Bakgrund: Audiologisk rehabilitering definieras som interventioner i form av instruktion, counseling, hörapparatutprovning och kommunikationsträning vilka används för att minska hörselnedsättningens påverkan på individens funktion, aktivitet, medverkan och livskvalitet. Audiologisk rehabilitering kan utföras såväl individuellt som i grupp. Grupprehabilitering kan vara kostnadseffektivt. Frågan är om audiologisk grupprehabilitering har några positiva effekter och om detta format kan anses likvärdigt med individuell rehabilitering. Syfte: Syftet med studien är att beskriva audiologisk grupprehabilitering och dess eventuella effekter. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Resultat: Litteraturen pekar på att audiologisk grupprehabilitering är kostnadseffektiv och bidrar med vissa positiva psykosociala effekter för individen och dennes anhöriga. Det har framkommit att det är positivt för individen att träffa andra i en liknande situation. Detta arbete har inte kunnat visa på något entydigt samband mellan de positiva effekterna och rehabiliteringens utförande. Slutsatser: Audiologisk grupprehabilitering kan, med stöd i vetenskaplig litteratur, erbjudas till patienter då denna håller samma kvalitet som individuell och medför vissa positiva psykosociala aspekter för patienten och dennes anhöriga samt är kostnadseffektiv.

The focus of this thesis is the group as a pedagogical tool. It investigates whether and how what is known of group size can help further schools in fulfilling knowledge and democracy goals and moreover how such knowledge can influence the principals’ management. The mission of school education is to provide the basis for each pupil’s individual development and in the end it is pupils’ individual performances which are graded. However, during the full twelve years of schooling they are taught in groups. This indicates that school education could benefit from greater knowledge in regards to characteristics of different group sizes and accordingly their numerical prerequisites in various pedagogical contexts.The aim of the study is to illuminate and research the relationship between group size and the teaching of teenage pupils, from a school management perspective. The question formulation of the study is: How do a few principals think concerning categorization, the basis thereof, and the importance of group size for the work of the teacher and the learning of the pupil? The study applies a social psychological perspective. To further deepen the perspective, the study has methodologically been inspired by categorical analysis. The question formulation is explored through a set of in-depth interviews with five experienced principals.There is little or no research on the dynamics of teaching groups in school environments, particularly concerning older pupils. Previous research though indicates that there is no unequivocal relation between group size and learning outcomes. There are clear connections between learning outcomes and the competence of the teacher, and relations, communication and the social climate of the classroom. These aspects are in turn influenced by the dynamics of different group sizes. Expectations of the teacher also greatly influence the learning of pupils. This relates to group size via the self image of the group which in turn effects the achievements of the individual. Teacher expectations also are influenced by value categorizations of the group. Previous research show that conscious use of different group sizes, large groups in particular, potentially could support schools in regards the democracy related goals.The interviews show that principals have a general understanding of that a teaching group can be, and further some knowledge of the dynamics of the small group, less so of the median group and none of the large group. Large groups are not regarded, and never used, as teaching groups. The study indicates that flexibility in regards to the aim of the teaching and the need of the pupils is more desirable than stability in the organization of groups when it comes to group size. This is counteracted by the school tradition. The study gives several examples of categorizations but no clear answers as to how the valuation of the categories of groups sizes are constructed. It is illustrated that questions of group dynamics seldom are part of conversations of pedagogical nature among teachers in the schools whose principals are part of the study. The principals regard themselves as the ones most competent concerning matters of group size, but do not express this as being part of the pedagogical leadership. None of the principals believe their organizations are currently making optimal use of the group.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur de mindre kommunala arbetsgrupperna samarbetar inom den kommunala omsorgen samt undersöka vilka metoder de använder sig av i sitt samarbete. I studien användes en kvalitativ metod, det genomfördes fem semistrukturerade intervjuer som utgick från en intervjuguide med respodenter från olika arbetsgrupper inom omsorgen. Det empiriska materialet bearbetades och olika teman utkristalliserades, underrubriker skapades. Det insamlade teoretiska materialet användes för att analysera och diskutera det empiriska materialet. Resultatet visar att arbetsgrupperna är i behov av att samarbetet fungerar och att det krävs utarbetade metoder för att samarbetet ska fungera. Resultatet visar vidare att arbetsgruppens medlemmar upplever att klimatet känslan mellan gruppmedlemmarna sättet att kommunicera utgör förutsättningen för samarbetet.

Scientific studies show that good leadership is a key factor for group- and individual development. Studies have also shown that the contrary can curb talented individuals and/or cause stagnation, or even cause groups to halt their progression. This essay studies how leaders in musical and athletic environments look on their own leadership. In interviews, the leaders reflect upon experienced issues related to their profession, their views on difficulties in their leading role, as well as individual, and group development. This study also includes two observations, one in each field of profession. The answers in the interviews have been compared in order to identify possible differences and/or similarities between the two different career fields . The comparison also serve as a background for a discussion on wether the two different leader professions can learn from each other. The study shows that the stereotype portrait of the screaming hockey coach isn’t entirely accurate when to describe the leaders who coach young hockey players in Sweden. The study also shows that the leaders in choral singing has a very strong position and often single-handedly pilots their groups against put up targets. / Forskning visar att ett gott ledarskap är en viktig faktor för att grupper och individer skall utvecklas och motsatsen kan hämma duktiga individer och/eller få grupper att stagnera eller till och med gå bakåt i utvecklingen. Denna studie undersöker musik- och idrottsledares syn på sitt eget ledarskap. Ledarna svarar i kvalitativa intervjuer på frågor kring sin egen syn på ledarskap, svårigheter med ledarskapet, individutveckling och grupputveckling. Intervjuerna kompletteras även av två observationer, en inom varje område. Dessa musik- och idrottsledares svar jämför jag för att undersöka likheter och skillnader samt för en diskussion kring resultatet och om det finns något de kan lära av varandra. Studien visar bland annat att schablonbilden av den skrikande ishockeytränaren inte riktigt stämmer överens med de ledare som utbildar unga ishockeyspelare i Sverige och att ledare inom körsång har en mycket stark ställning och ofta ensam lotsar sina grupper mot uppsatta mål.

Denna studie syftar till att ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka musiklärares erfarenheter och resonemang om att skapa tillåtande rum i ensembleundervisningen med fokus på relationsbyggande, kommunikation, individanpassning och gruppdynamik. Tre verksamma musiklärare deltog i en fokusgruppsintervju som spelades in och transkriberades till text, därefter skedde en bearbetning och analys av det insamlade materialet. Intervjuutsagorna utmynnade i fem större teman med tillhörande underkategorier. Resultatet visade att fokusgruppens arbetssätt och syn på tillåtande rum bland annat innefattar: Relationsbyggande där läraren har ett professionellt förhållningssätt genom att vara personlig men aldrig privat och visar intresse för eleverna utanför klassrummet samt är generös med att visa sina egna misstag, individanpassning som sker på olika sätt i undervisningen och möjliggör förutsättningar för varje elev att utvecklas på sin nivå, kommunikation där läraren undviker negativt laddade ord, adresserar positiv feedback när den ges och inkluderar eleverna i att ge varandra feedback samt ser till att den verbala och icke-verbala kommunikationen rimmar med varandra, gruppdynamik där eleverna själva får utforma riktlinjer i ensemblesalen samt ge gruppen tid att tillsammans testa gränser och misslyckas utan att behöva känna pressen att det varje gång ska visas upp på konsert. De faktorer som står i vägen för att rummet ska bli tillåtande är enligt lärarna: tidsbrist, yttre omständigheter så som psykisk ohälsa i elevgruppen samt styrdokumenten.

<p><strong>Abstract</strong><em>Group processes within the free play- in a socialpsychology perspective </em>In our socialpsychology study we have demonstrated how children’s free play is by observing 2-5 years old children in preschool. We have also interviewed two preschool teachers. The major subject in this study is how children’s group processes expresses in their free play. The purposes with this social psychological study have been to get a major insight of how the group processes looks like from a gender and structure perspective.</p><p>We have with some help from psychology and social theories described the consequence and the importance in children’s free play. We have also described how hierarchy, interaction, alienation and roles are important and which meaning they have. The free play offers children free mind, independence and it even promotes development.</p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p> / <p><strong>Abstrakt</strong>I vår socialpsykologiska studie har vi förevisat vad som sker inom barns fria lek, vi har observerat barn i åldrarna 2-5 på en förskola inom Halmstad Kommun. Vi har även intervjuat två förskolelärare inom samma verksamhet. Genom vår studie har vi velat påvisa de olika grupprocesserna som utspelas hos barn inom den fria leken. Syftet med föreliggande studie är att få en inblick om hur de olika grupprocesserna ser ut inom barns fria lek bl.a. utifrån genus och ur ett strukturerat perspektiv.</p><p>Vi har med hjälp av psykologiska och sociologiska teorier beskrivit konsekvenserna och de viktiga beståndsdelarna inom barns fria lek. Vi har även tagit upp hur betydelsefull makthierarki, samspel, utanförskap samt rolltagande är inom den fria leken. Den fria leken erbjuder ett fritt tänkande för barnen, självständighet men framförallt erbjuder den en enorm utveckling och tillväxt hos barnet.</p><p><strong> </strong></p>

<p>Kommunikationen är en av våra viktigaste verktyg då den förmedlar information och kontakter mellan människor. För att den ska fungera krävs att budskapet förstås av dem vi riktar det till. Tyvärr förekommer det att kommunikationen fallerar pga. budskapet missförstås, feltolkas eller att den vi kommunicerar med inte vill ha en relation med annan part.</p><p>I den här uppsatsen har jag identifierat och analyserat hur Habia Cables kommunikations- nätverk ser ut, då de klagat på att deras kommunikation är katastrofal.</p><p>Habia Cable är en av Europas största tillverkare av specialkabel. Deras största kunder finns inom telekommunikation, kärnkraft, försvar och övrig industri.</p><p>I Sverige, är de lokaliserade på två ställen, i Upplands Väsby och i Söderfors, det är också där som deras huvudfabrik finns. De har 220 anställda I Sverige och deras omsättning 2006 var, 565 MSEK.</p><p>Syftet med denna uppsats var att identifiera:</p><p>• Hur kommunikationsstrukturen ser ut på Habia Cable?</p><p>• Vilka uppfattas som nyckelpersoner samt om det finns några centrala grupper?</p><p>• Har cheferna en central position i kommunikationsmönstret?</p><p>• Vilka personer har svag eller ingen kommunikationskontakt alls?</p><p>Jag använde mig av enkäter för att få in informationen jag behövde till denna undersökning tillsammans med en Social Nätverks Analys (SNA). Min avsikt var att få en komplett bild av kommunikationsmönstret och för att få det utförde jag en total undersökning, där alla 220 anställda fick fylla i enkäten. I enkäten fick alla svara på vilka de kände till av samtliga anställda. Mitt mål var att få in 176 svar, jag fick in 190 – 86%, vilket väl översteg mitt mål. Från datat jag fick in, kunde jag med hjälp av SNA få fram olika case-by-case relationer, vilket gav mig information om hur Habia Cables kommunikationsmönster såg ut.</p><p>Från undersökningen kunde jag se att kommunikationen kunde ha varit mycket bättre hos Habia Cable. Bara 24% hade någon form av kontakt och av dessa ansg 26% att deras kontakt inom förtaget hade stor betydelse. Det ska tilläggas att 61% kände till varandra och det fanns över 106.000 gruppkonstellationer. Det gör att jag tror att kommunikationen fungerar, men mer på det privata planet. Därför måste företaget arbeta mer med hur de kommunicerar och vilket budskap de skickar ut. Här är det viktigt att budskapet skickas ut på mottagaren villkor.</p><p>Jag vill föreslå Habia Cable att fortsätta analysera och gå djupare ner i kommunikationsmönstret. Jag vill också rekommendera dem att analysera grupp konstellationerna och vilka personer som en har en mer maktposition i dessa.</p><p>Genom denna studie, har jag lärt mig mycket om enkäter och kommunikationsmönster. Jag har också lärt mig att dessa undersökningar tar tid och att det är mycket arbete med att skriva in svaren i databasen, ett arbete jag inte är skapt för.</p> / <p>Communication is one of our most important tool due to the fact that it act as intermediary of information and connect people. For it to work it takes that the message is understood to them we direct it to. Unfortunately, the communication fails because the message is misunderstood, interpreted wrongly or that the people we communicate with, do not want this relation.</p><p>In this study, I have identified and analysed how Habia Cables communication network is structured, since they claim that their communication is catastrophic.</p><p>Habia Cable is one of Europe largest manufacture of specialized cable. Their largest customers are found in telecommunications, nuclear, defends and other industries.</p><p>In Sweden, they are located in two different places, one in Upplands Väsby and one in Söderfors, it is also here where the main manufacturing are done. They have 220 employees and the turn over where 565 MSEK in 2006.</p><p>The central question of this study where to identify:</p><p>• How the communication network at Habia Cable is structured</p><p>• Where the top management are located in the communications network?</p><p>• Which of the employees that have a centralized role in the company, and if there are any central groups</p><p>• Which employees that have a very vague or are lacking a communication network</p><p>I used questionnaires to gather information needed for this study together with a Social Network Analysis. My intension was to get a complete picture of the communication network. I performed a survey, in which all-220 employees where asked to fill in a form. In the form, they where asked to acknowledge who they knew out of all the 220 employees. My wish where to get 176 answerers; I got 190 - 86% which fulfilled my requirements. From the collected data, I received different case-by-case relations, which in the analysis could give information about how their communication network was structured.</p><p>From the findings and analysis, I could see that the communication could be much better at Habia Cable. Only 24% had any form of contact and 26%, of these 24% said that the contact they had within the company where of large importance. With that said, 61% knew of each other and there where over 106.000 workgroups. This leaves me to believe that the communication do work, but in a more private matter. Therefore, the company need to work more on how they communicate and what the message is all about. The message should be told to the recipient in his way.</p><p>My suggestions for Habia Cable is to keep analyse and go deeper into the communication network. I would also recommend them to analyse the group constellations and which people that have a more powerful position.</p><p>By doing the study, I have learnt a lot in questionnaires and communication networks. I have also learnt that these surveys take time and that it is a lot of work writing them in to the database, a work I am not designed for.</p>

AbstractGroup processes within the free play- in a socialpsychology perspective In our socialpsychology study we have demonstrated how children’s free play is by observing 2-5 years old children in preschool. We have also interviewed two preschool teachers. The major subject in this study is how children’s group processes expresses in their free play. The purposes with this social psychological study have been to get a major insight of how the group processes looks like from a gender and structure perspective. We have with some help from psychology and social theories described the consequence and the importance in children’s free play. We have also described how hierarchy, interaction, alienation and roles are important and which meaning they have. The free play offers children free mind, independence and it even promotes development. / AbstraktI vår socialpsykologiska studie har vi förevisat vad som sker inom barns fria lek, vi har observerat barn i åldrarna 2-5 på en förskola inom Halmstad Kommun. Vi har även intervjuat två förskolelärare inom samma verksamhet. Genom vår studie har vi velat påvisa de olika grupprocesserna som utspelas hos barn inom den fria leken. Syftet med föreliggande studie är att få en inblick om hur de olika grupprocesserna ser ut inom barns fria lek bl.a. utifrån genus och ur ett strukturerat perspektiv. Vi har med hjälp av psykologiska och sociologiska teorier beskrivit konsekvenserna och de viktiga beståndsdelarna inom barns fria lek. Vi har även tagit upp hur betydelsefull makthierarki, samspel, utanförskap samt rolltagande är inom den fria leken. Den fria leken erbjuder ett fritt tänkande för barnen, självständighet men framförallt erbjuder den en enorm utveckling och tillväxt hos barnet.

I och med den aktuella och växande problematiken kring bostadsbristen i Stockholmsregionen, så skapades samverkansprojektet Grön Bostad Stockholm, vars syfte är att främja hållbar stadsutveckling. Projektet består av många mål, individer och aktörer som handlar och fungerar gemensamt för ett visst syfte. För att projektet ska kunna fortlöpa effektivt och kunna bidra till en hållbar stadsutveckling, är det därför viktigt att undersöka samverkan i projektet. Det huvudsakliga syftet är att undersöka samverkan och lärandet i sociala sammanhang mellan aktörerna i projektet, vilket avser att identifiera styrkor och svagheter för att slutligen föreslå förbättringar gällande samverkan och lärandet i sociala sammanhang. Metoden för datainsamling var kvalitativ och bestod av intervjuer, formulär och observationer. I resultatet och analysen framgår det hur samverkan och lärandet i sociala sammanhang fungerar i projektet, vilket främst sker via projektgruppsmöten. Vidare visade även resultatet att det fanns både styrkor och svagheter gällande samverkan och lärandet i sociala sammanhang i projektet. Slutligen fördes även resonemang kring förbättringsförslag vad avser samverkan och lärandet i sociala sammanhang med utgångspunkt i grupprocesser. Slutsatsen i denna studie är att samverkan och lärande i sociala sammanhang framförallt sker på projektgruppsmöten och leder till att projektet kan fortlöpa mer effektivt. Vidare har styrkor och svagheter identifierats, och för att projektet ska kunna fortlöpa är det därför viktigt att förbättra samverkan och lärandet ytterligare. Detta kan göras med hjälp av olika arbetssätt och strategier som ger individerna möjlighet att främja demokrati, engagemang, erfarenhetsutbyten och kunskapsutbyten i projektet. / With the current and growing problem of housing shortage in the Stockholm region, the project Green Livelihood Stockholm was created, which aims to promote sustainable urban development. The project consists of many goals, individuals and actors who act and work together for particular purposes. In order for the project to proceed efficiently and to contribute to sustainable urban development, it is important to investigate the collaboration in the project. The main purpose is to investigate the collaboration and mutual learning between the actors and the individuals in the project, which aims to identify strengths and weaknesses in order to propose improvements in collaboration and mutual learning. The qualitative method used consisted of interviews, forms and observations. The results and analysis show how collaboration and mutual learning works in the project, which is mainly through project group meetings. Furthermore, the result also showed that there were both strengths and weaknesses regarding collaboration and mutual learning. Lastly, there were arguments about improvement proposals regarding collaboration and mutual learning based on group processes. The conclusion in this study is that collaboration and mutual learning occurs in the project where it leads to the project being able to proceed more efficiently. Strength as well as weaknesses have been identified, for the project to proceed, it is therefore important to improve the collaboration and mutual learning in the project. This can be done using different methods and techniques that allow individuals to promote democracy, commitment, exchange of experiences and knowledge exchanges in the project.

This thesis’ purpose is to review how music in school settings contributes to children’s development, psychosocial health, and well-being. The undertaken method is a compilation of current research which focuses on different themes within the field of music in school settings: group processes, personality processes, cognitive processes, and contribution to society. The objective is to find out about how music lessons and music projects are being applied in school settings to support children’s health and development. The thesis answers the following research question: In which ways can the practice of music in school settings contribute to prevent psychosocial problems amongst children and youth? To answer this question, research published between 2006 – 2020 is studied and analysed with three theoretical perspectives to provide a better understanding of the material: social capital, cognitive theory as well as protective and risk factors for children’s development. The used method for carrying out this thesis is a research summary, which summarises the results within thematic units. The results of the study show that music in school settings can contribute to positive factors within groups such as social cohesion, communication, prosocial skills, and behaviour, generating a more positive social environment in schools with possibilities to encounter school problems related to aggression. Furthermore, music practice in school can enhance children’s learning processes within academic dimensions and aspects related to children’s self and well-being. Results also show music projects’ significance of contributing differentresources, especially to schools located in socio-economically poorer areas.