Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om svenskundervisning ur ett hbtq-perspektiv i fyra olika grundskolor, varav två är hbtq-certifierade, samt att dessutom närmare undersöka lärares kunskaper om och upplevelse av att arbeta med hbtq-perspektiv i svenskundervisning. Jag har studerat hur lärarna arbetade, vilka som representerades i läromedlen och i klassrumsmiljöerna, hur klassrummen var möblerade samt hur eleverna var grupperade. Fyra skolor, varav två genomgått RFSL:s hbtq-certifiering, ingår i undersökningen. Studien visar att det råder brist på kunskap om hbtq hos två av de fyra lärarna. Normkritiskt arbetssätt är inte något som praktiseras kontinuerligt förutom av en lärare som ibland hade inslag av normkritiskt arbete. Ingen av de fyra lärarna hade berört hbtq under sina lärarutbildningar. Slutsatsen av mitt arbete är att det krävs en kompetenshöjning när det gäller hbtq-relaterade frågor hos personal som jobbar i skolan. Att hbtq-certifiera verksamheten verkar inte ge bestående effekt; det krävs uppföljning och kontinuerligt arbete för att ändra på de starka normer som råder i samhället. Då styrdokumenten tydligt förespråkar en inkludering av alla elever oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder borde kraven på kompetenshöjning i ett normkritiskt arbetssätt komma via styrning uppifrån för att nå ett snabbare resultat. / The purpose of this article is to study four primary school teachers and how they work with LGBTQ-perspectives. Four schools, of which two are LGBTQ-certified by RFSL, are included in this study. The study reveals a lack of knowledge regarding LBTQ issues in three out of the four teachers. Norm critical practices are not continuously applied by the teachers in their work, with the exception of one who does apply them. None of the teachers had come in to contact with LGBTQ through their own education. The conclusion I have drawn from my work on this article is that an improvement of competence concerning LGBTQ related issues among personnel working in school environments is required. LGBTQ-certification does not seem to come with a lasting effect; follow-ups and continuous work are required to change the strong norms that are currently present in society. As Skolverket clearly advocates for the inclusion of all students, regardless of gender, cross-gender identity or expression, ethnic background, religion or other faith, disability, sexual orientation, or age, the requirements of competency improvement regarding the application of norm critical practices should come through guidance from above to assure quick results.

Med utgångspunkt i diskrimineringslagen och läroplanen analyseras i denna uppsats framställningen av kön och sexualitet i tre läroböcker för tyska för nybörjare. Analysen har ett normkritiskt och queerteoretiskt perspektiv och utgår ifrån att samhälleliga normer skapar makt och hierarkier mellan människor och grupper samt att det talade och skrivna språket spelar en betydande roll i norm(re)produktionen. Läroböckerna skapar en mycket heteronormativ bild av verkligheten, då figurerna ofta är stereotypt manliga och kvinnliga och då enbart heterosexuella kärleksrelationer och familjekonstellationer visas upp. I diskussionen ställs frågan om detta är förenligt med läroplanen, som bl.a. menar att skolan ska motverka traditionella könsmönster, och normkritisk pedagogik diskuteras som ett sätt att göra undervisningen mer inkluderande. / Mit dem Diskriminierungsgesetz und dem Lehrplan als Ausgangspunkte, wird in dieser Arbeit die Darstellung von Geschlecht und Sexualität in drei Lehrbüchern für Deutsch als Fremdsprache analysiert. Die Analyse hat eine normkritische und eine queertheoretische Perspektive und geht davon aus, dass gesellschaftliche Normen Macht und Hierarchien zwischen Menschen und Gruppen herstellen und befestigen. Es wird auch vorausgesetzt, dass die gesprochene und geschriebene Sprache eine bedeutende Rolle an der Norm(re)produktion spielt. Die Lehrbücher zeigen ein sehr heteronormatives Weltbild auf, indem die Figuren oft stereotyp männlich und weiblich sind und weil ausschließlich heterosexuelle Liebesbeziehungen und Familienkonstellationen vorhanden sind. Es wird die Frage gestellt, ob diese Tatsache mit dem Lehrplan vereinbar ist, der u.a. meint, dass die Schule traditionelle Geschlechtsmuster beseitigen soll. Die normkritische Pädagogik wird als eine Lösung präsentiert, die den Unterricht inkludierender machen kann.

I föreliggande uppsats har jag studerat bilderna i ett bildläromedel för vuxna illitterata. Läromedlet, som är en bildordbok, används inom sfi-undervisningen i spår 1, kurs A, och heter Tala svenska direkt (Hanssen 2004). Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning bilderna i boken motsvarar kriterierna för en bra bild med högt läsvärde utifrån ett perceptuellt, ett kognitivt, ett sociokulturellt och ett pedagogiskt perspektiv. Min metod har varit kvalitativ analys och bildanalys. Jag har utgått från semiotisk bildteori och inspirerats av såväl ikonografi och semiotisk bildanalys som av tidigare forskning på området. Mitt datamaterial har bestått av 60 sidor ur boken, vilket utgör 53 % av bokens totala sidantal. Datamaterialet är ett representativt urval, då det omfattar teman och arbetsområden som är vanligt förekommande inom sfi, kurs A. Resultatet av undersökningen visar att vissa delar av materialet har bra läsvärde ur perceptuellt och kognitivt perspektiv, medan andra delar har brister i fråga om såväl kontrast, skärpa och storlek på detaljer som om begriplighet och kontext. Ur sociokulturellt perspektiv har materialet stora brister, framförallt på grund av en normerande svenskhet. Ur pedagogiskt perspektiv fungerar vissa delar medan andra behöver kompletteras med annat material.

This study aims to examinehow and what Disney communicate to their target audience, by analyzing the four animated feature films Peter Pan (1953), The Lion King (1994), Pocahontas (1995), and Princess and the Frog (2009). The animated movies have been analyzed through a qualitative method to get a better understanding of how Disney portray their male antagonists through queer coding. Through semiotics, and Peter Dahlgren's approach to analyzing media texts, we have gained a deeper understanding of what Disney is communicating. The study shows that there are many obvious cases of queer coding because of the stereotypically feminine way that the male villains are portrayed. The villains show signs of this femininity through everything from facial features to bodily movements. Through this detailed analysis it has come to our attention, that there is no doubt that the villains are being portrayed in a much more feminine way in comparison to the remaining characters in the movies. / Den här studien syftar till att undersökahur och vad Disney kommunicerar genom de fyra animerade filmerna Peter Pan (1953), Lejonkungen (1994), Pocahontas (1995) och Prinsessan och grodan (2009). Målet har varit att få en djupare förståelse för hur Disney porträtterar sina manliga antagonister utifrån queer coding. I den här studien analyserades filmerna genom en kvalitativ och semiotisk textanalys med hjälp av Peter Dahlgrens metod för att analysera medietexter. Studien visar att det förekommer flera antydningar till queer coding, nämligen stereotypiska porträtteringar av genuskonstruktioner, hos de manliga skurkarna. Vi har analyserat att de signalerar stereotypisk femininitet genom allt från ansiktsdrag till rörelsemönster. Att de manliga antagonisterna porträtteras med tydligt feminina drag, särskilt i jämförelse med övriga karaktärer inom filmerna, är uppenbart.

Denna uppsats undersöker hur unga tjejer upplever och påverkas av normer kring sex och sexualitet, samt hur dessa normer återspeglar uppfattningar av genus. Fokuset ligger på de normer kring sex och sexualitet som unga tjejer själva upplever och kan urskilja både i vardagen och i de olika medier de konsumerar, såsom filmer, TV-serier, pornografi och sociala medier. Det material som använts för att undersöka detta har samlats in genom kvalitativa gruppintervjuer med fem tjejer i övre tonåren, samt genom observationer på olika sociala medieplattformar. Genom detta material visar uppsatsen på hur ungdomarna upplever att män förväntas vara mer dominanta än kvinnor, och att män och kvinnor på så sätt görs olika, vilket är en bild de upplever till stor del reproduceras i olika medier. Studien visar även att de unga tjejerna upplever samhället de lever i som heteronormativt, samt att genusuppfattningar även speglas i föreställningar om homosexuella personer, då homosexuella män förväntas vara feminina utav sig, medan homosexuella kvinnor förväntas vara och bete sig mer maskulint.

Ensamhet blir allt mer normalt i det svenska samhället, paradoxalt nog är det inte normativt att vara ensam. Det blir tydligt när det kommer till unga mäns intersubjektiva förståelse för ensamhet och hur det uttrycks på Flashbacks incels-forum. Denna uppsats syftar till att genom antropologiska metoder och men en socialkonstruktivistisk analys med förankring i kritisk mansforskning och queerteori utforska incels uttryckta upplevelse av ensamhet i det svenska samhället. Det finns samhällsstrukturer om relationskapande och maskulinitet som skapar, påverkar och reproducerar ensamhet, vilket denna studie avser att förstå. Incel-fenomenet ifrågasätts därmed i denna studie som en social konstruktion, det vill säga, istället för att utgå från att det är ett hälsoproblem eller säkerhetsproblem, så ifrågasätter studien huruvida dessa benämningar, och de diskurser som dem bygger på, återspeglar fenomenets sociala förutsättningar. Fokuset är således inte att värdera eller förringa incels. Uppsatsen bygger främst på intervjuer med självidentifierade incels och netnografiska observationerna från Flashbacks forum, vilket ligger till grund för analysen. Det huvudsakliga resultatet pekar på att det inte finns någon entydig definition av incel men att det existerar en tydlig bild av incels-typen som har olika associationer beroende på kontexten i vilken det studeras. Den uttryckta upplevelsen av ensamhet bland svenska incels varierar men gemensamt är att samtliga behöver förhålla sig till maskulinitetsnormer och heteronormativa strukturer för samlevnad i Sverige. De som inte uppfyller samhällets förväntningar utsätts för sanktioner i form av marginalisering, patologisering och exkludering. Vilket i sin tur skapar förutsättningar för unga män att relatera till incels genom genmanskapen av det lidande ensamheten frambringar hos dem.

I följande studie har olika sexuella identiteters skildring och inkludering analyserats i tre av RFSU:s reklamfilmer, men med ett specifikt fokus på homosexualitet. RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning, är en etablerad svensk riksorganisation som arbetar med sexual upplysning, preventivmedel, aborträtt, frågor gällande sexualitet och rättigheter. Det framgår att reklamkampanjernas primära fokus är att få fler att använda och prata om kondomer, men också att köpa deras kondomer. Syftet med denna studie är att undersöka hur framställningen och inkluderandet av homosexualitet har sett ut i reklamfilmerna i förhållande till heteronormativa strukturer. Studien behandlar dessutom likheter och skillnader reklamfilmerna emellan. Analysen och resultatredovisningen har genomförts med hjälp av ett queerteoretiskt perspektiv och en semiotisk metod, och dess redskap; denotation, konnotation och myt. Studiens resultat visar att RFSU reproducerar heteronormativa strukturer, även om graden av heteronormativitet varierar i de olika reklamfilmerna. / This bachelor thesis contains a study of how people who identify as homosexual, but also to some degree; people who identify as heterosexual, is portrayed in three commercials from RFSU, Swedish Association for Sexuality Education. RFSU is an established Swedish national organization working with questions regarding sexual education, contraceptives, abortion, sexuality, and human rights. The purpose of these three commercials is to encourage the usage of condoms and to deliver the importance of it but the intention is also to get people to buy their condoms. The purpose of this study is to examine how the representation and inclusion of homosexual people are portrayed in the selected commercials. The study also deals with similarities and differences between the commercials. A queer perspective and a semiotic method and its tools denotation, connotation, and myth are implemented in the analysis. The study shows that RFSU reproduce heteronormative structures, even though the extent of heteronormativity variegates and has altered in the three different commercials.

This thesis aims to highlight, analyse and problematize how sexualities and relationships are constructed as normative and deviant in the Hunger Games trilogy through the character Katniss Everdeen. With this analysis, the thesis aims to further elucidate the pluralism of meaning within literature as a contribution to the field of feminist cultural studies. Queer theory and queer temporality studies have been used to identify and discuss concepts such as the heterosexual matrix, monogamy and mononormativity, polyamory and other marginalized sexualities. A thematic queer reading serves as a methodological approach to the material to enable searching for queer themes in the series. The thesis shows how heterosexuality and monogamy are constructed and portrayed as normative and compulsory, where all other expressions of sexuality are presented as deviant and thereby can be view as different expressions of queer temporality.

Syftet med denna studie var att undersöka upplevda förväntningar för de två biologiska könen bland gymnasieelever. Syftet preciseras i tre frågeställningar vilka behandlar om och hur dessa förväntningar tar sig uttryck samt hanteringsstrategier och konsekvenser kopplade till dessa. För att undersöka detta genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med gymnasieelever från tre olika län och tre olika inriktningar. Resultatet analyserades via en tematisk analys och mynnade ut i totalt åtta teman och 15 subteman vilka visade att de förväntningar som upplevdes bland eleverna kunde kategoriseras upp i beteende, utseende och känslomässiga förväntningar. Hanteringsstrategierna handlade om antingen anpassning eller normbrytande och i vissa fall båda två. Konsekvenserna innebar bland flera individer ett försämrat mående och oförmågan till att kunna vara sig själva. I diskussionen presenteras sammanfattningen att gymnasieflickor upplevs behöva vara tillgängliga för pojkarna på flera olika plan, samt den heteronormativitet som tydligt existerade bland gymnasiepojkarna. Studien kan hjälpa till att ge en förståelse för unga människors agerande och mående med könsrollsanknutna förväntningar som utgångspunkt.

Frågor om sexuell identitet, kön och genus blir allt mer diskuterad, accepterad och öppen bland dagens unga, på sociala medier och i samhället i stort. Kan skolverksamheten sägas hänga med i denna utveckling och tar de tillvara på elevers vilja att samtala om dessa frågor i litteraturundervisningen? Den kvalitativa studie som genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med både lärare och elever på gymnasieskolor har som syfte att synliggöra såväl lärares som elevers perspektiv på och attityder till frågor om sexuell identitet samt hur ett normkritiskt arbete kan genomföras med skönlitteratur som redskap. De forskningsfrågor som formulerats är: Hur beskriver lärare och elever den litteraturundervisning som bedrivs och i vilken utsträckning möjliggör den diskussioner kopplade till sexuell identitet? Vilka attityder synliggör elever då de talar om frågor om sexuell identitet? På vilka sätt kan lärare sägas arbeta normkritiskt inom ramen för litteraturundervisningen när det gäller frågor om sexualitet? För att analysera resultatet har teorier om litteraturdidaktik såväl som queerteori använts och visar att frågor om sexuell identitet får en obestämd roll i lärarnas litteraturundervisning. Det finns en öppenhet gällandet ämnet, men ansvaret för dess uttalade plats i klassrummet ligger hos eleverna. De attityder som eleverna synliggör är främst kopplade till generationsfrågor och belyser ett samband mellan normkritik och yngre åldrar. En normalisering gällande frågor om sexuell identitet kopplas till det faktum att generationer byts ut. Äldre, mer konservativa åsikter försvinner och ersätts med yngre, fördomsfria. Lärarnas arbete med normkritik är komplext och visar dels på en öppenhet, medvetenhet och vilja hos lärarna att inte endast belysa icke-heterosexuella sexualiteter och då framställa de som exotiska och annorlunda. De önskar att allt synliggörs på ett naturligt sätt. Trots detta ifrågasätts inte heterosexualitetens naturliga roll i undervisningen, utan förblir outtalad och osynlig. / The question about sexual identity, gender and sex is becoming increasingly discussed, accepted and open among today´s young people, on social media and in society at large. Can schools be said to keep up with this development and to they embrace students interest in discussing these said questions in literature teaching? The qualitative study conducted using semi-structures interviews with both teachers and students aims to illustrate both teachers’ and students’ views on and attitudes regarding sexual identity and how a norm critical work with fiction as a tool could take shape. The research questions asked are: How do teachers and students describe the literature teaching and to what extent does it enable discussions linked to sexual identity? What attitudes do students make visible while talking about sexual identity issues? In what ways can teachers be said to work norm-critical within the literature teaching regarding questions about sexual identity? In order to analyse the results, theories of literature didactics as well of queer theory has been used. The analyse shows that questions about sexual identity have an indefinite role in teachers’ literature teaching. There is an openness regarding the subject, but the responsibility for its place in the classroom lies with the students. Attitudes shown by the students attaches norm-critics to younger generations. The normalization of sexual identity issues is linked to the fact that generations is changing. Older generations and their conservative opinions disappears and are replaced with younger more open-minded ones. Teachers norm-critical work is complex. They show an openness, awareness and willingness to work with a variety of sexual identities in natural ways. Despite this, heterosexuality is given an natural role in literature teaching and is not questioned, but remains unspoken and invisible.