An alteration in the function of the brain caused by an external force is called a Traumatic Brain Injury (TBI). There are language features located in different areas of the brain, and depending on where a person gets a TBI, the person can experience different communicative difficulties. These can manifest as aphasia, dysarthria or cognitive communicative disorders. The experiences of TBI that have been discovered in previous studies are for instance about how persons with TBI experience their diminished functions, life adjustment after the injury, the role and support of the relatives, that the environment treats them differently after the injury and emotional consequences. For the purpose of investigation and intervention, ICF is a useful tool since the difficulties that a person may have can be connected to its various components. The purpose of this study is to examine what experiences persons with TBI have regarding their brain injury and their communicative difficulties, and also how these can be connected to ICF. To answer the research questions, a qualitative method involving content analysis was used, based on semi-structured interviews with four participants. The participants expressed that their TBI had affected them in various ways, communicative, cognitive, physically and socially. The participants experienced their injuries and difficulties as limiting and that some periods had been lonely. However they also stated that there were some positive aspects in the situation, for example improved family relations and that they valued life in another way. Although the injuries, difficulties and rehabilitation of the participants have differed, the participants stories have been similar to some extent. In the future it would be interesting to conduct further studies in Sweden that examine which experiences persons with TBI have regarding the injury itself, but particularly regarding their communication after the TBI. It is important with more studies since that would give speech language pathologists a greater understanding for how people with TBI experience their situation and their communication after the injury. / Traumatisk hjärnskada (TBI) innebär att ett yttre våld har orsakat en förändring av hjärnfunktionen. I hjärnan finns språkliga funktioner som är belägna inom olika delar av hjärnan. Beroende på var i hjärnan en person får en TBI, leder det till olika kommunikativa svårigheter. Svårigheterna kan yttra sig som afasi, dysartri eller kognitiva kommunikativa störningar. De upplevelser av TBI som har framkommit i tidigare studier handlar bland annat om hur personer som har TBI upplever sina nedsatta funktioner, livsomställningen efter skadan, anhörigas roll och stöd, att omgivningen behandlar dem annorlunda efter skadan och emotionella konsekvenser. Vid utredning och behandling är ICF ett användbart verktyg eftersom att en persons svårigheter kan kopplas till ICF:s olika komponenter. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka upplevelser personer som har TBI har erhållit i relation till sin hjärnskada, deras kommunikativa svårigheter samt hur dessa kan kopplas till ICF. För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer av fyra personer och innehållsanalys av dessa. Deltagarna i föreliggande studie uttryckte att deras TBI hade påverkat dem på olika sätt: kommunikativt, kognitivt, fysiskt och socialt. Deltagarna upplevde sina skador och svårigheter som begränsande och att de i vissa perioder hade upplevt isolering. De berättade dock att det fanns positiva aspekter av situationen såsom förbättrade familjerelationer och att livet värderades på ett annat sätt. Trots att deltagarnas skador, svårigheter och rehabilitering har skiljt sig åt, har deltagarnas berättelser haft likartad karaktär, även om de också till viss del har varierat. I framtiden vore det intressant med fler svenska studier som undersöker vilka upplevelser personer som har TBI har i relation till sina hjärnskador, men framförallt gällande sin kommunikation efter hjärnskadan. Det skulle vara betydelsefullt med fler studier eftersom att det skulle ge logopeder en större förståelse för hur personer som har TBI upplever sin situation och sin kommunikation efter skadan.

Utifrån teorin att bristande eller inadekvata uppmärksamhetsfunktioner kan visa sig i form av instabila svarsmönster på testet Rey Auditory Verbal Learning Test (RAVLT) undersöktes effektiviteten av ett intensivt uppmärksamhetsträningsprogram (APT) genom att studera svarsprotokoll från RAVLT av 60 patienter i det akuta skedet (<1 år) av rehabilitering efter hjärnskada. Tre testtillfällen undersöktes: före träning, efter träning samt som uppföljning sex månader efter avslutad behandling. Hälften av patienterna hade erhållit APT och hälften sedvanlig uppmärksamhetsträning (TAU). Antalet tillagda och tappade ord samt antalet svarsglapp användes för att kartlägga förvärvande och konsolidering i inlärningsdelen av RAVLT. Ingen signifikant skillnad mellan grupperna erhölls för något av måtten vid något av tillfällena, däremot erhölls en signifikant förbättring gällande antal svarsglapp för APT-gruppen från före- och eftertestning till uppföljningstestningen. Antalet svarsglapp framstår som ett användbart mått på stabilitet i svarsmönster på RAVLT, och APT tycks ha en positiv inverkan på denna stabilitet.

Syftet med studien var att beskriva användning av strategier och den betydelse de har för engagemang i aktivitet hos vuxna personer med förvärvad hjärnskada. En kvalitativ litteraturstudie har genomförts. Datainsamlingen skedde via sökning i lämpliga databaser utefter studiens syfte. Totalt 15 artiklar inkluderades till denna litteraturstudie. Insamlat data analyserades efter Fribergs anvisningar för kvalitativa litteraturstudier. Resultatet presenteras under ett övergripande tema; ”Strategier för engagemang i aktivitet” som innefattar de fyra huvudkategorierna ”Planering av aktiviteter i vardagen”, ”Selektera och prioritera aktiviteter utefter situation och sammanhang”, ”Planera det specifika utförandet” samt ”Omgivningens stöd för engagemang i aktiviteter”. Studien påvisade att personer med förvärvad hjärnskada använde sig av flera olika strategier för att möjliggöra engagemang i aktivitet men dess betydelse för individen skilde sig åt. Vissa strategier innebar att personerna själva kunde bemästra aktiviteter, medan andra strategier omfattade stöd från omgivning och personer i deras närhet för engagemang i aktiviteter. Samtidigt som stöd av andra personer främjade engagemang kunde detta upplevas som ett hinder för självständighet i aktivitet. Att planera sina aktiviteter kunde även förvärra symtom från skadan. Att tillämpa strategier kunde således medföra en problematik i aktivitet. Att samla denna kunskap har betydelse för det fortsatta arbetet inom arbetsterapi i att utforma mer precisa och individanpassade interventioner för personer med förvärvad hjärnskada och därmed bidra till en förbättrad rehabilitering. / The purpose of this study was to describe the use of strategies and its meaning for the engagement in activity for adults with acquired brain injuries. A qualitative study where used as method and 15 articles where included in this study. The collected data has been analyzed using Friberg’s suggestion for studying qualitative studies. The result is presented under an overall theme "Strategies for engagement in activities", which includes the four main categories “Planning of activities in the everyday”, “Select and prioritize activities according to the situation and context”, “Planning of the specific performance” and “The support from others for engagement in activities”. The study showed that people with acquired brain injury were using many strategies to enable engagement in activities but the value for the individual differed. Some strategies meant that the individuals independently were able to master activities, while other strategies included support from people in their environment for engagement in activities. While support from other people improved engagement, it could be perceived as a hindrance to independence in activity. Planning activities could also exacerbate their symptoms from injury. To apply strategies could thus cause problem in activity. This knowledge is important for the continued work in occupational therapy in designing more precise and individualized interventions for people with acquired brain injury and thereby improve rehabilitation.

Digitala verktyg blir allt mer aktuella inom vårdsammanhang. De kan bidra till en mer patientcentrerad vård. Rehabkompassen™ är ett digitalt verktyg utvecklat av Medicinsk teknik, forskning och utveckling på Norrlands Universitetssjukhus. Rehabkompassen™ ska effektivisera och strukturera uppföljningen av strokepatienter. Syftet med denna studie är att utvärdera användbarheten i gränssnittet och anpassa det mot patienter med traumatisk hjärnskada (TBI). Det vi avser att ta reda på är hur användarna vill att verktyget ska vara utformat. Samt hur designprinciper och kognitionsvetenskapliga teorier kan användas vid utformning av ett nytt designförslag.  Sex deltagare i åldrarna 29 till 61 deltog i studien. Samtliga deltagare var verksamma på Norrlands Universitetssjukhus. Två av dessa deltagare medverkade både i användartestet och utvärderingen. En semistrukturerad intervju och observation genomfördes där deltagarna interagerar med programmet Rehabkompassen™ samtidigt som de uppmanas använda sig av tänka-högt-metoden. Den kvalitativa datan från intervjuerna sammanställdes och gav en grund för hur gränssnittet kunde förbättras. Med hjälp av designprinciper och kognitionsvetenskapliga teorier skapades en ny design. Därefter utvärderades det nya gränssnittet. Resultatet visade att Rehabkopmassen™ är ett användarvänligt program som ger en god översikt över patientens självskattade mående. Mindre korrigeringar har gjorts och nya funktioner har implementerats i programmet. Utvärderingen visade att vårdpersonalen ansåg att kategorierna var lämpliga i det nya gränssnittet för TBI-patienter. De var även positiva till de nya funktionerna. Fortsatt arbete krävs för att upptäcka eventuella användbarhetsproblem av den nya designen. Ytterligare iterationer av designprocessen skulle förbättra användarvänligheten. / Digital tools are becoming more current in health care. They contribute to a more patient-oriented healthcare. Rehabkompassen™ is a digital tool developed by Medicinsk teknik, forskning och utveckling at Norrlands Universitetssjukhus. Rehabkompassen™ will structure the follow-up of stroke patients and make it more effective. The aim of the study is to evaluate the usability of the interface and adjust it to patients with traumatic brain injury (TBI). We intend to investigate how the users want the program to be constructed. Also how design principles and cognitive science theories can be used in designing a new interface. Six participants in the ages between 29 and 61 years took part in the study. They worked at Norrlands Universitetssjukhus. Two of the participants participated in both the usertest and evaluation. A semistructured interview and observation was conducted where the participants interacted with Rehabkompassen™. They were encouraged to use the method think-aloud. The collected qualitative data from the interviews were compiled. By using this data, design principles and  cognitive science theories a new interface was created. The interface was then evaluated. The result showed that Rehabkompassen™ is user friendly and gives a good overview of patients health. Smaller corrections were made and new functions were implemented in the program. The evaluation showed that the care staff thought the categories were suitable for TBI-patients. They were positive to the functions in the new interface. Further work is required to develop and improve the new interface. Additional iterations of the design process would improve the usability.

Participation is a human right. Participation is a complex concept, including a variety of different aspects such as attendance, involvement and engagement. The aim of this study was to investigate the levels of participation of individuals with either congenital or acquired communication impairments. A systematic review was carried out, which included 24 studies published between 2010 and 2020. The results showed participation restriction in the following areas: leisure activities, school/work, social networks and communication. Individuals with communication impairments participated in few activities, left the home more rarely and interacted mostly with family members and familiar people. They often had a passive role in communicative contexts. These restrictions affected both individuals with congenital impairments and those with acquired brain injury. Communication is fundamental to participation. Therefore, it is important that speech and language interventions include a focus on communicative aspects that enhance participation. Keywords: participation, communication impairments, congenital impairment, acquired brain injury. / Delaktighet är en mänsklig rättighet. Begreppet är komplext och innefattar en mängd olika aspekter såsom närvaro, involvering och engagemang. Denna magisteruppsats syftade till att undersöka delaktighet hos individer med kommunikations-, språk- och/eller talsvårigheter som beror på antingen medfödd funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada. En systematisk översikt gjordes och den innefattade 24 studier publicerade mellan åren 2010 och 2020. Resultaten visade att det finns delaktighetsinskränkningar inom områdena fritidssysselsättningar, skola/arbete, sociala nätverk och kommunikation. Individer med kommunikations-, språk- och/eller talsvårigheter deltar i ett begränsat antal aktiviteter, vistas ofta hemma och interagerar mest med familjemedlemmar eller kända personer. De blir ofta passiva i kommunikativa sammanhang. Dessa begränsningar gäller både individer med medfödd funktionsnedsättning och dem med förvärvad hjärnskada. Kommunikation spelar en stor roll för delaktighet, därför är det viktigt att logopedisk intervention inkluderar ett fokus på språkliga aspekter som bidrar till ökad delaktighet. Nyckelord: delaktighet, kommunikationssvårigheter, medfödd funktionsnedsättning, förvärvad hjärnskada.

Introduktion: Traumatisk hjärnskada är en av det ledande orsakerna till mortalitet och morbiditet globalt. Traumatisk hjärnskada graderas som mild, måttlig eller svår skada. Prognosen kan variera beroende på allvarlighetsgraden, långvarig medvetslöshet samt storleken på primär och sekundär skada. De förlorade eller nedsatta funktioner som hjärnskadan medfört kan i olika grad påverka individers livssituation. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur individer med en traumatisk hjärnskada upplever sin livssituation tiden efter den akuta fasen av skadan. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med beskrivande design. Studiens resultat baserades på 10 vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: komplikationer, ett annat liv, mötet med hälso- och sjukvården samt vardagen med traumatisk hjärnskada. De mest framträdande komplikationerna var fysiska, kognitiva och psykosociala svårigheter. En förändrad självbild och att acceptera skadan gav upphov till känslan av ett annat liv efter skadan. Information, kommunikation och stöd var viktiga delar i mötet med hälso- och sjukvården. Vardagen med traumatisk hjärnskada omfattade närståendes betydelse, arbetsliv och återhämtning vilket var viktiga delar för en fungerande vardag. Slutsats: Individer som drabbats av traumatisk hjärnskada upplever i olika grad att livet förändras efter skadan. Hur komplikationer inverkar på livet, känslan av ett annat liv, mötet med hälso- och sjukvården samt vardagen med traumatisk hjärnskada var dominerande upplevelser som alla påverkade och kunde förändra individens livssituation. Upplevelserna av en förändrad livssituation kan bidra till känslan av att inte fylla sin funktion i livet vilket kan resultera i en minskad känsla av sammanhang. För att tillmötesgå dessa individer och optimera förutsättningarna krävs god information, kommunikation, förståelse och planering från hälso- och sjukvården och samhället.  Nyckelord: traumatisk hjärnskada, vuxna, livsavgörande händelser, känsla av sammanhang, kvalitativ systematisk litteraturstudie / Introduction: Traumatic brain injury is a worldwide leading cause of death and disability. Traumatic brain injuries can be graded as mild, moderate and severe. The prognosis can vary depending on severity, length of unconsciousness and the size of the primary and/or secondary trauma. The reduced or lost functions that the brain injury brings can to various extents influence individuals’ life situation. Purpose: The purpose of this study was to describe how individuals with a traumatic brain injury experience their life situation following the acute phase of the injury.  Method: Qualitative systematic literature study with a descriptive design. The result of the study is based on 10 scientific original articles from the databases PubMed and CINAHL. Results: Four main categories were identified: Complications, Another life, Encounter with healthcare and Daily life with traumatic brain injury. The most prominent complications were physical, cognitive and psychosocial difficulties. A changed self-perception and to accept the injury contributed to the sense of another life after the injury. Information, communication and support were crucial factors in the encounter with healthcare. Daily life with traumatic brain injury included the importance of relatives, working life and recovery which were important factors for a functional daily life. Conclusion: Individuals with traumatic brain injury experience life changes in varying degrees after the injury. Important aspects of the individuals’ life situation included: impact of complications, a feeling of a different life, encounters with healthcare and perceptions of daily life. The experiences of life changes may contribute to a feeling of not being able to fulfill life's duties. That may result in a lower sense of coherence. Adjustment and improvement of the conditions for these individuals require adequate information, communication, understanding and planning from healthcare and society.  Keywords: traumatic brain injury, adults, life change events, sense of coherence, qualitative systematic literature study Introduction: Traumatic brain injury is a worldwide leading cause of death and disability. Traumatic brain injuries can be graded as mild, moderate and severe. The prognosis can vary depending on severity, length of unconsciousness and the size of the primary and/or secondary trauma. The reduced or lost functions that the brain injury brings can to various extents influence individuals’ life situation. Purpose: The purpose of this study was to describe how individuals with a traumatic brain injury experience their life situation following the acute phase of the injury.  Method: Qualitative systematic literature study with a descriptive design. The result of the study is based on 10 scientific original articles from the databases PubMed and CINAHL. Results: Four main categories were identified: Complications, Another life, Encounter with healthcare and Daily life with traumatic brain injury. The most prominent complications were physical, cognitive and psychosocial difficulties. A changed self-perception and to accept the injury contributed to the sense of another life after the injury. Information, communication and support were crucial factors in the encounter with healthcare. Daily life with traumatic brain injury included the importance of relatives, working life and recovery which were important factors for a functional daily life. Conclusion: Individuals with traumatic brain injury experience life changes in varying degrees after the injury. Important aspects of the individuals’ life situation included: impact of complications, a feeling of a different life, encounters with healthcare and perceptions of daily life. The experiences of life changes may contribute to a feeling of not being able to fulfill life's duties. That may result in a lower sense of coherence. Adjustment and improvement of the conditions for these individuals require adequate information, communication, understanding and planning from healthcare and society.  Keywords: traumatic brain injury, adults, life change events, sense of coherence, qualitative systematic literature study

Krossade drömmar där kris och sorg möts•En kvalitativ studie om vilket stöd föräldrar får vars barn hjärnskadats under förlossningenSitnik, Magdalena. Krossade drömmar där kris och sorg möts – en kvalitativ studie om vilket stöd föräldrar får vars barn hjärnskadats under förlossningen. Examensarbete i socialt arbete, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Hälsa och samhälle, 2016.Många föräldrar som väntar barn drömmer och skapar en mental bild av sitt ofödda barn. Alltså när det händer att ett barn hjärnskadas under förlossning kan föräldrar befinna sig i en kris och sorgesituation. Studien visar att det inte är så många barn som hjärnskadas i samband med förlossningen årligen i Sverige. Därför har syftet med min studie varit att utforska vilket stöd de föräldrar får vars barn hjärnskadats under förlossningen. Den här studien undersöker vilket stöd professionella på neonatalklinikerna upplever att dessa föräldrar är i behov av. Studien illustrerar även hur professionella tillgodoser dessa individers behov och hur föräldrarna bemöts av yrkesverksamma personer på neonatalklinikerna. Studiens resultat visar att kris och sorgeprocess liknar samt överlappar varandra. Både kris och sorg är inte tidsbunden och kan saktas när och även dra sig tillbaka i sina respektive stadier. Resultat visar även att professionella inom neonatalkliniker måste ha individuellt förhållningssätt gentemot sina klienter. Där de erbjuder både praktiskt såväl som sociopsykologiskt stöd och hjälp till föräldrar varvs barn hjärnskadades i samband med förlossning. De yrkesverksamma personerna tillgodoser dessa föräldrarnas behov genom att lyssna på deras individuella behov noggrann. Resultatet pekar även på vikten av samverkan mellan professioner och organisationer för att erbjuda bästa möjliga hjälp för dessa föräldrar. Nyckelord: drömbarn, föräldrar, funktionshindrad, hjärnskada under förlossning,kris, det ickeperfekta barnet, sorg. / SHATTERED DREAMS WHEN CRISIS AND SORROW MEET• A QUALITATIVE STUDY ABOUT WHAT SUPPORT PARENTS TO BRAIN DAMAGED CHILDREN DURING DELIVERY GETSitnik, Magdalena. Shattered dreams when crisis and sorrow meet - a qualitative study about what support parents to brain damaged children during delivery get with a focus on parents. Examination paper in social work, 15p. Malmö University: Faculty of health and society, Department of health and society, 2016.Many parents who are expecting a child dream and create a mental image of their unborn baby. So when the parents are told that their new born child has got brain damage during delivery, parents end up in a situation of crisis and sorrow. The study shows that there are not many children who are brain damage during delivery in Sweden on a yearly basis. Therefore, the purpose of the study has been to explore what support parents to brain damaged children during delivery get.This study explores what support professionals in neonatal clinics experience that parents whose children are brain injured during delivery are in need of. My study also illustrates how professionals meet these needs of individuals and how they treat and respond to those parents in neonatal clinics.Study results show that the crisis and the grief process are similarly and can merge into each other. Both the crisis and grief is not time-bound and can be slowed and also pull back in their respective stages. Results also show that professionals in neonatal clinics must have an individual approach towards their clients. They offer practical as well as socio-psychological support and assistance for these parents whose children are brain injured during delivery. The professionals meet the parents’ needs by listening to them carefully. The results also point out the importance of cooperation between professions and organizations to provide the best possible help for those parents. Keywords: brain damage during birth, disabled, crisis, dream child, grief, not perfect child, parents.

Studien fokuserar kommunikation mellan vuxna personer med grav förvärvad hjärnskada och deras närstående. Syftet är att med utgångspunkt från de närståendes berättelser beskriva hur kommunikationen manifesteras, samt att ge en teoretisk beskrivning av vilka faktorer som understödjer respektive motverkar kommunikationen. Elva gravt hjärnskadade personer ingår i studien. Orsaken till hjärnskadan är stroke, traumatisk hjärnskada eller syrebristskada. Personernas ålder varierar från 16 till 64 år vid skadetillfället. Samtliga har som en följd av hjärnskadan grava språkstörningar och kognitiva funktionshinder. Datamaterialet baseras på intervjuer och videofilm. Den teoretiska utgångspunkten är symbolisk interaktionism och den metod som används är grundad teori. Resultatet presenteras i en empiriskt grundad teoretisk modell för hur kommunikation hos studiens aktörer manifesteras. Kommunikationsmodellen innehåller kärnprocessen, kommunikationsnycklar. De öppnande nycklarna består av inledande och vidmakthållande faktorer, samt av den betryggande faktorn. Den senare får stor betydelse, utan den kommer inte kommunikationen till stånd. Resultatet diskuteras i förhållande till sociala kommunikationsteorier och begreppet kommunikativ kompetens. Teorin förväntas ge de närstående stöd i hur de förhåller sig i mötet med en person som har ett kommunikativt funktionshinder. / This study focuses on communication between adults with severe acquired brain damage and persons close to them. The purpose of the study is to describe, on the basis of accounts given by caregivers, the caregivers are referred to as relatives and personnel, how communication is manifested and to provide a theoretical description of the factors that facilitate or hinder communication. Eleven persons with severe brain damage are included in the study along with their caregivers. The brain damage has been caused by stroke, traumatic brain injury or lack of oxygen and in all cases has resulted in severe language impairment and cognitive disabilities. Age at time of injury varies from 16 to 64 years. The empirical material consists of interviews and video film. The theoretical framework applied is Symbolic Interactionism and the method used is Grounded Theory. The results are presented in the form of an empirically grounded theoretical model of how communication is manifested in the context of the study. This model comprises the core process and the communication keys. The keys are the introductory and maintaining factors as well as the confidence factor. The confidence factor has great significance; without it, communication cannot be established. The results are discussed in relation to theories of social communication and the term communicative ability. It is expected that application of the theory can make it easier for caregivers to interact with persons with severe communicative disability.

Mental fatigue is a complex hidden disability. This study investigates how people with mental fatigue assess the accessibility of various typical city environments. Specifically if they use spatial strategies to redress their disability and how they view interaction with other actors in the same space. The study also aims to offer tools for city planners in order to facilitate an understanding of how infrastructure can promote accessibility in public buildings and spaces. The study at hand is qualitative and was conducted as a virtual city tour which allowed the subjects to share their experience of accessibility. Labov's theory of narrative structure was used to analyse the data. The samples of narrative were collected from people who suffer from mental fatigue after a mild traumatic brain injury. The results show that stimuli intense environments increase the use of spatial strategies and complicate the accessibility as well as the interaction with others. The study finds that people with mental fatigue should fall under the protection of the availability impact act and therefore have a legal right to accessibility promoting actions.

TBI stands for Traumatic Brain Injury and refers to damage to the brain resulting from an external physical force, such as a blow, jolt, or penetrating injury to the head. Common causes of TBI include falls, motor vehicle accidents, sports injuries, and violence and has been linked to thousands of deaths and injuries in the US and the EU alike. This thesis was aimed to localise certain TBI to a specific part of the brain by exerting similar loading conditions on an Finite Element Method (FEM) of the rat brain as physical experiments conducted on living rats. By comparing the strain in 7 vital parts of the brain to injury diagnosis conducted in the physical experiments, an effort was made to link localised strain to injury diagnosis. The results indicate that strain in the thalamus and hypothalamus are linked with a loss of consciousness while strain in the hypothalamus coupled with the neocortex correlates greatly with activity-based behaviour changes. Lastly, injury associated with emotional changes are believed to stem from large strains in the neocortex. There is a theory suggesting that the structure of myeline, which provides support in motion and movement patterns of biological systems in humans and animals (known as biomechanical kinematics), could have an impact. However, more studies are needed to confirm and determine the exact cause. / TBI, från engelskans Traumatic Brain Injury, står för Traumatisk Hjärn Skada och syftar på en skada i hjärnan till följd av enyttre fysisk kraft, såsom ett slag, stöt eller genomträngande skada i huvudet. Vanliga orsaker till TBI inkluderar fall, motorfordonsolyckor, sportskador och våld och har kopplats till tusentals dödsfall och skadade i både USA och EU. Denna rapport syftar till att försöka lokalisera viss TBI till en specifik del av hjärnan genom att utöva liknandebelastningsförhållanden på en finit elementmetod (FEM) modell av råtthjärnan som fysiska experimentutförs på levande råttor. Genom att jämföra belastningen i 7 vitala delar av hjärnan med skadediagnos som utfördes i de fysiska experimenten gjordes en ansträngning för att koppla lokaliserad belastning till skadediagnos. Resultaten indikerar att skada i thalamus och hypotalamus är kopplade till en förlust av medvetande medan belastning i hypotalamus i kombination med neocortex korrelerar kraftigtmed aktivitetsbaserade beteendeförändringar. Slutligen är skador i samband med känslomässiga förändringartros härröra från skada i neocortex. Det finns teori som tyder på attstruktur av myelin, som ger stöd i rörelse och rörelsemönster av biologiskasystem hos människor och djur (känd som biomekanisk kinematik), kan ha en inverkan.Det behövs dock fler studier för att bekräfta och fastställa den exakta orsaken.