Programmering och datalogiskt tänkande införs i allt fler länders läroplaner. I svensk grundskola skall eleverna få lära sig visuell programmering och datalogiskt tänkande men det är inte tydligt inskrivet att de ska få lära sig textbaserad programmering (Skolverket, 2021a). I denna studie har undersökts vad som motiverat elever på Teknikprogrammets inriktning Informations- och medieteknik (TEINF) att välja inriktningen samt vad deras förväntningar är på programmeringsundervisningen. Studien har använt sex semistrukturerade intervjuer med elever på första året på TEINF där det insamlade materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Fyra teman och fyra subteman identifierades inom vad som motiverat eleverna att söka TEINF och ett temarörande förväntningarna på programmeringsundervisningen. De teman som hittades fick namnen En lysande framtid, Teknik i vardagskontexten, Den sociala aspekten och Autentisk programmering. Eleverna har växt upp omgivna av datorer och använt sig av dem på ett lustfyllt sätt för att spela datorspel och konsumera streamad video. Vidare har de någon i familjen, förälder eller syskon, som arbetar inom teknik eller har en teknisk hobby. Eleverna är också företrädesvis unga män med en mycket positiv bild av en växande IT-bransch och deras egen möjlighet att få trygga, välbetalda, anställningar om de skaffar sig programmeringskunskaper. Några elever framhåller sociala aspekter på sitt gymnasieval, de hoppas kunna hitta nya vänner med liknande intressen. Två av de intervjuade eleverna hade erhållit erfarenheter av att skriva programkod i grundskolan, övriga elevers erfarenheter av programmering begränsades till visuell programmering. Alla elevers förväntan på programmeringen i gymnasieskolan var att de skulle få skriva programkod och de gav uttryck för att skrivande av programkod var mer autentiskt än visuell programmering. / More and more countries are including computational thinking and programming in their curriculums. In Swedish compulsory school students are supposed to learn visual programming and computational thinking but textual programming is not explicitly in the curriculum (Skolverket, 2021a). This study seeks to find out what motivates students to apply for the technology program, with Information and media technology focus, in upper secondary school (TEINF) and what they expect from programming courses. The study uses semistructured interviews with six students attending the first year of TEINF. The interviews were analyzed using thematic analysis. Four main themes and four sub themes were found. Three of the main themes were about what motivated the students to apply for the program and one theme was about expectations about programming education. The themes found were A bright future, Everyday technology, The social aspect and Authentic programming. The students have been surrounded by computers and used them for entertainment mostly for playing games and consuming streamed video. They also have a family member, a parent or sibling, with awork within technology or a hobby that would be categorized as technological. The students are mostly young men with a very positive view of a booming IT industry and they are convinced that programming skills will help them land good, well paid, jobs. A pair of students emphasizes socialaspects when interviewed about motivation to apply for the program. They hoped to make new friends with similar interests. Two of the students had been introduced to textual programming in compulsory school. The other students' programming experience was limited to visual programming. All students expected to be taught to write programming code and thought of textual programming as more authentic than visual programming.

I den här studien, som är ett avläggande för en filosofie kandidatexamen i informationsdesign med inriktningen interaktionsdesign, har metoder för att bjuda in tonåringar i designprocessen utforskats. Det som upptäckts kan bidra till det relativt outforskade och nya området Teen Computer Interaction (TeenCI) som är en förgrening av människa-dator-interaktion (MDI). En samverkan har skett med Köpings kommun då de uttryckt ett behov av hjälp med att anpassa deras gymnasieskolas webbsida efter den målgrupp som ska göra sitt gymnasieval, vilket främst är tonåringar i åldern 15–16 år som går i årskurs nio. På så sätt har deltagande design varit viktigt för att kunna förstå målgruppen och upptäcka deras behov för att kunna utveckla en webbsida efter dem som faktiskt ska använda den. Tonåringarna har fått besvara enkät, deltagit i gruppintervjuer och workshop samt användbarhetstester. En prototyp har tagits fram till Köpings kommun som ett visuellt resultat av den här designprocessen som de sedan kan använda sig av i ett arbete att utveckla gymnasieskolans webbsida. Studien har upptäckt att genom att vara uppmuntrande och flexibel så är samtliga metoder som har testats användbara när tonåringar är användare. / In this study, which is part of a Bachelor of Arts degree in Information Design with a focus on Interaction Design, methods that invite teenagers into the design process been explored. The findings can contribute to the relatively unexplored and new field of Teen Computer Interaction (TeenCI), which is a part of the community Human Computer Interaction (HCI). For this study a collaboration has taken place with Köping Municipality as they expressed a need of help to adapt their high school's website to the target group that is making their choice of high school, which mainly are teenagers aged 15–16 and in 9th grade. In this way, participatory design has been crucial to understanding the target group and discovering their needs to develop a website for those who will use it. The teenagers responded to questionnaires, participated in group interviews and workshops, and conducted usability tests. A prototype has been developed, which will be handed over to Köping Municipality as a visual result of this design process that they can then use in when they will develop the website. The study has found that by being encouraging and flexible, all the methods tested in this study can be useful when teenagers are the users.

Där emellan raderna, där finns den. En osynlig barriär som gör det svårt för vissa, lätt förandra. Det är grunden i vårt syfte i denna uppsats. Den osynliga barriären – normer somuppfattas som begränsande för individer samt den kritik som lyfts mot normer och dessbegränsningar. Vi tillämpar en analysmodell vars syfte är att kritiskt granska, förståproblembilden bakom representationen av problemen som är underförstådda i styrmedel. Vihar utfört en dokumentstudie där vi har kritiskt granskat Skolverkets allmänna råd - arbetemed studie- och yrkesvägledning (2013) med hjälp av Bacchis (2009) teori och metod“What’s the problem represented to be”. Syftet är att undersöka på vilket sätt Skolverkets allmännaråd- arbete med studie och yrkesvägledning (2013) representerar norm och normkritik samt vilkadilemman som uppstår i representationen. Genom att anamma ett konstruktivistiskt ochnormkritiskt perspektiv försöker vi att förstå representationen av norm och normkritik och vadsom händer där emellan. Mellan raderna. / In between the lines, there it is. An invisible barrier that makes it difficult for some, easy forothers. That is the basis of our purpose in this paper. The invisible barrier – norms that areperceived as limiting for individuals. And the criticism leveled against norms and theirlimitations. We apply an analysis model whose purpose is to critically examine, understandthe problem picture behind the representation of the problems that are implicit in policydocuments. We have carried out a document study in which we have critically reviewed theSkolverkets allmänna råd - arbete med studie- och yrkesvägledning (2013) using Bacchi's(2009) theory and method "What's the problem represented to be". The purpose is to examinein what way Skolverkets allmänna råd - arbete med studie- och yrkesvägledning (2013)represents norms and norm criticism and which dilemmas arise in the representation. Byadopting a constructivist and norm-critical perspective, we try to understand therepresentation of norms and norm criticism and what happens in between. Between the lines.

Avhandlingen kartlägger och analyserar i fyra empiriska artiklar hur elevsubjekt konstrueras i skolans vardag och vilken roll marknadens principer spelar i dessa konstruktioner. I synnerhet fokuseras vilka logiker som konstituerar gymnasievalets praktiker, samt hur dessa legitimeras, tolkas och utmanas. Resultatet visar att gymnasievalets praktiker delar upp både nuet och framtiden för eleverna, som valet mellan en uttalad utopi eller en underförstådd dystopi, där eleverna i hög grad själva görs ansvariga för att lyckas eller misslyckas med att förverkliga den utopi som iscensätts i valets praktiker. Denna uppdelning framstår för aktörerna till stor del som naturlig och apolitisk, vilket i sin tur legitimerar dess effekter i termer av exkludering, ojämlikhet och segregering, ofta på basis av social klass. Den marknadsstyrda skolans diskurser konstruerar och delar också upp eleverna som om de vore varor med olika värde. Begreppet fantasmatiska logiker kan förklara hur elever greppas av  marknadsliknande diskurser, samt hur de hanterar motsägelsefulla villkor. Exempelvis hur gymnasievalet för eleverna både innebär att förändras och bli vad man vill, samtidigt som man formas att bli mer av den man redan är, genom att välja att vara den man är. Elevernas problematisering och destabilisering av dominerande marknadslogiker i skolan förekommer i alla undersökta sammanhang, och beskrivs i avhandlingen som både genomskådanden och ifrågasättanden av hur skola och utbildning kopplas samman med marknadens logiker. Genom att genomskåda gymnasievalets förmenta neutralitet synliggör eleverna hur marknadsstyrningen av utbildning i allmänhet och iscensättningen av mässorna i synnerhet tycks ligga i skolornas, snarare än elevernas intresse. / The thesis explores and analyzes in four empirical articles how student subjects are constructed in everyday school life and what role market principles play in these constructions. In particular, it focuses on the logics that constitute upper secondary school choice practices, and how these are legitimized, interpreted and challenged. The results show that upper secondary school choice practices divide the present and the future of the students as the choice between an explicit utopia and an implied dystopia. Here, the students themselves are made responsible for their success or failure in realizing the utopia that is staged in school choice practices. This division generally appears to the actors as natural and apolitical, which in turn legitimizes its effects in terms of exclusion, inequality and segregation, often on the basis of social class. Furthermore, the market-driven school discourses construct and divide the students as if they were commodities of different value. The notion of fantasmatic logics can explain how students are gripped by market-driven discourses and how they handle contradictory conditions. For instance, it explains how, for students, school choice means they can transform and become who they want to be, while at the same time they can also become more of what they already are, by choosing to be who they are. Students, however, problematize and destabilize dominant market logics in the school in all examined contexts, which in the thesis is analyzed in terms of penetrations and destabilizations of how schools and education are linked to the market logics. By penetrating the presupposed neutrality of secondary school choice practice, the students expose how the market orientation of education in general and the staging of school fairs in particular appear to be in schools’, rather than students’, interest.

Denna undersökning syftar till att se vilka anledningar som finns till kvinnliga elevers val, eller snarare bortval av utbildning inom teknik, och vad som kan vara de bakomliggande faktorerna som bidrar till eller avgör att få kvinnliga elever väljer teknikprogrammet. Utbildningsvägar med tekniska inriktningar lockar fortfarande endast ett fåtal kvinnliga elever. Kvinnliga elever som går på teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet har tillfrågats om vilka faktorer som påverkade dem vid deras gymnasieval. Studien har genomförts på tre gymnasieskolor inom Stockholms län (två kommunala skolor från olika kommuner och en fristående skola). Metoderna för studien var enkätundersökning till lärarna, gruppintervju med eleverna och enkätundersökning med frågor till kvinnliga elever på teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet. Studien visar att hierarkiska strukturer i kulturella koder för programmen var framstående, såsom hur könsfördelningen ser ut på programmen. De kvinnliga eleverna på teknikprogrammet anser att öppet hus och föräldrarnas åsikter har påverkat deras val av teknikprogrammet. Teknikintresset har även visat sig avgörande liksom innehållsmässiga faktorer i högstadiets teknikundervisning, vilket har medfört att eleverna väljer bort teknikprogrammet. Studien påvisar ett troligt samband mellan lågt självförtroende inom teknik och de kvinnliga elevernas gymnasieval, eftersom de saknar tillit till sin egen förmåga inom teknik och anser att de saknar kunskap om vad teknik är. Av studien framkommer möjliga metoder för att utöka antalet kvinnliga elever på teknikprogrammet anordnande av öppet hus och förändring av den kulturella koden för teknikprogrammet genom att betona kvinnliga förebilder inom teknik. En annan möjlig väg till att minska segregerade gymnasieval till teknikprogrammet är att skapa nya inriktningar som passar kvinnliga elever på teknikprogrammet. / This survey aims to identify the reasons for female students' choices, or rather discontinuation of education in technology, and what are the main reasons affecting them in their selection that contribute to make female students choose or not choose the technology program in the upper secondary school selection process. Educational pathways with technical focus still attract only a few female students. The female students who are currently studying the technology program and the science program have been asked about the factors that influenced them in the upper secondary school choice process. The study has been conducted at three secondary schools in Stockholm county (two municipal schools from different municipalities and one free school). The methods of the study were a web questionnaire questions to the teachers, group interviews with the students and a web questionnaire questions to female students on the technology program and science program. The study shows that hierarchical structures in cultural codes for the programs were prominent, such as how gender distribution looks like at programs. The female students at the technology program consider that open-houses and parents' opinions have heavily in their decision process. Technical interest has also been crucial as well as substantial factors in upper level lower secondary school technical education, and thus students opt out the technology program. The survey shows the low ability beliefs have strong connection with female students' choices for their future education because they do not belief in their own ability in technology and they consider that they have lack knowledge about what technology is.  Conclusion could be made that possible ways for increase the number of female students in the technology program through the open house, and the change of the cultural code of the technology program by emphasizing female role-models in technology world. Another possible way to avoid segregated upper secondary school program choices could create new specializations in the technology program to attract female students.

Many students change their choice of secondary school programme or fail to complete their studies which results in a great cost to society or personal costs for the student. The purpose is to examine the experiences of two groups of upper secondary school students regarding their choice of upper secondary school programme. The questions we wanted answers to were: what influenced the student’s choice of study, what support did the students receive from comprehensive school and what might have caused them to choose another programme. The study was carried out in two focus groups where one of the groups was made up of students who had chosen the “right” programme and the other made up of students who had chosen the “wrong” programme. One thing that influenced the student’s choice of upper secondary school programme was whether or not the programme provided eligibility to higher studies which they had heard from primary school and parents was a choice that would give them many possibilities in the future. It appeared that there had not been much of a guidance process for developing career management skills which could have given the students support in reflecting over their transition to upper secondary school. The students’ interests and the parents and people near the students influenced the students’ choices. The study shows that students needed a longer guidance process and a clearer understanding of its purpose. Narrow and wide guidance varied depending on a student’s comprehensive school. They would have needed a better description of the consequences such as what study demands were required for the programme and what moving or commuting would mean in practice.

Studien syftar till att undersöka hur föräldrar resonerar kring sina barns gymnasieval för att få en fördjupad förståelse för dem i valprocessen. För att studera detta genomförs nio semistrukturerade intervjuer där fokus ligger på hur föräldrar resonerar kring tankar, känslor och sitt agerande. Materialet bearbetas och presenteras utifrån en tematisk analys för att därefter analyseras med stöd av Bourdieus teoretiska begrepp. Resultatet visar på att föräldrars resonemang i valet till stor del tycks baseras på deras kunskap om utbildningssystemet, vilket verkar väcka känslor och tycks resultera i att de agerar på olika sätt för att antingen införskaffa eller använda sig av sin kunskap, för att ge sina barn rätt förutsättningar för framtiden. Studien visar att föräldrars kunskap om utbildningssystemet i sin helhet tycks ha betydelse för deras resonemang om sina tankar, känslor och agerande. Dessutom tyder studien på att föräldrar använder sig av olika konverterings- och reproduktionsstrategier i valsituationen. / The purpose of the study is to examine how parents’ reason when selecting their children's high school, in order to get a deeper understanding of the parents during this process. In order to study this, nine semi-structured interviews are conducted, where the emphasis is on how parents’ reason around thoughts, emotions and their own actions. The data is processed and presented based on a thematic analysis and is then analyzed with the help of Bourdieu's theoretical concepts. The results indicate that parents' reasoning is largely based on their knowledge of the education system, which appears to evoke emotions and result in them acting in different ways to incorporate or make use of their knowledge in order to provide their children with the best possible prerequisites for the future. The study indicates that a parent's knowledge of the education system as a whole is seemingly important when reasoning their thoughts, feelings and actions.

This study examines young people’s subjective experiences of changing school environments from resource-poor primary schools to resource-rich upper secondary schools in Stockholm. Previous statistics show that resource-poor primary schools located in the most socio-economically vulnerable parts of the city have the lowest grade point average and lower educational quality/standards. Based on young people’s stories (who have had such experience of school environment change), it is the purpose to understand the reason behind their decision to change school environment as well as to analyze their experience of it (with focus on well-being, adaptation and social relationships). The study is qualitative and five semi-structured interviews are conducted. Based on Bourdieu’s theories of capital, symbolic violence, social field and habitus, Collins’ theory of social rituals, and McPherson et. Al’s theory of homophily, the results show that students showing study motivation and high grades are given priority in the field of education, resulting in inequity. Therefore, teachers and school staff have a great deal of influence on peers' school choice. The reasons for the change of school differs between foreign- and Swedish-born. The former group emphasizes integration into the Swedish society, the latter emphasizes the identification with the school’s profile and has greater knowledge of the school system. The adaptation to the new school environment was problematic at first, due to the socio-economical differences between the students. The educational level was also much higher, which shows a deteriorating equivalence in the Swedish school system. In addition, the majority of the students were ethnic Swedes, which reflects the pattern of school segregation in Stockholm. These aspects lead to common feelings of exclusion, showing patterns of homophilic social relationships based on different criteria. Joint activities show that those structural differences can be blurred.

Rapporten baseras på en empirisk studie och en litteraturstudie. Syftet är att belysa några av de anledningar till att flickor och kvinnor utesluter tekniken och i synnerhet väljer bort den vid gymnasievalet. Vad påverkar de kvinnliga eleverna i deras val respektive bortval av teknikprogrammet? Denna studie söker elevperspektivet hos gymnasieungdomar som utfrågas om deras genomgångna gymnasieval och vilka faktorer som påverkade dem. Därigenom erhålls ett resultat i en avvikande synvinel till skillnad från studier där ungdomar utfrågas innan eller i samband med gymnasievalet i årskurs 9, i och med att gymnasieungdomarna är något mer mogna till reflektion över sina anledningar samt att de har mer insikt samtidigt som de har gymnasievalet i närbelägen dåtid. Den empiriska studien har utförts på en stor gymnasieskola i en av Sveriges storstadsregioner. Metoden för den empiriska studien var intervju och enkätfrågor till kvinnliga elever på teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet samt lärare som undervisar dessa. Studien påvisar att de kvinnliga eleverna anser att existerandet av de mjukare inriktningarna på teknikprogrammet (exempelvis Design- och produktutveckling), öppet hus samt föräldrarnas åsikt utgör en stark påverkan på deras val av Teknikprogrammet. I nära samverkan med litteraturen gick dessa områden att sammanfoga till några koncilianta sammanhörande gebit. Hierarkiska strukturer i kulturella koder för de olika programmen var framstående. Återgivningen av tekniskt intresse tolkades också ha en avgörande betydelse liksom innehållsmässiga faktorer i teknikundervisningen på högstadiet. Även föräldrarnas direkta eller indirekta åsikt tros spela in. Studien påvisade ett troligt samband mellan föräldrars utbildning samt yrkesval och de kvinnliga elevernas gymnasieval. Av studien framkommer att eventuellt möjliga vägar till att undvika segregerade gymnasieval till teknikprogrammet exempelvis är att utöka antalet mjuka inriktningar på teknikprogrammet, fortsätta att medvetet arbeta för fler kvinnliga elever på teknikprogrammet på det öppna huset samt att försöka att medvetet skynda på förändringen av den kulturella koden för teknikprogrammet genom att bland annat föra fram och trycka på kvinnliga förebilder inom teknik, både moderna och historiska. / The report is based on both a survey and a literature study. The purpose is to highlight the reasons why girls and women exclude technology as such and, in particular, why they opt it out in the upper secondary school selection process. What do the female students consider to be the main reasons affecting them in their selection and discontinuation of the technology programs? This study searches for the pupil perspective of upper secondary school students. This gives a deviating result as opposed to studies that are conducted with pupiles in lower grades. The survey was conducted at a major secondary school in one of Sweden's metropolitan regions. The method of the survey was interviews and a web questionnaire addressing female students on the technology program and the science program as well as teachers who teach them both. The study shows that the existence of the softer specializations of the technology program (such as design and production development), open-houses and the parents' opinion weighed heavily in their decision process. In close collaboration with the literature, these areas joined up to some conciliatory related fields. Hierarchical structures in cultural codes for the various programs were prominent. The interpretation of the term technical interest was also crucial as well as substantial factors in upper level lower secondary school technical education. Even the parents' direct –as well as indirect opinions are important. The survey shows that parents' education and their existing career choices have strong connection with female students' choices for their future education. Conclusion could be made that possible ways to avoid segregated upper secondary school program choices could include setting up an increased number of "soft" specializations in the technology program, active work to attract female students during technology programs’ open-houses and speeding up change of the technology program cultural codes by, among other things, emphasizing the importance of both established and new female role-models in the technology world.

Omval inom och avhopp från gymnasieskolan har ekonomiska konsekvenser för såväl skola som samhället och individen själv. En utvecklad valkompetens från grundskolan ses som ett verktyg för att nå förändring. Valkompetens beskrivs av Skolverket som kunskaper och färdigheter individer behöver utveckla för att kunna göra välunderbyggda framtidsval och är alla inom grundskolas uppdrag att arbeta med. Syftet med valkompetens är därmed att gynna samhället och arbetsmarknaden, därav denna studies koppling till arbetsvetenskap. Utifrån att valkompetens med fördel integreras i undervisning för kontinuerlig utveckling är studiens målgrupp lärare. Uppsatsen studerar således arbetet med utvecklingen av elevers valkompetens inom obligatorisk skolform utifrån ett lärarperspektiv samt lärares kunskap och kännedom om begreppet valkompetens. Studien synliggör även lärares upplevelse av ansvarsfördelningen för arbetet med valkompetens utöver en kritisk granskning av begreppet utifrån tidigare forskning och denna studies empiri. Studien är ett bidrag inom området arbetsvetenskap: karriärutveckling samt studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar, den breda vägledningen.Studiens teoretiska ramverk förhålls till institutionell teori genom löskoppling och isomorfism samt läroplansteori genom förhållandet mellan samhällets krav, styrdokumentens formulerande och utövandet inom skola. Den kvantitativa metoden används med intention att studera flera svar kopplade till studiens syfte och visar att valkompetens som begrepp är okänt av lärare samt att arbetet med valkompetens sker utifrån subjektiva tolkningar av begreppet. Arbetet utförs i förhållande till styrdokument men inte alltid i förhållande till Skolverkets beskrivning av valkompetens. Huvudansvaret för arbetet ses av majoriteten som hela skolans ansvar men empirin visar att styrning i förhållande till begreppet saknas. Då begreppet inte är vedertaget och dessutom tolkningsbart ser studien problematiken med att koppla valkompetensen lärarna arbetar med till Skolverkets förklaring av begreppet och vidare för att få den önskade effekten av förändrad genomströmning inom gymnasieskolan. / Swapping programs or dropping out of upper secondary school has financial consequences for the school as well as society and the individual. Developing Career Management Skills (CMS) in primary school is seen as a way to achieve change. CMS is described by the Swedish National Education Agency as knowledge and skills individuals need to develop to be able to make well-founded choices for the future. It is all personnel’s, in primary school, task to work with. The purpose of CMS is thus to benefit society and the labor market, hence the connection of this study to occupational science. Since CMS benefits to be integrated into teaching for long-term development, this study's target group is teachers. The essay studies the work with CMS within primary school from a teacher's perspective as well as their knowledge and familiarity with the concept of CMS. The study also brings to light teachers' view of the distribution of CMS work in addition to a critical examination of the Swedish translation based on previous research and the empirical work of this study. The study is a contribution in the field of occupational science: career development and career guidance.The study's theoretical framework relates to institutional theory´s decoupling and isomorphism and curriculum theory of the relationship between society's demands, the governing documents and the practice within schools. The quantitative method is used with the intention of studying several responses linked to the purpose of the study and shows that CMS as a concept is unknown to teachers and that the work with CMS is based on subjective interpretations of the concept. The work is carried out by teachers in relation to the curriculum, but not always in relation to the Swedish National Education Agency’s description of CMS. The main responsibility for the work is seen by the majority as the entire schools, but empirical evidence shows that governance in relation to the concept is lacking. Since the concept is not accepted and open to interpretation, the study sees the problem of connecting CMS as it’s taught to the explanation of the concept. And further to get the desired effect in upper secondary school.