Denna studie handlar om genusskapande bland elever i årskurs 4 och 5 i deras klassrum. Jag har undersökt hur genus skapas i en social språklig interaktion mellan lärare-elev samt elev-elev i ett klassrum. Intresset för att problematisera genusskapandet bland elever har vuxit sig starkare under min utbildning vid fakulteten för Lärande och samhälle och under utbildningens verksamhetsförlagda tid. Som blivande svensk- och svenska som andraspråkslärare har studien fått ett naturligt språkfokus. Studiens fokus ligger på verbala och icke-verbala performativa handlingar som kan påverka elevers genusskapande. Ett andra fokus har lagts på handlingar som kan fungera språkutvecklande eller hämmande.Denna studie handlar om genusskapande bland elever i årskurs 4 och 5 i deras klassrum. Jag har undersökt hur genus skapas i en social språklig interaktion mellan lärare-elev samt elev-elev i ett klassrum. Intresset för att problematisera genusskapandet bland elever har vuxit sig starkare under min utbildning vid fakulteten för Lärande och samhälle och under utbildningens verksamhetsförlagda tid. Som blivande svensk- och svenska som andraspråkslärare har studien fått ett naturligt språkfokus. Studiens fokus ligger på verbala och icke-verbala performativa handlingar som kan påverka elevers genusskapande. Ett andra fokus har lagts på handlingar som kan fungera språkutvecklande eller hämmande.Syftet med studien är öka kunskapen om och förståelsen för hur elever gör genus och hur genus blir gjort. Studien är således ett försök att studera hur genus kan skapas i den sociala språkliga interaktionen i ett klassrum. Den observerade interaktionen visar att det finns tecken på att det mellan lärare och elever utförs handlingar som bidrar till att elevers genusskapande inte förändrats i någon större utsträckning sen tidigt 1980-tal. Det som möjligen skulle kunna ses som en förändring är flickornas verbala och icke-verbala handlingar som eventuellt påverkar de observerade flickornas och pojkarnas genusskapande. En slutsats som kan dras av studien är att det finns elever som använder sig av verbala och icke-verbala performativa handlingar som redskap för sitt genusskapande i den sociala språkliga interaktionen i ett klassrum.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lesbiska, bisexuella, trans- och queerpersoner med svåra erfarenheter av barnafödande har upplevt bemötandet i den reproduktiva vården. Vidare var syftet att undersöka vilka farhågor de hade kring bemötandet inför mötet med vården. Tidigare forskning visar att denna grupp är särskilt sårbar, vilket gör det viktigt att uppmärksamma hur denna grupp upplever och påverkas av bemötandet. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med 20 personer i åldern 28 till 40 år, både födande och ickefödande föräldrar, som alla hade svåra erfarenheter av barnafödande. Deras berättelser bearbetades sedan med hjälp av tematisk analys.  Analysen mynnade ut i sex teman som beskriver de farhågor som deltagarna hade kring graviditet och förlossning, samt hur de upplevde bemötandet i vården; Farhågor kring ett bristande bemötande, Erfarenheter av ett hetero- och cisnormativt bemötande, Osynliggjord som ickefödande förälder, Behandlad som en kropp, En stressad och otillräcklig vårdapparat och Ett professionellt bemötande. Deltagarnas vittnesmål går i linje med både svensk och internationell forskning, samtidigt som det framkommer att denna grupp riskerar att utsättas för flera lager av bristfälligt bemötande, som bidrar till minoritetsstress och utgör en riskfaktor för en negativ förlossningsupplevelse och förlossningsrelaterad psykisk ohälsa.

Den här studien undersöker Jessica Shiefauers ungdomsroman Pojkarna ur ett intersektionellt, genus och maskulinitetsteoretiskt perspektiv. Analysen handlar om hur genus konstrueras och framställs i samverkan med andra kategorier som ålder och sexualitet, men också vad som präglar pojkars umgängeskoder i romanen och hur huvudkaraktären Kims upplevelse av sin egen kropp och identitet utvecklas i förhållande till detta. Vidare ligger även fokus vid romanens normbrytande och/eller normreproducerande effekter. Den metod som använts är kvalitativ, litterär textanalys. Studiens främsta genusteoretiska nyckelbegrepp är performativitet, den heterosexuella matrisen, hegemonisk manlighet och homosocialitet. Resultatet visar att framställningen av kön är skildrat på ett polariserande sätt genom två binära motsatspar i form av maskulinitet- och femininitetsideal. Dessa fungerar som ett verkningsmedel för att synliggöra den heterosexuella matrisens begränsningar för individer som faller utanför normen. Framställningen tolkas i huvudsak som normbrytande tack vare huvudkaraktären Kims uppror mot normen, även om den binära motsatsbeskrivningen bidrar till att reproducera normer. Analysen visar att pojkars umgängeskoder i romanen är starkt präglade av ett hegemoniskt maskulinitetsideal och ett traditionellt manligt homosocialt umgänge vilket i sin tur även verkar diskriminerande gentemot den underordnade formen av manlighet.

I studien har jag tittat närmare på medlemmarnas i gaylaget Malmö Devilants tidigareidrottserfarenheter och idrottsbakgrund samt undersökt hur de konstruerar sitt lag vad gällernorm och manlighet. För att uppnå detta gjordes intervjuer med sex av medlemmarna somfick svara på frågor utifrån tre teman: idrottsbakgrund, vardagen i föreningen samt idrottensroll i deras liv. Genom att använda de teoretiska begreppen genus och heteronormativitet harjag därefter analyserat och synat svaren. Utifrån intervjuerna kunde utläsas att alla har olikaupplevelser av idrotten och att alla har någon form av tidigare idrottsbakgrund. Medlemmarnaser också sitt lag som en plats där det heteronormativa inte är den rådande normen, där de kanträffa likasinnade individer med likartade erfarenheter och på så sätt vara en i mängden.Genom att utöva en aktivitet som idrott bryter medlemmarna mot den stereotypa bilden av huren homosexuell man är och de upprätthåller då inte den uppdelning och gräns som ärbetydande för heteronormativiteten. Genussystemet och heteronormen med dess ideal för hurman ska vara för att betraktas som en ”riktig” man/kvinna innebär en begränsning somegentligen inte behöver finnas. Bryts dessa normer upp försvinner förmodligen också debegränsande idealen. / In this study I’ve been taking a closer look at the members of the gay team, Malmo Devilantsand their former sports experience, background in sports, and examined how they constructtheir team. To achieve this, interviews were made with six of the members who were asked toanswer questions based on three themes: background in sports, daily life in the team, and therole of sport in their lives. By using the theoretical concepts of gender and heteronormativity,I have analyzed the answers. Based on the interviews I could see that the members all havedifferent experiences of sport and that everyone has some form of previous sportingbackground. They also see their team as a place where the heteronormativity isn’t theprevailing norm, where members can meet like-minded individuals with similar experiencesand thus become one of the crowd. By exercising an activity such as sports challenge thestereotype of how a gay man is and the members do not maintain the division that issignificance for heteronormativity. The gender system and heteronormativity with its ideals ofhow to be to qualify as a “real” man/woman is a limitation that does not really need to exist.The more the norm and the system dissolves our notions of what is considered male or femalewill probably decrease.

The Swedish Sex Purchase Act was unique, when introduced in 1999. While it was legal to demand and collect payment for sexual services it became a crime to respond to such demands or offer payment. It is now part of Sweden’s foreign policy to ‘export’ this law, using gender equality arguments. Several countries have since followed. The law is often portrayed as a triumph of feminism and women’s political struggles. The law is gender neutral however and applies equally to e.g. MSM sex trade (Men who have Sex with Men), a phenomenon that the normal gender equality arguments do not capture. ‘Homosexual prostitution’ was initially argued in the legislative proceedings, to be so different from heterosexual prostitution, that the scientific investigator raised concerns if one-sided criminalisation was considered by legislators. Yet, this is what happened. This study traces exactly how this came to be, analysing legislative documents and debates, focusing on heteronormative reasonings. In the final round of legislation the question had entirely disappeared. MSM sex trade or culture was not even mentioned and can be seen as heteronormative collateral damage.

Detta är en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur gymnasielärare upplever arbetet med 2022 års läroplan gällande kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer (SSR) i den svenska gymnasieskolan. Studien utgår från den uppdaterade och reviderade läroplanen som verkställdes hösten 2022. Empirin samlades in via fem semistrukturerade intervjuer med verksamma gymnasielärare från olika orter i Sverige. Analysen av empirin genomfördes i form av en tematisk analys. Den analyserade empirin diskuterades och jämfördes sedan med hjälp av den tidigare forskning som valts ut för studien och performativitet som teori. De centrala begreppen i studien är kön, genus, könsidentitet, heteronormativitet, normer och normmedvetet förhållningssätt. Studiens resultat indikerar att gymnasielärarna upplever flera utmaningar med SSR och att de är i ett stort behov av utbildning inom SSR som kunskapsområde. / This is a qualitative study based on semi-structured interviews. The purpose of the study is to increase knowledge about how high school teachers experience the work with the 2022 curriculum regarding the knowledge area of sexuality, consent and relationships (SSR) in the Swedish high school. The study is based on the updated and revised curriculum that was implemented in the fall of 2022. The empirical evidence was collected by five semi-structured interviews with active high school teachers from different locations in Sweden. The analysis of the empirical evidence was carried out in the form of a thematic analysis. The analyzed empirical evidence was then discussed and compared using the previous research selected for the study and performativity as a theory. The central concepts in the study are sex, gender, gender identity, heteronormativity, norms and norm-conscious approach. The results of the study indicate that high school teachers experience several challenges with SSR and that they are in great need of education in SSR as an area of knowledge. / <p>Examinationsdatum: 2023-06-08.</p>

This essay analyses the songs from Den poetiska Eddan (The Poetic Edda) with a queer perspective through a queer reading. I use Tiina Rosenberg’s concept of queer leakage along with historical contextualization to figure out how to approach an older text through a modern perspective. Throughout the essay, I discuss how queer leakages appear throughout the text either in representations of gender and norm-breaking behavior, or through an analysis of the use of insults. The analysis establishes that there are queer leakages to be found in The Poetic Edda and that the conclusion avoids being anachronistic through the historical context that the evidence is tried against. The essay concludes that identities our society views as static are rather dynamic and in constant need of assertive actions for their own enforcement. / Den här uppsatsen analyserar tre kväden ur Den poetiska Eddan genom ett queerteoretiskt perspektiv. Uppsatsen använder Tiina Rosenbergs begrepp queera läckage tillsammans med en historisk kontext. Detta för att pröva hur en kan möta äldre texter genom ett modernt perspektiv. Under analysen diskuterar jag hur queera läckage ter sig genom texten, antingen genom olika typer av könsroller eller normbrytande beteende, samt genom en analys av förolämpningar. Analysen påvisar att det finns queera läckage i Den poetiska Eddan, och att slutsatsen undviker att bli anakronistisk på grund av den historiska kontext som textexemplen prövas gentemot. Uppsatsens slutsats är att de identiteter som vårt samhälle ser som statiska i själva verket är dynamiska, samt att de ständigt behöver hävdas för att fortsätta existera.

Syftet med studien är att utforska och förstå de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. Här ingår även berättelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvård och myndighetsutövning. Studien består av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fått barn inom den offentliga sjukvården sedan detta blev tillgängligt den 1 juli år 2005. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fältet. Resultatet visar att parens beslut har föregåtts av en process där alternativ har vägts mot varandra. Här återfinns två typer av tolkningsrepertoarer där svensk sjukvård har fått företräde på grundval av externa omständigheter. Den ena kretsar kring ett samhällsperspektiv där olika juridiska faktorer används retoriskt för att framhäva valet som rimligt. Den andra utgår ifrån ett familjeperspektiv, där det externa synliggörs genom konsekvenserna de får för den egna familjebilden.  Resultatet visar samtidigt på de erfarenheter paren har av att genomföra assisterad befruktning i Sverige. Dels beskrivs upplevelserna utifrån utsatthet, där rollen som vårdtagare och homosexuell framställs som en dubbel sårbarhet. Dels framkommer resonemang om acceptans, genom vilken paren hanterar och föregår bristande bemötande med olika argument som reducerar potentiella stressorer.

Under det senaste decenniet har svensk lagstiftning ändrats vid två tillfällen som möjliggjort för homosexuella par att gemensamt prövas som adoptivföräldrar och för lesbiska par att få barn med hjälp av assisterad befruktning inom den svenska sjukvården. I anslutning till att lagförslagen lagts fram har Sveriges Psykologförbund fungerat som remissinstans. Syftet med studien är att närmare undersöka och skapa en fördjupad förståelse för Sveriges Psykologförbunds ställningstaganden i frågor som rör homosexuellas familjebildningar. Undersökningen består av nio enskilda intervjuer med personer som funnits i Psykologförbundets ledning under den aktuella tidsperioden. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod inom det diskursanalytiska fältet. Resultatet visar att homosexuella familjer framställs som problematiska med hjälp av två diskurser, vilka i sin tur är relaterade till vilken fråga som behandlas. En diskurs om svårigheter som tillförs familjen utifrån, i form av negativa samhällsattityder till homosexualitet, är retoriskt användbar i argumentation mot homoadoptioner. Frågan om assisterad befruktning för lesbiska par framställs däremot som problematisk genom argumentation som knyts till svårigheter som tillstöter inifrån familjen. Genom att jämföra den lesbiska familjen mot en heterosexuell norm skapas föreställningar om problem som kretsar kring ett underskott av män och ett överskott av kvinnor som föräldrar. Normativa bilder av biologi, kön och sexualitet framträder, vilka analyseras och diskuteras i uppsatsen.

Options and possibilities for lesbian parents have changed fundamentally since the turn of the millennium. A legal change in 2003 enabled a same-sex couple  to share legal parenthood of the same child. An additional legal change, in 2005, gave lesbian couples access to fertility treatment within public healthcare in Sweden. The present thesis focuses on families where two women share legal parenthood of their children. It aims to provide knowledge about lesbian parenting couples and their children, and to focus on the interplay between family members within lesbian families, and between family members and their surroundings. Furthermore, the thesis aims to visualize and analyse notions of heteronormativity and homonormativity in contemporary Sweden. The thesis draws on interviews with 118 parents in 61 families, and 12 children in 11 families. The participants’ stories, descriptions, reflections and discourses have been analysed using discursive psychology and thematic analysis. The thesis includes five empirical papers. Paper I focuses on encounters with healthcare professionals prior to and during pregnancy, at childbirth and during the early stages of parenthood. Paper II deals with the participants’ experiences of second-parent adoption processes. Paper III focuses on equality in parenting relations. Paper IV focuses on encounters with fertility clinics within public healthcare. Paper V highlights the children’s reflections and shows how the children talk about fathers and donors. / För lesbiska par har förutsättningarna för föräldraskap förändrats i grunden sedan millennieskiftet. År 2003 möjliggjorde en lagändring att ett barn kan ha två rättsliga föräldrar av samma kön. Ytterligare en lagändring öppnade år 2005 möjligheten för lesbiska par att få barn genom assisterad befruktning inom svensk sjukvård. I avhandlingen fokuseras familjer där två kvinnor delar det rättsliga föräldraskapet om sina gemensamma barn. Studien syftar till att bredda kunskaper om lesbiska familjeliv och fokuserar samspelet mellan familjemedlemmar såväl som samspelet mellan familjen och dess omgivning. Vidare syftar studien till att synliggöra och analysera uttryck för heteronormativitet och homonormativitet i dagens Sverige. Studien bygger på intervjuer med 118 föräldrar i 61 familjer och 12 barn i 11 familjer. Deltagarnas berättelser, beskrivningar, reflektioner och diskurser analyseras med diskursiv psykologi och tematisk analys. Avhandlingen består av fem empiriska artiklar och en kappa. I Artikel I analyseras föräldrarnas berättelser om att möta sjukvården i samband med graviditet och förlossning. Artikel II belyser deltagarnas berättelser om att genomgå en närståendeadoption. I Artikel III fokuseras hur föräldrarna pratar om jämställdhet i sina föräldraroller. Artikel IV analyserar intervjuer med föräldrar som vänt sig till svensk sjukvård för fertilitetsbehandling. I Artikel V, är det barnen som står i fokus. Studien bygger på intervjuer med tolv barn som var mellan 5 och 8 år gamla och växte upp i familjer med två mammor. I artikeln analyseras barnens beskrivningar av pappor och spermadonatorer.