I den här uppsatsen utforskas André Acimans roman Call Me by Your Name (2007) och regissören Luca Guadagninos filmatisering av verket (2017) i relation till det antika begreppet eros (ung. begär). Det finns sedan tidigare en konstnärlig tradition i västvärlden att tillämpa antik tematik vid gestaltningen av manligt samkönat begär och för att åskådliggöra hur detta sker även i Acimans och Guadagninos respektive verk används i den här uppsatsen Platons Gästabudet (Symposion, ca 385 f. Kr) som en återkommande utgångspunkt i analysen. Utifrån ett urval tematiska inslag i Gästabudet, som alla anknyter till Platons övergripande behandling av begär ur ett filosofiskt perspektiv, riktas i det här arbetet uppmärksamheten mot hur dessa teman även förekommer i Call Me by Your Name, roman som film. Detta gäller inte minst Platons presenterade tanke att eros, under rätt omständigheter, har förmågan att leda filosofen mot upplysthet och förståelsen av en upphöjd och evig ordning. Utöver att visa på hur båda verken (som utspelar sig i relativt modern tid) genomsyras av denna antika begärstematik är ett annat mål med uppsatsen att genom en komparativ analys, och med ett genusvetenskapligt och queerteoretiskt perspektiv, blottlägga hur skillnaderna mellan romanförlagan och filmadaptionen påverkar bilden av den unge huvudpersonen Elio och dennes utforskande av sin sexualitet – även då bilden av sexualitet i en mer generell mening. Slutsatsen som den här uppsatsen leder fram till är att Acimans förlaga vid en första anblick framstår som mer utmanande i förhållande till en modern heteronormativ ordning (så som åskådliggjord av Judith Butlers heteronormativa matris) medan Guadagninos version – trots skildringen av samkönat begär i berättelsens centrum – innefattar mer konservativa indikationer. Samtidigt är de utmanande aspekterna i Acimans roman inte heller helt oproblematiska vid en andra anblick. I den mån Acimans skildring med hjälp av den antika tematiken gör motstånd mot moderna uppfattningar om sexualitet, begär och relationsformer leder nyttjandet parallellt till att andra diskriminerande och begränsande uppfattningar om kön, genusidentitet och könsmaktsordning snarare bekräftas inom berättelsens ramar mer än vad de utmanas.

<p>The thesis examines how sex/gender and sexuality are represented through text and images within the Internet community Sylvia whose primary target group is girls. Through an examination of the aesthetics, the member rules and the choices that constitute the framework for the site, the study observes Sylvia as a cultural context. In relation to this setting, the ten most visited member profiles at the time for the study are more closely examined. These profiles are studied from a constructivist view of sex/gender and are analysed from the perspective of feminist and quee r theory as well as in the light of feministic debates concerning sexuality and erotica. The thesis shows how Internet as a forum and the non-heterosexual context Sylvia open up for a constructivist understanding of sex/gender and also leads to a questioning of "masculinity" and "femininity". But the biological sex remains important since the community implies an explicit discussion about biological sex when targeting girls who should feel secure when practicing their sexuality. The result is that the sex/gender structures within the community often keep to a binary and essential segregation of the sexes. Sylvia becomes a free zone of solidarity in between women. This opens up for sexual experimentation beyond the heterosexual erotification of the female body. The user profiles also contain subversive gender expressions which are questioning the hetero norm. Even though there is a possibility of choosing from a variety of alternative sex/genders, the majority of the users keeps defining themselves as "girls" and "boys" . The study shows that Sylvia remains to relate to the world "outside" and this leads to an increase of Internet's possibility of deconstruction of identities online.</p> / <p>Uppsatsen undersöker hur kön/genus och sexualitet representeras i text och bild på Internet-communityt Sylvia, vars primära målgrupp är tjejer. Studien ger en överblick över den kulturella kontext som Sylvia utgör genom att undersöka den estetik, de regler och de valmöjligheter som sätter ramen för användarna. Med detta som bakgrund studeras de tio användarprofiler som vid tiden för studien var mest besökta. Profilerna undersöks utifrån en konstruktivistisk syn på kön/genus och analyseras utifrån såväl feministiska som queerteoretiska perspektiv samt i ljuset av feministiska debatter om sexualitet och erotik. Utifrån studien går det bland annat att se hur Internet som forum och den icke-heterosexuella kontexten Sylvia öppnar upp för en konstruktivistisk syn på kön och ett ifrågasättande av "manlighet" och "kvinnlighet". Men det biologiska könet bibehåller sin status eftersom sidan explicit för en diskussion om biologiskt kön i samband med att den riktar sig till tjejer som ska kunna känna sig trygga i utövandet av sin sexualitet. Därför faller kön/genusstrukturerna på communityt ofta tillbaka i en binär och essentialistisk könsuppdelning. Sylvia blir något av en frizon av kvinnlig gemenskap som öppnar upp för ett experimenterande med sexualitet som sträcker sig bortom den heterosexuella erotiseringen av kvinnokroppen. I användarprofilerna återfinns även subversiva genusuttryck som ifrågasätter heteronormen. Trots att det är möjligt att välja mellan ett flertal alternativa kön/genus fortsätter majoriteten av användarna att definiera sig själva som "tjejer" och "killar". Studien visar på att Sylvia hela tiden förhåller sig till världen "utanför" och härmed minskar Internets möjliga dekonstruerande effekt på identiteter online.</p>

The thesis examines how sex/gender and sexuality are represented through text and images within the Internet community Sylvia whose primary target group is girls. Through an examination of the aesthetics, the member rules and the choices that constitute the framework for the site, the study observes Sylvia as a cultural context. In relation to this setting, the ten most visited member profiles at the time for the study are more closely examined. These profiles are studied from a constructivist view of sex/gender and are analysed from the perspective of feminist and quee r theory as well as in the light of feministic debates concerning sexuality and erotica. The thesis shows how Internet as a forum and the non-heterosexual context Sylvia open up for a constructivist understanding of sex/gender and also leads to a questioning of "masculinity" and "femininity". But the biological sex remains important since the community implies an explicit discussion about biological sex when targeting girls who should feel secure when practicing their sexuality. The result is that the sex/gender structures within the community often keep to a binary and essential segregation of the sexes. Sylvia becomes a free zone of solidarity in between women. This opens up for sexual experimentation beyond the heterosexual erotification of the female body. The user profiles also contain subversive gender expressions which are questioning the hetero norm. Even though there is a possibility of choosing from a variety of alternative sex/genders, the majority of the users keeps defining themselves as "girls" and "boys" . The study shows that Sylvia remains to relate to the world "outside" and this leads to an increase of Internet's possibility of deconstruction of identities online. / Uppsatsen undersöker hur kön/genus och sexualitet representeras i text och bild på Internet-communityt Sylvia, vars primära målgrupp är tjejer. Studien ger en överblick över den kulturella kontext som Sylvia utgör genom att undersöka den estetik, de regler och de valmöjligheter som sätter ramen för användarna. Med detta som bakgrund studeras de tio användarprofiler som vid tiden för studien var mest besökta. Profilerna undersöks utifrån en konstruktivistisk syn på kön/genus och analyseras utifrån såväl feministiska som queerteoretiska perspektiv samt i ljuset av feministiska debatter om sexualitet och erotik. Utifrån studien går det bland annat att se hur Internet som forum och den icke-heterosexuella kontexten Sylvia öppnar upp för en konstruktivistisk syn på kön och ett ifrågasättande av "manlighet" och "kvinnlighet". Men det biologiska könet bibehåller sin status eftersom sidan explicit för en diskussion om biologiskt kön i samband med att den riktar sig till tjejer som ska kunna känna sig trygga i utövandet av sin sexualitet. Därför faller kön/genusstrukturerna på communityt ofta tillbaka i en binär och essentialistisk könsuppdelning. Sylvia blir något av en frizon av kvinnlig gemenskap som öppnar upp för ett experimenterande med sexualitet som sträcker sig bortom den heterosexuella erotiseringen av kvinnokroppen. I användarprofilerna återfinns även subversiva genusuttryck som ifrågasätter heteronormen. Trots att det är möjligt att välja mellan ett flertal alternativa kön/genus fortsätter majoriteten av användarna att definiera sig själva som "tjejer" och "killar". Studien visar på att Sylvia hela tiden förhåller sig till världen "utanför" och härmed minskar Internets möjliga dekonstruerande effekt på identiteter online.

This paper aims to examine the heteronormativity that is present in John Galsworthy’s The Forsyte Saga. This is achieved by performing a queer reading of the text with the help of Swedish Queer theorists Fanny Ambjörnsson and Tiina Rosenberg. I study the norm and how it is enforced by law, society and family. To get a complete image of the heteronormativity I also need to analyze the gender presented in the saga. For that task I use Judith Butler’s definitions of gender identity and the heterosexual matrix. I conclude that there is only a slight gender variation in the saga, mostly concerning the woman. Meanwhile the norms are broken repeatedly by different people and for different reasons. Generally all the non-normative behavior that is out of the public eye gets included and silenced by the family who acts as the norm. / Den här uppsatsen behandlar genus och heteronormativitet i romansviten Forsytesagan, hur dessa tar sig uttryck och vilken inverkan de har på romanfigurerna. Detta görs genom en queerläsning fokuserad på vad som sägs och än mer inte sägs i sagan. Det som analyseras är relationerna mellan människor, kraven som ställs på dem och deras begär till makt över egendom och över varandra. Vidare diskuteras hur heteronormen förändras under romanens gång, hur romanfigurerna bär sig åt för att hålla sig inom normen och vad som händer med dem som bryter mot normen. Slutsatsen blir att sagan behandlar förvånansvärt många frågor som än idag är aktuella, vissa av dem inlindade för att kunna tas upp i en sekelskiftsroman. Dessutom visas hur både genus och heteronorm förändrats under romanens gång, både i samhället i stort och inom familjen. Inte minst ges exempel på hur familjen agerar som norm och inkluderar alla avvikelser så länge som dessa sköts privat.

This thesis deals with questions concerning ongoing constructions of heterosexuality as a norm in the Swedish church. Empirically the study is based partly on interviews with thirteen homo- and bisexual priests, one district visitor and one church politician and partly on some of the church’s own inquiries and documents concerning the question of Christianity and ”deviant” sexuality. The aim for this study is to examine how norms for sexuality, coexistence and gender are repeated in the documents created by the Swedish church itself about homosexuality and Christianity and to discern how these norms are present and have sense – are reproduced, challenged and transformed in life stories of Christian homo- and bisexual individuals. To be able to see how the notion of homosexuality as abnormal is reproduced, secured and challenged I have chosen to interpret texts, observations and life stories from a critical discourse perspective. In this theoretical tradition it is central to stress how, or rather to investigate what strategies are used to produce and maintain notions of ”abnormality”. One dominating view in the discussions within the church is that homosexuals and heterosexuals have equal value but that partnership cannot be equated with marriage. This understanding is expressed in my examples of formations of heteronormativity within the church. In the interview persons’ narratives there are discourses represented that are articulated in the church’s own inquiries but the narratives also express counter discourses. They speak about themselves in relation to, for example, imperative heterosexuality, homosexual ideals, core family ideals, theological way of thinking and dichotomizing understanding of gender. I have identified several ”uses” in the narratives and all of them are contained in an overall Christian homosexual ”us”. Instead of viewing themselves as being ”wrong” some of the interview persons have moved the problem to the heteronormativity. Experiences of not being part of the norm have made them strong and willing to struggle and fight for their rights. This position, outside the norm, is by some viewed positively. The homosexuals’ experiences of oppression have led to a desire to liberate the church from homophobia and show ”the true” church, where no one is discriminated. Homosexuals are accepted within the church, but only as deviants. This way heterosexuality is being made the superior category. Its meaning and superior position cannot be questioned according to many of the church’s representatives. Still, this is exactly what is happening when homosexuals are increasingly visible to the public and when they challenge the heterosexual norm. This provocation makes the heterosexual norm visible and forces representatives of the norm to deal with it! / Författaren har bytt efternamn till Holst.

Following the wake of the AIDS-catastrophe in the beginning of the eighties, homosexual men or 'men who have sex with men' (MSM) have been barred from donating blood throughout the planet. In this thesis I look into the different discourses at play in the context of creating the legal framework for blood donation in Sweden. Genealogically tracing the emergence of the category of MSM and mapping how the category is brought to use in contemporary negotiations on blood safety, I scrutinize how scientific truth is established within blood transfusion practice. I argue that the rationality of risk group exclusion is contingent on economical grounds, and that the foucauldian concept of biopolitics could productively be used to understand this rationality. In particular, the concept of the 'biopolitics of blood' can be employed in order to understand the reluctance from the involved actors to acknowledge the heteronormative consequences of the legal framework of contemporary blood donation. / Sedan HIV-virusets uppkomst i början av åttiotalet har homosexuella män eller 'män som har sex med män' (MSM) uteslutits från blodgivning. I den här uppsatsen tittar jag på de sexualitetsdiskurser som cirkulerar i de sammanhang där dessa regler utvecklas. Genom att genealogiskt spåra uppkomsten av kategorin MSM och sedan följa hur den används i samtida förhandlingar om blodsäkerhet undersöker jag hur vetenskaplig sanning etableras inom svensk blodtransfusion. Jag menar att riskgruppslogiken till viss del vilar på ekonomiska grunder, samt att begreppet 'blodets biopolitik' produktivt kan användas för att förstå den motvilja som de inblandade aktörerna visar mot att erkänna de heteronormativa konsekvenser som dagens lagstiftning kring blodgivning har.

Syftet med denna examensuppsats var att kvalitativt undersöka upplevelsen av minoritetsstress samt dess påverkan och hantering hos homosexuella i Sverige. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med tio personer i åldern 22 till 44 år, vars berättelser analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar på en utbredd upplevelse av minoritetsstress inom flera områden i samhället och livet. Minoritetsstressen berodde på alltifrån hat och avståndstagande, diskriminering, utanförskap, heteronormativt bemötande, exotifiering och internaliserad homofobi till problem vid kontakt med myndigheter, vård och juridik. Minoritetsstressen upplevdes ge en sämre psykisk hälsa, ge upphov till komplexa negativa känslor, begränsa livsutrymmet, dränera energi samt ge upphov till en förhöjd rädsla och vaksamhet för potentiellt ofarliga situationer. Strategier för hantering av minoritetsstressen omfattade allt från socialt stöd, arbete med sin självbild och gränssättning till engagemang för hbtq+- frågor. Informanternas vittnesmål gick i linje med internationell forskning på samma område och kunde vidare förstås när de ställdes bredvid tidigare fynd och teorier kring minoritetsstress och hanteringsstrategier. Vittnesmålen visade även på minoritetsstressens komplexa verkan och genes. Resultatet indikerar ett stort behov av kunskap om homosexuellas utsatthet och livsvillkor inom samhällets alla arenor. Vidare forskning rörande minoritetsstressens omfattning, intersektion med andra minoritetspositioner samt fördjupning kring de olika delområden denna examensuppsats har berört bedöms nödvändig i framtiden. / Minoritetsstress hos hbtqi-personer: Upplevelser och coping

The horse-book is a literary genre which is considered very popular among young girls. Black Beauty (1877) by Anna Sewell is the very first horse-book and was therefore what started the genre. It is highly different from the horse-books of today which is what this paper looks at to see how the genre has evolved. This is done by comparing Sewell’s novel to Britta och Silver (1966) by Lisbeth Pahnke and Alla älskar Sigge (2004) by Lin Hallberg. This is done by looking at how these novels are alike and different from one another with connection to the horse and the human. And how it differs when the horse is the narrator as compared to when the human takes the narrating role. In Black Beauty the horse is telling its life story and how humans treat the horse as some of the people in the novel are cruel towards horses. Many of the dangerous moments are caused by the humans being mean towards the horse. Whereas in the other books it is pure accident, the danger also mildens. In Britta och Silver there are mainly riding accidents but also a death incident where a horse dies. In Alla älskar Sigge the most dangerous thing that happens is that a pony gets so sick that it must go to the hospital where it is cured. These dangers getting milder is connected to how the genre is targeted towards a younger audience nowadays. In all three books there is also a clear boy-girl relationship between horse and human. The narrative makes how the human girl views the male horse sound like a description of a love interest. This makes the genre heteronormative. And with the narrative switching from the horse to the human there is also shown more of the human’s relations to one another and rivalry in the stable.

Against a backdrop of feminist and social scientific research on sex, female embodiment, and normality this thesis aims to discern how young women, who in adolescence have learned that their bodies are developing in ways considered ‘atypical’ for the female sex, make sense of their bodies and their situation. In focus are the ways in which the women make sense of and negotiate female embodiment; how they, particularly in stories about their interactions with others, position their embodied selves; and how norms and beliefs about sexed embodiment, heterosexual practice, and in/fertility are strengthened and challenged in the interviewees’ sense-making. The data comprise 23 in-depth interviews with women who in adolescence have learned that they do not have a uterus and a vagina, or who have learned that they do not have two X chromosomes and have no, or non-functioning, ovaries. Through narrative and thematic analysis the thesis shows how the women’s sense-making can be obstructed by norms about female embodiment, heterosexual practice, and in/fertility, expressed through medical terminology and practice and in interaction with family, friends, and peers, as described by the interviewees. Concomitantly, as the thesis demonstrates, medical terminology can be experienced and function as a resource in the women’s sense-making. Diagnostic categories enable them to put the specificities of sex development into words and raise awareness about bodily variation. Furthermore, in their stories about others’ reactions to their bodies and about their experience and management of certain medical treatments, the women question norms about female embodiment, heterosexual practice, and in/fertility that were previously taken for granted. The complexity of the women’s sense-making is demonstrated through the ways in which the interviewees, on the one hand, align with norms about female embodiment, heterosexual practice, and in/fertility, and in which they, on the other hand, succeed in challenging the same. In this ‘juggling’ of reinforcement and resistance, the thesis argues, the women are found to expand rather than dismiss beliefs about female embodiment.  Thus, the thesis contributes with deepened knowledge about what it can be like to live with these specific conditions and with problematizations of how norms about female embodiment can be enacted and questioned. / Mot bakgrund av feministisk och samhällsvetenskaplig forskning kring kön, kvinnlig kroppslighet och normalitet syftar avhandlingen till att undersöka hur unga kvinnor, som i tonåren fått reda på att deras kropp utvecklas på ett sätt som anses ”otypiskt” för det kvinnliga könet söker förstå och skapa mening kring sin kropp och situation. Framförallt undersöks dessa kvinnors meningsskapande, hur de i sina berättelser positionerar sig i relation till andra, och hur normer och föreställningar om kvinnlig kroppslighet, heterosexuell praktik och in/fertilitet förstås, förhandlas, stärks och ifrågasätts i berättelserna. Materialet som undersöks utgörs av 23 djupintervjuer med kvinnor som i tonåren fått reda på att de antingen inte har någon livmoder och vagina eller att de inte har två X kromosomer och inga eller  icke-fungerade äggstockar. Genom narrativa och tematiska analyser visar avhandlingen hur kvinnornas meningskapande formas av normer kring kvinnlig kroppslighet, heterosexuell praktik och in/fertilitet, då de uttrycks i kvinnornas berättelser om sin situation i möten med andra och i relation till medicinsk praktik. Samtidigt, visar avhandlingen, kan medicinsk terminologi, specifikt diagnoser, och praktik utgöra resurser i kvinnornas meningsskapande som möjliggör för dem att sätta ord på och sprida kunskap om kroppslig variation. I kvinnornas berättelser om andras reaktioner på deras kroppar och om deras erfarenhet och hantering av specifika medicinska behandlingar utmanas vidare normer som kvinnorna tidigare har tagit för givet. Genom analysen framträder således komplexiteten i kvinnornas meningskapande då de å ena sidan anammar förgivettagna normer om kvinnlig kroppslighet, heterosexuell praktik och infertilitet och å andra sidan utmanar de samma. I detta ”jonglerande” av anpassning till normer och motstånd mot desammasyns kvinnorna expandera snarare än avfärda föreställningar om kvinnlig kroppslighet. Avhandlingen fördjupar därmed kunskapen om hur det kan vara att leva med dess specifika tillstånd och till att problematisera hur normer om kvinnlig kroppslighet kan ta sig uttryck och ifrågasättas.

Denna examensuppsats har ämnat undersöka ungdomars och unga vuxnas perspektiv på och upplevelser av föräldraskap och genetiskt ursprung samt aktuell föräldralagstiftning. Examensuppsatsen ämnar vidare utgöra underlag för en rapport som beaktas i en statlig utredning som handlar om att se över aktuella regler kring fastställande av rättsligt föräldraskap. Genom semistrukturerade intervjuer med tio unga vuxna i åldern 17 till 32 år har data samlats in och analyserats med tematisk analys. I resultaten fann vi att deltagarnas sätt definiera och tala om föräldraskap är i linje med tidigare forskning. Även internationell forskning kring synen på könscellsdonatorer och deras roll som föräldrar eller icke-föräldrar har kunnat appliceras på vårt intervjumaterial för att förstå donatorsrollen som infallande på ett kontinuum. Nya fynd som framkommit är att avsaknad av rättsliga band ej utgör ett oöverkomligt hinder för utövandet av socialt föräldraskap, både i avseende på att skaffa barn och sedermera uppfostra det. Deltagarna berättar dock att avsaknad av rättsligt föräldraskap har varit problematiskt vid dödsfall och separationer. Funderingar kring genetiskt ursprung och tillkomst beskrivs påbörjas i tidig ålder hos deltagarna och vara avslutat i tidig vuxen ålder, vilket är ett nytt fynd och går emot lagstiftad ålder för kännedom om donator och genetiskt ursprung. Möjlighet till kännedomen om genetiskt ursprung lyfts som barnets okränkbara rättighet. Utifrån dessa fynd drar vi slutsatsen att trots lagmässiga hinder kan ett fullständigt föräldraskap i många fall utövas av icke-juridiska föräldrar samt att avsaknad av genetiska band ej utgör en barriär för relationsskapande eller identitetsutveckling. Däremot anses lagstiftning och samhällsattityder fortfarande vara exkluderande och osynliggörande gentemot regnbågsfamiljer och könscellsdonation. / Statlig offentlig utredning (Kommittédirektiv 2017:28)