This study investigates whether teachers working with children ages 6 – 9 are including an LGBTQ perspective in their teaching methods. The purpose is to critically examine sexuality and gender as part of the teaching methods in Swedish schools; whether teachers are working with LGBTQ questions in their classes, and if so, how. The following research questions are answered:  Are the teachers incorporating an LGBTQ perspective in their classes, and if so, in what sense? Are LGBTQ questions relevant and of interest in the education? Do teachers feel like they have gained the right tools in their pedagogical education and/or in their workplace to work with LGBTQ questions in their class room? And if so, in what way?  The method used is qualitative research in the form of interviews and observations. The conclusions reached are that in theory most teachers agree that an LGBTQ perspective is of importance in the classes; however in practice it is not that easy. Most teachers agree that is it difficult to incorporate this perspective. All teachers stress that their pedagogical education lacked in providing an LGBTQ perspective, but a couple teachers point out that they have received it from their workplace instead.

This essay provides a queer theoretical, non-biographic reading of Karin Boye's novel Crisis from 1934. The analysis aims to focus on how Christian faith, constituting a major part of the book, can be connected to and be read as a symbol of heteronormativity. Furthermore the analysis describes how the queer aspect in the novel reveals heteronormative and intersectional structures. The investigation is set against previous research on Boye’s literary works, and other queer theoretical texts to show how the protagonist Malin Forst’s queer desire and identity develops as opposed to authoritative voices present in her life.

The 1980s was a decade when homosexuality was frequently debated because of the contemporary incoming of aids. Since aids first affected homo- and bisexual men they became stigmatized as the risk group. The Swedish authorities started to act with epidemical methods at 1985/86, which restricted the sexual minority. This study, unlike others made before, contextualizes the lawmaking of Bastuklubbslagen, a prohibition concerning gaysaunas, by analyzing it with queer theoretic perspectives. Through an investigation of Bastuklubbslagen and contemporary sexual norms, this survey shows that the making of distinctions between hetero- and homosexuality were central to the context of the lawmaking. The outcome primarily shows that sexual norms were linked to a heteronormative point of view when Bastuklubbslagen was motivated by the authorities. Heteronormative ideals about monogamy and twosomeness made impact on the founding of the law. Sex between men was pointed out as harmful and gaysaunas as the explicit locations for the spreading of aids. My survey is contextualizing behaviors as the authorities described meant a risk of being infected by aids, or to spread it. My study has shown that homo- and bisexuals were regarded as the active actors of aids increasing, while the heterosexual majority was passivated. In the field of historical queer studies this study enhances the greatness of heterosexual normativity within the stigmatization and sanctions made by the authorities’, as Bastuklubbslagen became an aids prevention strategy.

Migrationsverket har kritiserats hårt för att inte ha tillräcklig kunskap i homo-, bi- och transsexualitetsfrågor, eftersom människor nekats uppehållstillstånd trots att de uppfyllt kriterierna. Samkönade par har inte behandlats som par i ansökningsprocessen. Människor med "fel" sexualitet har fram till 2005 inte beviljats asyl med sin sexuella läggning som skäl, eftersom det inte klassats som tillräcklig förföljelsegrund för flyktingstatus. Praktiker som dessa har kritiserats för att utgå från en heteronormativ diskurs som är diskriminerande. Queerfeministisk teori kritiserar samhälleliga normer som påverkar hur människor behandlas. Med hjälp av en queerfeministisk teori urskiljs och analyseras heteronormativa diskurser i svensk migrationspolicy. Policyn får här representeras av fem statliga utredningar vilka behandlar flyktingskap och anhöriginvandring. Vad som framträtt genom analysen är att det finns tendenser till både heteronormativa och patriarkala strukturer inom migrationspolicyn. Idag finns emellertid en större förståelse för könsrollsfrågor och det finns en vilja och strävan efter att använda ett köns- och sexualitetsneutralt språk. Begreppet partnerskap förekommer allt mer frekvent vilket tolkas som att partnerskapet som institution införlivats i den allmänna samhällsnormen om tvåsamhet. Däremot är det endast den homosexuella mannen som synliggörs. Kvinnors sexualitet i allmänhet och homosexuella kvinnors sexualitet i synnerhet, osynliggörs i diskurserna. / The Swedish migration authority has been criticized for not having enough knowledge on issues concerning gay, lesbian, bisexual, transgender and intersex people since visas has been declined even if the person fulfil the conditions. Couples of the same sex have not been processed as a couple. People with the "wrong" sexual orientation have had their asylums applications declined if sexual identity was the reason for persecution until 2005, when sexuality was accepted as reason for refugee status. These types of actions have been criticized for discrimination caused by heteronormative discourses. Queer feministic theory is sceptical to societal norms and their influence on how people are being treated. Heteronormative discourses in Swedish migration policy will be visible and analysed with the queer feministic theory. The policy will be represented by five public investigations dealing with refugees and family reunification. The results from the analysis show tendencies to both heteronormative and patriarchal structures in the migration policy. Today the consciousness of gender issues is present which results in a will to use gender and sexuality neutral language. The term registered partners is more frequently used which can be seen as the institution of partnership has been included in the norm. The gay man is only part who has been accepted. The female sexuality has in general been ignored in the discourses and even more the sexuality of the homosexual woman.

Syftet med denna uppsats är att undersöka normer kring tvåsamhet i den norska internetserien Skam. Jag har tittat efter representationer av tvåsamhet i ett antal scener från första säsongen och undersökt om och hur queerteori samt Anthony Giddens teorier om kärlek och intimitet kan hjälpa oss att förstå och även ifrågasätta tvåsamhetsnormen. Metoden som används är en kvalitativ textanalys med en tematisk analys som ram. Undersökningen har utförts med hjälp av hermeneutik och reläteori, där tolkningarna har tagit hänsyn till bland annat underkommunikation och förhållandet mellan text och kontext. De teoretiska utgångspunkterna är heteronormativitet, tvåsamhetsnormen, Giddens teorier om kärlek och intimitet samt queerteori. Analysen visar att det i Skam förekommer representationer av en normativ tvåsamhet men att det även förekommer ett utmanande och ifrågasättande av tvåsamheten som norm. Utmanandet och ifrågasättandet består dels i att vänskapsrelationer får ta mycket plats och konkurrerar med tvåsamma kärleksrelationer och dels av queera läckage som görs tillgängliga med hjälp av queera läsningar.

The subject of this bachelor thesis is the logics and counter-logics that have structured the perception of transsexualism and the now abolished sterilization requirement for legal recognition of sex change within the Swedish legal system and governmental authority. The analyzed material consists of judgments from two court cases with opposing verdicts that took place in 2004-2005 and 2012. The main conflict in the first court case was about if the sterilization requirement entailed the destruction of frozen germ cells or not. In the second court case the antagonism was mainly about if the sterilization requirement itself was legitimate or not. The differentiation in the verdicts and the expressed logics between the court cases was through analyze linked to discursive displacements in media coverage and judicial descriptions of transsexuals and their legal rights.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur föräldraskap konstrueras i första och sista upplagan av föräldrahandboken Leva med barn. Närmare bestämt undersöks vilka normföreställningar som finns om föräldraskap i två texter från inledningskapitlet ur respektive upplaga. Dessa texter har rubrikerna Att bli mamma (1983) och Att bli förälder (2013). Uppsatsens är således diakron. Syftet ska ses mot bakgrund av att boken Leva med barn delas ut gratis till många nyblivna föräldrar, vilket gör att den får ett stort spridningsområde. Uppsatsen är språkvetenskaplig vars teoretiska ansatser utgörs av socialkonstruktivism, kritisk diskursanalys samt feministisk diskursanalys. Metoderna för analysen baseras delvis på den systemiska funktionella grammatiken, vari metoder ur den ideationella metafunktionen samt den interpersonella metafunktionen används. Benämningar blir även en viktig metod för analysen. Analysen av benämningar visar att visar att texterna skiljer sig åt i hur föräldrar benämns vid en del tillfällen men förefaller lika vid andra tillfällen. Föreställningar om kön i texten Att bli mamma (1983) visar sig vara mer betydelsefull för vilken föräldraroll som kan sägas ha det huvudsakliga och självklara ansvaret för barnet. I texten Att bli förälder (2013) är detta inte lika tydligt. Med användningen av generiskt man, som förekommer frekvent i båda texterna går det dock att se hur texterna producerar och reproducerar normativa föreställningar om föräldrarollerna. De normativa föreställningarna blir även tydligt i analysen av språkhandlingar och modalitet (den interpersonella metafunktionen). De språkliga konstruktionerna av barnet visar sig skilja sig åt mellan texterna. Benämningarna av utomstående visar sig ha betydelse för konstruktionen av föräldraskap i förhållande till social bakgrund. Analysen av förstadeltagare (den ideationella metafunktionen) visar texternas höga abstraktionsnivå och skriver fram föräldrarna som passiva snarare än aktiva i föräldraskapet. I Slutdiskussionen förs ett argumenterande för att de analyserade texterna i upplagorna av Leva med barn reproducerar heteronormativa föreställningar om föräldraskap. Vidare vad den historiska synen på föräldraskap och familj har för betydelse i texternas konstruktion av föräldraskap.

Syftet med studien som redovisas genom denna uppsats var att undersöka fenomenet asexualitet, genom att undersöka vilka normer som präglar informanternas, som identifierar sig med asexualitet eller som asexuella, berättelser om sina erfarenheter och tankar. Materialinsamlingen utfördes genom kvalitativa intervjuer med informanter som identifierar sig med asexualitet eller som asexuella och materialet analyserades genom grundad teori. I denna studie belyses aspekterna hur det är att leva som asexuell, vilka normer som genom sexualitet, ålder och genus existerar i relation till asexualiteten och vilken betydelse dessa förväntningar i form av normer får för informanterna och deras förhållningssätt till dessa normer, samt deras relation till begreppet asexuell och asexualitet som en identitet. Resultatet visar på att asexualiteten som identitet görs till en (o)möjlighet då den sexualnormativitet, de normer och begreppet asexualitet och dess mångfald gällande betydelse gör asexualiteten till både en möjlig och en omöjlig identitet.

Historically, films from the mainstream American animation companies have had an almost non-existent representation of homosexual characters. Previously, it has been proven that the heteronormative has had a strong dominance in these companies. Considering the companies constantly produce new films, we aim to explore if this is still accurate. Within this context, this research offers an updated perspective on current representation by analyzing five animated feature films: Zootopia (2016), ParaNorman (2012), Storks (2016), Finding Dory (2016) and Frozen (2013). We have, with semiotics as a foundation, conducted a qualitative inductive content analysis of these films. By diverging from the heteronormative perspective which is deeply rooted in society we have viewed these films with a different approach. This research shows that the inclusion of homosexual couples and queer characters in animated films has increased. However, despite this increase the characters remain in small roles which are only included for a short time. This shows that the heteronormative still dominates in American mainstream animation. The clues which are given about the characters’ sexuality are subtle, resulting in them being easily overlooked. / Filmerna från de stora amerikanska animationsbolagen har tidigare haft en näst intill obefintlig representation av homosexuella karaktärer. Tidigare har det bevisats att heteronormativet har dominerat i dessa bolag. Med tanke på att bolagen ständigt producerar nya filmer vi vill se om detta fortfarande stämmer. Denna undersökning ger därför en uppdaterad bild av den rådande representationen genom att undersöka fem animerade långfilmer, Zootopia (2016), ParaNorman (2012), Storks (2016), Finding Dory (2016) och Frozen (2013). Vi har, med semiotisk metod som grund, utfört en kvalitativ induktiv innehållsanalys av dessa filmer. Genom att frångå det heteronormativa synsätt som finns djupt rotat i vårt samhälle har vi tittat på dessa filmer från en ny infallsvinkel. I vår undersökning framgår det att inkluderingen av homosexuella par och queer-karaktärer har ökat. Trots denna ökning förblir det tidsmässiga utrymmet för dessa karaktärer kort, därmed bibehåller heteronormativet sitt grepp i den amerikanska mainstream-animationen. Ledtrådarna om karaktärernas sexualitet är subtila vilket resulterar i att de enkelt kan missas.

Författare: David Fogelström Handledare: Kutte Jönsson Examinator: Tomas Peterson Nyckelord: Styrkelyft, kvinnors upplevelser, hegemoni, hegemonisk maskulinitet, heteronormativitet   Syfte: Syftet med det här arbetet är att genom semistrukturerade intervjuer undersöka och förstå kvinnliga styrkelyftares upplevelser av att utöva en traditionellt mansdominerad sport och hur dessa upplevelser kan förstås i relation till hegemonisk maskulinitet.   Metod: Genom semistrukturerade intervjuer med kvinnor som tävlar i styrkelyft har jag samlat in och analyserat data för att med denna kunna besvara frågeställningarna.   Teori: Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är hegemonisk maskulinitetsteori.   Resultat och slutsatser: Studien visar att det finns såväl likheter som skillnader mellan styrkelyft och andra mansdominerade sporter i hur kvinnor ser på att utöva en traditionellt mansdominerad sport och deras upplevelser av detta. Exempel på likheter är positiva effekter på självförtroende, viljan att vara förebild och bryta mot könsnormer samtidigt som kvinnor upplevde att de blev ifrågasatta och inte tagna på allvar i samma utsträckning som män. Skillnader var upplevelsen av att inom styrkelyft kunna utmana sig själva och hur tävlandet inom styrkelyft var en stark motivationsfaktor. / Author: David Fogelström Supervisor: Kutte Jönsson  Examiner: Tomas Peterson Keywords: Powerlifting, women’s experiences, hegemony, hegemonic masculinity, heteronormativity   Aim: The purpose of this study is to explore and understand, through semi-structured interviews, female powerlifters experiences of practicing a traditionally male-dominated sport and how these experiences can be understood in relation to hegemonic masculinity.   Method: Through semi-structured interviews with women who compete in powerlifting, I have collected and analysed data to be able to answer the questions.   Theory: The theoretical framework of this study is Hegemonic Masculinity Theory.   Results and Conclusions: The study shows that there are similarities as well as differences between powerlifting and other male-dominated sports in how women experience practicing a traditionally male-dominated sport. Examples of similarities are positive effects on self-confidence, the desire to be a role model and break gender norms while women felt that they were questioned and not taken seriously to the same extent as men. Differences were the experience of being able to challenge themselves in powerlifting and how the competition in powerlifting was a strong motivating factor.