Syftet med denna studie är att utforska och förstå de sätt på vilka manliga samkönade föräldrapar pratar om de kvinnor som varit delaktiga vid barnens tillblivelse. De manliga samkönade föräldraparens berättelser rör dels kvinnan som burit barnet, dels kvinnan som donerat ägg. Denna studie består av nio intervjuer, varav sju involverar båda papporna och två intervjuer involverar ena pappan. Reproduktionsstrategi skiljer sig något åt, men en majoritet av paren har fått barn via värdgraviditet samt äggdonation. Materialet har samlats in via semistrukturerad intervju och analyserats med hjälp av diskursanalys.Resultatet visar att de manliga samkönade föräldraparen använder olika tolkningsrepertoarer då de pratar om bäraren och donatorn. En tolkningsrepertoar som uppkommer när deltagarna pratar om bäraren är bäraren som en nära släkting, men inte en mamma, där det blir synligt att deltagarna behöver förhålla sig till diskurser kring föräldraskap, moderskap och omsorg. En annan tolkningsrepertoar är bäraren som aktiv och självständig och därför inte utsatt, där deltagarna förhåller sig till diskurser kring värdgraviditet och bäraren som en utsatt kvinna. I deltagarnas berättelser om donatorn framkommer tolkningsrepertoaren donatorn som nära kontra avlägsen där deltagarna förhandlar kring hur nära relation de vill ha till donatorn samt tolkningsrepertoaren om donatorn som en betydelsefull individ kontra en instrumentell gengivare där deltagarna behöver förhålla sig till processen med att välja en äggdonator och huruvida man väljer en individ eller ett ursprung.

Vad är normalt? Vem äger det samhälleliga tolkningsföreträdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmänniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vår egen vardag samtidigt som vi försöker förstå vår gemensamma omvärld? Det är vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföreträde av vad som är möjligt att beteckna som normalt när det gäller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad händer med ett begrepp som gör motstånd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal än någon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstånd i ett offentligt samtal? Det är denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar är en heteronormativ samhällelig diskurs, där queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekräftelsen och reproduceringen av det normala. Genom att studera detta är det möjligt att synliggöra olika former av sociala konsekvenser som kan tydliggöra varför normalitet som konstituerande diskurs ständigt återskapas och bekräftas som avgörande för hur det är relevant att organisera ett samhälle socialt, kulturellt, politiskt och ekonomiskt. Något som får konsekvenser för oss som individer, medborgare och medmänniskor i hur vi tolkar och ger betydelse av vår egen vardag och tillhörighet i en för oss gemensam omvärld, vare sig det handlar om olika former av kön och sexualitet eller inte. Den sociala konstruktionen av ett begrepp som normalitet fungerar begränsande och maktutövande för samtliga sociala uttryck som den enskilda individen väljer att gestalta. Så ett ofarliggörande av det som ifrågasätter det som hävdar sin egen normalitet genom uteslutningen av någonting annat eller någon annan innebär en maktutövning med sociala konsekvenser. Särskilt som det sker i ett av flera offentliga samtal tillgängligt i ett vardagligt sammanhang, så som t ex i dagspressen. Jag menar därmed att genom att studera vad som konstrueras och definieras som normalt öppnas det upp för en möjlighet till förändring av de samhälleliga mekanismer som exkluderar den enskilda individens möjligheter till olika former av uttryck och inkludering socialt, kulturellt, politiskt och ekonomiskt.

Förskolan har ett ansvar att motverka könsmönster som begränsar barnensutveckling, val och lärande. Lärmiljöns och det tillgängliga materialets betydelse förbarns identitetsskapande har vetenskapligt studerats tidigare av andra forskare ochvisar då på att den genusexponering som barn utsätts för i tidig ålder är bidragandetill barns genusrelaterade förväntningar och attityder senare i livet. Studiens syfte ärdärav att undersöka hur tillgängligt material på förskoleavdelningar kan se ut ur ettgenusperspektiv samt hur verksamma förskollärare resonerar kring sittgenuspedagogiska arbete i avsikt att presentera en praxisnära bild av hur förskolansgenuspedagogiska arbete kan återspeglas i den pedagogiska lärmiljön inomhus. Istudien intervjuas fyra verksamma förskollärare i södra Sverige och deras respektiveavdelning inventeras på för barnen tillgängligt lärmaterial. Studien antar enfenomenografisk ansats och resultatet analyseras med hjälp av Hirdmans genusteori. Resultatet som framkom i studien visar på att det finns många olika sätt att utföragenusarbetet på och tre olika strategier har identifierats. Dessa döps till stereotyperinkluderas, stereotyper blandas och stereotyper exkluderas. Resultatet kan leda tillen diskussion kring hur barn kan påverkas av en lärmiljö med eller utan stereotypalekmaterial. Det har även framkommit ur studiens material att ju mindre lärmaterialsom observerats på avdelningen desto tydligare är det genuspedagogiska metodikenoch att genuspedagogiken får ta större utrymme i den planerade undervisningeninom verksamheten. Pedagogiska implikationer som framkommit i studien är vikten avgenusmedvetenhet samt närvarande och stöttande pedagoger men också en medvetetplanerad lärmiljö på förskoleavdelningen för att erbjuda barnen möjligheter attskaffa sig breda genusrelaterade erfarenheter. / Preschools have a responsibility to counteract gender patterns which restrictschildren’s development, choice, and education. The importance of the pedagogicalenvironment and the learning equipment available for shaping the identity ofchildren has been scientifically researched earlier by other researchers and showsthat the genus exposure which children are subject to in early years contributes tochildren’s genus-related expectations, norms and attitudes later in life. The purpose of the study is to examine how available equipment in preschools canbe viewed from a genus perspective, to investigate the current discussion amongst pre-school teachers around their genus-pedagogical work in order to present a closeto reality picture of how genus-pedagogical policy can be mirrored in the interioreducational environment. In this study four preschool-teachers in Southern Sweden are being interviewed andthe educational material available in their respective department is examined. The study takes a phenomenographic approach and the result is analysed with thehelp of Hirdman’s genus theory. The result of the study shows that there is a varietyof ways genus matters are being approached in today’s preschool learningenvironment. Three different genus strategies have been identified; environmentswhere stereotypes are included, a mixed approach to stereotypes and preschoolswhere stereotypes are being excluded.The result leads to a discussion about how children can be influenced in aneducational environment with or without stereotypical play materials. The study also reveals that the less learning material that has been observed in the department,the more influential the genus-pedagogical methodology is, and as a result, thegenus-related pedagogy becomes more prominent in the scheduled curriculum. The pedagogical implications arising from the study is the vital importance of genusconsciousness, the value of access to supporting pedagogues but also a strategicallyplanned educational environment in preschool which offers children possibilities toachieve broad spanning genus-related experiences for life.

Denna studie ämnar belysa hur svarta män framställs i film och vilka attityder dessa män har mot varandra. Uppsatsen undersöker hur aggressivitet och femininitet tar sig uttryck i den Oscarbelönade filmen Moonlight (2016) och vilka stereotyper som framkommer hos männen i filmen. Eftersom filmen behandlar homosexualitet i ett socioekonomiskt lågt område ämnar studien undersöka attityden gentemot homosexualitet och hur huvudkaraktären lever ett liv som homosexuell man. Teorier som används för att kunna undersöka aggressivitet och femininitet i filmen är heteronormativitet, representationsteori och stereotyper samt maskulinitet och hegemoni som hjälper oss titta djupare på aggressiviteten. Utifrån en multimodal diskursanalys har vi med hjälp av lexikala val, värdeladdade ord och paralingvistisk kommunikation studerat filmen och valt ut scener som belyser det som vi ämnar undersöka. Analysen visade att aggressivitet uttrycktes både verbalt och fysiskt, samt att det skedde en maktordning bland de manliga karaktärerna i filmen. De som faller innanför den heterosexuella ramen blir inte utsatta för samma våld och aggression som homosexuella män. Femininitet är ett genomgående tema i filmen som visade sig främst hos den homosexuella huvudkaraktären. Det syntes utifrån sårbarhet och att vara öppen med sina känslor. / This study aims to illustrate how Black men are depicted in film and what attitudes these men have towards each other. The study examines how aggressiveness and femininity is expressed in the Oscar awarded film Moonlight (2016) and what stereotypes that are emerging among the men in the film. Since the film includes homosexuality in a socio-economically low area, this study aims to look at attitudes towards homosexuality and how the main character is living a life as a homosexual man. Theories that have been used to examine aggressiveness and femininity are heteronormativity, representation theory and stereotypes as well as masculinity and hegemony that helps us look further into the aggressiveness. Based on a multimodal discourse analysis, we have used lexical choices, valued words, and paralinguistic communication to study the film and chose scenes that illustrate the aim of this study. The analysis showed that aggressiveness was expressed verbally and physically, and that there was a power structure among the male characters in the film. The ones falling within the heterosexual frame are not being exposed to the same amount of violence and aggression as the homosexual men. Femininity is a thoroughgoingly theme in the film and was shown mostly by the homosexual main character. It was shown by vulnerability and by expressing emotions.

Utgångspunkten inför studien är att våld i nära relationer inte sällan benämns som mäns våld mot kvinnor och syftar till att det är ett fenomen som främst förekommer inom heterosexuella relationer, där mannen framförallt ses som förövaren. Vi ser att våld i samkönade relationer därigenom riskerar att inte bli lika uppmärksammat. Från litteraturen går det att utläsa att det kan påverka tillgången till stöd och hjälp för personer som lever i våldsamma samkönade relationer. Vidare ser vi även att hbtq-personer, världen över, många gånger lever utan samma rättigheter som heterosexuella. Studien har som syfte att undersöka hur våld i samkönade relationer, uppbrott och bemötande kan uppfattas och beskrivas från personer som levt i en våldsam samkönad relation. Studiens material har samlats in från offentligt publicerade, personliga, berättelser på sociala forum, både internationellt och nationellt. Studiens resultat visade att våldet i en samkönad relation kan beskrivas på liknande sätt som våld i nära relation. Däremot framgick det i resultatet att målgruppen kan stå inför en specifik utsatthet till följd av samhällets struktur och normer. Denna aspekt återfanns i våldets olika uttryck, uppbrott och bemötande. Det är en aspekt som vanligtvis inte återfinns i våld i nära, heterosexuella, relationer. Ett annat resultat från studien var att hjälp- och serviceorganisationer inte ansetts vara behjälpliga och anpassade att bemöta målgruppen. Däremot framkom det att individuella professionella har ansetts behjälpliga i uppbrottet och tiden efteråt. Det återfanns även ett märkbart fenomen inom resultatet där män som är utsatta av våld tenderar stå utanför samhällets skyddssystem. Det framgick att mäns utsatthet, i sig, osynliggörs genom samhällets förutfattade meningar kring maskulinitet och mannens roll i samhället. Slutsatser från studien är att våld i samkönade relationer till stor del liknar det våld som återfinns i våld i nära relationer, men att det finns aspekter som skiljer sig. Dessa aspekter utgörs av hbtq-personers generella, och karaktäristiska, utsatthet i samhället och kan leda till att personerna blir dubbelt isolerade. Slutligen har vi även kunnat dra en slutsats om att heteronormen i ett samhälle kan bidra till att fenomenet blir obelyst. / Our prior view is that violence in close relationships is not often referred as men's violence against women and aims to be a phenomenon which mainly occurs in heterosexual relationships, where the man is the perpetrator. Therefore, violence in same sex relationships risks not being as well known. Based on the literature this may affect access to support and help for people living in violent same sex relationships. Furthermore, we also see that LGBTQ-people often live without same rights as heterosexuals. The aim of this study was to investigate how break-up and response regarding violence in same sex relationships can be perceived and described from people who have lived in a violent same sex relationship. The materials of the study have been collected from publicly published, personal, stories on social forums, both internationally and nationally. The results of the study show that violence in a same sex relationship can be expressed similarly as violence in a close relationship. However, the results showed that the target group can face a specific vulnerability as a result of the structure and norms of society. This aspect was found in various expressions, break-up and response of violence. It is an aspect usually not found in violence in close, heterosexual, relationships. Another result was that aid and service organizations were not considered helpful nor adapted to meet the target group. However, it emerged that individual professionals were considered helpful in the break-up and afterwards. There was also a noticeable phenomenon where men who were subjected to violence tend to be outside the social protection system. It appears that men's vulnerability is invisible through society's preconceived notions of masculinity and man's role in society. Conclusions drawn in the study are that violence in same sex relationships is similar to the violence found in close relationships, though there are aspects that differ. These aspects constitutes from LGBTQ-peoples general vulnerability in society and how it risks causing them to become doubly isolated. Finally, we have been able to conclude that the heteronorm can contribute to the phenomenon going unresolved.

Abstract.  The purpose of this study is to investigate connections between Andrew Tate and right-wing extreme ideologies through fascist and feminist theories and how they spread in a digitalized globalization. The material is gathered from interviews and podcasts on YouTube where Andrew Tate shares his opinions. I have used theories and concepts that discuss sex, gender and heteronormativity as a social construction, as well as a theoretical framework that identifies tactics used by fascist movements to spread their ideas and increase their influence. The result of my study shows that there are distinct connections between Andrew Tate opinions and right-wing extreme ideologies. Tate uses the same tactical method as fascism to spread his message and gain followers. They also share the traditional conservative view on gender and gender roles where everything is based on masculinity and femininity in relation to one's biology. Both ideologies are based on a heteronormativity that lacks intersectional analysis and stigmatizes those who break the norm.

Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet handlar om att undersöka hur villkoren för killars och mäns deltagande i ridsportverksamheter gestaltas i berättelser om ridsport. Annorlunda uttryckt är jag intresserad av hur kön konstrueras, eller ”görs”, i killars och mäns ridsportberättelser. Centrala frågeställningar är: Hur hanteras killarnas och männens könsgränsöverskridande i berättelserna? Vilka normer och föreställningar kring kön och sexualitet blir synliga i berättelserna? Hur positionerar sig killarna och männen i förhållande till rådande köns- och sexualitetsnormer? Metodologi: Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 19 killar och män, 13 till 55 år gamla, aktiva på såväl bredd som tävlingsnivå i verksamheter knutna till Svenska Ridsportförbundet. I ett första analyssteg genomfördes en narrativ analys, där fem berättelser – eller narrativ – konstruerades. Dessa illustrerar på olika sätt centrala teman, erfarenheter och problematiker i intervjupersonernas berättelser. I ett andra analyssteg gjordes en feministisk poststrukturell läsning av de fem narrativen. Resultat och diskussion: Sammanfattningsvis verkar det som att deltagandet i en kvinnligt kodad idrott som ridsporten kan öppna upp för andra, och mindre stereotypa, sätt att vara kille än traditionellt manligt kodade idrotter. Eftersom den vardagliga verksamheten innehåller både sådant som (i vår kultur) brukar definieras som kvinnligt, exempelvis omsorg, kommunikation och lyhördhet, och sådant som brukar definieras som manligt, exempelvis handlingskraft, styrka och mod, får man som kille (och tjej) möjlighet att inta såväl feminint som maskulint kodade positioner. På detta sätt utmanas dominerande diskurser om hur tjejer och killar, män och kvinnor ”är”. Samtidigt måste man som kille inom ridsporten förhålla sig till det omgivande samhällets syn på ridning som en ”tjejsport” liksom till en heteronormativ särartsdiskurs enligt vilken killar inom ridsporten är tävlings-, prestations- och målinriktade, inte gillar att pyssla med hästarna och tycker att det bästa med ridsporten är tjejerna. Det verkar göra att det kan bli extra viktigt att betona maskulinitet – och framförallt heterosexualitet – för att visa att man trots allt är en ”normal” kille. Bögen blir här en form av ”gränsvakt”, en stereotyp som både möjliggör och begränsar, men som framförallt synliggör en heteronormativ ordning. / Aim: The overall aim is to investigate how conditions of boys and men’s participation in equestrian sports activities are framed in stories about equestrian sports. In other words I´m interested in the construction of gender, or the ‘doing of gender’, in boys and men´s stories about equestrian sports. Research questions are: How is the gender bending of the boys and men treated in the stories– both inside and outside equestrian sports? Which norms and representations about gender and sexuality are visible in the stories? How do the boys and men position themselves in relation to prevailing gender- and sexuality norms? Methodology: 19 boys and men, between the ages of 13 and 55, active on different levels in the Swedish Equestrian Sports Federation, were interviewed in the study. In a first step, a narrative analysis was conducted. Five narratives, illustrating central themes and experiences in the informants´ stories were constructed. In a second step a feminist post-structuralist reading of the five narratives was carried out. Results and discussion: The results indicate that participation in female-coded sports, like equestrian sports, can open up to other and less stereotypical ways of being a boy or man than participation in sports traditionally seen as masculine. Since the everyday activities contains both elements that we usually (in our culture) define as female, for example care, communication and sensitivity and elements we usually define as male, for example initiative, strength and courage, boys get the opportunity to practice assumed feminine as well as assumed masculine positions. In this way dominant discourses about boys and girls and men and women – how they “are” and what they like – are challenged. At the same time the stories make visible that boys and men in equestrian sports have to relate to the surrounding society’s view of horse riding as a “girl sport” and to heteronormative gender discourses in which men in equestrian sports are competitive and goal oriented, don’t like to cuddle with horses and think that the best thing with horse riding is the girls. It seems as if one strategy for handling this is to emphasize masculinity – and especially heterosexuality – to show that you in spite of everything are a “normal” guy. In this way the “fag” becomes a sort of “border agent” – a stereotype that both allows and restricts, but above all makes visible a heteronormative order. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond för VT 2014.</p>

The purpose of this thesis is to, based on interviews and document studies, critically discuss how the introduction of kickboxing in Physical Education (PE) could affect gender equality in society. Based on a queer feminist and norm critical perspective on the prevailing teaching of PE, which, despite official efforts to challenge and modernize PE, persists in reproducing gender norms by e.g. spending 75% of class time on ball games. The hypothesis is that girls accessing violence (empowerment) through a bodily awareness in the form of kickboxing, positively would challenge the power imbalance that gender norms create. Girls are brought up, even today, in accordance with gender norms arguing against girls/women wanting to use their bodies as powerful tools to set limits. In accordance with the traditional Ling gymnastics, in which body and mind develops into a harmonious whole, the introduction of kickboxing in PE would have a major impact on how girls and boys could relate to each other in the community as well as develop the mind and body in harmony. It can be hypothesized that by including kickboxing in PE girls' bodies would be given the opportunity to be powerful, thus enable girls as well as boys to identify themselves as transcendent individuals rather than to experience the powerlessness and mental illness which often develops already during puberty. / Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i samtalsintervjuer och dokumentstudier kritiskt diskutera hur införandet av kickboxning i skolämnet Idrott och hälsa skulle kunna påverka jämställdheten i samhället. Diskussionen förs utifrån ett queerfeministiskt och normkritiskt perspektiv på rådande undervisning i Idrott och hälsa, som trots Skolverkets delvis normutmanande styrdokument framhärdar i att reproducera genusnormer genom att ägna 75% av lektionstiden till bollspel. Hypotesen är att flickors tillång till våld (empowerment) genom ett kroppsligt görande i form av kickboxning, på ett positivt sätt skulle förändra den maktobalans som genusnormer skapar. Flickor uppfostras ännu idag i enlighet med normer som hävdar att flickor/kvinnor inte vill, kan eller bör ha möjlighet att använda sin kropp som ett kraftfullt redskap för att sätta gränser. I enlighet med den traditionella Linggymnastikens grunder, bör kropp och själ utvecklas till en harmonisk enhet. Införandet av kickboxning i Idrott och hälsaundervisningen skulle vara en normkritisk pedagogik med stor inverkan på hur flickor och pojkar skulle förhålla sig till varandra i samhället och utveckla kropp och själ i harmoni. Genom att även flickors kroppar ges möjlighet att vara kraftfulla kan det hypotetiseras att flickor skulle kunna se sig själva som transcenderande subjekt istället för att uppleva den maktlöshet och psykiska ohälsa som ofta befästs under puberteten.

Vilhelm Moberg (1898–1973) var en av sin tids mest inflytelserika svenska författare. De fyra romanerna i hans episka utvandrarserie hör de till de mest lästa svenska romanerna genom tiderna. Trots att forskningsfältet om Moberg är stort har hans verk hitintills inte analyserats utifrån ett queerperspektiv. Syftet med denna magisteruppsats är att göra en queer läsning av Mobergs utvandrarserie, med fokus på relationen mellan Robert och Arvid. Dessa unga drängars relation har sällan givits utrymme inom Mobergforskningen och när den omnämnts har den lästs som kamratskap. Min hypotes är att det, trots indikationerna på ett homofobt förhållningssätt hos Moberg vid tiden för utvandrarseriens tillkomst, är möjligt att läsa fram en romantisk kärlekshistoria mellan männen. I uppsatsen lyfts frågeställningen om huruvida textens djur, djuriskhet och djursymbolik öppnar upp för att läsa fram de unga männens kärlekshistoria. Tidelagstemat som i utvandrarserien är förbundet med Arvid kan förstås som en omskrivning för homosexualitet, vilket ihop med queerbetonad djursymbolik som i texten omgärdar Robert, framhäver deras icke-utskrivna begär och kärlek. Analysen synliggör den dikotomi mellan manlighet och omanlighet som i romanerna gestaltas genom Robert och hans storebror Karl Oskar. Storebrodern tillskrivs stark karaktär, individualism och arbetsstyrka, egenskaper som historiskt sett kategoriserats som manliga. Robert skrivs fram som arbetsskygg, lögnaktig och med ett infantilt drömmande om guld och rikedom, egenskaper som kategoriseras som omanliga. Analysen påvisar att i likhet med tidelagstemat kan också omanligheten läsas som en omskrivning för homosexualitet. Frågan om huruvida Mobergs föreställning om homosexualitet som ett ”olycksöde” har haft konsekvenser för gestaltningen av Robert och Arvid, genomsyrar analysen. Avsikten med detta har inte varit att smutskasta Moberg utan att lyfta det motsägelsefulla med hans homofoba hållning då det i denna uppsats fastställs att han författat en vacker kärlekshistoria om två unga män. / Vilhelm Moberg (1898–1973) was one of the most influential Swedish writers of his time. His epic The Emigrants with its four parts are among the most read Swedish novels of all time. The field of research about Moberg is large; despite this none of his works have been analyzed from a queer angle until now. The purpose of this master’s thesis (one year) is to do a queer reading of Moberg’s The Emigrants, focusing on the relationship between Robert and Arvid. The bond between these young farmhands has rarely been given attention within the research about Vilhelm Moberg; when it is mentioned in previous research, it’s perceived as camaraderie. My hypothesis is that, despite indications of a homophobic attitude in Moberg, it is possible to make visible a romantic love story between these men. In this thesis, a question regarding whether animals, animality or animal symbolism in the text makes the young men’s love story increasingly visible, is raised. The theme of bestiality in The Emigrants coincides with Arvid, and can be seen as a synonym for homosexuality. In combination with queer animal symbolism surrounding Robert, the men’s hidden desire and love is enhanced. The analysis highlights a dichotomy between masculinity and unmanliness that is portrayed through the relationship between Robert and his older brother Karl Oskar. The latter is being ascribed traditionally masculine traits, such as resilient character, individualism and physical ability for labor, whereas Robert is associated with unmanly attributes such as laziness, untrustworthiness, and an infantile longing for gold and riches. The analysis shows that Robert’s unmanliness, just as the bestiality theme, is a synonym for homosexuality. The question as to whether Moberg’s impression that homosexuality is an “unfortunate fate” has had consequences for to the portrayal of Robert and Arvid, permeates this analysis. The purpose has not been to smear Moberg but to highlight the paradox of his homophobic stance, since this thesis conclusively determines that he has written a beautiful love story involving two young men.

Förlossningsrädsla har tidigare främst undersökts hos kvinnor som lever i heterosexuella relationer, och på senare tid även kommit att inkludera deras manliga partners upplevelser av rädsla. Förlossningsrädsla kan påverka negativt under familjebildningen, vilket gör den viktig att uppmärksamma i alla familjekonstellationer. Syftet med denna studie var att undersöka hur förlossningsrädsla erfars och tar sig uttryck hos lesbiska/bisexuella kvinnor och transpersoner, samt vad olika typer av bemötande i vården får för betydelse för dem och deras rädsla. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio deltagare. De transkriberade intervjuerna bearbetades genom tematisk analys med en induktiv ansats.  Analysen resulterade i fem huvudteman som handlar om förlossningsrädslan, omkringliggande aspekter och hur bemötande i vården påverkar rädslan; Mina förlossningsrädslor, Naturlighet, cisnormer och femininitet, Vägen till barn, Att vara sårbar och utsatt under en förlossning och Bemötande i vården. Resultatet visar på att deltagarnas förlossningsrädsla är lik den som rapporterats i forskning i stort, men att det delvis tillkommer vissa nya aspekter för denna grupp. Förlossningsrädslan influeras av deras erfarenheter av bemötande i vården och den större omgivande sociala kontexten som påverkar genom processer av normer, minoritetsstress, hetero- och cisnormativitet och diskriminering. För vissa deltagare har förlossningsrädslan dessutom påverkats av att ha deltagit vid en partners förlossning. / Förlossningsrädsla hos lesbiska/bisexuella kvinnor och transpersoner - Förekomst, upplevelser och erfarenheter