Denna studie ämnar undersöka vilka faktorer som de svenska migrationsmyndigheterna bedömer vara trovärdiga i asylberättelser hos dem som åberopat sexuell läggning som asylskäl. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys, ett tematiskt tillvägagångssätt och med ett queerteoretiskt perspektiv ämnar studien även att hitta potentiella underliggande mönster som kan indikera på heteronormativa eller stereotypa föreställningar hos migrationsmyndigheterna. Detta analyseras utifrån sex stycken rättsfall där asylsökande åberopat sexuell läggning som asylskäl. Studiens resultat visar att de svenska migrationsmyndigheterna bedömer trovärdigheten och tillförlitligheten i den asylsökandes berättelse baserat på berättelsens detaljrikedom och personens djupa reflektioner. Vidare konstateras det att migrationsmyndigheterna gärna ser att dessa reflektioner baseras på negativa känslor såsom rädsla, skam och stigma kring sin sexuella läggning. Med en queerteoretisk applicering på resultatet konstaterar studien att det finns tendenser på heteronormativa och stereotypa föreställningar vid migrationsmyndigheternas trovärdighetsbedömningar. / The aim of this study is to investigate which factors the Swedish migration authorities consider to be credible in the asylum narratives of those who have invoked sexual orientation as ground for asylum. Based on a qualitative content analysis, a thematic approach and with a queer theoretical perspective, the study also aims to find potential underlying patterns that may indicate heteronormative or stereotypical beliefs in the migration authorities. This is analyzed based on six court cases where asylum seekers invoked sexual orientation as ground for asylum. The results of the study show that the Swedish migration authorities assess the credibility and reliability of the asylum seeker's story based on the detail of the story and the person's deep reflections. Furthermore, it is noted that the migration authorities would like to see that these reflections are based on negative emotions such as fear, shame and stigma about one's sexual orientation. With a queer theoretical application to the results, the study concludes that there are tendencies of heteronormative and stereotypical notions in the migration authority's credibility assessments.

<p>I uppsatsen analyseras de två karaktärerna Harry Haller och Hermine, från Hermann Hesses Der Steppenwolf, med hjälp av Judith Butlers queerteori. Karaktärernas förhållande till varandra, köns- och genusroller samt heteronormativiteten undersöks och sätts i samband med bokens maskerad- och teatermotiv. Förutom att maskerad- och teatermotivet undersöks i relation till karaktärerna, analyseras det också i sig självt med utgångspunkt i Judith Butlers teorier om det konstruerade könet och dragshowens subversiva funktion.</p>

The following study examines the process behind the legalization of homosexual acts in Sweden between the years of 1933-1944. This is done through Michel Foucault’s thoughts about bio-power and episteme. The study also relies on the definition of heteronormativity found in Tiina Rosenbergs book Queerfeministisk agenda. I have made use of public Swedish government publications in the form of Statens offentliga utredningar (loosely translated to public investigations by the government) and motions, propositions and protocol from the Swedish parliament between the investigated period (1933-1944). The goal of the study was to identify the most influential episteme which in turn was analysed to see, if it in any way, influenced the discourse against homosexuals in a positive or negative way. Results from the study confirms that the contemporary episteme named after Emil Kraeplin which concludes that homosexual behaviour was seen in the light of being something socially constructed and could therefore be spread between individuals in the means of homosexual manipulations. This lead the episteme to influence the discourse against homosexuals to be viewed as a disease and a mental illness. By looking at homosexuality from the outlook of the Kraeplin episteme the Swedish law was formed in a way to protect the Swedish youth from being able to be manipulated into spreading the homosexual acts.

The aim of this study is to examine and contribute more knowledge about men in prostitution. The study is, therefore, based on six interviews with social workers in Sweden who have experience in working with such men. The study further seeks to understand how these social workers perceive the men and to see what difficulties and improvements they have witnessed during their professional work with men in prostitution. Goffman's theory about stigma is used to understand and analyze the result of the findings in combination with Queer theory. The main result from this study shows that men in prostitution are a neglected group in today’s society. This reflects on social work in general where there is a lack of knowledge about such men. One specific difficulty that has come to light is that these men are difficult to find, because they tend not to ask for help due to social stigma and male norms. It is also clearly difficult for other social work professionals to ask their male clients questions as to whether they have ever received payment for sex, monetary or otherwise. This situation needs to improve alongside more education and focus on this particular group.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka ickebinära transpersoners identitetsskapande och livsvillkor med utgångspunkt i ett socialt och institutionellt bemötande. Uppsatsen har använt sig av kvalitativ forskningsmetod i form av åtta semistrukturerade intervjuer med personer som identifierar sig som ickebinära transpersoner. Tidigare forskning har visat att fler identifierar sig bortom könen man och kvinna, mår psykiskt dåligt samt utsätts för risker och förtryck inom ramen för möjligheter och begränsningar som det sociala och strukturella erbjuder. Teorier som kopplas till uppsatsen är Honneths teori om erkännande, Jenkins teori om social identitet samt Butlers teori om den heterosexuella matrisen och könets performativitet. Resultatet påvisar att de ickebinära transpersoner inte erkänns av hela samhället, ett försök att hitta sig själv i en heteronormativ värld med en tvingande tvåkönsnorm och att detta har en påverkan på deras psykiska hälsa och livsvillkor. Representation är av stor betydelse för identitetsskapandet, vilket understöds av informationssamhällets framväxt. / The purpose of this essay has been to examine the identity creation and living conditions of non-binary transgender people based on a social and institutional approach. In this essay, we have used qualitative methods in the form of eight semi-structured interviews with people who identify themselves as non-binary transgender people. Previous research has shown that more people identify beyond the gender of man and woman, they suffer from mental stress and are exposed to risks and oppression within the scope of opportunities and limitations that the social and structural offers. Theories linked to this essay are Honneth's theory of recognition, Jenkin's theory of social identity and Butler's theory of the heterosexual matrix and the sex's performativity. The result shows that non-binary transgender people are not recognized by the entire society, an attempt to find themselves in a heteronormative world with a compelling dual- sex norm and that this has an impact on their mental health and living conditions. Representation is of great importance for their identity creation, which is supported by the emergence of the information society.

This bachelor thesis examines how terms of heterosexuality are negotiated within the Swedish reality show Gift vid första ögonkastet (Married at first sight), which is presented as a social experiment where strangers marry each other and go on to live together for four weeks. The couples are matched by four experts (two psychologists, one sexologist and one couple’s counsellor), and their roles as professionals and distributors of knowledge are the main focus of this study as it permeates how the terms are negotiated by the six participants. By applying queer theories such as the heterosexual matrix, performativity and temporality, the terms are identified as monogamy, height difference, desire, emotional labour, and equality. These are analysed using the three-dimensional model of critical discourse analysis, while also adopting its framework for ideological power to examine how the experts use their position to give way for their interpretations of relationships, love and gender. The findings conclude that the programme works within a discourse of gender equality to support its own eligibility and does not challenge heterosexual ideals but rather furthers them by offering the heteronormative idea of monogamous love as a solution to a supposed increase of loneliness.

Sexualundervisning har varit obligatoriskt i Sverige sedan 1955 och är en del av ett folkhälsopolitiskt uppdrag att främja sexuell hälsa. Sex- och samlevnadsundervisningen har de senaste åren fått en del kritik för hur den genomförs och organiseras på skolorna. Det råder stora skillnader skolor emellan och ofta får eleverna inte tillräckligt med chanser att diskutera normer och värderingar kopplade till sexualitet. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka betydelser sexualitet ges i sex- och samlevnadsundervisningen på högstadiet, samt vilka sexuella normer som (re)produceras eller dekonstrueras där. Studiens teoretiska ram utgörs av sexuell scriptteori, där sexualiteten ses som styrt av sexuella manus konstruerade av samhällets normer och värderingar.Skolan kan utifrån teorin ses som både en arena för och producent av sexuella normer och värderingar. Studiens empiriska material består av semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger på högstadienivå. Resultaten visade att sex- och samlevnadsundervisningen kan ha en stark normkritisk prägel där traditionella sexuella script ifrågasätts. Dock visade resultaten att undervisningen var beroende av flera faktorer, så som enskilda pedagogers intresse, elevgruppens sammansättning samt externa aktörer. Studiens slutsats är därför att dagens sex- och samlevnadsundervisning inte kan  sig konstruera ett koherent sexuellt script som står i kontrast till de mer traditionella heterosexuella scripten.

<p>Med utgångspunkt i diskrimineringslagen och läroplanen analyseras i denna uppsats framställningen av kön och sexualitet i tre läroböcker för tyska för nybörjare. Analysen har ett normkritiskt och queerteoretiskt perspektiv och utgår ifrån att samhälleliga normer skapar makt och hierarkier mellan människor och grupper samt att det talade och skrivna språket spelar en betydande roll i norm(re)produktionen. Läroböckerna skapar en mycket heteronormativ bild av verkligheten, då figurerna ofta är stereotypt manliga och kvinnliga och då enbart heterosexuella kärleksrelationer och familjekonstellationer visas upp. I diskussionen ställs frågan om detta är förenligt med läroplanen, som bl.a. menar att skolan ska motverka traditionella könsmönster, och normkritisk pedagogik diskuteras som ett sätt att göra undervisningen mer inkluderande.</p> / <p>Mit dem Diskriminierungsgesetz und dem Lehrplan als Ausgangspunkte, wird in dieser Arbeit die Darstellung von Geschlecht und Sexualität in drei Lehrbüchern für Deutsch als Fremdsprache analysiert. Die Analyse hat eine normkritische und eine queertheoretische Perspektive und geht davon aus, dass gesellschaftliche Normen Macht und Hierarchien zwischen Menschen und Gruppen herstellen und befestigen. Es wird auch vorausgesetzt, dass die gesprochene und geschriebene Sprache eine bedeutende Rolle an der Norm(re)produktion spielt. Die Lehrbücher zeigen ein sehr heteronormatives Weltbild auf, indem die Figuren oft stereotyp männlich und weiblich sind und weil ausschließlich heterosexuelle Liebesbeziehungen und Familienkonstellationen vorhanden sind. Es wird die Frage gestellt, ob diese Tatsache mit dem Lehrplan vereinbar ist, der u.a. meint, dass die Schule traditionelle Geschlechtsmuster beseitigen soll. Die normkritische Pädagogik wird als eine Lösung präsentiert, die den Unterricht inkludierender machen kann.</p>

<p>I vår undersökning vill vi synliggöra hur ungdomar tänker kring homosexualitet. Forskning kring ämnet homosexualitet bland ungdomar är viktigt för att visa alla de fördomar som finns i skolan och övriga samhället som i sin tur leder till att ungdomar med avvikande sexualitet mår psykiskt dåligt. Ämnet homosexualitet är ett brett forskningsområde. I vår undersökning har vi valt att behandla kunskapsbakgrunden med både avhandlingar, vetenskapliga artiklar, rapporter och organisationers information för att få en heltäckande bakgrund av vårt ämnesval. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi delat ut enkäter till tre olika gymnasieklasser. Genom vårt resultat, som vi tolkade utifrån psykosociala teorier och forskning, kunde vi se att tjejer överlag har en mer positiv inställning till homosexualitet än killar samt att de ungdomar som hade någon form av relation till en homosexuell person hade en större acceptans till ämnet.</p> / <p>In this study we want to illustrate how youth thinks and feels about homosexuality. Studying just this has been shown to be very important, to show youth and society how prejudice and bad attitudes against the subject can produce psychological problems among youth with deviating sexualities. Homosexuality is a very large area of study. We have chosen to focus our study on the knowledge-background, dissertations, scientific articles, reports, and different organisation’s information to try and completely cover the subject we have chosen. We made a qualitative questionnaire, which we then handed out to tree different classes in the upper secondary school for answering. Through our results, which we concluded based on the psychosocial theories and scientific studies earlier made in this area, we could see that females in general had a more positive approach to homosexuality than males. It also showed that males/females who could relate to, or knew a homosexual individual had a bigger understanding and where more tolerating to it.</p>

<p>Under det senaste decenniet har svensk lagstiftning ändrats vid två tillfällen som möjliggjort för homosexuella par att gemensamt prövas som adoptivföräldrar och för lesbiska par att få barn med hjälp av assisterad befruktning inom den svenska sjukvården. I anslutning till att lagförslagen lagts fram har Sveriges Psykologförbund fungerat som remissinstans.</p><p>Syftet med studien är att närmare undersöka och skapa en fördjupad förståelse för Sveriges Psykologförbunds ställningstaganden i frågor som rör homosexuellas familjebildningar. Undersökningen består av nio enskilda intervjuer med personer som funnits i Psykologförbundets ledning under den aktuella tidsperioden. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod inom det diskursanalytiska fältet.</p><p>Resultatet visar att homosexuella familjer framställs som problematiska med hjälp av två diskurser, vilka i sin tur är relaterade till vilken fråga som behandlas. En diskurs om svårigheter som tillförs familjen utifrån, i form av negativa samhällsattityder till homosexualitet, är retoriskt användbar i argumentation mot homoadoptioner. Frågan om assisterad befruktning för lesbiska par framställs däremot som problematisk genom argumentation som knyts till svårigheter som tillstöter inifrån familjen. Genom att jämföra den lesbiska familjen mot en heterosexuell norm skapas föreställningar om problem som kretsar kring ett underskott av män och ett överskott av kvinnor som föräldrar. Normativa bilder av biologi, kön och sexualitet framträder, vilka analyseras och diskuteras i uppsatsen.</p>