Denna uppsats beskriver HBTQ+-personers gestaltning i barnlitteratur. Studien utgörs av karaktärs- och bildanalyser på sex olika HBTQ+-karaktärer från fyra olika barnböcker. Resultatet av denna uppsats visar att de flesta HBTQ+-personer i barnlitteratur framställs utifrån normer som vi förmedlar till barn, vilket kan ge positiva och negativa effekter på barns tankar om heteronormen.

Euphoria is a popular tv-series that has become a part of popular culture with its dark imagery and strong characters. The characters became a big discussion in social media and mantras that people are taking inspiration from. The series has become a phenomenon in social media where people recreate the characters makeup and outfits. This study looked at how female characters are portrayed in Euphoria from a female stereotypic and gender identity perspective. And we wanted to see if the female characters are challenging heteronormativity that is reflected in our society. We used a narrative analysis and mise-en-scéne to analyze the chosen scenes, the theories we used were gender theory, gender role theory and queer theory. The result showed that three of the characters are shown as the typical female stereotype and two of them are not. The three females that are more like the stereotypes are portrayed in a sexualized way and their bodies are shown for entertainment and selling purposes. Meanwhile the two female characters that challenge heteronormativity are portrayed as norm breaking and they are not sexualized. The gender roles are shining through when some of the feminine women are acting from what is expected of a woman. They are seeking after what the ideals are and how they can be their most beautiful selves based on the stereotypes while some of them do not.

The aim of this study is to investigate the experience of people living in collective housing in relation to chrononormative time. I have interviewed people from the ages 20-30 who have experience of living in collective housing at some point in their lives. My theoretical framework includes chrononormativity, queer time and queer kinship. I have also used a phenomenological perspective on orientations and straight lines to gain a deeper understanding of the participants' experiences with timelines. The methods used are semi-structured interviews and thematic analysis. The result of this study shows that there are specific norms in collective housing that the participants related or deviated from.  It became clear that the participants were affected by the pressure of chrononormativity and norms about aging, though in different ways. All participants negotiated with these norms as a way to make sense of themselves and their choices in life.

I denna studie undersöks kvinnliga tatuerares uppfattningar av, och förhållning till, genus och kön inom tatueringsyrket. Studiens syfte är att undersöka hur genus görs och påverkar yrkesidentiteten, med fokus på kvinnor i ett mansdominerat yrke. Uppsatsens material bygger på intervjuer, observationer och frågesvar från en separatistisk, sluten Facebook-grupp om tatueringar för kvinnor och icke-män. Analysen bygger på diskursteori och genusforskning, där grunden lutar sig mot Chantal Mouffe och Ernesto Laclaus diskursteorier, samt Judith Butlers användning av performativitetsbegreppet och den heterosexuella tolkningsmatrisen. Studien visade på att informanternas uppfattning av genusets påverkan på yrkesidentiteten var ostabil. Genuset påverkade utrymmet som informanterna gavs i det maskulina yrkesfältet, där detta utrymme var olika beroende på om de var i sammanhang med andra inom fältet eller utomstående. Yrkesidentiteten påverkades även av hur de utövade och presenterade olika normativa kvinnoideal.

In this thesis I aim to examine the ways in which cultural beliefs and norms about gender and sexuality are shaped by discourses on animals and nature. I have done a participatory observation on two different guided tours of animals and analyze some information about the animals at a Swedish zoo. With a discourse analytical approach, I analyzed transcribed material from the guided tours of animals and information about animals from a gender and queer theoretical perspective, based on Judith Butler's understanding of the heterosexual matrix and her performativity theory. In my analysis, based on my chosen theoretical framework and with support of previous research, I have seen that the way people talk about animals is characterized by human notions of gender and sexuality. In addition to human notions of gender and sexuality, I have seen human notions of ethnocentrism and the division of labor between male and female. Furthermore, I have seen that some of these texts about animals challenge ideas about the division of labor in the home between male and female.

Statistik visar att hälsan är sämre hos hbtq+-personer än hos den övriga befolkningen. Till exempel är oro, ångest och självmordstankar betydligt vanligare. Idrott och fysisk aktivitet är hälsofrämjande och stärkande på flera sätt. Det såväl förebygger som bibehåller en god hälsa, både fysiskt och psykiskt. Idrottsrörelsen är ett väldigt viktigt socialt sammanhang för många. Idrott kan vara av fostrande och utbildande karaktär och ge färdigheter inom till exempel lagarbete och ledarskap. Hbtq+-ungdomar är underrepresenterade inom idrott, träning och tävling. De som deltar i idrott känner sig mindre trygga än heterosexuella och cis-personer. Många upplever en rädsla för att bli dåligt behandlade och har erfarenheter av att bli dåligt bemötta och utsatta för kränkningar och microaggressioner. Hbtq+-personer rapporterar i högre utsträckning att de har en stillasittande fritid samt motionerar eller tränar regelbundet i mindre utsträckning än befolkningen in övrigt. Denna uppsats belyser forskning om hbtq+-ungdomars erfarenheter av idrott och könsföreställningar inom idrotten i Sverige som kan påverka attityder till hbtq+. Dessa delas in i kategorierna omklädningsrum, språk samt fördomar och negativitet. Omklädningsrum upprätthåller och normaliserar en binär norm om könsidentitet och uttryck. För många ungdomar är det en plats som skapar osäkerhet, exkludering och ojämlikhet. Många vittnar om sexistiskt och homo- och transfobiskt språkbruk inom idrottsrörelsen. Det finns stöd för att sexism, fördomar och homo- och transnegativitet är en del av sportkulturen. Den präglas av könsnormativa och heteronormativa synsätt och ideal. Rådande normer, förväntningar och föreställningar kring kön och sexualitet spelar stor roll inom idrotten. Det kan göra så att ungdomar exkluderas från idrott och därmed från de många fördelar som associeras med idrott och fysisk aktivitet. En ökad kunskap och medvetenhet om hbtq+-personers erfarenheter och könsföreställningar inom idrott kan öka tryggheten, inkluderingen och jämlikheten inom idrotten samt stärka folkhälsan. / Statistic shows that the health of LGBTQ+people is worse than the rest of the population. For example, anxiety and suicidal thoughts are much more common. Sports and physical activity are health-promoting and strengthening in several ways. It both prevent and maintains good health, both physical and mentally. The sport movement is a very importent social context for many. Sport can be of an educational nature and provide skills in, for example, teamwork and leadership. LGBTQ+youth are underrepresented in sports, training and competition. Those who participate in sports feel less safe than heterosexual and cis people. Many experiences a fear of being poorly treated and has experience of being poorly treated and subjected to violations and microaggressions. LGBTQ+people report to a greater extent that they have a sedentary leisure time and exercise regulary to a lesser extent than the general population. This paper highlights research on LGBTQ+young people's experiences of sport and gender perceptions in sport in Sweden that can influence attitudes towards LGBTQ+. These are divided into the categories of chnaging rooms, language and prejudice and negativity. Locker rooms maintain and normalize a binary norm of gender identity and expression. For many young people, it is a place that creates uncertainty, exclusion and inequality. Many testify to sexistic and homo- and transphobic language in the sports movement. There is support for sexism, prejudice and homo- and transnegativity is part of sports culture. It is characterized by gender-normal and heteronormative views and ideals. Prevailing norms, expectations and beliefs about ggender and sexuality play a major role in sport. This can exclude LGBTQ+youth from sport and thus from the many benefits associated with sports and physical activity. Increased knowledge and awarness of LGBTQ+people's experiences and gender perceptions in sport can increase safety, inclusion and equality in sport and strengthen public health.

Abstract This study is based on a qualitative observational study of sex education. The observations were carried out in four classes in a high school year 1 in southwest Sweden. The purpose was to create an understanding of how society's discourse on relationships, consent and sexuality is expressed among students. In the study, the reactions and word choices used by the students were observed. The reactions were interpreted as an expression of the norms that the students learned from gender socialization, which are heteronormative. The theories applied in the study are sociology of emotions, which means the difference between emotions and feelings and their expression. Discourse was chosen as a theory and means that the language of one's surroundings is how one percieves it. Finally, gender socialization was chosen as a concept to describe and analyze the norms, values, and perceptions the indivitual has grown up in that govern one's behavior. The metod used to analyze the empiric discourse analysis to understand the way in which student's behavior reflects society. The study is also based on reflexive methodology, which means that the researcher's previous knowledge of the subject helps one understand the whole.  The result of the study was that the student's reactions and ideas show that the discourse they refer to is heteronormative. The sociological contribution is to increase knowledge about the effects that arise with and without sex education, so that they themselves can influence their lives and surroundings. / Studien bygger på en kvalitativ observationsundersökning av sexualundervisning.Observationerna genomfördes i fyra klasser i en gymnasieskola i årskurs 1 i sydvästraSverige. Syftet var att skapa en förståelse kring hur diskursen samhället har kring relationer,samtycke och sexualitet uttrycker sig bland eleverna. I studien observerades de reaktioner ochordval som eleverna använde. Reaktionerna tolkades som ett uttryck för de normer someleverna lärt sig genom könssocialisation, vilka är heteronormativa. De teorier som tillämpas istudien är emotionssociologi som innebär skillnaden mellan känslor och emotioner samt derasuttryck. Diskurs valdes som teori och innebär att språket om sin omgivning är så en uppfattarden. Till sist valdes könssocialisation som begrepp för att beskriva och analysera de normer,värden och föreställningar individen vuxit upp i som styr ens beteenden.Metoden som användes för att analysera empirin var diskursanalys för att förstådet sätt som elevernas beteende speglar samhället. Studien utgår även från reflexivmetodologi som innebär att de förkunskaper forskaren har kring ämnet hjälper en att förståhelheten.Resultatet av studien blev därmed att elevernas reaktioner och föreställningar visar påatt diskursen de relaterar till är heteronormativ. Det sociologiska bidraget är att öka kunskapkring vilka effekter som uppstår med och utan sexualundervisning, för att de själva ska kunnapåverka sitt liv och omgivning.

Syftet med detta examensarbete är att normkritiskt granska ett av de vanligaste läromaterial som används i sex- och samlevnadsundervisning på högstadiet, Sex & sånt (Janouch 2006), för att se hur materialet förhåller sig till den mångfald av elever som finns i ett heterogent klassrum. Granskningen bygger på en kritisk diskursanalys av det kapitel i materialet som specifikt handlar om kärlek och sex. För att synliggöra hur normer och värderingar kommer till uttryck genom författarens grammatiska val används analysredskap från den systemisk-funktionella grammatiken. Resultaten tolkas mot bakgrund av tidigare forskning kring arbete med normer och normkritisk pedagogik samt svensk tradition av sexualupplysning. Resultatet från den kritiska diskursanalysen visar att stilgrepp, språkhandlingar, satskonstruktioner och ordval på olika sätt bidrar till att både bryta och upprätthålla begränsande normer. Slutsatsen som kan dras ur studien är att det finns en del normkritiska perspektiv, men att ett andrafokuserat och toleranspedagogiskt förhållningssätt genomsyrar delar av materialet, vilket leder till ett andragörande och exkluderande av elever som inte lever upp till normen. Mot bakgrund av detta kan konstateras att det i en demokratisk skola är viktigt att lärare är medvetna om språkets makt i upprätthållandet av diskriminerande maktstrukturer, så att normer som underbygger dessa kan synliggöras och utmanas.

Bakgrund: Enligt Skolverket ska skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna till att bli goda samhällsmedborgare genom elevernas utbildning vilken där det ska präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter. Inom hem- och konsumentkunskap ska det ges möjligheter att reflektera över normer, jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet samt kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll. Alla pedagoger på skolan ska klargöra för eleverna det svenska samhällets värderingar och dess konsekvenser av individens egna personliga handlande för eleverna. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka lärarens pedagogiska arbete med fokus på normmedvetande förhållningsätt för att kunna öka kunskapen om hur normbeteende sker i hem- och konsumentkunskapen i jämförelse med andra ämnen. Metod: En kvalitativ forskning med observationer användes med tre centrala frågor, Var, När och Hur länge hos åtta pedagoger. Observationerna utfördes hos fem pedagoger på högstadiet och tre pedagoger på mellanstadiet från åk 6–9. Resultat: Pedagogerna använder mikrosanktioner och omedveten härskarteknik i sin undervisning. Slutsats: Pedagogens utbildning spelar roll för att kunna skapa heteronormativa ordning i klassrummet utifrån demokratisk och normmedvetande förhållningsätt. / Background: According to the Swedish National Agency for Education, the school must actively and consciously influence and stimulate the students to become good citizens through the students' education, which must be characterized by openness and respect for people's differences. Within home economics, there must be opportunities to reflect on norms, gender equality and division of labor in the home, as well as knowledge of cultural variations and traditions in different households. All pedagogues at the school must make clear to the students the values of Swedish society and the consequences of the individual's own personal actions for the students. Objective: The purpose of the essay is to examine the teacher's pedagogical work with a focus on norm-conscious approaches to increase knowledge of how norm behavior takes place in home and consumer knowledge in comparison to other subjects. Method: A qualitative research with observations was used with three central questions, Where, When and How long with eight educators. The observations were carried out with five pedagogues in the upper secondary school and three pedagogues in the middle school in grades six to nine. Results: The educators use micro-sanctions and unconscious domination techniques in their teaching. Conclusion: The teacher's education plays a role in being able to create heteronormative order in the classroom based on a democratic and norm-conscious approach.

Denna litteraturstudie undersöker vilka värden som förmedlas i sex- och samlevnadsundervisningen och vilken roll lärare spelar i förmedlingen av dessa. Litteraturen har samlats in genom systematisk sökning som efter utsortering resulterade i nio vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar har sammanställts i en tematisk innehållsanalys. I resultatet framgår att samhällsnormer så som heteronormativitet och funktionalitet genomsyrar undervisningen även hos de lärare som intar ett normkritiskt perspektiv. Detta beror till stor del på att lärare saknar ämneskompetens inom sex och samlevnad. Av denna anledning utgår de till stor del från sin egen sexualsyn vilket leder till att normer reproduceras. Behovet av de nya examensmålen på ämneslärarprogrammet visar sig vara stort för att lyckas förmedla styrdokumentens värden i gymnasieskolans sex- och samlevnadsundervisning.