Global ETD Search

11	Personlig utveckling eller personlig avveckling? : En diskursanalytisk, fenomenologisk studie av Sri Nisargadatta Maharajs lära samt Abraham Maslows idéer Häggblad, Robert January 2021 (has links) Uppsatsens syfte var att undersöka området personlig utveckling samt personlig avveckling utifrån Sri Nisargadatta Maharajs lära och Abraham Maslows idéer. Frågeställningarna på området var: Är personlig utveckling och personlig avveckling motsatta eller identiska företeelser? Vilka likheter och skillnader finns hos Maharaj och hos Maslow? Vad har språket och dess användning för roll vid en jämförelse av dessa personers texter? De avgränsningar som gjordes för att undersöka området var att välja rörelserna humanistisk psykologi och advaita vedanta eftersom de upplevdes representera detta område på ett centralt sätt. Vidare avgränsades undersökningens metodval till diskursanalys med fokus på hur självförverkligande framställs diskursivt hos Abraham Maslow och Sri Nisargadatta Maharaj. Metoden var diskursanalys med stöd av metodboken Diskursanalys, och materialet koncentrerades till att omfatta Sri Nisargadatta Maharajs verk I am that: talks with Sri Nisargadatta Maharaj samt Abraham Maslows två verk Motivation and personality samt Toward a psychology of being. Den teori som anlades var fenomenologiskt perspektiv. Undersökningen visade att personliga omständigheter, tradition, olika perspektiv men även språkanvändning kan påverka hur man ser på och talar om kategorierna personlig utveckling respektive personlig avveckling. Slutsatsen efter undersökningen är att oavsett vilka termer man använder kommer både personlig utveckling och personlig avveckling vara aktuellt överallt där de grundläggande behoven för människan är tryggade: hur är upp till henne själv. personlig utveckling personlig avveckling självaktualisering humanistisk psykologi advaita vedanta icke-dualism abraham maslow nisargadatta maharaj Religious Studies Religionsvetenskap
12	Dynamisk pedagogik : Dess tillkomst och teoribildning tecknad utifrån Dan Lipschütz livsberättelse Borseman, Eva January 2008 (has links) <p>Dynamisk pedagogik är en metod där man utifrån en demokratisk värdegrund arbetar med individers och gruppers kommunikativa och kreativa processer för att medverka till ökad självkännedom. Dynamisk pedagogik har funnits på Lärarhögskolan i Stockholm sedan mitten av 1960-talet och till en början som ämnet skapande dramatik i förskollärarutbildningen. Dan Lipschütz är upphovsmannen till metoden.</p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva och tolka vad som ligger bakom den dynamiska pedagogikens uppkomst och utveckling under perioden 1926 – 2007. Jag anser att 1966 var det mest betydelsefulla året för den dynamiska pedagogikens utveckling. Då benämndes metoden och den fick ett eget utbildningsinstitut, Kordainstitutet.</p><p>I min studie har jag jämfört Dan Lipschütz livsberättelse med ”en berättelse om den dynamiska pedagogiken” och sökt efter parallella företeelser, vilket innebär att jag funnit upplevelser och erfarenheter från hans liv som medverkat till att forma den dynamiska pedagogiken.</p><p>Uppsatsens metoder är livsberättelsen, den kvalitativa forskningsintervjun samt litteraturstudier. Jag utgår från ett kvalitativt forskningsperspektiv med en hermeneutisk tolkningsansats. Arbetet innehåller såväl tolkande som deskriptiva delar.</p><p>Studien visar att formandet av den dynamiska pedagogiken har skett i en tid som var mottaglig för de idéer som metoden representerar. Såväl idéer, teorier som viktiga personer med specialkunskaper i den dynamiska pedagogikens olika delar har varit avgörande för metodens formande och uppkomst, där Dan Lipschütz med sin speciella kompetens varit den sammanhållande faktorn.</p> Dynamisk pedagogik skapande samspel självpedagogik ledarskap Kordainstitutet förskollärarutbildningen humanistisk psykologi reformpedagogik dramapedagogik socialpsykologi estetiska läroprocesser nätverk Dan Lipschütz livsberättelse. Education Pedagogik
13	Dynamisk pedagogik : Dess tillkomst och teoribildning tecknad utifrån Dan Lipschütz livsberättelse Borseman, Eva January 2008 (has links) Dynamisk pedagogik är en metod där man utifrån en demokratisk värdegrund arbetar med individers och gruppers kommunikativa och kreativa processer för att medverka till ökad självkännedom. Dynamisk pedagogik har funnits på Lärarhögskolan i Stockholm sedan mitten av 1960-talet och till en början som ämnet skapande dramatik i förskollärarutbildningen. Dan Lipschütz är upphovsmannen till metoden. Uppsatsens syfte är att beskriva och tolka vad som ligger bakom den dynamiska pedagogikens uppkomst och utveckling under perioden 1926 – 2007. Jag anser att 1966 var det mest betydelsefulla året för den dynamiska pedagogikens utveckling. Då benämndes metoden och den fick ett eget utbildningsinstitut, Kordainstitutet. I min studie har jag jämfört Dan Lipschütz livsberättelse med ”en berättelse om den dynamiska pedagogiken” och sökt efter parallella företeelser, vilket innebär att jag funnit upplevelser och erfarenheter från hans liv som medverkat till att forma den dynamiska pedagogiken. Uppsatsens metoder är livsberättelsen, den kvalitativa forskningsintervjun samt litteraturstudier. Jag utgår från ett kvalitativt forskningsperspektiv med en hermeneutisk tolkningsansats. Arbetet innehåller såväl tolkande som deskriptiva delar. Studien visar att formandet av den dynamiska pedagogiken har skett i en tid som var mottaglig för de idéer som metoden representerar. Såväl idéer, teorier som viktiga personer med specialkunskaper i den dynamiska pedagogikens olika delar har varit avgörande för metodens formande och uppkomst, där Dan Lipschütz med sin speciella kompetens varit den sammanhållande faktorn. Dynamisk pedagogik skapande samspel självpedagogik ledarskap Kordainstitutet förskollärarutbildningen humanistisk psykologi reformpedagogik dramapedagogik socialpsykologi estetiska läroprocesser nätverk Dan Lipschütz livsberättelse. Education Pedagogik
14	Enskilda skogsägares relation till sina skogsfastigheter : En studie av Andskapet hos enskilda skogsägare i Västerbotten Luckey, Amanda January 2017 (has links) ABSTRACT The law regulating what non-industrial private forest owners (NIPF's) can and cannot do within their forest holdings is an outline law. Thus the NIPF's have great opportunity to shape the landscape inside their holdings by their own will. Their perceptions of their holdings can thus be of great interest. This because information about their perceptions can predict change, and also bring about more understanding of the group as a whole. The aim of this essay is therefore to explore the NIPF's relationship to their forest holdings by describing their mindscapes. The data necessary to fulfil the aim was acquired from semi-structured interviews, done with five NIPF's in Västerbotten. The data was then analysed using thematic analysis, with the term mindscape as a frame. All of the NIPF's were living in the same municipality as their forest holdings. Seven themes in the mindscapes of the NIPF's were found: Everyday knowledge, human presence, the balance between human- and natural processes, change, feelings, the forest holding inside the rural landscape and to be more than one. Previous research was used to triangulate, and to better understand the mindscape of the respondents. The respondents could be divided into two of Ingemarsons (2004) typologies; Traditionalists and multiobjective owners. Where the mindscape of the multiobjective owners contained the most change. mindscape landscape perception non-industrial private forest owners human geography humanistic geography hermeneutic phenomenology andskap enskilda skogsägare kulturgeografi humanistisk geografi hermeneutisk fenomenologi Human Geography Kulturgeografi
15	Anställningsbara humanister : En kvalitativ studie om studenternas syn på anställningsbarhet Kornilova Phersson, Alice January 2012 (has links) Employable humanists. A qualitative study on humanist students' views on employability. The crisis of the humanities is a controversial debate in the media and within academic settings. Because of lack of request for humanists in the labor market, the question of humanistic skills and employability is becoming increasingly important. The concept of employability importance not only echoes within the economic discussions, but also on everyday agenda in the academic world and takes a large part in the communication between the university and the students. It is therefore important to get answers to the question whether there is conformity in the interpretation of this concept between the university and the students. The aim of this desk study is to examine how the concept of employability has its significance in the academic communication and how the responsibility for employability is portrayed. This is done by studying how the concept of employability is formed and how the responsibilities outlined in texts from Career Center at the University of Umeå, and by comparing study results with the students' perceptions of the concept of employability and responsibility. The study has a qualitative disposition and consists of two main methods: qualitative interviews with focus groups to explore students' views, and critical linguistic analysis of texts with a focus on metaphor analysis and syntax analysis which are also supplemented by the multimodal text analysis. Results of this study indicate that the concept of employability takes a central part of the university’s communication. There are many common starting points in the interpretation of the concept and the responsibility between the university and students. Both the Career Center at Umeå University and students believe that actual knowledge, skills, experience as well as network forms the meaning of the concept of employability, and has a big importance in the student’s position on the job market. However, because the students look at the use of the concept of employability in the texts as acceptance to the social ideological perception of the individual as objects, there is some criticism of the use of the term employability in the university’s communications. Employability humanist student qualitative study qualitative interviews critical linguistic analysis multimodal text analysis interpellation social field habitus anställningsbarhet humaniora kris universitet akademi högskola student kommunikation humanistisk kompetens strategisk kommunikation planerad kommunikation kommunikationsmodell interpellation Althusser Bourdieu socialt fält symbolisk kapital habitus kritisk lingvistisk analys kvalitativa intervjuer fokusgrupper multimodal analys Media and communication studies Medie- och kommunikationsvetenskap
16	Självtranscendens : upplevelse, utveckling och psykologiska förändringar / Selftranscendence : experience, development and psychological changes Friman, Henrik January 2014 (has links) Psykologiska processer där identifikationen med jaget och medvetandets innehåll upphör kan tänkas utgöra en hälsosam motvikt i dagens samhällskultur där centrering kring jaget, stress, depression och meningsförlust, ofta förekommer. Självtranscendens har beskrivits som en expansion av medvetandet och en rörelse bortom gränserna för ens självmedvetenhet och självuppfattning, antingen tillfälligtvis eller som en relativt stabil perspektivförändring som utvecklats under livsloppet. Sex personer mellan 54 och 100 år med erfarenhet av självtranscendenta perspektiv intervjuades i studien i syfte att induktivt generera mer kunskap om hur självtranscendens kunde upplevas, utvecklas och förändra en människas perspektiv. Genom en tematisk analys framkom att en regelbunden aktivering av självtranscendenta medvetandetillstånd särskilt inverkade på utvecklingen och kopplades till principer om neuroplasticitet. Självtranscendensutvecklingen medförde även förändringar i respondenternas perception av inre och yttre fenomen exempelvis vad gäller känslighet, jagupplevelse och möjlighet till distans och objektivitet, vilket även bidrog till psykologisk hälsa. självtranscendens utveckling upplevelse psykologiska förändringar neuroplasticitet jaget peakupplevelse höjdpunktsupplevelse flow platå-upplevelse gerotranscendens transcendens meditation mindfulness ACT yoga självupplevelse personlighetsdrag Maslow Tornstam Cloninger Reed kvalitativ studie tematisk analys buddhism humanistisk psykologi transpersonell psykologi Wilber Wade självförverkligande psykologisk utveckling utvecklingspsykologi självförverkligande motivation drivkraft perception förändringar i perception känslighet objektivitet distans decentrering jagupplevelse självbild självmedvetenhet Psychology Psykologi
17	New Public Phronesis : Ett mellanrum med möjligheter Frän, Ingela January 2017 (has links) I den vetenskapliga essäns form undersöker jag hur dagens styrningsideal och metoder påverkar vårdarens möjligheter att utveckla och praktisera fronesis. Fronesis är den benämning som filosofen Aristoteles använder om praktisk kunskap och klokt omdöme. Jag undersöker också hur styrningsidealen påverkar människosyn och bildningens villkor i ett vidare samhällsperspektiv. Jag ger utrymme åt begreppsutredning av fronesis eftersom det är en kunskapsform som har stor giltighet i sjukvården liksom i de flesta yrken där fokus ligger på det mellanmänskliga mötet och dess möjligheter men även utmaningar. Jag diskuterar mellanrummens betydelse och vikten av att ta ansvar för det som finns där. Det visar sig att i mellanrummen finns humanvetenskapen och vårdkonsten. Utan dessa riskerar det mellanmänskliga mötets underverk att utebli och det etiska vetandet att ersättas av ren rationalism. I min undersökning kommer jag fram till att hermeneutiken är en möjlighetsfilosofi i mötet med New Public Management. Alternativet som växer fram kan bli New Public Phronesis. / By using the scientific essay as a method, I investigate how today's governing ideals and methods affect the healthcare provider's ability to develop and practice fronesis. Fronesis is the term used by philosopher Aristotle on practical knowledge and wise judgment. I also investigate how the governance ideals affects view of man and the conditions of cultivation in a broader social perspective. I devote myself to the concept of fronesis because it is a form of knowledge which is of great value in health care, as well as in most professions with focus on interpersonal meetings with opportunities but also challenges. I discuss the importance of spaces and the importance of taking responsibility for what´s in there. It turns out that the spaces are where human science and art of care is practiced. Without these, the miracle of interpersonal meeting risks losing out and ethical knowledge to be replaced by pure rationalism. In my survey, I conclude that Hermeneutics is a philosophy of opportunities in meeting New Public Management. The emerging alternative might be New Public Phronesis. physiotherapy practical knowledge phronesis humanistic medicine judgement confidence human science art of care new public management hermeneutics fysioterapi praktisk kunskap fronesis humanistisk medicin omdöme tillit humanvetenskap vårdkonst new public management hermeneutik Humanities and the Arts Humaniora och konst Medical and Health Sciences Medicin och hälsovetenskap Social Sciences Samhällsvetenskap

Page generated in 0.0548 seconds