Syftet med detta examensarbete är att undersöka några manliga studenters väg frångymnasieval till studie- och yrkesvägledarutbildningen. Utifrån syftet har jag formulerat följande frågeställning: Hur har manliga studenter på studie- ochyrkesvägledarutbildningen kommit fram till sitt val av utbildning? För att få svar påfrågeställningen har jag gjort en kvalitativ intervjuundersökning. Mitt urval är tremanliga studenter på studie- och yrkesvägledarutbildningen i termin ett på Malmö högskola. Intervjupersonerna har under intervjuerna fått tänka tillbaka till sittgymnasieval och berätta hur deras väg fram till studie- och yrkesvägledarutbildningenhar sett ut. För att tolka resultaten har jag använt mig av Gottfredsons teori omkompromiss och egenbegränsning.Mina resultat visar att endast en av intervjupersonerna hade vid gymnasievaletbestämt vad han ville göra efter gymnasiet och kunde därför välja ett gymnasieprogram utifrån det. De andra två valde gymnasieprogram mer utifrån sina kompisars val. Efter gymnasiet visste ingen av intervjupersonerna vad de ville blioch de provade därför alla på ett flertal olika utbildningar och yrken. De har därefterpå olika sätt kommit i kontakt med studie- och yrkesvägledarutbildningen som dealla tre ansett stämmer överens med deras självbild. Samtliga intervjupersoner hardålig eller ingen erfarenhet av studie- och yrkesvägledning på grundskolan ochgymnasieskolan. För en av intervjupersonerna har det varit en påverkande faktor ibeslutet att bli studie- och yrkesvägledare.Ett par slutsatser jag kan dra är att tanken att bli studie- och yrkesvägledare är någotsom har vuxit fram hos samtliga intervjupersoner. Trots att det finns likheter mellan intervjupersonernas vägar, ser deras vägar från gymnasieval till studie- och yrkesvägledarutbildningen olika ut. Den önskvärda framtida arbetsplatsen har för en av intervjupersonerna varit en påverkande faktor vid valet av utbildning.

När eleverna väljer till gymnasiet genomför ett flertal av dem ett byte av program i nära anslutning till skolstart. Undersökningen tittar närmare på omvalet och kan komma att vara ett stöd för samtliga yrkeskategorier inom skolan som möter elever inför gymnasievalet. Studie- och yrkesvägledare inom skolan skall vara ett stöd i personalgruppens studie- och yrkesorienterande insatser vilket gör resultatet relevant för deras yrkesutövning. Syftet med undersökningen är att få veta vilka aktiviteter som kan ha haft betydelse för ungdomars val till gymnasieskolan samt vilka de viktigaste anledningarna till omval varit. Som metod har en kvantitativ enkät med semistrukturerade frågor använts. Den har sänts till de elever som har genomfört ett omval i åk 1 på gymnasiet under perioden 19 augusti till 15 september, 2009 i en medelstor kommun i Västsverige.

Gymnasieskolans program är könssegregerade vilket kan resultera i att individer begränsas i sina val på grund av könsroller. För killar ses gymnasievalet som mer begränsat om de tenderar att upprätthålla samhällets maskulinitetsnormer. Syftet med undersökningen är att synliggöra killars upplevelser av att göra ett normbrytande val. Genom att lyfta fram de påverkansfaktorer som finns kan studie- och yrkesvägledare få en ökad medvetenhet för normbrytande val och stötta elever i att göra välgrundade gymnasieval. Undersökningens frågeställningar är: Vad upplever killar låg bakom valet av vård- och omsorgsprogrammet?, Hur upplever de valet idag? samt Hur upplever de att de blivit bemötta i sina val utifrån könsföreställningar och könsnormer?  För att besvara frågeställningarna har vi använt en kvalitativ metod där vi genomfört sju semistrukturerade intervjuer med killar som går eller nyligen har gått Vård- och omsorgsprogrammet. För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av följande teorier och teoretiska begrepp: Habitus, Careership, Maskulinitetsteorin samt teorin om begränsningar och kompromisser. Ett resultat i undersökningen är att killarna valde VO för att de ville hjälpa människor vilket har sitt ursprung i deras uppväxt. Samtliga upplever idag att de är nöjda med sitt val av gymnasieprogram. Resultatet visar att förväntningarna på de som killar har varierat och att de upplevt både positivt och negativt bemötande utifrån könsföreställningar och könsnormer.

1990 och 2000-talets politiska reformer inom skola och arbetsmarknad har på flera sätt skapat nya begrepp och inställningar i det svenska samhället. Dessa begrepp har i sin tur lett till olika diskussioner kring hur 2000-talets skola och arbetsmarknad ska se ut och bestå av. Några av dessa begrepp är, individualism, kompetensutveckling, valfrihet och matchning. De två senare begreppen nämns särskilt ofta i samband med utbildnings- och yrkesval samt studie- och yrkesvägledning, För inträde på dagens arbetsmarknad krävs oftast minst gymnasieexamen, gärna i kombination med tidigare arbetserfarenhet. Samtidigt har Sverige en hög arbetslöshet där unga utan avslutad gymnasieutbildning, och individer med utländsk bakgrund, är överrepresenterade. Syftet med denna studie är att få mer kunskap om vägledningens praktik i relation till begreppen valfrihet respektive matchning. Därmed ligger fokus på vägledarnas syn på och erfarenheter av begreppen valfrihet och matchning i relation till deras yrkesroll och arbetsuppgifter. Studien är kvalitativ med en induktiv ansats och en tematisk innehållsanalys. Den består av semistrukturerade intervjuer med sju utbildade studie- och yrkesvägledare som arbetar med vägledning för olika åldersgrupper. I intervjuerna framkommer att vägledarna är väl förtrogna med begreppen valfrihet och matchning. Dock finns det olika uppfattningar där främst grundskolans men även gymnasieskolans vägledare betonar vikten av valfrihet. Denna inställning hänger samman med risken att uppfattas som en rådgivare, vilket beskrivs som en person som styr och påverkar ungdomarnas val. Vägledarna för vuxna i olika omställningar talar mindre om matchning och valfrihet och betonar att deras uppdrag är att hjälpa deltagarna ut i studier eller sysselsättning. Detta hänger samman med de vägledningssökandes ålder och kulturella bakgrund. Detta, i sin tur, medför att valalternativen har minskat och att de vägledningssökande måste se mer realistiskt på sin situation och därmed mer på arbetsmarknadens krav och möjligheter. Sammantaget är vägledarna kluvna till begreppen och förespråkar en blandning av bägge och inte ett antingen eller. I framtiden tror vägledarna att främst matchning kommer att betonas mer vilket de ställer sig tveksamma till.

Detta examensarbete handlar om hur pojkars gymnasieval påverkas av heteronormativiteten och hur yrkesverksamma vägledare ser på problemet. Stereotypa tankar, strukturer och åsikter påverkar pojkars gymnasieval negativt. Syftet med arbetet är att de samband som finns mellan pojkars (i åldern 15-20 år) gymnasieval och heteronormativitet ska synliggöras. Metoden som användes för att belysa detta område var en kvantitativ metod i form av en enkät där respondenterna utgjordes av yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Den kvantitativa datan analyserades sedan genom en kvalitativ metod i form av tematisk analys där de mest centrala temana var könsstereotypiska val, inkomst samt dålig förmåga till självreflektion. Svaren i enkäten bekräftade att könsnormer, maskulinitet och könsstereotyper har en inverkan i pojkars gymnasieval. Respondenternas svar visar att skollagen, diskrimineringslagen samt styrdokument från Skolverket och Jämställdhetsmyndigheten om hur man ska skapa en likvärdig skola inte följs. Detta är något som även den tidigare forskning visar. De tre mest framstående fynden; heteronormativitetens påverkan, saknad av tid och resurser samt skolans bristande ansvar diskuteras. Vidare forskning kan beröra psykisk hälsa kopplat till heteronormativitetens påverkan, att intervjua yrkesverksamma som genomfört normbrytande val samt att undersöka hur universitets- och högskolestudenter ser på detta samband.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som ligger bakom studieavhopputifrån studie- och yrkesvägledarnas perspektiv. Även att undersöka de faktorer som kan påverka ungdomar vid gymnasievalet och slutligen att undersöka de förebyggande åtgärderna som gymnasieskolan kan använda sig av för att förebygga studieavhopp.Studiens frågeställningar har formulerats som följande: Vilka faktorer uppfattar studie- och yrkesvägledarna påverkar ungdomarnas beslut att hoppa av gymnasiet? Hur ser studie- och yrkesvägledarna kopplingen mellan gymnasievalet i grundskolan och beslutet att eleverna väljer att hoppa av gymnasiet? Samt hur stor påverkan har gymnasiemässan på elevernas gymnasieval? På vilket sätt kan effektiv vägledning i gymnasiet förebygga studieavhopp?Vi har använt kvalitativ forskningsmetod och genomfört sex intervjuer med studie- och yrkesvägledare. Den tidigare forskningen förklarar de möjliga faktorerna som påverkar ungdomarna att ta beslutet att avbryta sina studier samt vad skolan kan göra för att förebygga studieavhopp från gymnasiet. För att analysera studiens resultat har Careership teorin och STF modellenanvänts.Resultat som denna studie kom fram till var att det fanns olika orsaker till studieavhopp från gymnasiet exempelvis fel gymnasieval, påverkan av omgivningen samt skolmiljön.Även gymnasiemässan hade stor påverkan vid gymnasievalet. Studien visar dessutomvikten av att skolan fångar upp dessa elever så fort som möjligt och sätter in lämpliga stödinsatser för att förebygga studieavhopp.

Att välja till och från gymnasiet, är en studie om valet av gymnasieutbildning och studie- och/eller yrkesvalet efter gymnasiet. Gymnasievalet och det eftergymnasiala valet är två viktiga vändpunkter i människors liv. Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevernas föreställningar och planer om framtiden från gymnasievalet till sista terminen i gymnasiet. Kvalitativ forskningsmetod har använts och det gymnasieprogram vi undersökt är Naturvetarprogrammet. Resultatet visar tydligt att valet av det naturvetenskapliga programmet har sin grund i den bredd och öppning av möjligheter som utbildningen - enligt respondenterna - kan ge. Samtliga deltagare har som mål att studera vidare på högskola eller universitet i framtiden. Ingen av dem vet ännu helt säkert vad de vill studera och arbeta med och önskar nu ta en paus från studierna för att få mer tid åt att undersöka sina karriärmöjligheter. En viktig slutsats som dragits i studien är att de intervjuade eleverna ännu inte har tillräckligt med kunskaper om vilka studie- och yrkesmöjligheter de har efter det naturvetenskapliga gymnasieprogrammet. / Choice of High School education and the way ahead, is a study of the choice of High School education and the career choice after High School. These two choices are two important turning points in people’s lives. The purpose with the study is to examine High School student’s conception and plans for the future after the choice of High School until the last semester in High School. Qualitative research was used as the method and the education we examined was the Natural Science Programme. The results show that the choice of High School education is based on the wideness and opportunities it – as the respondents say – may provide. All of the respondents want to move on to study at the university in the future, but none of them knows today what they want to study and work with. Instead the respondents want to take a break from the career choosing and take time to explore their career opportunities. One important conclusion from the study is that the respondents don’t have enough knowledge today about their career opportunities after the Natural Science Programme at High School.

The purpose of this investigation was to study what students in in the first year of the social science program in high school think about the guidance they had access to during their time at primary school. This is to ensure that it the guidance students are entitled to and contribute to the development of the business. The survey was conducted at two different high schools in southern Sweden. A total of 57 students participated in the survey. The results show that 46 and 29 percent of students at the two schools did not feel they had the information they needed for their upper secondary school The results proving what previous research reached that students selection process can lead to stress and uncertainty associated with the choice to high school. The results of the present study showed that girls in particular have high standards for themselves and experience stress and anxiety associated with their selection to a greater extent than boys. The results also show that the majority of students do meet a counselor but the availability and quality of the counseling varied between schools. When the liability is delegated to the municipal level in terms of the organization of guidance activities are controlled quality and access to how much principals choose to prioritize activities. The study shows that students had access to similar counseling programs such as field trips, work experience, open houses and individual guidance and that the majority is happy with their choice. The results also show that students are asking for more activities related to education and employment. From a gender perspective, more girls than boys claimed that they felt unease and experienced difficulties selecting, confirming what the agency's report states.

Huvudsyftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer som påverkar i gymnasievalet. Frågeställningar som belyses är vilka faktorer som påverkar eleverna och vilka personer som är betydelsefulla. I studien diskuteras också skillnader mellan olika grupper som exempelvis kön. Metoden som valdes var enkätundersökning med elever i årskurs 9 som stod inför sitt gymnasieval. Resultatet visar att intresse och att programmet ska förbereda för högre studier är de faktorer som påverkar mest. Betydelsefulla personer är framförallt eleven själv, men också vårdnadshavare. Som teoretisk utgångspunkt har Pierre Bourdieus begreppsram använts. Resultatet visar att vårdnadshavarnas utbildningsnivå har en direkt påverkan på elevens meritvärde vilket i sin tur påverkar valet mot ett bredare program med inriktning mot teoretiska ämnen. Det finns ett samband mellan vilket intresse som utvecklas och elevens habitus. Vårdnadshavarnas informationskapital och skolkapital påverkar också elevens val av program. / The main objective of this study is to identify factors that affect the high school choice. The research questions highlights factors that affect students and which persons were significant. The study also discusses the differences between various groups such as sex. The chosen method was a questionnaire survey of students in grade 9 who were facing their election. The results showed that interest and the program to prepare for higher studies was the factors that impacted the most. Important people were mainly pupils themselves, but also parents. As a theoretical point, Pierre Bourdieu's conceptual framework has been used. The results shown that parents education has a direct impact on the student's merit rating, which affects the choice of a broader program focusing on academic subjects. There is a relationship between the interest which is being developed and the student's habitus. Parents' information capital and school capital also affects the student's choice of programs.

Syftet med studien är att genom kritisk granskning få en fördjupad förståelse av fristående gymnasieskolors multimodala kommunikation på sina hemsidor gentemot grundskoleelever och deras vårdnadshavare. Avsikten är att jämföra de friskolor i Stockholmsområdet som hade högst respektive lägst meritvärde för antagning höstterminen 2019. För att undersöka detta används multimodal analys av tio fristående gymnasieskolors hemsidor. Resultatet presenteras utifrån olika kategorier med en bakgrund i sociosemiotisk teori. I resultatet framkommer att skolorna i gruppen med högst antagningsgräns ofta använder liknande semiotiska resurser vilka skiljer sig från de skolor med lägst antagningsgräns som inom sin grupp använder sig av semiotiska resurser som liknar varandras. De olika skolorna riktar sin kommunikation till olika grupper av elever och vårdnadshavare. Alla skolor använder sina egna semiotiska resurser för att skapa mening. Kombination av de semiotiska resurserna på en skolas hemsida skapar en viss förståelse hos betraktaren. / The purpose of this study is to achieve a greater understanding of multimodal communication towards prospective students and their guardians on webpages of independent upper secondary schools in Sweden. The intention is to compare independent schools in the Stockholm area which had the highest as opposed to the lowest limit of admission in the autumn of 2019. To investigate this, multimodal analysis of the websites of ten independent upper secondary schools is used. The results are presented in different categories based on social semiotic theory. Furthermore, the results show that the schools in the group with the highest admission limit often use similar semiotic resources and that they differ from the schools with the lowest admission limit. This group on the other hand, use semiotic resources that are similar to one another. The different schools direct their communication towards different groups of students and guardians. Schools use several individual semiotic resources which create understanding in combination with each other.