Syftet med detta examensarbete är att undersöka elevers upplevda stress och deras tillvägagångssätt för att hantera denna stress med hjälp av copingstrategier, vilket sedan sätts i relation till biologiskt kön. Arbetet utgår ifrån ett elektroniskt frågeformulär som inkluderar både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Resultaten av denna studie visar sig i några fall avvika från den tidigare forskningen, vilket leder till intressanta analyser och diskussioner. Ett av dessa resultat är pojkarnas användande av emotionsfokuserade copingmetoder, som annars är färre än flickornas. Ett annat intressant och avvikande resultat är stressnivåerna inom gruppen flickor, då det visar sig att de som går ett yrkesförberedande program procentuellt är mer stressade än högskoleförberedande programmets flickor. / The purpose of this study is to examine students experienced stress and their ways of coping with that stress using coping strategies, which is later also put in relation to biological sex. The study is using a mixed method in the form of an electronic questionnaire. The results of this study turned out to deviate from previous research, which leads to interesting analyzes and discussions. One of these results is the boys’ usage of emotion-focused coping methods, which otherwise is fewer than the girls. Another interesting and deviating result is the stress levels within the girls’ group, since it turns out that girls who attend a profession-based program are more stressed, percentage wise, than the girls who attend a college-based program.

Jag vill undersöka och beskriva tvärkulturell fostran. Syftet med uppsatsen är att studera hur barn formas av att växa upp med två kulturer, det vill säga där barnets/barnens föräldrar kommer från två olika kulturer och den ena kulturen inte är representerad under barnets/barnens uppväxt. Frågeställningarna utifrån detta är; Vad förmedlar föräldern till barnet/barnen av denna kultur? Vilka förhoppningar har föräldern kring innebörd och konsekvenser av den tvärkulturella fostran och uppväxten? Litteraturstudien visar att i en tvärkulturell fostran får man först se vad kulturen bär med sig,vilka kulturtraditioner och förhållningssätt som finns i de respektive kulturerna. Har de exempelvis en grund i grupp- eller individorientering där olika synsätt förespråkas och premieras, och där dessa tar sig olika uttryck i fostran och under uppväxten? Begrepp som innefattar en tvärkulturell fostran är identitet, socialisering, etnicitet och nationalism. Flera studier visar även på språkets betydelse för socialisering och kulturell identitet. Vem man är och vem man blir påverkas av språket och även speglas däri. Resultaten från studiens intervjuundersökning och autoetnografi pekar bland annat på betydelsen av kontakter med familj och släkt genom audiovisuella hjälpmedel via internet, att hålla en positiv bild av den andra föräldern, samt att visualisera kulturen genom fotografier och föremål. / My aim of this study is to investigate and describe cross-cultural upbringing. The purpose of the essay is to study how children are formed by growing up with two cultures, ie where the child's/children's parents come from two different cultures and one culture is not represented during the child's/children's upbringing. The issues from this are; What does the parent convey to the child/children of this culture? What hopes does the parent have regarding the meaning and consequences of the cross-cultural upbringing? The literature study shows that in a cross-cultural upbringing one must first see what the culture carries with it, which cultural traditions and attitudes that exist in the respective cultures. Do they, for example, have a foundation in group or individual orientation where different views are advocated and rewarded, and where these take different forms in parents’ views and during the children’s upbringing? Concepts that involve cross-cultural upbringing are identity, socialization, ethnicity and nationalism. Several studies also show the importance of language for socialization and cultural identity. Who you are and who you become are affected by language and also reflected in the language. The results of the study's interview survey and auto-ethnography point to, among other things, the importance of contacts with family and relatives through audiovisual aids via the internet, to keep a positive image of the other parent, and to visualize the culture through photographs and objects.

<p>Studiens syfte var att få kunskap om hur sjuksköterskor under specialistutbildning inom akutsjukvård med inriktning mot anestesisjukvård upplever förväntningar, möjligheter och hinder för lärande under deras verksamhetsförlagda utbildning. I bakgrunden finns beskrivet specialistutbildningens uppläggning och mål. Några av anestesisjuksköterskans centrala arbetsuppgifter fokuseras: mötet med patienten inför anestesi och operation och den fria luftvägen. För studien användes en kvalitativ metod med intervjuer av tio studenter. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilken utgör studiens teoretiska ram. Analysen koncentrerades mot lärande som social praxis där fyra teman framkom vilka berörde praktikplatsen, yrkesidentiteten, samspelet med handledare, patient, arbetsteam och skola i lärandesituationer samt utvärderingen. Dessa teman anknöts till Nielsen och Kvales huvudaspekter på mästarlära och situerat lärande som beskriver lärande i en praxisgemenskap, lärande som utveckling av en yrkesidentitet, lärande utan formell undervisning och utvärdering genom praxis. Resultatet visade att samspelet med handledaren hade mycket stor betydelse för studenternas möjligheter till lärande och för utvecklingen av yrkesidentiteten. De kvaliteter som studenterna ansåg viktigast hos handledaren var motivation för handledaruppdraget, aktuella yrkeskunskaper, kommunikationsförmåga och ett pedagogiskt förhållningssätt. Praktikplatsen ansågs även ha stor betydelse för studenternas möjligheter till lärande där miljön, tillträde till lärandesituationer, gemenskapen och samspelet med teamet upplevdes ge goda förutsättningar. Utvärdering i form av feedback i samband med lärandesituationer och efterföljande reflektion av utförda handlingar upplevde studenterna vara nödvändigt för lärandets progress.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur religion med avseende på socialisation, moral och riter i en ömsesidig påverkan, speglar och inverkar på konstruktionen av genus i Marianne Fredrikssons bok, <em>Anna, Hanna och Johanna. </em>Utifrån romanen analyseras hur romangestalterna förhåller sig i sina tankar och sitt praktiska liv till religiositet. Studien begränsas till socialiseringens inverkan, förhållandet till riter och romangestalternas etiska resonemang.</p>

Studiens syfte var att få kunskap om hur sjuksköterskor under specialistutbildning inom akutsjukvård med inriktning mot anestesisjukvård upplever förväntningar, möjligheter och hinder för lärande under deras verksamhetsförlagda utbildning. I bakgrunden finns beskrivet specialistutbildningens uppläggning och mål. Några av anestesisjuksköterskans centrala arbetsuppgifter fokuseras: mötet med patienten inför anestesi och operation och den fria luftvägen. För studien användes en kvalitativ metod med intervjuer av tio studenter. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilken utgör studiens teoretiska ram. Analysen koncentrerades mot lärande som social praxis där fyra teman framkom vilka berörde praktikplatsen, yrkesidentiteten, samspelet med handledare, patient, arbetsteam och skola i lärandesituationer samt utvärderingen. Dessa teman anknöts till Nielsen och Kvales huvudaspekter på mästarlära och situerat lärande som beskriver lärande i en praxisgemenskap, lärande som utveckling av en yrkesidentitet, lärande utan formell undervisning och utvärdering genom praxis. Resultatet visade att samspelet med handledaren hade mycket stor betydelse för studenternas möjligheter till lärande och för utvecklingen av yrkesidentiteten. De kvaliteter som studenterna ansåg viktigast hos handledaren var motivation för handledaruppdraget, aktuella yrkeskunskaper, kommunikationsförmåga och ett pedagogiskt förhållningssätt. Praktikplatsen ansågs även ha stor betydelse för studenternas möjligheter till lärande där miljön, tillträde till lärandesituationer, gemenskapen och samspelet med teamet upplevdes ge goda förutsättningar. Utvärdering i form av feedback i samband med lärandesituationer och efterföljande reflektion av utförda handlingar upplevde studenterna vara nödvändigt för lärandets progress.

As social interactions migrate to the ubiquitous Internet we are facing a change in theway we relate to each other, which presents interesting new opportunities foranonymity to create identities. An aspect of this radically evolving technology thatexhibits strong possibilities for altering or producing identities is the rapidly growingonline game genre MMOG (Massive Multiplayer Online Game) which isentertainment that millions of people all over the globe engage in daily. Thisrelatively new platform for socialising has become of cultural and social significance,which is why it calls for examination and research. Thus, the main research questionsasked in this thesis are as following: How does players of MMOGs utilise the nighcomplete anonymity to present or modify their identities online? In which ways areMMOGs used as a platform for socialising and development of social groupdynamics? After observing a large group of players in a popular MMOG, as well asconducting several interviews with key identities within the group, I discovered three fundamental parts of identity creation, and created a model for use and applicationin different social situations and constellations.

Purpose: This paper aims to describe the socialization process that audit associates experience within an auditing firm that is included in the Big 4-sphere. Our purpose is also to describe which attributes that characterize the organizational identity, and how these attributes are reflected in the self-image of the associates. Furthermore, we seek to explain how the socialization process has influenced the organizational identification. This subject is of interest since the business of auditing is facing higher demands from regulators and politicians, due to the bankruptcy of HQ-bank among others during the financial crisis in the beginning of the 21st century. Earlier research claims that the socialization process of recruits, especially in the initial state of the employment, has a major impact on their future values and attitudes in their job performance. Thus, the socialization process should also be a vital means to achieve organizational identification, which consequently will help the organization to assure a uniform outcome among its employees.       Methodology/approach: The collection of primary data was done by five interviews with audit associates, working within an auditing firm that belongs to the Big 4-sphere.  Findings: The socialization process within the auditing firm is foremost characterized by an informal socialization strategy, where learning by doing and interaction with more experienced colleagues are fundamental parts within the process. Hence, the serial strategy is integrated in the informal socialization process. Moreover, the individual socialization strategy is present in terms of the individual learning that takes place in the daily work context. Considering the explicit and mandatory steps within the personal development plan, the sequential strategy is distinct. Thus, with the emphasis on the educations, influences of the fixed strategy can also be identified. However, the personal development varies among the associates with differentiated goals, which is in accordance to a variable strategy. Finally, due to the complexity of the profession of auditing concerning specific skills, the socialization process has influences from both retaining and processing strategy.  The length of the employment enhances the degree of the organizational identification, and therefore also by how far the associate has made it in the socialization process. Attributes that characterize the organizational identity and that are reflected in the associates’ self-image are for example analytical skills, urge, quality, ambitious and stress-hardy. The socialization process can in various ways explain why these attributes are apparent.

Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur religion med avseende på socialisation, moral och riter i en ömsesidig påverkan, speglar och inverkar på konstruktionen av genus i Marianne Fredrikssons bok, Anna, Hanna och Johanna. Utifrån romanen analyseras hur romangestalterna förhåller sig i sina tankar och sitt praktiska liv till religiositet. Studien begränsas till socialiseringens inverkan, förhållandet till riter och romangestalternas etiska resonemang.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur lärandet av yrkesrollen som hälsocoach bidrar till att forma den personliga identiteten. Syftet var även att undersöka hur denna lärprocess skulle kunna påverka hälsocoachernas individuella hälsa, genom beskrivningar av deras personliga förhållningssätt till hälsa. Metod: Föreliggande studie har haft en kvalitativ metodansats där datainsamlingen har skett genom sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma hälsocoacher. Studien hade en hermeneutisk epistemologisk ansats, och utgick vidare från ett abduktivt arbetssätt. Det empiriska materialet sammanställdes till olika teman och analyserades sedan utifrån det teoretiska ramverket. Resultat: Resultatet visade att deltagarna identifierar sig med yrkesrollen som hälsocoach, och att det kan vara svårt att bortse från rollen som hälsocoach även i privata sammanhang. Genom sociala interaktioner med kunder och kollegor har hälsocoacherna lärt sig vad yrket kräver och har utvecklats i sin yrkesroll genom att anamma särskilda egenskaper och färdigheter som anses viktiga för yrkesrollen. Genom att utvecklas i yrkesrollen som hälsocoach har intervjupersonerna fått ökad kunskap inom hälsoområdet och vidare fått en mer balanserad syn på hälsa. Hälsocoacherna anser att det finns yttre förväntningar på hur de bör vara och agera, men upplever inga negativa konsekvenser av detta. Slutsats: Lärprocessen som sker inom yrkesrollen har format hälsocoacherna på så sätt att särskilda egenskaper utvecklats och yrkesrollen har blivit en stor del av den personliga identiteten. Den ökade kunskapen och utvecklingen i yrkesrollen har bidragit till att hälsocoacherna har förändrat sitt sätt att tolka, tillämpa och förstå hälsoinformation. Detta har i sin tur resulterat i ett mer balanserat förhållningssätt till hälsa, vilket i sin tur kan ha positiva hälsoeffekter. / Aim: The purpose of this study was to examine how the learning of the professional role as health coach contributes to shape the personal identity. The aim was also to investigate how this learning process could affect the health coaches' individual well-being, through their descriptions of personal approach to health. Method: The present study had a qualitative methodological approach, where data collection occurred through six semi-structured interviews with professional health coaches. The empirical data were compiled into themes and then analyzed through the theoretical framework. Results: The results shows that learning, in terms of interactions with customers and colleagues, and the adoption of particular characteristics and skills, may influence the personal identity of health coaches. Through learning, the individuals identified themselves, even in private settings, with the professional role. Due to learning, the health coaches have a more balanced approach to diet, exercise, and individual health. Conclusion: The learning process that takes place within the professional role has shaped the health coaches in such ways that special characteristics has developed and the professional role has become a big part of their personal identity. Furthermore, the results also shows that learning may influence the way of interpreting, applying, and understanding health information. Even their personal approach to health has changed for more balanced, which in turn may have positive health effects.

Den svenska skolan har genomgått stora förändringar, samhället ställer andra krav på dagens unga och internationella mätningar visar att svenska elever presterar sämre i skolan. Forskning har visat på att icke-kognitiva kunskaper spelar stor roll för framtidsutvecklingen samt för utvecklingen av kognitiva kunskaper. Vad är skolans uppdrag för att utveckla barn och ungas icke-kognitiva kunskaper? Genom en kvalitativ innehållsanalys granskas Skollagen, grundskolans läroplan och FN:s barnkonvention, med fokus på skolans uppdrag för barn och ungdomars utveckling av icke-kognitiva kunskaper, ungas rättigheter till en trygg skolmiljö och möjlighet till socialisering samt hur dokumenten fördelar ansvaret mellan skolan respektive hemmet i barnets utveckling. Studien har också granskat utbildningsplanen för grundskollärarutbildningen på Högskolan Väst för att klargöra lärares kunskapsområde och analyserat hur en socialpedagogisk referensram kan komplettera lärare i ovanstående ansvar och uppdrag i förhållande till hemmet. Den socialpedagogiska referensramen betonar vikten av att se helheten i ett barns situation och det viktiga i att barn och unga inkluderas i sociala gemenskaper och verksamheter för att utvecklas. För att utvecklas behöver barn få de grundläggande behoven i Maslows behovspyramid tillgodosedda. Vilket ger en förståelse för hur viktigt det är att ge barn och unga rätt förutsättningar för att utvecklas optimalt. Utifrån kategorierna socialisering, hemmet och skolan, trygg skolmiljö, icke-kognitiv kunskap och disposition framkommer bland annat att skolan har ett viktigt ansvar för barnets utveckling men att hemmet har det grundläggande ansvaret samt att skolan har ett ansvar för mer än bara kognitiva kunskaper. / The Swedish school has undergone great changes, society places different demands on today's youth's and international measurements show that Swedish pupils perform lower results in school. Research has shown that non- cognitive skills play a major role in the future progress and development of cognitive skills. What is the school's mission to develop children and young people's non- cognitive skills? Through a qualitative content analysis examines the Education Act, the compulsory school curriculum and the UNCRC, focusing on school assignments for child and adolescent development of non- cognitive skills, young people's rights to a safe school environment and the opportunity for socialization and how the document allocates responsibility between school and home in child development. The study also examines the curriculum for elementary teacher program at University West to clarify teachers' knowledge area and analyzed how a social pedagogical framework can supplement teacher in the above responsibilities and tasks in relation to home. The social pedagogical reference framework emphasizes the importance of seeing the big picture of a child's situation and that it´s important that young people are included in social communities and businesses to develop. To thrive, children need to get the basic needs in Maslow's needs pyramid satisfied. This gives an understanding of how important it is to give children and young people right conditions to develop optimally. Based on the categories of socialization, home and school, safe school environment, non- cognitive skills and disposition reveals among other things that the school has an important responsibility for the child's development but that the home has the primary responsibility and that the school is responsible for more than just cognitive skills.