Bakgrund: Allt fler människor upplever sig stressade i dagens samhälle. Fysisk aktivitet har visat sig ha många positiva hälsofördelar, inte minst på upplevelsen av stress. Trots det så prioriteras det oftast inte av individer som upplever stress. Att vara fysiskt inaktiv är en riskfaktor som i kombination med stress kan leda till allvarliga sjukdomar och psykisk ohälsa. Fysisk aktivitet leder inte enbart till bättre fysisk hälsa utan även till ökat välmående och överlag högre livskvalité.  Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka om 100 minuter gruppträning i veckan under 5 veckor hade någon effekt på upplevelsen av vardaglig stress, välmående och kondition hos fysiskt inaktiva individer med måttlig till hög grad av stress. Deltagare: 30 individer (24 kvinnor, 5 män och 1 icke-binär) mellan åldrarna 20-40 år deltog i studien. Två grupper slumpades, interventionsgrupp (n=15) och kontrollgrupp (n=15). Deltagarna höll inte på med någon fysisk aktivitet och skattade sig som måttligt (totalsumma >14) till högt stressade (totalsumma >27) på PSS-10.  Metod: Deltagarna fick fylla i en enkät kopplat till upplevd, vardaglig stress (PSS-10), en enkät om välmående (VS) och genomförde ett submaximalt cykelergometertest (EB-test). Samtliga enkäter och cykelergometertest gjordes igen efter en 5 veckors intervention. Där interventionsgruppen hade deltagit i 100 minuter gruppbaserad cirkelträning per vecka och kontrollgruppen uppmanades fortsätta leva som vanligt. Resultat: Signifikanta skillnader hittades hos interventionsgruppen mellan pre- och posttester för skattning på PSS-10 (p=0,0001) och VS (p<0,0001). Inga skillnader hittades mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp gällande någon parameter. Konklusion: 100 minuter gruppträning per vecka, under specifika omständigheter, verkar påverka upplevd stress och välmående hos tidigare inaktiva, stressade individer. Vilken enskild faktor som har lett till reduktion av stress och ökat välmående kan ej pekas ut. / Background: In today’s society it has increasingly become common to experience a high degree of negative stress. Despite the fact that physical activity has many health benefits, for example when it comes to reduce perceived stress, individuals feeling stressed does not prioritize physical activity. Being physically inactive in combination with a high degree of negative stress can lead to a variety of psychological diagnoses and physical problems. Physical activity does not only give rise to a better health, but also a higher sense of wellbeing and life quality.  Purpose: The purpose of the present study was to investigate if 100 minutes of group training per week during 5 weeks had an effect on perceived life stress, well-being and physical fitness in physically inactive individuals with moderate to high perceived stress. Participants: 30 participants (24 women, 5 men and 1 intergender) between the ages of 2040 years participated in the study. The participants were randomized into two groups, an intervention group (n=15) and a control group (n=15). They did not engage in any physical activity and estimated themselves as moderately (total sum>14) to highly stressed (total sum>27) on PSS-10. Method: The participants filled in got to answer a questionnaire related to perceived life stress (PSS-10), a questionnaire about well-being (VS) and performed a submaximal bicycle ergometer test (EB-test). After a 5 week intervention period the questionnaires were distributed again and the bicycle ergometer test was performed. The intervention group participated in 100 minutes of group based circuit training per week while the control group was requested to continue to live as before. Results: Significant differences were found in the intervention group pre- and post test results for PSS-10 (p=0,0001) and VS (p<0,0001). No differences between the intervention group and the control group were found on regarding any parameters. Conclusion: 100 minutes of group training per week, under specific circumstances, seems to have an effect on perceived stress and well-being on previously inactive individuals with moderate to high stress. A single cause that lead to a reduction in stress and higher well-being can not be determined.

Fysisk aktivitet är något som kan främja ett gott åldrande och tillför ett viktigt socialt stöd som människor behöver. Det finns många positiva aspekter med att leva ett fysiskt aktivt liv, både för individen och samhället. Dock finns det för lite svensk forskning inom området om vad som motiverar äldre att ägna sig åt fysisk aktivitet.    Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka hur äldre kvinnor upplevde sin medverkan i en tidigare motionsgrupp som de var aktiva i för cirka 15 år sedan, och hur detta sedan har påverkat deras fysiska aktivitetsnivå. Sex kvinnor intervjuades och studien analyserades med hjälp av självbestämmandeteorin.    Resultatet visar att flera faktorer har betydelse för den fysiska aktivitetsnivån. Motivationsfaktorer för att vara fysisk aktiv är den sociala samhörigheten. Även regelbundenheten bidrar till att träningen känns roligare eftersom det blir en del av dem. En motivationsfaktor till är de fysiska och psykiska fördelarna som träningen tillför. Varför en av deltagarna inte är aktiv i dagens läge är för att hon inte tillhör en grupp och har inte disciplinen att få träningen gjord på egen hand. / Physical activity is something that can promote good aging and provides important social support that people need. There are many positive aspects to living a physically active life, both for the individual and for society. However, there is too little Swedish research in the area about what motivates the elderly to engage in physical activity.   The purpose of the qualitative study is to investigate how older women experienced their participation in a previous exercise group in which they were active about 15 years ago, and how this has subsequently affected their physical activity level. Six women were interviewed and the study was analyzed using the self-determination theory.    The results show that several factors are important for the level of physical activity. Motivational factors for being physically active are social affiliation. Also, regularity helps make the exercise feel more fun as it becomes part of them. An additional motivating factor is the physical and psychological benefits of exercise. The reason why one of the participants is not active in the current situation is because she does not belong to a group anymore and lacks the disciplin to train by herself.

Syfte Syftet med studien är att undersöka träningsmål och motivation till träning hos gymmedlemmar. Detta för att få ökad kunskap om gymmedlemmar drivs av inre motivation eller yttre motivation och vilka träningsmål gymmedlemmarna har. Förutom det undersöks även om det finns någon skillnad på motivationstyp och träningsmål hos de som tränar i gymmet och de som tränar gruppträning.   Metod Studien bestod av en kvantitativ undersökning i form av enkät. Enkäterna genomfördes med hjälp av färdiga mätinstrument, vilka var BREQ-3 och EMI-2. I undersökningen deltog 82 personer, varav 27 var män och 55 var kvinnor.   Resultat Det starkaste träningsmålet bland medlemmarna var hälsan. Det kom även fram att kroppen hade en tendens att vara träningsmål. Bland gymmedlemmarna drevs de flesta av inre, integrerad och identifierad motivation. Det visades inga stora skillnader bland de som tränade gruppträning och de som tränade gymträning.  Inre motivation var något högra än de som tränade gruppträning (M=4,1) i gym (M=3,9).   Diskussion Sammanfattningsvis visade studien att de mål som de flesta av gymmedlemmarna hade handlade om hälsa. De var mestadels långsiktiga och det visar på att de var motiverade och hade en positiv inställning till att klara träningen. De drevs främst av självbestämmande motivation, det vill säga inre, integrerad och identifierad motivation, detta tyder på att de trivs med sin träning och vet varför de tränar. / Purpose The purpose of the study was to investigate training and motivation goals for the training and motivation of gym members. This in order to gain increased knowledge about gym members is driven by internal motivation or external motivation and what training and motivation goals the gym members have. In addition, it is also investigated whether there is any difference in the type of motivation and training and motivation goals of those who exercise in the gym and those who exercise group training.   Method This is a quantitative study in the form of a survey. The questionnaires were made using ready-made measuring instruments, which were BREQ-3 and EMI-2. 82 people participated in the survey, of which 27 were men and 55 were women.   Results The strongest training and motivation goal among the members is health. It also emerges that the body tends to be training and motivation goals. Most of the gym members are driven by intrinsic, integrated and identified motivation. There were no major differences among those who exercise group training and those who exercise gym training. For example, intrinsic motivation where the group exercise (M = 4.1) is slightly higher than the gym (M = 3.9)   Discussion The goal that most of the gym members have is about health, where they are also mostly long-term, and it shows that they like what they do and have the right attitude to do the workout. Apart from that, it also shows that they are most driven by self-determined motivation, which is inner, integrated and identified motivation, this indicates that they enjoy their training and know why they exercise

Fysisk inaktivitet är ett växande problem ur folkhälsosynpunkt. Världshälsoorganisationen rekommenderar minst 3 timmars måttlig fysisk aktivitet per vecka för ökad hälsa och fysisk förmåga. Gruppträningspass där man rör sig till musik är en populär träningsform, särskilt för mindre aktiva personer eller de som börjar träna efter att ha varit inaktiva. Det är därför intressant att förstå hur sådan träning bör utformas för att ge störst förbättring på fysisk förmåga. Här undersöker vi hur musikgympa förbättrar fysisk förmåga hos otränade personer, och i vilken mån denna förbättring korrelerar med ett antal psykologiska faktorer relaterade till den fysiska aktiviteten. 110 personer genomförde ett testbatteri som omfattade kondition, styrka, och flexibilitet före och efter elva veckors gruppgympa två gånger i veckan. De psykologiska faktorerna omfattade deras upplevelser av ansträngning, flow, smärta, välbefinnande under träningspassen och deras uppfattning om instruktörerna. Deltagarnas fysiska förmåga förbättrades, men förbättringen var endast svagt och icke statistiskt signifikant korrelerad med de psykologiska faktorerna. / Physical inactivity is a growing problem from a public health point of view. The World Health Organization recommends at least 3 hours of moderate-intensity aerobic physical activity weekly to increase health benefits and physical fitness. Group workouts where you move to music are a popular form of exercise, especially for less active people or those who start exercising after previously being inactive. Therefore, it is interesting to understand how such training should be designed to give the greatest effect on physical fitness. In this study we examine how music exercise improves physical fitness in sedentary people, and to what extent this improvement correlates with a number of psychological factors related to physical activity. 110 people completed a test battery that tested fitness, strength, and flexibility before and after eleven weeks of group exercise twice a week. The psychological factors were their experienced exertion, flow, pain, well- being during the workouts, as well as their perception of the instructors. Physical fitness increased, but the increase was only weakly- and non-significantly correlated with the psychological factors.

Introduktion: Långvarig smärta påverkar uppemot 30% av världens befolkning och tar upp stora resurser inom hälso- och sjukvården. Långvarig smärta påverkar individen på flera nivåer där biopsykosociala interventioner har visat sig vara mest effektiva vid behandling. Det finns dock brist på insatser som kan användas i primärvården.  Syfte: Att utforska hur personer med långvarig smärta har upplevt rehabiliteringsprocessen i ett gruppträningskoncept i primärvård som kombinerar både psykologiska och fysioterapeutiska metoder.  Metod: Semistrukturerade intervjuer gjordes med elva deltagare (kvinnor 51-68 år) som deltagit i gruppträningen de senaste sex månaderna relaterat till långvarig smärta med eller utan samsjuklighet. Urvalet var strategiskt och analys gjordes med grundad teori enligt Charmaz.  Resultat: Analysen genererade en teoretisk modell och fem kategorier. Huvudkategorin – lära sig nya sätt att leva med smärta – en förändringsprocess i trygg miljö, illustrera genom tre olika sammanhang som har haft betydelse för deltagarnas rehabiliteringsprocess, 1) ett inre cirkulärt sammanhang, 2) vårdmiljön och 3) friskvården och sociokulturella sammanhanget.  Slutsats: Studien tillhandahåller en ökad förståelse för hur en rehabiliteringsprocess upplevs av personer med långvarig smärta som deltagit i ett gruppträningskoncept i primärvården. Studien belyser vårdens roll i att stödja och inge trygghet för att främja en förändringsprocessen. Studien uppmärksammar även hur psykosociala faktorer kan hindra personer med långvarig smärta från att upprätthålla motivation till att träna och ta sig ut till friskvården på egen hand. Framtida studier behövs som studerar gruppträningen i relation till andra behandlingsinterventioner. / Introduction: Chronic pain affects up to 30% of the world’s population and takes up large resources in healthcare. Chronic pain affects the individual on several levels where biopsychosocial interventions have been shown to be most effective in treatment. However, there is a lack of interventions that can be used in primary healthcare.  Aim: To explore how people with chronic pain have experienced the rehabilitation process in a group training concept in primary healthcare that combines both psychological and physiotherapeutic methods.  Method: Semi-structured interviews were conducted with eleven participants (women 51-68 years) who had participated in the group training related to chronic pain with or without comorbidity. The selection was strategic and analysis was done with grounded theory according to Charmaz.  Results: The analysis generated a theoretical model and five categories. The core category – learning new ways of livning with pain – a change process in safe environment, is illustrated through three different contexts that have been important for the participants’ rehabilitation process, 1) an inner circular context, 2) the health care context and 3) the wellness and socio-cultural context.  Conclusion: The study provides an increased understanding of how a rehabilitation process is experienced by people with chronic pain. It highlights the role of health care in supporting a change process and it draws attention to how psychosocial factors can prevent people with chronic pain from maintaining motivation to exercise and get out to wellness training. Future studies are needed that examine the group training in relation to other treatment interventions.

I Sverige når många invånare inte rekommendationerna för fysisk aktivitet trots de positiva effekterna. En beteendeförändring kan vara svårt - många faktorer kan underlätta eller försvåra förändringen. Studiens syfte var att undersöka deltagare i en Börja träna-kurs upplevelser av motivationsfaktorer och strategier för fortsatt träning. Studien är deskriptiv kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra deltagare. Intervjusvaren analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet omfattar sju motivationsfaktorer: träningsupplägg, gemenskap (med gruppen), stöd från familj, investera i sig själv, effekter av träning, träningsglädje samt överkomma rädslor. Fyra strategier för fortsatt träning framkom: Göra träningen roligare, Anpassa träning till nuvarande funktionsnivå, Planera för träning samt Motstånd att hantera. Kategorierna matchades med Transteoretiska modellens handlingssätt, vilket visar att träningsupplägget motsvarade följande handlingssätt: Consciousness-raising, Self re-evaluation, samt Helping relationship. Resultatanalysen visar att deltagarnas upplevelser stimulerat till bättre tillit till sin förmåga, samt att upplevelsen att de ”kommit igång” med träning underlättar för fortsatt fysisk aktivitet. Brist på liknande studier ger möjlighet till fortsatta studier inom ämnet. / In Sweden, a big part of the population is unable to fulfill the recommendations for physical activity despite the positive effects. Behavioral change can be hard and several factors can facilitate or complicate the change. This study aims to examine participant’s, of a start exercising-class, experience of motivational factors and strategies for continued exercise. It’s a descriptive qualitative study. Semistructured interviews were conducted with four participants. A qualitative content analysis was made based on the answers. The results include seven motivational factors: Training schedule, Communion (with the group), Support from family, Invest in itself, Effect of exercise, Joy of training and Overcome fears. Four strategies for continued exercise were identified: Make exercising fun, Customize training to the current level of functioning, Plan for exercise and Barriers to manage. The categories were matched with the transtheoretical model’s processes of change which showed that the class’s approach corresponded to: Consciousness-raising, Self re-evaluation and Helping relationship. The result analysis shows that the experiences of the participants stimulated to a better self-efficacy for physical activity. Also, the feeling of being “under way” with exercise facilitates continued physical activity. A lack of similar studies allows for further studies of the subject.

Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att hos äldre studera förändring av fysisk kapacitet, i början och i slutet av en tvåmånadersperiod utan ledarledd träning eller rådgivning. Frågeställningarna ser ut som följande: Ses någon förändring av olika kroppsmått och fysiologiska testresultat (kondition, styrka, rörlighet och balans) i början jämfört med i slutet av en åttaveckorsperiod utan ledarledd träning? Hur skiljer sig förändringen mellan för- och eftertester för personer som fått ledarledd träning och rådgivning jämfört med en grupp som inte fått det men genomfört samma fysiologiska tester under motsvarande tidsomfång? Metod. I Testgruppen fullföljde 18 personer (7 män och 11 kvinnor) med en medelålder på 71 (66-78) år. Motsvarande siffror för Träningsgruppen, deltagare i hälsoprojekt vårterminen 2013, var 37 (16 män och 21 kvinnor), 70 (64-84) år. För att kunna mäta och jämföra eventuella förändringar utförde deltagarna två standardiserade förtest innan projektets start och åtta veckor senare ett eftertest varpå det kunde noteras eventuella förändringar utan att deltagarna påverkats mellan testerna med varken fysisk aktivitet, rådgivning eller kosthållning. Dessa resultat kunde sedan jämföras med deltagarna som fått ledarledd träning och rådgivning mellan testerna. Resultat. Både Testgruppen och Träningsgruppen visade en signifikant, om än liten, minskning i midjemått, höftmått och bukhöjd mellan andra förtestet och eftertest, som dock var något mer utpräglad för Träningsgruppen. Styrketester såsom Axelpress, Ryggtest och Buk/höftböjtest påvisade signifikanta förbättringar för Testgruppen, men inte vid benstyrketestet Uppresningar från stol. Träningsgruppen visade signifikanta förbättringar, vanligtvis i liknande omfattning, i alla dessa tester för uthållighetsstyrka, förutom i Buk/höftböjtestet. Konditionstesterna med cykelergometer och pyramidtestet samt balans- och rörlighetstester förbättrades signifikant enbart för Träningsgruppen, men inte för Testgruppen. Procentuella förändringar för de båda grupperna presenteras i arbetet. Slutsats. Slutligen kan konstateras att vissa förbättringar i fysisk kapacitet kan ske genom enbart fysiologiska tester som följs upp efter en tvåmånadersperiod med förnyade mätningar för motiverade relativt friska äldre deltagare. Flera av testerna för styrka, 6-minuters-gångtest samt buk- och höftmått gav förbättrat resultat vid eftertestet jämfört med förtest hos Testgruppen. Testgruppen visade inga anmärkningsvärda förbättringar vid konditionstesterna. Möjligen kan det vara så att ledarledd träning krävs för att konditionsförbättringar ska ske, medan det måhända kan vara lättare att öka sin styrka på egen hand om regelbundna fysiologiska tester sker.

Stockholm Stad behöver utöka kapaciteten på sina badhus samt idrottsanläggningar. Därtill är renoveringsbehovet stort på samtliga badhus. Badet i Västertorp täcker ett stort område och är populärt men behöver nu rivas pga. det dåliga skicket. Istället ska man bygga bostäder på platsen och flytta ner det nya badet till Mellanbergsparkens södra spets för att samtidigt bli en bullerbarriär mellan motorvägen (E4/E20) och parken som man vill börja programmera. Det nya badhuset blir ett fint avslut på parken och ska även innehålla två fullstora idrottshallar, gym och gruppträningslokaler varför jag har kommit att benämna det Sportcenter. Sportcentret är således indelat i tre volymer bestående av en idrottsdel, en gymdel och en baddel. Sportcentrets placering får en ökad tillgänglighet via motorvägen och undviker att belasta områdets befintliga trafik, till skillnad från om badhuset hade stått kvar. Jag har ritat en ny rondell som kommer lösa dagens svåra situation samt sänka farten in till stadsdelen. Därtill kommer två nya busshållplatser i båda riktningarna att få plats. Platsens befintliga utebad ska inte integreras i anläggningen då det bara används tre månader under hela året samt ska fortsätta förbli gratis. I övrigt bygger förslaget på riktlinjer från idrottsförvaltningen. Programmets funktion har fått forma den yttre volymen. Jag började låta analyser från platsen forma projektet och grunda konceptet med meshfasaden som ska representera vatten och fart. Den utanpåliggande fasaden har fyra grundtankar i sin formgivning: att ge ett spännande inre ljusspel, skydda från solens direkta strålar, absorbera bullret samt bli ett skådespel för bilarna på motorvägen natt som dag. Fokus var att lösa programmet logistiskt samt utan nivåskillnader och samtidigt få spännande estetiska lösningar vad gäller material och ljus. Därtill finns lösningar på hur badhuset kan hållas rent på ett enklare sätt. Att lösa programmet på den lilla tomten är dock grundutmaningen. Projektet har varit en övning i nya program för hur man projekterar arkitektur, samt loggar sin arbetsprocess. / Stockholm City needs to expand the capacity of their public baths and sports facilities. In addition, the renovation need is great for all bathhouses. The popular bath in Västertorp covers a large area but needs to be demolished due to its poor condition. Instead appartments will be built on the site and the bath will move to the southern tip of the park Mellanbergsparken to become a noise barrier between the highway (E4/E20) and the park that the city wants to start programming. The new bathhouse will be a nice end to the park and will also include two full-sized sport halls, fitness center and group training rooms hence the name "Sports Center". The sports center is thus divided into three volumes, consisting of the sport halls, a fitness part and the bath-house. The location of the center will have an increased availability through the highway and thus avoiding burdening the area's existing traffic. I have designed a new roundabout that will solve today's difficult traffic situation and reduce speed in the neighborhood. There are also two new bus stops in both directions. The site's existing swimming-pool should not be integrated into the plan as it is only used for three months during the year and should continue to remain with free entrance. Otherwise, the proposal is based on guidelines from the Sport Management department of the municipality. The function of the program has been shaping the outer volume. Analyses from the area has defined the project and the concept of the mesh facade is to represent water and speed. The facade has four basic ideas: to provide an exciting internal play of light, protect from the sun's direct rays, absorb the noise and become a spectacle for the cars on the highway day and night. The focus was to solve the program logistically while getting exciting aesthetic solutions in materials and light. In addition, there are solutions to how the bath house can be kept clean through easy design methods. The challenge was to fit all the functions on the relatively small plot. The project has been an exercise in new programs on how to project architecture, and logging the work process.