Denna systematiska litteraturstudie hade som syfte att undersöka vad tidigare forskning funnit gällande nivågrupperings inverkan på elevers prestationer, hur eleverna upplever nivågruppering och vilken undervisningstyp som bedrivs i de olika nivåerna inom matematikundervisning. Detta för att undersöka om nivågruppering skulle kunna vara en lösning inom matematikundervisningen gällande elevernas varierade kunskapsnivåer. Data samlades in från databasen ERIC och Linköpings Universitets egen söktjänst UniSearch. Resultatet visade att nivågruppering påverkar elevernas prestationer, akademiska självbild och deras aktivitetsgrad i klassrummet. Resultatet visade vidare att eleverna i de olika nivågrupperna upplever sin matematikundervisning på olika sätt. Vilken undervisningstyp som bedrivits inom de olika nivåerna i studierna var i de flesta fall ej specificerat. Detta problematiseras i diskussionen som en brist i den valda forskningen.

The purpose of this thesis was to examine how two different groups use information strategies in their Facebook group activities. A qualitative study was made using interviews and a qualitative observation method. The observation groups consisted of two selected groups on Facebook and I interviewed three chosen participants of each group; a Gatekeeper, a Gateopener and a Lurker. Through the information strategies I examined the selected groups’ information environments. To reach my goal, the following questions were studied: which information strategies, within social media, do the groups use to achieve their goals and what are the characteristics of an information environment that has been created by a heterogeneous group, in comparison to a homogeneous group in their networking groups. The theoretical framework that was used to analyze the results of the study consisted of a model that was built of theories, literature and previous research regarding information strategies within heterogeneous and homogeneous groups, Facebook, open- and closed information environments, and Gatekeepers. The results of this study show that it is complex to ascertain whether a group is 100% homogeneous or heterogeneous, and whether a group is 100% closed or open and that there will always be factors and dimensions that cannot be defined as open or closed or homogeneous and heterogeneous. The results also show that a closed group with seemingly closed memberships is much more informal than an open group. / Program: Bibliotekarie

Uppsatsen utgår från intervjuer med fyra verksamma lärare i skolans yngre åldrar. Den syftar till att undersöka hur lärare resonerar kring vad som ingår i elevens språkutveckling och hur språkutvecklingen påverkas av den gruppindelning eleverna ingår i. Uppsatsen grundas i olika aspekter av språkutveckling som beskrivs av Anders Arnqvist (1993) och perspektiv på gruppindelningar som bl.a. Pasi Sahlberg och Asko Leppilampi (1998) lyfter. Resultatet visar att lärarna ser stora möjligheter för eleverna att utveckla sina språkkunskaper i grupp. De anser också att eleverna får tillfälle att utveckla de färdigheter som är del av språkutveckling under arbete i grupper. Ur resultatet framgår också att lärarna ifrågasätter hur mycket tid de lägger på att dela in eleverna i grupper och om den mängden tid är nödvändig för att utforma goda gruppindelningar för elevernas språkutveckling.

Syftet med studien var att synliggöra lärares uppfattningar gällande nivågrupperingar. Nivågrupperingar har visat sig vara ett kontroversiellt ämne som det forskats om i ett sekel och forskare är inte överens om dess för- och nackdelar i matematikundervisningen. Sju kvalitativa intervjuer med grundskolelärare på mellanstadiet genomfördes som analyserades med den fenomenografiska analysmetoden för att finna ett resultat. Lärarna uppfattade att nivågrupperingar kunde gynna elevens likvärdiga utbildning men didaktiska dilemma finns då det inte bara är att nivågruppera eleverna hur som helst. Lärarna uttrycker att gruppdynamiken är viktig för att en nivågrupp ska få de bästa förutsättningarna som möjligt för elevernas utvecklingsmöjligheter och att den nivågrupperade undervisningen ställs emot elevens självkänsla av att tillhöra en viss nivågrupp. Lärarna uttrycker att nivågrupperna som använts inte varit konstanta utan eleven har själv haft ett inflytande i att bestämma vilken nivågrupp hen velat tillhöra. Empirin synliggjorde flera kategorier, Likvärdig utbildning, Elevens förutsättningar och prestationer, Undervisningens organisation och Inkludering i matematikundervisningen, i hur nivågrupperingar kunde tolkas som ett sätt att ge eleven en likvärdig utbildning. Resultatet visar att en kunskapsbaserad nivågruppering i den homogena gruppen bidrar till en likvärdig utbildning för eleverna där de blir inkluderade i undervisningen kunskapsmässigt och får en möjlighet till ett ökat resultat än vad de hade haft i en heterogen grupp. / <p>Matematik</p>

Syftet med studien är att med hjälp av intervjuer undersöka hur lärare inkluderar högpresterande elever i matematik i årskurs 4–6 i det heterogena klassrummet genom differentiering. Urvalet av informanter består av fem mellanstadielärare och en speciallärare i matematik. Nyanserade beskrivningar av undervisningen av högpresterande elever i matematik är av stor vikt för studien därför används kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod. Studien analyseras enligt det vetenskapliga förhållningssättet fenomenografi i kombination med tematisk analysmetod. Analysmetoderna är lämpliga och relevanta för studiens syfte, då de ger utrymme för analys av informanternas tankar och erfarenheter på ett strukturerat sätt. Resultatet visade att lärarna använder sig i första hand av berikning för att differentiera sin undervisning. Acceleration används vid de tillfällen då resurserna i det heterogena klassrummet inte räcker till. Samtliga lärare betonade vikten av att använda differentiering som en undervisningsmetod då det gynnar alla elevers utveckling i det heterogena klassrummet. I den internationella undersökningen TIMSS 2019 ser vi att en högre andel svenska elever presterar på den högsta kunskapsnivån jämfört med 2015. Ett rimligt antagande, utifrån undersökningsresultatet, är att en bakomliggande faktor till den positiva trenden går att hitta i lärarnas arbete med eleverna i det heterogena klassrummet. Studien synliggör informanternas erfarenheter, utmaningar och möjligheter i arbetet kring inkludering av högpresterande elever i matematik i det heterogena klassrummet med hjälp av differentierad undervisning. / The purpose of the study is to use interviews to investigate how teachers include highperforming students in mathematics in grades 4–6 in the heterogeneous classroom through differentiation. The selection of informants consists of five middle school teachers and one special education teacher of mathematics. Nuanced descriptions of the teaching of highachieving students in mathematics are of great importance for the study, therefore qualitative semi-structured interviews are used as a method. The study is analyzed according to the scientific approach phenomenography in combination with the thematic analysis method. The analysis methods are suitable and relevant to the purpose of the study, as they provide space for analysis of the informants' thoughts and experiences in a structured way. The results showed that teachers primarily use enrichment to differentiate their teaching. Acceleration is used at those times when the resources in the heterogeneous classroom are not enough. All teachers emphasize the importance of using differentiation as a teaching method as it benefits the development of all students in the heterogeneous classroom. In the international survey TIMSS 2019, we see that a higher proportion of Swedish students perform at the highest level of knowledge compared to 2015. A reasonable assumption, based on the survey results, is that an underlying factor to the positive trend can be found in teachers' work with students in the heterogeneous classroom. The study highlights the informants' experiences, challenges and opportunities in the work around the inclusion of high-achieving students in mathematics in the heterogeneous classroom using differentiated teaching.

Att planera undervisning är något som har uppmärksammats i olika skolstyrdokument och har tidigare undersökts i en rad forskning inom utbildningsväsendet. Detsamma gäller modersmålsundervisningens betydelse och dess villkor i skolan. Däremot har modersmålslärarens upplevelser och processer i undervisningsplanering undersökts i mindre utsträckning. Mitt syfte med studien är att försöka synliggöra modersmålslärares syn på olika källor och resurser som lärarna använder och förlitar sig på vid undervisningsplanering. För att genomföra studien har jag använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod och valt att göra intervjuer med fem modersmålslärare med olika språkbakgrund.Det som framkommer i studien handlar huvudsakligen om resultat som till viss del finns i tidigare forskning. Bland annat visar resultaten att samtliga pedagoger i studien planerar sina undervisningar på ett genomtänkt sätt utifrån specifika källor och resurser. Dock framkommer det i undersökningen att en del pedagoger är eniga om att det ibland inte går att planera all undervisning. Det leder till att pedagogerna väljer ut material slumpvis eller tar fram undervisningsmaterial från tidigare lektioner. Resultaten visar också att samtliga informanter är eniga om vikten av kombination och variation av olika källor och resurser som finns inom ramen för styrdokument i arbetet med modersmålsundervisning.

Detta examensarbete är genomfört med syftet att undersöka hur lärare i årskurs 4 - 6 arbetar för att utveckla elevers kommunikationsförmåga i matematik. Vi har undersökt om lärare använder sig av grupparbete som ett verktyg för detta och hur de anser att arbetssättet påverkar utvecklingen av denna förmåga. Det sociokulturella perspektivet har använts som utgångspunkt eftersom det beskriver att språk- och kunskapsutveckling sker i samspel mellan människor. För att undersöka våra frågeställningar har vi utfört kvalitativa intervjuer med aktiva lärare. Det visade sig i dessa samtal att lärarna arbetade olika mycket och på olika sätt med att utveckla elevernas kommunikationsförmåga. En övervägande del av lärarna beskrev grupparbete som deras huvudsakliga strategi för att utveckla denna förmåga hos eleverna. Dessa lärare uttryckte att eleverna vid arbete i grupper kan få stöttning av varandra och bygga vidare på varandras tankegångar, vilket leder till både kunskaps- och språkutveckling. Dock framkom det under intervjuerna att sammansättningen på grupperna är av stor vikt, för att denna utveckling ska bli möjlig. / This diploma project is written with the purpose to study how teachers in grade 4 - 6 work to develop students´ communication ability in mathematics. We have furthermore examined if teachers use within class grouping as a tool for this, and if they consider the method to impact the students’ development of this ability. The sociocultural theory has been used as a starting point because it describes that knowledge development exists in interaction between humans. To be able to answer our research questions we have conducted qualitative interviews with teachers in profession. It became evident during these conversations that the teachers are using different amount of time and different methods to develop the students’ communication ability. A majority of the teachers described within class grouping as their main strategy to develop this ability. These teachers expressed that students who work in groups can be scaffold by each other, and build on each other’s reasoning, which contributes to increase knowledge and language development. However, it crystalized during the interviews that the composition of the groups are at great importance for this development to occur.

The purpose of this study is to understand how the blue-collar workers in the industrial sector create solidarity for each other when they are a part of a heterogeneous work group and what obstacles to solidarity can arise in a workgroup embossed by heterogeneity. The study is also investigating how an “us” and “them” can arise and be maintained in heterogeneous work groups. Previous research has studied how diversity in the workplace affects the organization’s profitability and efficiency, and the managers’ perspective on diversity work groups. However, previous research is missing aspects from the employees’ perspective about what it is like to work in heterogeneous work groups, therefore this study aims to fill that knowledge gap. In order to study how solidarity is created and how an “us” and “them” is maintained, seven blue-collar workers in the industrial sector have been interviewed. These employees work in southern Sweden and are a part of a heterogeneous work group. The study’s theoretical framework has been based on Schein’s definition of organizational culture and two of his three culture levels celebrated values and basic assumptions as well as Tajfel and Turner's perspectives on social identity.    The results from the interviews showed that the employees who were a part of the heterogeneous work group felt a sense of solidarity with each other regardless of their different individual characteristics. The reason for this turned out to be that the group members shared the same values and assumptions regarding the group’s common working methods that had been institutionalized. Although the heterogeneous group felt a sense of solidarity with each other, barriers to solidarity arose through communication problems and deviant behavior, which contributed to smaller groupings and an “us” and “them” feeling. Another reason for the groupings that occurred could be derived from the theory of social identity as the group members both identified with the entire group, but also with individual employees who shared similar characteristics.

No description available.

I mitt examensarbete undersöker jag möjligheter och utmaningar som modersmålslärare upplever under modersmålsundervisningen, samt vilka uppfattningar ämneslärare har om modersmålsundervisning som ett verktyg för elevernas kunskapsutveckling i andra skolämnen. Uppsatsen belyser vikten av att elever med ett annat modersmål än svenska lär sig sitt modersmål och hur det påverkan deras skolframgång och kunskapsutveckling i andra ämnen.Jag har använt en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse, genom intervjuer med modersmålslärare och ämneslärare om deras syn på modersmålsundervisning. Undersökningen omfattade sex modersmålslärare och sex ämneslärare på grundskola från årskurs 7–9 i två olika kommuner. Modersmålslärarna beskrev de möjligheter och utmaningar de ser i modersmålsundervisningen, medan ämneslärarna förklarade hur modersmålsundervisningen påverkar elevernas kunskap i andra ämnen. Resultaten visade att det finns viktiga utmaningar för modersmålslärarna inom undervisningen, som t.ex. för kort lektionstid, lektionstider efter skoltid när eleverna är trötta, bristande läromedel, bristande samarbete med andra lärare och brister i elevernas gruppindelning och undervisningslokaler. Det behövs vissa handlingar för att utveckla modersmålsundervisningen, till exempel att ordna modersmålsundervisning under den ordinarie skoltiden så mycket som möjligt och förbättra lektionslokalerna för att kunna använda digitala verktyg. Slutsatsen är att modersmålsundervisningen bör få mer tid och integreras i den ordinarie skolverksamheten. Det är viktigt att skolan uppmärksammar tvåspråkiga elevers kunskap och språkutveckling för att stärka dem. Modersmålsundervisningen är nödvändig för många elever som har svårt att lära sig svenska, särskilt nyanlända elever som har studiehandledning på sitt modersmål.