Studien ämnar undersöka lärarstudenters mottagande av en kommunikationskampanj mot näthat. Syftet är att förstå hur de uppfattar kampanjen och dess budskap, samt hur de ser på kampanjen i förhållande till sin framtida yrkesroll som lärare. Studien använder tvåstegshypotesen och begreppet opinionsbildare, samt social marketing-disciplinens ramverk för att besvara frågeställningarna. Dessutom används teorin om sekundär socialisation och tankar om sociala normer för att bättre förstå studiens kontext. Studien har en kvantitativ ansats och empiri samlas in med hjälp av en digital enkät. Empirin analyseras och diskuteras sedan utifrån studiens teoretiska utgångspunkter. Studien visar att lärarstudenterna anser att kampanjen berör viktiga ämnen och anser att klassrumsövningarna är användbara. De anser sig i allmänhet vara kunniga om ämnen som kampanjen tar upp, som sexism, rasism, homofobi och samhällets normer. Däremot anser de sig inte veta så mycket om anonymitet på nätet, lagstiftning kring kränkningar online och var det finns hjälp att få vid nätmobbning. Analysen av resultatet pekar också på att de har en medvetenhet kring sin framtida yrkesroll och anser att de har ett ansvar att arbeta med de frågor som kampanjen berör. Det verkar också som att de anser att kampanjens metodmaterial skulle utgöra ett användbart verktyg som kan hjälpa dem att ta sig an den uppgiften. / This study aims to examine the reception of a communication campaign against hate speech online and cyber-bullying. The purpose it to understand how teacher students at university level, perceive the campaign and its messages, as well as how they perceive the campaign in relation to their future teacher profession. The study’s theoretical framework includes the theory of two-step flow of communication, with the core concept of opinion leaders. It also includes teachings from the social marketing discipline. To better understand the context of the study, the theory of secondary socialisation is used, together with a social norms-perspective. The study uses a quantitative survey method. Empirical data is collected through an online survey and is later analysed and discussed with the help of the aforementioned theoretical framework. The results show that the teacher students think the topics of the campaign are important. In general, they rate their knowledge on the campaign topics highly. They claim to know a lot about sexism, racism, homophobia and societal norms. However, they rate their knowledge on other topics lower – they claim to not know as much about online anonymity, legislation about hate speech or the resources that are available when cyber-bullying occurs. The analysis shows that the teacher students are aware of the socialising role that comes with their future profession. They seem to think that it is part of their responsibility as teachers to work with the themes specified in the campaign. It seems like they think the campaign material and classroom exercises would be useful tools when it comes to living up to that responsibility

Hög personalomsättning är ett kostsamt problem för organisationer. I försök att motverka problemet har forskare försökt hitta personalomsättningens orsaker. Arbetstagares avsikt att lämna en organisation har visat sig vara en viktig prediktor för omsättning och därför har forskare studerat orsaker till denna avsikt. Syftet med denna undersökning var att undersöka de prediktorer som tidigare forskning visat kan vara signifikanta för avsikten att lämna en organisation: socialiseringstaktiker; organisationsengagemang; övergripande rättvisa; och medarbetarbeteenden. Undersökningen som här genomförts bestod av 74 deltagare som hade jobbat på sin arbetsplats i max sex månader och rekryterades via tillgänglighetsurval. Datainsamlingen skedde genom en webbenkät med självskattningsformulär. En multipel regressionsanalys visade att övergripande rättvisa och investerande kontra fråntagande socialiseringstaktiker var signifikanta prediktorer för avsikten att lämna organisationen. På grund av att urvalet var ett relativt litet snöbollsurval utan stor varians i demografisk bakgrund bör inga stora slutsatser dras utifrån detta resultat, men resultatet kan inspirera till vidare forskning inom ämnet.

Onboarding of new employees in the workplace is among the most important and at the same time the most overlooked process in managing human capital. Onboarding is the English term for the introduction as well as the socialization process in new employee development. Onboarding is important because organizations invest time and money to recruit new employees, and therefore cannot afford to have new employees fall into exclusion in the beginning of their careers. Important aspects of onboarding are to help organizations ensure that new employees become more involved in their work, improve their integration into the organization, strengthen their loyalty to the organization as well as reduce employee turnover. Today there are few studies of onboarding in the public sector. The purpose of this study is to first present a proposal for a theoretical model for onboarding for the public sector, then to study an existing onboarding process at Region Gävleborg and then to further develop the theoretical onboarding model. The study has fulfilled its purpose by developing a theoretical model based on theories of onboarding and socialization, models from the private sector, existing onboarding methods and an interview with an HR strategist from Region Gävleborg. The authors have also analyzed the raw data from Region Gävleborg's survey to gain a better understanding of new employees' experience of Region Gävleborg's onboarding. The study started with the development of a theoretical model, then an onboarding model for Region Gävleborg was developed based on mapping of the region's onboarding process. Subsequently, the theoretical model and the developed onboarding model were validated by Region Gävleborg's HR strategist. Furthermore, the study's first drafted theoretical model was compared with the Region Gävleborg’s model as well as an onboarding model from the private sector, which resulted in a further developed new theoretical model for onboarding in the public sector. / Onboarding av nyanställda på arbetsplatsen är bland det viktigaste och samtidigt den mest förbisedda processen vid hantering av humankapital. Onboarding är det engelska uttrycket för introduktion samt socialiseringsprocessen vid nyanställning. Onboarding är viktigt eftersom organisationer investerar tid och pengar för att rekrytera nyanställda och därför har organisationen inte råd med att nyanställda hamnar i utanförskap i början av karriären. Viktiga aspekter av onboarding att hjälpa organisationer att se till att nyanställda blir mer engagerade i sitt arbete, förbättra deras integration in i organisationen, förstärka deras lojalitet till organisationen samt minska personalomsättningen. Idag finns få studier om onboarding gällande den offentliga sektorn. Syftet med denna studie är att först presentera ett förslag till en teoretisk modell för onboarding för offentlig sektor sedan studera en existerande onboardingprocess hos Region Gävleborg och därefter vidareutveckla den teoretiska modellen för onboarding. Studien har uppfyllt sitt syfte genom att ta fram en teoretisk modell baserad på teorier om onboarding och socialisering, modeller från den privata sektorn, befintliga onboardingmetoder samt en intervju med HR-strateg från Region Gävleborg. Författarna har även analyserat rådata från Region Gävleborgs enkätundersökningar för att få en bättre förståelse av nyanställdas upplevelse av Region Gävleborgs onboarding. Studien inledes med att en teoretisk modell togs fram, sedan utarbetades en onboardingmodell för Region Gävleborg utifrån kartläggning av regionens onboardingprocess. Därefter validerades den framtagna teoretiska modellen och den utarbetade onboardingmodell av Region Gävleborgs HR-strateg. Vidare jämfördes studiens första utkast till teoretisk modell med Region Gävleborgs modell samt en onboardingmodell från den privata sektorn, vilket resulterades i en vidareutvecklad ny teoretisk modell för onboarding inom den offentliga sektorn.

Under Covid-19-pandemin har organisationer fått ändra sina arbetssätt och allt fler anställda har fått arbeta hemifrån. Detta innebär även att nyanställda påbörjar sin anställning och introduceras till organisationen på distans, dvs. de genomgår onboardingprocessen på distans. Då pandemin startade för ungefär ett år sedan finns det begränsat med kunskap kring hur onboardingprocessen har påverkats och upplevts när den har genomförts på distans. Studiens syfte har varit att skapa kunskap kring hur introduktionen av nyanställda har påverkats och förändrats av distansarbete. Detta har skapats genom att undersöka hur nyanställda och introduktionsansvariga har påverkats av att introduktionen sker på distans. För att specificera syftet fokuserade frågeställningarna på att det var anställda från samma organisation som hade arbetat majoriteten av sin arbetstid på distans. Teorin bestod av tidigare forskning kring onboardingaktiviteter, organisations-kultur, socialisering och distansarbete. En fallstudiedesign valdes för den här studien. Urvalet baserades på ett antal kriterier som innebar att respondenterna befann sig i samma organisation och att de nyanställda hade arbetat minst tre månader och högst ett år i samma organisation. För att få en förståelse för upplevelsen av onboardingprocessen genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, varav tre var onboardingansvariga och fem var nyanställda i en organisation. Efter intervjuerna transkriberades materialet som sedan blev till empiri för studien. Empirin från dessa intervjuer visade att när arbetet var på distans var det som nyanställd framförallt en utmaning att lära känna sina kollegor. Det var även svårt för de nyanställda att få en förståelse för organisationskulturen, vilket också stöds av teorin som menar att det kan ta lång tid att förstå organisationskulturen. Dessutom hade endast två av fem nyanställda fått en mentor från början av sin anställning och det visade sig att en mentor hade varit önskad. En analysmodell användes som grundade sig på en tidigaremodell av Bauer (2010) som kallas “The Four C’s” bestående av fyra nivåer som en framgångsrik onboardingprocess bör innehålla för nyanställda. Utifrån denna modell uppnådde organisationen den första nivån som innebar att de informerade om regler, lagar och policys, medan resterande nivåer endast delvis uppnåddes. Studien visar att tidigare använda onboardingaktiviteter fortfarande är aktuella, samt att mentorskap och den sociala delen är extra viktiga när onboardingprocessen sker på distans. / During the Covid-19 Pandemic, organizations have had to change the way they work, and more employees have had to work from home. This means that even new employees commence their employment remotely and are introduced to the organization remotely, meaning they go through the onboarding process remotely. Since the pandemic started approximately one year ago, there is limited research on how the onboarding process has been impacted and how the remote onboarding process has been experienced. This study’s purpose has been to create knowledge about how the onboarding of newemployees has been affected or changed during remote work. This has been created byexamining how new employees and those responsible for the onboarding have beenaffected by the onboarding process taking place remotely. To specify the purpose, the research questions were focused on employees from the same organization and who had worked the majority of their working hours remotely. The theory consisted of previous research around onboarding activities, organizational culture, socialization, and remote work. A case study design was chosen for this study. The selection of respondents was chosen through specific criteria’s, which included being from one organization, and the new employees had been working in the organization for a minimum of three months and not more than a year. To create an understanding of the experience of the onboardingprocess, qualitative semi-structured interviews were conducted with eight respondents, where three were in charge of the onboarding process, while the remaining five were new employees in the same organization. After the interviews, the material was transcribed and later became the empiricism for the study. The empiricism from these interviews showed above all that it was a challenge for the new employees to get to know their coworkers while working remotely. It was also difficult for the new employees to get an understanding of the organizational culture, this is supported by the theory as it shows that it can take a long time to understand the organizational culture. Additionally, there were only two out of five new employees who had a mentor from the start of the employment, and it was shown that a mentor would have been wanted. An analysis model was used, which was based on a previous model from Bauer (2010) called “The Four C’s” that consisted of four levels of what a successful onboarding process should consist of for new employees. Based on this model the organization reached the first level, which consisted of informing about rules, laws, and policies, while the remaining levels were partially achieved. The study shows that previous onboarding activities are still relevant, as well as mentorship, and the social aspect is extra important when the onboardingprocess is remote.

Hur populära rollspel är har ökat kraftigt under en tid då digitaliseringen av rollspel är mycket vanligare än någonsin tidigare. Fler spelare upplever rollspel på ett sätt de inte var originellt utvecklade för. Detta digitala medium kan påverka deras upplevelse av rollspel kraftigt, och i sin tur ändra hur spelare upplever de sociala aspekterna av rollspel. Studiens mål är att undersöka vad för sorts påverkan digitalisering har på den sociala upplevelsen av att spela rollspel, på grund av att mer spelare påverkas av digitalisering än någonsin tidigare, vilket i sin tur påverkas av den generellt ökande populariteten av rollspel. Akademisk litteratur när det gäller spelupplevelser inom detta område är också väldigt få, så studien siktar på att motverka detta också. Frågeställningen som utvecklades från studiens problem var “Vad är deltagarnas erfarenheter och upplevelser av de sociala aspekterna av digitala rollspel?”. En kvalitativ fallstudie genomfördes med en litteraturundersökning angående generella tankar kring digitalisering och att spela online, tagna från onlineforum Detta följdes av semistrukturerade intervjuer med tio rollspelare, som sedan analyserades via en tematisk analys. Det första steget för att besvara frågeställningen var att ta reda på mer information kring vilka delar av onlinespel som ansågs vara mer viktiga av spelarna, vilket i sin tur innebär att intervjun kan bli bättre strukturerad för att samla in mer relevant information. Detta gjordes genom litteraturundersökningen. Genomföringen av intervjun var det andra steget, vilket siktade på att samla så mycket information som möjligt angående spelarnas tankar, känslor, upplevelser och liknande när det kom till digital rollspelning. Det tredje steget var att genomföra de tematiska analyserna på anteckningar om intervjuerna, och tre teman skapades: Det Praktiska med att Spela Online, Rollspelning och Spelvärlden. De följande slutsatserna kunde dras från studien: Digital rollspelning har mycket att ge när det kommer till tillgänglighet, då spelare fann det mycket enklare att komma in i spelet, förbereda sessioner samt att organisera tider för när man faktiskt spelar tillsammans när en session kördes online. Trots detta sa spelare även att själva spelupplevelsen, speciellt när det kom till socialisering eller inlevelse, försämrades online jämfört med att spela på plats. Baserat på dessa slutsatser, så kan det sägas att digitaliseringen av rollspel har mycket att ge när det kommer till social tillgänglighet, men generellt försämrar den sociala upplevelsen jämfört med att spela på plats. En generell positiv eller negativ slutsats kan ej dras från detta, då det är upp till vad spelarna värderar mer inom sina rollspelsupplevelser som bestämmer vare sig digitalisering är en bra eller dålig sak för rollspel. / The popularity of roleplaying games has dramatically increased during a time when digitalisation of the medium is more common than ever before. More and more players are experiencing roleplaying games in a way that they were not originally designed for. This digital medium could affect their experience of the game significantly, and impact how players experience the social aspects of roleplaying games. This study aims to research what form of impact digitalisation has on the social experience of roleplaying games, due to more and more players being affected by digitalisation than ever before, thanks to the overall growing popularity of the hobby. Academic literature on experiences of play within this field is also sparse, so the study aims to expand that as well. The research question developed from this study’s problem was “What were the participant's experiences of the social aspects of digital roleplaying games”. A qualitative case study was conducted through a literature overview regarding general thoughts about digitalisation and online play, taken from online forum posts. This was followed by a semistructured interview with 10 Tabletop Roleplaying-Game (TTRPG) players, which was later analysed via thematic analysis. The first step to answer the research question was to find out more information about what aspects regarding online play people regarded to be more important and significant, in order to better structure the interview to obtain more relevant information. This was done via the literature overview. Conducting an interview was the second step, which aimed to collect as much information about the players' thoughts, feelings, and experiences surrounding digital roleplaying. The third and final step was conducting a thematic analysis of the interview notes, in which three main themes were created: The Convenience of Playing Online, The Role-Playing experience, and the Game World. The following conclusions were drawn from the study: Digital roleplaying has a lot to offer when it comes to accessibility and organisation, as players found it drastically easier to get into the game, prepare sessions, as well as organise times for when to play together when conducting a session online. However, players also stated that the actual experience of play, especially when it came to socialising and immersing themselves, was much worse when playing digitally compared to in person. Based on these conclusions, it can be stated that the digitalisation of roleplaying games has a lot to offer when it comes to social accessibility, but it does dampen the overall social experience compared to an in-person play session. Overall, generally positive or negative conclusions can’t be drawn, and it is up to what players value more in their roleplaying experiences that determine whether digitised play is a good or a bad thing.

De flesta organisationerna har idag någon form av introduktionprocess för nyanställda. En lyckad introduktionsprocess bidrar till att den nyanställde känner sig hemma på organisationen samt att den nyanställde snabbare blir effektiv i sitt arbete. Som en stor organisation med många kontor kan det vara svårt att få introduktionen att bli tydlig och enkel för den nyanställde, samtidigt som den känns meningsfull och fyller sitt mål. Denna studie syftar till att undersöka hur introduktionen för nyanställda kan planeras under de första 90 dagarna för att ge den nyanställde en meningsfull första tid. Detta har gjorts genom en förstudie med intervjuer av nyanställda och chefer på ett företag. Dessa intervjuer har sedan analyserats med hjälp av relevanta teorier och tidigare forskning i ämnet. Utifrån analysen och litteraturen har ett konceptförslag på hur introduktionsprocessen på företaget skulle kunna se ut tagits fram. Studien har en tydlig prägel av pedagogiska teorier som ligger till grund för ett konceptförslag och som skapar goda möjligheter att lära för de nyanställda och som ger en tydlig röd tråd och enhetlighet i processen. Vidare undersöks det också huruvida detta kan underlättas med digitala hjälpmedel. Konceptförslaget innehåller lösningar som kan användas för att planera en lyckad introduktion. Från intervjuresultaten kan vi urskilja fyra signifikanta teman som är av vikt vid planering av introduktionen. Dessa teman är (i) tydlighet, (ii) att lära känna kollegor och företaget, (iii) praktiskt och (iv) verklighetsbaserat. Utöver dessa teman grundar sig även studien i Bauers tankar kring introduktion och söker uppfylla att introduktionsprocessen når en enligt Bauer högre nivå. / Many organizations have some sort of onboarding process for their new employees. A successful onboarding process contributes to the new employees feeling at home at the organization as well as getting them up to speed quicker with what they are expected to do. For a large organization with multiple offices it can be a challenge to establish a clear and simple onboarding process for the new employee, which is also perceived as meaningful and achieves its objective. This study aims to investigate how the onboarding process for new employees can be planned during the first ninety days, in order to give the new employee a meaningful first time. This has been achieved through a pilot study that included interviews with managers and new employees at a consulting company. These interviews were analyzed by using relevant theories and previous research on the topic of onboarding. In combination with the relevant literature on that topic a concept proposal was developed for the onboarding process at this company. The study is based on educational theories that form the basis for a concept proposal, developed to enable good opportunities for new employees to learn and that provides a clear theme and consistency of the onboarding process. Furthermore the study investigates how this can be enabled or enhanced by digital means. The concept proposal contains possible solutions to provide for a successful onboarding process. From the results of the interviews we were able to distinguish four significant themes that are of importance when planning the onboarding. These themes are (i) clarity, (ii) become acquainted with colleagues and the company, (iii) practical matters and (iv) reality-based. In addition to these themes, the study is based on Bauer’s thoughts on onboarding and the study aims to fulfill that the onboarding process reaches a higher level according to Bauer.

Tim Randberg and Filip Lindahl carried out this study under the institution for pedagogy, didactics and educational studies at Uppsala University. In relation to the lack of research regarding students’ perspectives regarding the legitimizing aspects of the school subject of social science(samhällskunskap), and in contrast to the existence of such research regarding teachers’ perspectives, this study is an attempt at contributing to the lack of previous research and note the importance of working towards a reality in which students’ and teachers’ attitudes, regarding the importance and the purpose of social studies, aligns.  This didactic study, which analyzes which attitudes are connected to a small group of students (age 18), as well as a small group of social science teachers, regarding what legitimizes studying social science, along with the key differences between these two groups, is an interview study in which a didactic theory formed by Gert Biesta was applied in relation to the results of the interview. Biesta’s theoretical framework, which is central for this study, categorized the legitimizing aspects of education into three categories: qualification, socialization and subjectification, in which every relevant analytical finding was categorized into each of Biesta’s three categories. This study concludes that both teachers and students found the internalization of democratic values as well as citizenship development to be the central legitimizing aspects of civic studies. The results regarding the teachers’ comments aligned with most previous research, except for the aspect of power, which in contrast to previous research was absent in the results for this study. Regarding the three theoretical categories, no significant differences were to be found but rather smaller differences that could be considered noteworthy. Teachers discussed the legitimizing aspects of civic studies from a qualification-related point of view more than the students did. In contrast, the students made comments that were connected to the concepts of socialization as well as subjectification in a greater sense compared to the teachers. Regarding the concept of qualification, both teachers and students related the purpose of civic studies to skills and knowledge necessary to engage politically in society, or to prosper in society. Connected to the concept of socialization, students found that it was important that people internalized democratic values and norms related to democracy, which aligns with the teachers’ responses, only that the latter as a group further discussed the legitimizing aspect of civic studies as it being a means to prevent extremism, racism as well as other anti-democratic aspects that a few students were described as gravitating towards. In relation to the concept of subjectification, students, unlike the teachers, noted the importance of becoming global citizens. Both groups argued for the importance of developing a culturally adaptive mindset as well as forming an individual political opinion. Most teachers discussed the importance of students, along with the civic studies, becoming less self-centered and more focused on their role in relation to a social, collective context. In contrast, several students made individualistic claims; that a legitimizing aspect of civic studies, regarding certain skills and abilities that comes with the subject and that was regarded as a key element in a modern, democratic social context, is that they develop a sense of what others think of them and how successfully they present themselves to other people, groups and institutions. One conclusion is that there is a reason for the didactic research-field to investigate whether there needs to be a function in Swedish education which investigates whether students and teachers share the same idea of why they are studying a subject or various content related to a subject,

Titel: Att spara eller inte spara? - En studie om universitetsstudenters sparande och vad som påverkar sparbeteendet Författare: Edvin Pettersson och Sandra Trinh Handledare: Camilla Strömbäck Bakgrund: Enligt livscykelhypotesen är det irrationellt för studenter att spara pengar. Däremot utifrån ett riskhanteringsperspektiv finns det anledningar till att spara vilket inte överensstämmer med livscykelhypotesen. Utöver denna diskrepans har tidigare forskning visat att det finns flera faktorer som kan påverka en individs sparande. Dock har tidigare forskning ofta varit kvantitativ och enbart fokuserat på hur en faktor påverkar sparande men inte om faktorerna påverkar varandra eller givit en bred bild över området. Syfte: Syftet med studien är att undersöka svenska universitetsstudenters sparande och behovet av det utifrån ett riskhanteringsperspektiv, samt identifiera, analysera och systematisera vilka faktorer som påverkar sparandet. Genomförande: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts där semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio svenska universitetsstudenter. Utifrån tidigare forskning uppmärksammades fem faktorer som påverkar sparande. Dessa faktorer låg sedan till grund för intervjuguiden och analysmodellen som skapades. Slutsats: Utifrån ett riskhanteringsperspektiv är det rationellt för svenska universitetsstudenter att spara. Det har gjort att de kan hantera likviditetskriser samt bygga upp ett eget kapital för att kunna ta lån i framtiden. Mental bokföring och finansiell bildning har gjort det enklare för studenterna att hantera sina självkontrollsproblem vilket har möjliggjort att de kan spara. / Title: To save or not to save? - A study about university students’ saving and what affects the saving behavior Authors: Edvin Pettersson and Sandra Trinh Supervisor: Camilla Strömbäck Background: According to the life cycle hypothesis, it is irrational for university students to save money. However, it might be necessary for university students to have a savings buffer to be able to manage liquidity risks and to afford more expensive purchases. Previous research has shown that there are several factors that affect a person’s saving behavior, but it has yet to investigate how different factors work together to affect the saving behavior. Aim: The aim of this study is to examine Swedish university students’ savings and the need for from a risk management perspective, as well as identify, analyze, and systematize which factors affect the saving behavior. Completion: To answer the research questions we have completed semi-structural interviews with ten Swedish university students. This study has used a qualitative method to be able to examine how students reflect on the needs to have savings and to identify if different factors work together to affect the university students’ saving behavior. From previous research we have identified five factors that affect a person’s saving behavior and these factors have been the basis for the creation of the interview guide and the model of analysis. Conclusion: From a risk management perspective it is rational for Swedish university students to save money to be able to manage their liquidity risks and build up their equity to enable loans in the future. Both mental accounting and financial literacy have been helpful for the students to practice self-control, which has made it possible for the students to save money.

Försvarsmakten tillväxer sedan beslut togs om återinförande av värnplikt respektive utökade ekonomiska ramar för Försvarsmakten i slutet på 2010-talet av rikets ledning. Tillväxten innebär att ett ökande behov av personal måste tillgodoses och yrkesofficerare utgör en nyckelkategori att rekrytera för att kunna effektuera tillväxten. Inom ramen för tillväxtbehovet återfinns yrkesofficerare som kan utbilda och leda enheter avsedda för skydd mot massförstörelsevapen och det finns yrkesofficersutbildningar med inriktning just för detta område. Problemet är att rekryteringsorganisationen är liten för att åstadkomma detta. Syftet med denna studie är att förstå hur rekryteringen av värnpliktiga till officerutbildningarna med inriktningen, skydd mot massförstörelsevapen, kan förbättras och därmed utvecklas.  Studien är genomförd som en kvalitativ, induktiv studie och de kvalitativa data som ligger till grund för studien är inhämtad genom workshops med värnpliktiga, kadetter och nyanställda yrkesofficerare. Förutsättningarna för rekryteringen har sammanställts ur intervjuer. Resultatet av studien visar att image och konkurrens utgör hinder för rekryteringen och att rekryteringen kan förbättras genom att vidta åtgärder som skapar mening att vilja bli yrkesofficer med denna speciella inriktning. De slutsatser som har dragits är att meningsgivande information om dessa specialiserade yrkesofficerare behöver spridas målgruppsinriktat på sociala media samt att förbandproduktionen för denna specialiserade funktion behöver decentraliseras. / The Swedish Armed Forces is growing due to decisions made by the Swedish government in the late second decade of the 21st century. The growth means that the Swedish Armed Forces needs to expand its employed staff and especially there is need for increasing numbers of officers and noncommissioned officers. The recruitment, necessary for the Swedish Armed Forces employed staff, includes officers and noncommissioned officers specialized in handling protection against weapons of mass destruction. There are specialized military officers training programs for this purpose in Sweden. The problem is that there is a small organization for recruitment for this purpose. The purpose of this thesis is to gain understanding of how the recruitment from conscripts training to these specialized officers training courses can be improved and developed. The thesis has a qualitative method, and inductive approach. The data has been collected through workshops with conscripts, cadets and newly employed officers. The conditions for recruitment have been collected through interviews. The results of this thesis shows that image and competition are obstacles for the recruitment and that recruitment needs to be improved with sensemaking measures. The conclusions are that sensegiving information about these specialized officers should be presented on social media and that the production of the specialized units for this organization should be dispersed geographically in Sweden.

If democratic society is to avert the dire straits that may come from decreasing levels of political participation and civic engagement, all potential explanatory factors must be explored. The purpose of this paper is to i) elucidate how the modeling and self-efficacy mechanisms of social learning theory affect individuals’ decisions to participate politically or not, and ii) assess the applicability of the relatively unutilized social learning theory in studies on political socialization and participation, respectively. By conducting a study composed of life history interviews, the paper aims to contribute to the research field by providing new explanations on how and why participatory behavior occurs in individuals, potentially filling a research gap by using and developing the previously unutilized social learning theory. The study finds that the proposed social learning theory mechanisms appear to have some explanatory power in the context of individuals’ political participation and asserts that social learning theory may very well be applicable in similar future studies as a complement to other explanatory factors.