En hälsocoach kan arbeta på flera arenor i samhället. Exempel kan vara i företag, skolor, träningsinstitut. Dessa kan arbeta på olika sätt men oftast handlar deras arbete om att hjälpa människor med deras hälsoarbete. "Hälsovågen - Bölja och balans i vardagen" är ett projekt som syftar till att stärka friskvårdsinslaget på Karlstads universitet. Projektet startade våren 2005 och målet var att förbättra den fysiska och psykosociala hälsan hos de anställda och därigenom få ner sjuktalen. Vidare ville man öka de anställdas medvetenhet för att på så sätt skapa en möjlighet för dem att påverka sin egen livsstil. Projektet är nu i sitt slutskede och en redovisning av dessa hoppfulla mål skall göras.   Syftet vi har med denna uppsats är att undersöka om Hälsovågens specifika målsättning gällande den fysiska och psykosociala hälsan blivit förbättrad samt om de anställdas hälsomedvetenhet ökat. Vidare var ett delsyfte att studera vilken roll hälsocoacherna haft för individerna som deltagit i projektet Hälsovågen.   Vi har tagit stöd i en tidigare undersökning gällande hur hälsocoacher arbetar. Där intervjuer genomfördes vid en skola, länets friskvårds organisation samt Karlstad universitets samarbetspartner, Karlstads Medicinska Tränings Institut (KMTI), (Aristidou & Häljeskog, 2008). I nuvarande undersökning genomförde vi en intervju med en av de ledande för projektet vid KMTI. Vi tog del av Hälsovågens datainsamling som var gjord i form av två enkäter. Den första skickades ut 2005 och den andra, sen höst 2007.     Det vi kom fram till i vår tidigare undersökning är att hälsocoacher arbetar på liknande sätt trots skilda miljöer. De arbetar utifrån vart individen i livet. Samtliga tar stöd i forskningsbaserad kunskap och bygger vidare med personliga erfarenheter. De finns som ett stöd för kunderna och försöker förmedla kunskaper på ett pedagogiskt sätt.   Resultaten inom projektet Hälsovågen tyder på att de anställda numer tänker på sin hälsa oftare och är mer aktiva på sin fritid. Tendensen pekar mot att upplevelsen av det allmänna hälsotillståndet har ökat. Långtidssjukskrivningarna har minskat med närmare 60 % och vad som upplevs, har en ökad hälsomedvetenhet bildats. Dock kan inga säkerställda svar ges på grund av bland annat stort bortfall. För att tydliggöra vissa delresultat genomfördes även en bortfallsanalys och en innehållsanalys. / You can find a healthcoach working in several arenas in the society. Some examples are companies, schools, and training faculties and so on. They are using different working methods when meeting people, but most of the time the work is about helping people with healthprevention and healthpromotion after the individual's lifesituation. "Healthwave - sense of balance in the daily life" is a project which purpose is to strengthen the healthcare at Karlstads University. The project started in spring 2005 and the purpose was to improve the physical and psychosocial health among the employees and through that, decrease the sickness rate. Further on, the projects intentions were to increase the workers health-awareness to create an opportunity for them to affect there lifestyle. The project is now in the final act and an annual report of the project is a pressing issue.   Our purpose with this essay is to investigate if the Healthwave mainly purpose involving the physical and psychosocial health been improved and if the employees health-awareness has increased. We have also chosen to investigate which role the healthcoaches had for the involved workforce in the project "Healthwave".   We have taken part of a previous investigation that involves how healthcoaches can work. There intervjues were carried out at school, the county's healthcare organization and Karlstads university's cooperative partner, Karlstads Medical Training Faculty (KMTI), (Aristidou & Häljeskog, 2008). In addition to this we also did one more interview with the one who has the managing position for the project at KMTI. We used information from Healthwaves two questionnaires. The first one was created 2005 and the second 2007.     The results were showing that healthcoaches are using similar working methods even if the are on different arenas. They are working after every individuals life situation. Knowledge based fact is what they all are using in there work and this combined with there experience creates the working method. They are there as a support for the customers and are trying to express knowledge in an empowering way.   The results are showing that the employees at Karlstads University are presumably thinking on there health more often and are more active on their sparetime. The development shows that the experience of a general healthcondition has improved. The long during sickness rate has decreased with about 60 % and what it seems, a higher health-awareness had been real.  However we can't give any reliable results because of the anonymity and big losses of the questionnaires. We made a fall off analysis and a contet analysis to make our results more reliable.

The author’s common interest for healthy employees, brought reasonto study how line managers can manage and develop this withsupport from HR. Previous research highlights that knowledge ofhow health is promoted is missing. Line managers have a key role inworking with contributors´ health. The aim of the study is toinvestigate how managers are working for the well-being ofemployees and which aid dedicated to line managers from the HRfunction, and how support and the work with employees’ health canbe developed. This study also investigates the approach on healthfrom each party. The method consisted of a case study, includingdata collection through depth interview with HR and focus groupinterview with heads of unit. The result of the HR interview showedoverwhelming support in individual conversations, but lack ofresources for the support function. HR requested additional resourcesand more health promotion work instead of rehabilitation. Heads ofunit are working with a wellness initiative for healthy contributors.Development points were found in increased support, developedwellness options, increased participation and performance appraisalswith a focus on the individual’s health status. The findings showthat heads of units are working with participation, attendance andhealth care but want more focus on the individual’s health status. HRneeds resources in order to support the heads of units in their healthcare. A common approach is missing between HR and heads of unitin their work for health promotion. Education, approach and supportshould be developed on the basis of the organization’s overallcontext. / Författarnas gemensamma intresse för välmående medarbetare,väckte grund till att studera hur linjechefer kan hantera ochutveckla detta med stöd från HR. Tidigare forskning belyser attkunskap saknas om hur hälsa främjas. Linjechefer anses ha ennyckelroll i arbetet med välmående medarbetare. Syftet medstudien är att undersöka hur linjechefer arbetar för välmåendemedarbetare samt vilket stöd som tillägnas linjecheferna från HRfunktionen,samt hur stödet och hälsoarbetet kan utvecklas.Slutligen önskas utläsa vilket synsätt som präglar parternashälsoarbete. Metoden utgjordes av en fallstudie, innefattandedatainsamling genom djupintervju med HR, ochfokusgruppintervju med enhetschefer. Resultatet från HRintervjunpåvisade att HR ger starkt stöd främst i enskilda samtaloch att resurserna för stödfunktionen är bristande. HR önskadeytterligare resurser och ett mer hälsofrämjande arbete istället förett rehabiliteringsinriktat. Enhetscheferna arbetar med enfriskvårdssatsning för välmående medarbetare.Utvecklingspunkter återfanns i ökat kommunövergripande stöd,utvecklade och medarbetarledda friskvårdsalternativ, ökatdeltagande från medarbetare samt medarbetarsamtal med fokus påindividens hälsa. Slutsatserna visar att enhetscheferna arbetarmed delaktighet, närvaro och friskvård men vill ha mer fokus påindividens behov. HR behöver ökade resurser för att stödjaenhetscheferna i hälsoarbetet. Gemensamt synsätt saknas mellanHR och enhetscheferna i hälsoarbetet. Utbildning, synsätt ochstöd bör utvecklas övergripande utifrån organisationens kontext.

SAMMANFATTNING Titel: Skolsköterskors upplevelser av att tillgodose elevers behov. Författare: Fahlén Hanna, Lindell Katja Institution: Institution för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde Program/Kurs: Examensarbete i omvårdnad, OM780A, 15 hp Handledare: Thorstensson Stina Examinator: Browall, Maria Sidor: 29 Nyckelord: skolsköterska, elever, omvårdnad, upplevelser, förebyggande hälsoarbete     Bakgrund: Skolsköterskorna har ett omfattande omvårdnadsarbete med att främja elevers hälsa och kan göra skillnad för elever i skolan, när det gäller deras hälsa och prestation. Förutsättningarna för hur skolsköterskor har möjlighet att utföra sitt hälsofrämjande omvårdnadsarbete varierar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors upplevelser av att kunna tillgodose elevernas behov av skolsköterskans tjänster.     Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes för denna studie. Nio skolsköterskor från olika kommuner i Skåne intervjuades. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.    Resultat: Skolsköterskorna upplevde att eleverna har behov av deras hälsofrämjande omvårdnadsarbete. Genom detta kan de bidra till god hälsa för eleven som i sin tur kan generera goda studieresultat. Skolsköterskorna belyste att ett samarbete med elevhälsoteamet och övrig personal på skolan är viktigt för att kunna tillgodose elevernas behov. Skolsköterskorna upplevde att eleverna har behov av att känna trygghet i att kunna besöka skolsköterskan spontant vilket i nuläget inte alltid kan tillgodoses på grund av bristande resurser.                       Konklusion: Skolsköterskorna upplevde att de kan tillgodose elevernas behov om tillräckligt med resurser finns. Om skolsköterskan inte har möjlighet till att utföra ett hälsofrämjande arbete, föreligger det en risk för att elevernas välbefinnande och hälsa minskar vilket i sin tur kan medföra sämre studieresultat. / ABSTRACT Title: School nurses experiences to meet students’ needs. Author: Fahlén Hanna, Lindell Katja Department: School of Health and Education, University of Skövde. Course: Master Degree Project in Nursing, 15 ECTS Supervisor: Thorstensson Stina Examiner: Browall, Maria Pages: 29 Keywords: school nurse, students´, nursing, experiences, health promotion     Background: The school   nurses have an extensive nursing effort to promote student health and they   can make a difference for the students in the school when it comes to their   health and performance.  Aim: The aim of the study was to   investigate the school nurses ‘experiences of being able to meet students’   needs for school nurse services.  Method: An inductive approach was selected for this study. Nine school   nurses from various municipalities in Skåne were interviewed. The data were   analyzed using a qualitative analysis.  Results: The school nurses experience that the students need their health   care work. Through this, they can contribute to the good health of the   student which in turn can generate good academic results. The school nurses   highlights that working with student health team and other staff at the   school is important to meet students' needs. The school nurses experience   that students need to feel confident in being able to visit the school nurse   spontaneously which at present cannot always be met due to lack of resources.   Conclusion: The school   nurses experience that they can meet the needs of the students if sufficient   resources are available. If the school nurse is not able to perform a health   promotion, there is a risk that students’ well-being and health decline,   which in turn may affect academic performance negatively

I dagens samhälle är hälsa en viktig del i välbefinnandet. Folkhälsomyndigheten redogör föratt hälsan i Sverige är mycket god men att det finns en grupp där utvecklingen inte går lika snabbt framåt. Den gruppen är personer med intellektuell funktionsnedsättning. De uppges ha sämre fysisk, psykisk och social hälsa i jämförelse med jämnåriga. Många personer med intellektuell funktionsnedsättning går i särskola där hälsa är antingen ett ämne eller ämnesområde som behandlas i undervisningen. För många är hälsa ett komplext och abstrakt begrepp, något som är svårt för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med studien är därmed att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar med hälsa i särskolan. Frågeställningar för den här studien har varit: Hur arbetar lärare i idrott och hälsa med hälsa i särskolan? Och: Hur arbetar lärarna för elevernas framtida hälsa? Metoden för studien har varit av kvalitativ karaktär och semistrukturerade intervjuer med lärare i särskolan har genomförts. Resultatet analyserades sedan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet delades in i sex kategorier. Dessa var: genom integrerat arbete, genom fysisk aktivitet, genom stöttning, genom främjande av reflektion, genom elevanpassningar samt genom aktiviteterutanför skolan. Resultatet visade att lärarna främst arbetar med hälsa som integrerad process i den övriga undervisningen. Det är främst genom fysisk aktivitet som hälsofördelar kommer, och då är det hälsofördelar i form av fysisk, psykisk och social hälsa. Lärarna arbetar även med att knyta kontakter med föreningar för att eleven ska vara aktiv utanför skoltid. De arbetar även med att få eleverna att reflektera kring varför de gör olika saker under undervisningen, något som visat sig vara svårt för eleverna. För att förbättra hälsan ännu mer för målgruppen föreslås att arbeta mer explicit med hälsa i särskolan.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning fysisk aktivitet på recept används inom Region Uppsala samt undersöka om det finns ett intresse till att förskriva FaR och vad som eventuellt påverkar detta intresse. Metod Urvalet i denna undersökning var legitimerad personal i Uppsala län med förskrivningsrätt av FaR på hälso- och vårdcentraler. En enkätundersökning genomfördes på 26 icke-privata hälso- och vårdcentraler i Uppsala län. Totalt 46 enkäter besvarades av legitimerad personal med förskrivningsrätt av FaR. Studerade faktorer var bland annat befattning, kön, kommuntillhörighet, nyttjande av FYSS och FaR, egen motion samt intresset att förskriva FaR och motivering till intresset. Resultatet från enkätundersökningen analyserades med hjälp av deskriptiv data, Spermans korrelationsanalys samt boxplot.   Resultat Majoriteten av respondenterna uppger att deras vårdcentral arbetar med FaR. Det föreligger en stor skillnad i antalet skriftliga FaR-ordinationer och antalet muntliga rekommendationer. Gällande intresset till att förskriva FaR var det 19 personer av vårdpersonalen som skattade ett lågt intresse varav 26 personer skattade ett högt intresse.  Det finns ej något signifikant samband mellan hur ofta man motionerar i förhållande till vilket intresse man har till att förskriva FaR. Gällande intresset till FaR i relation till hur mycket FaR som förskrivs kunde inga samband tydas. Slutsats Våra resultat visar på att majoriteten av respondenterna arbetar med FaR på sin vårdcentral å andra sidan förskrivs det relativt lite FaR trots att vårdinstansen arbetar med metoden. I enkätundersökningen framkom således att det är betydligt vanligare att ge muntliga rekommendationer gällande fysisk aktivitet jämfört med en skriftlig FaR ordination. Spridningen kring intresset till FaR är stor men majoriteten av respondenterna har ett intresse till att förskriva mer FaR. Det hittades inga signifikanta samband i enkätundersökningen. Med största sannolikhet beror detta på ett litet stickprov. / Aim The purpose of this study was to investigate the extent to which physical activity onprescription is used within Region Uppsala and to investigate whether or not there is an interest in prescribing FaR and what influences this interest. Method The sample in this survey was registered staff in Uppsala county with the right to prescribe FaR at health and care centres. A survey was conducted at 26 non-private health and care centers in Uppsala county. A total of 46 questionnaires were answered by authorized staff with prescription rights by FaR. Factors studied included position, gender, municipal affiliation, use of FYSS and FaR, own exercise as well as the interest in prescribing FaR and justification for the interest. The results from the survey were analyzed using descriptive data, Sperman's correlation analysis and box plots. Results The majority of respondents state that their health center works with FaR. There is a large difference in the number of written FaR prescriptions and the number of oral recommendations. Regarding the interest in prescribing FaR, 19 people from the healthcare staff estimated a low interest, of which 26 people estimated a high interest. There is no significant relationship between how often one exercises in relation to the interest one has in prescribing FaR. Regarding the interest in FaR in relation to how much FaR is prescribed, no connections could be discerned. Conclusion Our results show that the majority of respondents work with FaR at their healthcare center, on the other hand, relatively little FaR is prescribed even though the healthcare institution works with the method. The survey thus revealed that it is significantly more common to give oral recommendations regarding physical activity compared to a written FaR prescription. The spread of interest in FaR is large, but the majority of respondents have an interest in prescribing more FaR. No significant relationships were found in the survey. This is most likely due to a small sample size.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med ämnet hälsa samt hur hälsomålen uppfylls. Frågeställningar Hur lyder idrott och hälsolärarens egna definition av hälsa? Hur arbetar lärare i ämnet idrott och hälsa med att uppfylla hälsomålen som finns uppsatta? Hur bedömer lärare i ämnet idrott och hälsa inom området hälsa i ämnet idrott och hälsa? Vad anser lärare i ämnet idrott och hälsa vara optimal didaktik i ämnet idrott och hälsa? Metod Fyra verksamma lärare intervjuades. Två undervisar i Stockholms innerstad och två undervisar i två närförorter till Stockholm. Resultat Samtliga lärare definierar hälsa som en känsla av välbefinnande inom det biologiska samt i det holistiska området. De fyra intervjuade lärarna arbetar med ämnet på ett sätt som sträcker sig utanför den traditionella undervisningen och bedömer elever i idrott och hälsa genom diskussioner, teoretiska och praktiska prov, men även utefter magkänsla. Slutsats De intervjuade lärarna anser att de behöver en tydlig hälsodefinition för att kunna undervisa i ämnet hälsa men även för att kunna bedöma eleven i ämnet. Ämnet hälsa i idrott och hälsa behöver få mer utrymme i form av tid för att kunna matcha samhällets krav på skolan samt att lärare i idrott och hälsa får en tydlig didaktik samt bedömningsstöd inom ämnet så att eleverna kan nå de mål som krävs. / Abstract Aim and question The study aims to examine how physical education (PE) teachers teach health in school and how they assess health. What is the physical education and health teachers own definition of health? How does the teacher in physical education work to meet health targets? How does the physical educator judge health in the subject physical education? What do teachers in physical education thin is the optimal didactics of physical education? Method Four active PE teachers were interviewed. Two who taught in the inner city and two who taught in two suburbs of Stockholm. Results All teachers define health as a feeling of well-being in the biological and in the holistic field. The four interviewed teachers worked with physical education in ways that was beyond the traditional teaching and assessed the topic through discussion, theoretical and practical examinations, but also with their gut feeling. Conclusions The interviewed teachers believe that they need a clear definition of health to be able to teach the subject health but also to assess the pupil in the subject. The subject health in physical education need to have more space in the form of time to match the demands the school have from society, however, it requires a clearer didactics of the subject and an assessment support so that students can achieve the required goals.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet är att undersöka hur naturen påverkar människan, samt på vilket sätt företag kan använda sig av friluftsliv i ett led till ökade ekonomiska och hälsorelaterade vinster. Detta med föresatsen att friluftsliv är en kombination av naturvistelse och fysisk aktivitet.</p><p>• Vilken inverkan har naturen på människan?</p><p>• Hur kan en arbetsgivare tjäna på att erbjuda sina anställa friluftslivsaktiviteter?</p><p>• Hur kan friluftsliv utveckla gruppdynamik?</p><p>Metod</p><p>Forskning och litteratur har granskats för att svara på studiens syfte. En hypotetiskt deduktiv metod för sökning av fakta och forskning kring naturens positiva inverkan på hälsan, kopplingen natur och hälsa samt grupper och grupputveckling har använts. Resultatet av en enkätundersökning kring företags intresse av friluftsliv som friskvård, utgör även det en del i bakgrunden i denna kvalitativa litteraturstudie.</p><p>Sammanfattande diskussion</p><p>Sverige förlorar varje år stora summor pengar på sjukfrånvaro till följd av fysisk inaktivitet. Fysisk aktivitet är sedan länge även det en välkänd hälsoförbättrare samtidigt som många forskningsresultat visar på att naturen påverkar människans hälsa positivt. I och med dessa fakta vore det bra om ett koncept där fysisk aktivitet kombineras med naturvistelse(friluftsliv) kunde erbjudas för företag, som ett alternativ till traditionell friskvård.</p><p>En framtida utmaning är att få företag att se vinsterna med att satsa pengar på att få deras personal mer fysiskt aktiv och därmed öka deras hälsa. Positivt är att enkätundersökningen visar att de vinster företagen själva såg som resultat av deltagande i friluftsaktiviteter var; minskad sjukfrånvaro, gladare, piggare personal, mer motiverad personal samt bättre effektivitet. Detta tyder på att viss kunskap kring vikten av en frisk personal redan finns i arbetslivet.</p> / <p>Aim</p><p>The aim of the study was to investigate how nature affects the human being, and further to examine how companies can benefit, both economically and health wise, by using outdoor recreation as health service. This based on outdoor recreation practised in a nature setting and consisting of physical activity.</p><p>• How does nature affect the human being?</p><p>• How can an employer profit from offering his/her employees outdoor recreation?</p><p>• How can outdoor recreation improve group spirit?</p><p>Method</p><p>Research within following areas has been studied; Natures positive effects on the human being, the connection between nature and health, and group development. The result from a questionnaire based survey about company’s interest in outdoor recreation as health service, also stand as part of the background in this qualitative literature study.</p><p>Conclusions</p><p>Every year, Sweden looses huge amounts of money due to illness, caused by lack of physical activity. The fact that physical activity has positive effects on human physical and mental health is since far known, and results from scientific studies show that nature also has positive effects on the human body and mind. Considering these facts, it would be good if a combination of physical activity and outdoor activities (=outdoor recreation) could be offered by company health service, as an alternative to traditional health service.</p><p>A future challenge is to get companies to spend money on outdoor recreations as health service. By showing companies evidence of probable profits from betting money on getting their employees more physical active, and thereby increasing their health status, this challenge will hopefully be attained.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka hur naturen påverkar människan, samt på vilket sätt företag kan använda sig av friluftsliv i ett led till ökade ekonomiska och hälsorelaterade vinster. Detta med föresatsen att friluftsliv är en kombination av naturvistelse och fysisk aktivitet. • Vilken inverkan har naturen på människan? • Hur kan en arbetsgivare tjäna på att erbjuda sina anställa friluftslivsaktiviteter? • Hur kan friluftsliv utveckla gruppdynamik? Metod Forskning och litteratur har granskats för att svara på studiens syfte. En hypotetiskt deduktiv metod för sökning av fakta och forskning kring naturens positiva inverkan på hälsan, kopplingen natur och hälsa samt grupper och grupputveckling har använts. Resultatet av en enkätundersökning kring företags intresse av friluftsliv som friskvård, utgör även det en del i bakgrunden i denna kvalitativa litteraturstudie. Sammanfattande diskussion Sverige förlorar varje år stora summor pengar på sjukfrånvaro till följd av fysisk inaktivitet. Fysisk aktivitet är sedan länge även det en välkänd hälsoförbättrare samtidigt som många forskningsresultat visar på att naturen påverkar människans hälsa positivt. I och med dessa fakta vore det bra om ett koncept där fysisk aktivitet kombineras med naturvistelse(friluftsliv) kunde erbjudas för företag, som ett alternativ till traditionell friskvård. En framtida utmaning är att få företag att se vinsterna med att satsa pengar på att få deras personal mer fysiskt aktiv och därmed öka deras hälsa. Positivt är att enkätundersökningen visar att de vinster företagen själva såg som resultat av deltagande i friluftsaktiviteter var; minskad sjukfrånvaro, gladare, piggare personal, mer motiverad personal samt bättre effektivitet. Detta tyder på att viss kunskap kring vikten av en frisk personal redan finns i arbetslivet. / Aim The aim of the study was to investigate how nature affects the human being, and further to examine how companies can benefit, both economically and health wise, by using outdoor recreation as health service. This based on outdoor recreation practised in a nature setting and consisting of physical activity. • How does nature affect the human being? • How can an employer profit from offering his/her employees outdoor recreation? • How can outdoor recreation improve group spirit? Method Research within following areas has been studied; Natures positive effects on the human being, the connection between nature and health, and group development. The result from a questionnaire based survey about company’s interest in outdoor recreation as health service, also stand as part of the background in this qualitative literature study. Conclusions Every year, Sweden looses huge amounts of money due to illness, caused by lack of physical activity. The fact that physical activity has positive effects on human physical and mental health is since far known, and results from scientific studies show that nature also has positive effects on the human body and mind. Considering these facts, it would be good if a combination of physical activity and outdoor activities (=outdoor recreation) could be offered by company health service, as an alternative to traditional health service. A future challenge is to get companies to spend money on outdoor recreations as health service. By showing companies evidence of probable profits from betting money on getting their employees more physical active, and thereby increasing their health status, this challenge will hopefully be attained.

Aim: The purpose of this study is to investigate how some high school students experience their school's health work as well as their view on/understanding of health. Since the study is conducted in collaboration with the Swedish Institute FMS particular attention will be paid to a special intervention, named FMS. The research questions read: How is health presented in the students’ stories about the school’s health work? Where does the school's health work take place according to the students' stories? How do the students experience the subject Sport and Health? How do the students experience FMS:s health intervention? Method: A qualitative method has been used where nine students have been interviewed individually with the ambition to understand the phenomenon from the interviewees own perspective. A total of 18 interviews have been conducted since all participating students were interviewed on two different occasions. Results: Health for the students is primarily about feeling good and having the energy to perform. The pathogenic perspective appears the most when talking about physical health, while the salutogenic perspective becomes clearer when they argue about mental health and even more clear in social health. When the students talk about the opportunities and difficulties they experience about their own health, it mainly involves physical activity and diet. Here is a picture of how students seem to be about improving their health by being physically active and eating "good". Occasions when it is not possible to be physically active or to eat "good" therefore means that the students experience a difficulty for their own health. The school’s health work seems to, according to the student’s stories, mainly take place in the subject of Sport and Health, which is a subject the majority experiences provides good information and is fun. All students experience that the health intervention FMS has given them a deeper insight into what they can and can not do and what they need to improve with themselves. Overall, the interviewees describe how they think the FMS has been very good and fun. Conclusions: Regardless of whether a health work has a pathogenic or salutogenic perspective is it important for the school to think about how health is expressed in education and other health initiatives as it can ultimately affect students' approach to their health. / Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur några gymnasieelever upplever sin skolas hälsoarbete samt deras syn på/förståelse av hälsa. Då studien genomförs i samverkan med Svenska Institutet FMS kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt en speciell hälsoinsats, kallad FMS. Frågeställningarna lyder: Hur framställs hälsa i elevernas berättelser om skolans hälsoinsatser? Var sker skolans hälsoarbete enligt elevernas berättelser? Hur upplever eleverna ämnet Idrott och hälsa? Hur upplever eleverna FMS:s hälsoinsats? Metod: En kvalitativ metod har använts där nio elever har intervjuats individuellt med ambitionen att förstå fenomenet ur de intervjuades egna perspektiv. Totalt har 18 intervjuer genomförts då samtliga deltagande elever intervjuades vid två olika tillfällen. Resultat: Hälsa för eleverna handlar främst om att må bra och att ha ork till att prestera. Det patogena perspektivet framträder starkast när de talar om fysisk hälsa, medan det salutogena perspektivet blir tydligare när de resonerar om psykisk hälsa och än tydligare vid social hälsa. När eleverna talar om vilka möjligheter och svårigheter de upplever kring den egna hälsan rör det främst fysisk aktivitet och kost. Här framträds en bild av hur det för eleverna verkar handla om att man ska främja sin hälsa genom att vara fysiskt aktiv och att äta ”bra”. Tillfällen då det inte är möjligt att vara fysiskt aktiv eller att äta ”bra” ter sig därför för eleverna till att upplevas som en svårighet för den egna hälsan.   Skolans hälsoarbete verkar enligt elevernas berättelser främst ske i ämnet Idrott och hälsa, vilket är ett ämne som majoriteten upplever ger bra information och är roligt. Hälsoinsatsen FMS upplevs av samtliga elever ha givit dem endjupare insikt i vad de kan och inte kan göra samt vad de behöver förbättra med sig själva. Det beskrivs överlag i intervjuerna hur de tycker att FMS har varit väldigt bra och roligt. Slutsats: Oavsett om ett hälsoarbete har en patogen eller salutogen utgångspunkt är det viktigt för skolan att fundera över hur hälsa kommer till uttryck i såväl undervisning som övriga hälsoinsatser då det i slutändan kan påverka elevers förhållningssätt till sin hälsa.

Övervikt och fetma är ett växande komplext folkhälsoproblem även hos barn. Följdsjukdomarna som övervikt och fetma orsakar ett lidande för drabbade barn, vilket även är en stor kostnad för vården och samhället. Flera olika yrkeskategorier förutom distriktssköterskor, som läkare, dietist och psykolog möter barn i arbetet kring övervikt och fetma. Syftet med studien är att belysa distriktssköterskors upplevelse av att arbeta i ett tvärprofessionellt team på BVC kring överviktiga barn och deras familjer. Dataanalysen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008) med en induktiv ansats där åtta distriktssköterskor som arbetar på BVC har intervjuats. I resultatet framkommer betydelsen av ett tvärprofessionellt teamarbete. Genom att samarbeta med dietisten får familjen och barnet träffa sedan träffa dietisten som ger stöd kring kost, portionsstorlek och näringsberäkning av måltidsportioner. Dock är distriktssköterskorna inte närvarande under detta möte. Psykologen kan stödja familjen i deras vardag med gränssättning och med dagliga rutiner som kan påverka familjens kost och levnadsvanor. Teamarbetet med läkarna fungerar bra men deras kunskapsnivå kring att vara uppdaterade på rådande riktlinjer och åtgärder anses bristfälliga, vilket påverkar arbetet kring de överviktiga barnen. Samarbetet med både familjecentralen och med pedagogerna på förskolan anses vara betydelsefull i arbetet kring överviktiga barn. För att alla i teamet ska vara uppdaterade på riktlinjer för övervikt och fetma är det en organisatorisk fråga för att tid ska frigöras åt läkarna så att de kan gå på utbildningsdagarna där gemensam kunskap inhämtas. Genom att förenkla processen med att skriva remiss till obesitasmottagningen och genom att öka samarbetet med både familjecentral och pedagoger på förskolan skulle det stödjande och förebyggande arbetet kring överviktiga barn främjas. Det bidrar i sin tur till en förbättrad folkhälsa och minskade samhällsekonomiska kostnader. Genom teamarbete och genom att tillvarata de olika specialistkompetenserna ökar chanserna för distriktssköterskor att kunna hjälpa det överviktiga barnet och familjen. / Overweight and obesity are a growing complex public health problem. The secondary diseases that overweight and obesity cause means suffer for the child and cost the society money. The aim of the study is to elucidate district nurses' experience of teamwork at primary child health care centers with overweight children and their families. The data analysis was done through a qualitative content analysis according to Elo and Kyngäs (2008) with an inductive approach where eight district nurses working at primary child health care centers were interviewed. The result shows the importance of cross-professional teamwork. By working with the dietitian, the family and the child receive support regarding diet, portion size and nutritional calculation of meal portions. The psychologist can support the family in their everyday lives with boundaries and with daily routines that can affect the family's diet and lifestyle. Teamwork with the doctors works well, but their level of knowledge about being updated on prevailing guidelines and measures is considered inadequate, which affects the work of the overweight children. Through teamwork and utilizing the various specialist skills, the chances of being able to help the obese child and the family increases. Collaboration with both the family center and the educators at the preschool is considered to be important in the work on overweight children. For everyone in the team to be up to date on guidelines for overwight and obesity, it is an organizational issue to free time for the doctors so that they can go on training days where common knowledge is obtained. By simplifying the process of writing a referral to the obesity clinic and by increasing cooperation with both family centers and educators at the preschool, the supportive and preventive work on obese children will be promoted. This in turn contributes to increased public health and reduced socio-economic costs.