gemenskap. Uppsatsen utgår från ett kvalitativt material insamlat genom semistrukturerade intervjuer där informanterna förklarar deras syn på föreningens historia, om de anser det har funnits några genomgående idéer, vilken mening det går att tillskriva den årliga festivalen som föreningen anordnar samt vilken betydelse lokalen har haft för föreningen. Informanternas utsagor tyder på att föreningen har erbjudit en inkluderande form av musikundervisning samt att pedagogiken har varit viktig för verksamheten. Vidare tyder berättelserna på att det går att finna en meningsfullhet i festivalen, deltagande i föreningen, samt föreningens tillgång till en egen lokal. Den avslutande diskussionen utgår från vald teori, där det föreslås att en meningsfull gemenskap är en där medlemmarna själva får vara med och planera riktningen för gruppens framtida arbete samt utforma vilka värden det är som strävas efter. / This essay aims to describe four informants’ experiences of their involvement in a non-profit music association, and to suggest what defines a meaningful aggregation. The essay builds upon a qualitative material gathered through four semi-structured interviews, where the informants discuss their views of the history of the association, if they think there have been any important ideas throughout its history, what meaning can be ascribed to the annual festival the association organizes and what importance the association finds in their access to a venue. The result shows that the association has offered a non-exclusive music education and that the choice of pedagogy has been of significance. Furthermore, excerpts from the interviews show that it’s possible to ascribe meaning to the festival, participation in the association and the fact that they have access to a venue. The conclusion is informed by the choice of theory, where it is suggested that a meaningful aggregation is one where the members can be involved in planning the future activities of the group, and where they can be involved in forming what values that are pursued.

Abstract The purpose of this study is to provide knowledge about how children in a preschool class use access strategies and exclusion strategies in the free play. Also why children exclude each other during play. The questions of the study are: What access strategies do children in preschool class use during the free play? What exclusion strategies do children in preschool class use during the free play? Why do children exclude each other during play? To investigate this, I have been non-participating observer in a preschool class. I have used the fifteen access strategies of William Corsaro (1979) and Tellgren's (2004) eight exclusion strategies. The result of the study shows that the preschool class children often use verbal access strategies together with nonverbal strategies. And that those strategies together are more successful than to only use the non-verbal access strategies. The results also indicate that the children's exclusion strategies take place more discreet and inside the play. The children exclude each other to protect their established communities or play groups. The children at the top of the hierarchy are the ones who determines which ones should be included and excluded. My conclusion is that children are skilled users of play strategies and they learn from each other what access strategies are working and what exclusion strategies are being accepted by other children and by the teachers.

I studien undersöker vi vilka faktorer som bidrar till ett välfungerande arbetsteam utifrån ett arbetstagarperspektiv. Vi har avgränsat oss till en kommunal verksamhet och mer specifikt till två tillagningskök som genomgått en omorganisering. Vi har genomfört åtta intervjuer med två arbetsteam som vi valt att kalla Hagaboda och Rosalund. Vi har då använt oss av en kvalitativ metod och utgått från en hermeneutisk ansats. Vi har utgått från fyra olika teorier Abraham H Maslows behovsteori, Jack R Gibbs kommunikationsmönster, Robert Karsek och Töres Theorell utvecklande krav- kontroll och stödmodell samt Karl Marxs alienationsteori. Studien visade att en av de viktigaste faktorerna är både formell och informell kommunikation då de handlar om spontan och öppen kommunikation. En annan viktig faktor är gemenskap och samarbete då det främst handlar om att aktivt anpassa och utforma metoder för att skapa en ”lag anda” både på men även utanför arbetsplasten. Studien visade även att socialt stöd är en viktig del för att ett team skall känna sig betydelsefullt och uppskattat och därigenom kunna ta initiativ och vara delaktiga på arbetsplasten. Vi kom fram till att skapandet av arbetsteam inte enbart är en arbetsform utan en tidskrävande process som handlar om att ta reda på medlemmarnas tankar och åsikter för att därigenom gemensamt skapa ett team som är anpassat för just ett specifikt team. / <p>Kandidatuppsats i Arbetsvetenskap</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Ensamhet är ett fenomen som är lika utbrett inom särskilt boende som inom hemtjänsten. Med ensamhet följer negativa hälsorisker lika stora som att vara missbrukare. Syftet med studien var att utifrån boendepersonalens perspektiv undersöka på vilka sätt arbetet bedrivs på särskilt boende inom äldreomsorgen med att bemöta äldres känsla av ensamhet. Frågeställningarna som undersöktes var “På vilket sätt arbetar boendepersonalen för att möjliggöra att äldre ska uppleva gemenskap utifrån de äldres individuella behov?” samt “Vilka möjligheter och hinder finns i arbetet med att motverka äldres ensamhet och skapa gemenskap för dem?”. Kvalitativ ansats användes där halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken boendepersonal samt en områdeschef. För att analysera intervjuerna användes tematisk analys. Analysen har skett utifrån de centrala begreppen ensamhet och gemenskap samt de teoretiska utgångspunkterna aktivitetsteorin och teorin om gerotranscendens. Sysselsättning och att bara vara identifierades som möjliggörare för gemenskap. Hälften av boendepersonalen såg inte någon ensamhet bland de äldre. Resterande ansåg att ensamhet fanns men att den kunde avhjälpas genom sysselsättning. Äldres ensamhet måste därav belysas inom äldreomsorgen. Hinder som identifierades för att skapa gemenskap var personalbrist, äldres skilda sjukdomsbilder och personalens avsaknad av kunskap kring äldres ensamhet. Vi ser en brist i boendepersonalens förhållningssätt genom deras starka förankring i aktivitetsteorin. Detta skulle kunna nyanseras med ökad kunskap om andra sätt att bemöta ensamhet exempelvis såsom teorin om gerotranscendens föreslår.

Bakgrund: Andelen äldre ökar och allt fler lever till mycket hög ålder. Med stigande ålder ökar risken för problem relaterat till mat och måltider och ensamboende äldre har ökad risk att drabbas av undernäring. Att äta tillsammans med andra kan öka matintaget och bidra till social gemenskap hos äldre.   Syfte: Syftet var att beskriva upplägget av Projekt Måltidsvän samt vilken betydelse äldre deltagare i projektet tillskriver social interaktion under måltiden. Metod: I Projekt Måltidsvän kan äldre som är 67 år eller äldre få sällskap under måltiden av en frivillig måltidsvän. Frivilligsamordnaren intervjuades för att belysa perspektivet från en övergripande nivå. Tre äldre mottagare intervjuades om deras upplevelser av social interaktion och måltidens betydelse och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom i intervjun med frivilligsamordnaren att Projekt Måltidsvän har varit populärt att söka till som frivillig och utmaningen har varit att finna äldre deltagare som vill medverka i projektet. Analysen av intervjuerna med de äldre deltagarna genererade fem kategorier där det framkom att respondenterna till en början kunde känna sig både ambivalenta och nyfikna inför deltagandet i projektet. Social interaktion var viktigt och en lyckad matchning var en förutsättning för att relation skulle utvecklas till en vänskap. En trivsam måltidsmiljö och att äta i gemenskap med andra var en viktig förutsättning för en trivsam måltid. Måltidsvännen kunde också utgöra ett stöd under måltiden. Slutsats: Deltagarna i Projekt Måltidsvän har varit nöjda med projektet och den sociala gemenskap som uppstått under måltiden, vilket innebär att denna typ av insats kan användas i kommuner för att främja ett friskt åldrande. / Background: The proportion of elderly is increasing and more people are living to a very high age. With higher age, the risk of problems related to food and meals increases, and elderly people living alone are at risk of suffering from malnutrition. Eating together with others can increase food intake and contribute to the social companionship for the elderly. Objective: The purpose was to describe the structure of Project Meal Friend and what significance older participants in the project give to social interaction during the meal. Method: In Project Meal Friend, a volunteer meal friend can join elderly people who are 67 or older during the meal. The volunteer coordinator was interviewed to highlight the perspective from an organizational level. Three elderly recipients were interviewed about their experiences of social interaction and the importance of the meal, which were analysed with qualitative content analysis. Results: The interview with the volunteer coordinator showed that the Project Meal Friend has been popular to apply for as a volunteer and the challenge has been to find older participants to the project. The analysis of the interviews with the elderly participants generated five categories where it emerged that the respondents could initially feel both ambivalent and curious about the participation in the project. Social interactions were important and a successful match was a prerequisite for the relationship to develop into a friendship. An enjoyable meal environment and eating in companionship with others was an important prerequisite for a pleasant meal. The Meal Friend could also provide support during the meal. Conclusion: The participants in Project Meal Friend have been satisfied with the project and the social companionship that emerged during the meal, which means that this type of projects can be used in municipalities to promote healthy aging.

Denna uppsats hade som syfte att undersöka fotbollshuliganers upplevelse av våld och supporterskap för att få en djupare förståelse för fenomenet huliganism. Detta analyserades med hjälp av teorier om social identitet. Utifrån intervjuer med fyra huliganer kom analysen fram till att huliganerna skapar en norm där de upplever det våld som de själva utför som rätt, eftersom det inte skadar andra människor än de själva. Detta skapade temat Våld under vissa premisser. Utöver detta var två andra teman som framträdde som viktiga Rivalitet och Gemenskap. Det gick att finna att huliganerna skapar en social identitet som bygger på synen på våld som bra när det sker i koppling till sitt supporterskap, och att gemenskapen inom den så kallade huliganfirman och rivaliteten mot andra firmor är av vikt. / This paper has sought to analyze and contribute to an understanding of football hooligans' experiences of supportership and violence. This was done in order to attain a deeper understanding of the phenomena of football hooliganism. The analysis was carried out with theories on social identity. Through interviews with four hooligans, the analysis shows that the hooligans create a norm within their firm where violence is seen as justified when carried out under specific circumstances. This created the theme Violence under certain circumstances. In addition to this, two other themes that emerged from the analysis were Rivalry and A sense of community. It is found that the hooligans create a social identity that is built on their views on violence as justified in connection to their supportership, and that the community within the so-called hooligan firm as well as rivalry towards other firms are important aspects.

Syftet med den här systematiska litteraturstudien var att undersöka och kartlägga forskningsfältet om grannspråksundervisning inom svenskämnet kopplat till kursplanerna. Forskningsfrågorna handlade om vilket innehåll grannspråksundervisningen ska ha, vilka arbetssätt som är lämpliga samt vad som gynnar respektive hämmar grannspråksundervisningen. I bakgrunden presenterades Deklarationen om nordisk språkpolitik, skrivningarna om grannspråksundervisning i grund- och gymnasieskolans kursplaner i svenska samt en undersökning om grannspråksförståelse bland ungdomar. Mot denna bakgrund diskuterades fynden från litteraturmaterialet. Där framkom att det finns motsättningar mellan innehållet i kursplaner, nordiska språkdeklarationen samt klassrumspraktiken. Nordiska språkdeklarationen och klassrumspraktiken hade ett större fokus på hörförståelse än vad kursplanerna föreskriver. På frågan om vad undervisningen innehåller så framkom läsning och läsförståelse samt hörförståelse. Kunskaper om realia, grammatik och språkpolitik förekom inte i materialet. Gällande passande metoder i undervisningen handlar åtta av sex publikationer i materialet om projekten Gränsöverskridande nordisk undervisning (GNU) och Nordiska språkpiloter (NSP). Därför blir passande metoder inriktade på dessa projekt och där är digitala medier i fokus. Gynnsamma faktorer för grannspråksundervisningen är: djupa ämneskunskaper hos lärarna, sociala kontakter mellan elever från olika grannländer, passande undervisningsmaterial, nordiskt perspektiv i lärarutbildningarna, integrering av grannspråksundervisning i övriga moment i kursplanerna samt ett multimodalt arbetssätt. Hämmande faktorer för grannspråksundervisning är: tidsbrist, kunskapsbrist, lite utrymme för de nordiska språken i styrdokumenten samt för hög svårighetsgrad i materialet. Av studiens åtta publikationer hade två en svensk kontext, två en norsk kontext och fyra en dansk kontext. Detta tillsammans med den höga representationen av empiri grundad på projekt gör att det finns en forskningslucka att fylla. I nästa examensarbete kommer jag således att bidra till att fylla den forskningsluckan genom att anta ett svenskt elevperspektiv på grannspråksundervisningen där jag undersöker vilken undervisning eleverna anser sig behöva för att kunna kommunicera med medborgare i de nordiska grannländerna. / <p>Svenska</p>

<p>The main purpose of this study is to get an increased knowledge of the content on the Swedish website lektion.se. The study wants to find out if the content can relate to the syllabus for Swedish and the sociocultural view of learning. The questions it aims to answer are how the content of lessons in Swedish in grade 1-5 is related to the syllabus for Swedish and the sociocultural view of learning. This has been a study of text from lessons taken from the website. The study has been made with support from qualitative and quantitative analysis of text. The result shows that both a relation to the syllabus and the sociocultural view of learning is shown in the content, but in different grade. The study also shows diverseness in quality and content, which means that how the community is used, is vital for how it promotes a sociocultural view of learning and the intentions of the syllabus. Another result indicates that the discussion board rarely is used for communication about the lessons. To increase this use many problems of decoding between users of the community would be solved. Different kinds of group projects were the most common parts of the sociocultural view of learning; which indicates that this is the part in this perspective that has got most penetrating power among the teaching staff. Eventually my research shows that material with lessons that describes working with a theme, promotes the sociocultural view of learning and the intentions of the syllabus.</p>